Handlingar till barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Handlingar till barn- och ungdomsnämndens sammanträde 2010-12-14 Ärenderubrik Diarienummer 2. Uppföljning av handlingsplan för matematikutveckling BUN 2009.050 3. Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan 2011-2013 BUN 2010.200 4. Läsårsdata 2011-2012 BUN 2010.201 5. Motion (DEX) Öka förskoletimmarna för syskon till nyfödda BUN 2010.163 6. Arkivbeskrivning för barn- och ungdomsnämnden BUN 2010.202 7. Reviderad dokumenthanteringsplan för barn- och ungdomsnämnden BUN 2010.219 8. Programsamråd detaljplan för trygghetsboende på Fornminnesvägen BUN 2010.209 9. Anmälningsärenden 11. Postlistan

Ärende 2

FASTSTÄLLD AV KOMMUNSTYRELSEN KSF 1.2.31 2010-10-08 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Uppföljning av arbetet för matematikutveckling Jennie Falk Eriksson

Innehåll Uppföljning av arbetet för matematikutveckling... 3 1. Resultat matematik... 4 1.1 Nationella ämnesprov åk 3 och 5... 4 1.2 Nationella ämnesprov åk 9... 5 1.3 Betyg i matematik åk 9... 5 1.4 Utvärdering av elevernas grundläggande kunskaper i matematik åk 2 och åk 8 (UiM)... 6 1.4.1 Åk 2... 6 1.4.2 Åk 8... 7 2. Kompetensutveckling... 9 2.1 Lärarlyftet... 10 2.2 Kompetensutvekling i samarbete med SU... 10 2.3 Rekrytering... 10 2.4 Matematiknätverket... 10 3. Verktyg... 13 3.1 Förväntningar på eleverna... 13 3.2 IKT- pedagogiska program och kompetensatoriska hjälpmedel... 14 3.3 Laborativa matematikmiljöer... 14 3.4 Sommarskola... 14 3.5 Matematiktävlingar... 15 4. Uppföljning och utvärdering av resultat... 15 4.1 Utvärdering av betyg och resultat från de nationella ämnesproven... 16 4.2 Diagnostiseringsunderlag... 17 4.3 Överlämningar... 17 5. Förskolorna och skolornas eget arbete med matematik... 17 5.1 Förskolan... 17 5.2 Skolan... 18 6. Utmaningar för framtiden... 19 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 1 BOX 29 186 21 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 849 10 BUF@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE

Uppföljning av arbetet för matematikutveckling Matematikutveckling avser förbättrade resultat i matematik, men också utveckling av undervisningen och lärarnas kompetens. 2009 antogs en handlingsplan för matematikutveckling för Vallentuna kommuns grundskolor och förskolor. Handlingsplanen anger åtgärder och aktiviteter för att kommunens elever ska nå goda resultat i matematik, vilket är ett av barn- och ungdomsnämndens mål. Uppföljningen av handlingsplanen visar vad som är gjort, beskriver det arbete som sker nu och det arbete som kommer att ske framöver. Den avser också att vara ett underlag för politiska beslut och för att planera det fortsatta arbetet för matematikutveckling både på förvaltnings- och enhetsnivå. Planeringen bör omfatta vilka aktiviteter som ska prioriteras, hur arbetet ska organiseras, ledas, drivas och kommuniceras mellan de olika nivåerna i förvaltningens organisation. Förutom åtgärder och aktiviteter som beskrivs i handlingsplanen har mycket annat arbete skett i förskolor och skolor för att ytterligare förbättra elevernas resultat i matematik. Åtgärder och aktiviteter som har beslutats på varje enskild förskola och skola och som har varit anpassade efter just deras förutsättningar och behov. Det berör t.ex. utveckling av arbetssätt, undervisningsmetoder, lärarnas kompetens och utvärdering av resultat. Detta arbete kommer också att beskrivas övergripande i den här uppföljningen. Underlag till uppföljningen har varit betygs- och provstatistik, förskolornas och skolornas kvalitetsredovisningar, intervjuer med kommunens matematikutvecklare, enkät till matematiklärare, kontakter med rektorer och annan personal på skolorna samt tidigare genomförda uppföljningar av enskilda insatser. 3

1. Resultat matematik 1.1 Nationella ämnesprov åk 3 och 5 Tabellen visar resultat från de nationella ämnesproven (ÄP) i åk 3 och åk 5 år 2006-2010. I kolumnerna visas andel elever som nått kravnivån på alla delprov och andel som inte nått kravnivån på högst ett delprov (lokal bedömning) 1. Andelen beräknas på de elever som deltagit i proven. I åk 5 har 99 % deltagit och i åk 3 är andelen ännu högre. ÄP genomfördes i åk 3 första gången 2009. För åk 5 finns endast tillförlitliga resultat på andel som nått kravnivån på alla delprov fr.o.m. 2009. Förvaltningen kommer från och med nästa år endast mäta andel elever som nått kravnivån på alla delprov. Så sammanställs resultat av Skolverket och dessutom minskar risken för felregistreringar, vilket kvalitetssäkrar resultaten. År Åk 3 Åk 5 Nått kravnivån Lokal bedömning Nått kravnivån Lokal bedömning alla delprov alla delprov 2010 71 % 86 % 82 % 92 % 2009 62 % 81 % 81 % 92 % 2008 93 % 2007 90 % 2006 86 % Resultaten på ÄP i åk 3 är bättre 2010 jämfört med 2009. Det var delvis olika moment som testades de olika åren, vilket innebär att en direkt jämförelelse inte är möjligt att göra. 2009 gick delprov om geometriska figurer bäst. 2010 testades inte detta. Istället gick uppdelning av tal och helheter bäst. 2009 fanns ett delprov som mätte uppfattning om när man ska använda de fyra räknesätten. Detta var ett mycket svårt delprov för eleverna. Momentet testades inte 2010, vilket har bidragit till ett bättre resultat totalt sett. Båda åren var delprovet skriftliga räknemetoder svårt för eleverna. I åk 5 har resultaten förbättrats något sett över en längre tidsperiod. Proven har bytts vartannat år. 2009 och 2010 gick delprovet i statistik bäst. Sämst gick delprovet som testade längd, area och skala. 1 Enligt gemensamma riktlinjer för Vallentuna kommun fr.o.m. 2009 bedöms en elev ha nått kravnivån inom ett ämne även om han/hon inte nått kravnivån på ett delprov. Har eleven inte nått kravnivån på två eller flera delprov ges den sammanfattande bedömningen ej nått kravnivån. 4

Fr.o.m. 2012 genomförs ÄP i åk 6 istället för i åk 5. 2011 genomförs därför inte proven i åk 5. Möjligheten finns dock för rektor på varje skola att besluta att alla eller vissa delprov från föregående års prov ska genomföras på den egna skolan. 1.2 Nationella ämnesprov åk 9 Tabellen visar resultaten från de nationella ämnesproven (ÄP) i åk 9 år 2006-2010. I kolumnerna visas andel elever som nått minst betyget godkänt och andel elever som fått betygen väl godkänt eller mycket väl godkänt. Andelen beräknas på de elever som deltagit i proven (93-95 % av alla elever). Resultaten varierar mellan åren och ingen vare sig positiv eller negativ trend går att utläsa. År Minst G VG +MVG 2010 85 % 27 % 2009 89 % 41 % 2008 85 % 33 % 2007 84 % 25 % 2006 89 % 36 % 1.3 Betyg i matematik åk 9 Tabellen visar betygsresultaten i åk 9 2006-2010. Resultaten 2010 är ännu inte officiella på Skolverkets webbsida och kan eventuellt komma att justeras något. År Minst G VG + MVG 2010 95 % 33 % 2009 97 % 47 % 2008 93 % 38 % 2007 93 % 35 % 2006 97 % 44 % 5

Betygen varierar mellan åren på samma sätt som de nationella proven. En jämförelse av betygen och resultaten på ÄP visar en större överensstämmelse de senaste åren. 2010 har 18 % av eleverna fått ett högre betyg i matematik än betyget på ÄP. Det är den minsta skillnaden sedan 2006. Ett lägre betyg än vad ÄP visar är det i princip inte någon som får i matematik. 1.4 Utvärdering av elevernas grundläggande kunskaper i matematik åk 2 och åk 8 (UiM) Som en del av matematiksatsningen använde kommunen i början av 2010 PRIMgruppens tester för att genomföra en fördjupad utvärdering av elevernas grundläggande kunskaper i matematik i åk 2 och i åk 8 (UiM). PRIM-gruppen är kopplad till Stockholms universitet och är en forskningsgrupp vars främsta fokus är bedömning av kunskap och kompetens. Huvudsyftet med utvärderingen är dels att lärare och elever ska få en kompletterande bild av kunskaperna i klassen, dels att förtroendevalda och skolledning ska få information om elevernas grundläggande kunskaper i matematik. Elevernas svar bedöms av PRIM-gruppen, vilket gör att bedömningen blir likvärdig mellan skolorna. 1.4.1 Åk 2 De områden som testas i åk 2 är: Aritmetik-taluppfattning Aritmetik- nakna sifferuppgifter Aritmetik- vilket tal fattas Problemlösning Geometri Andel elever i Vallentuna kommun i procent som klarat respektive antal minimigränser. Antal minimigränser Andel (%) klarat Variation mellan skolor minimigränser (Exkl RC) Alla 5 88 % 79-100 % Minst 4 96 % 93-100 % Minst 3 99 % 95-100 % Minst 2 99 % 95-100 % Minst 1 100 % 98-100 % Inget 0 % 0-2 % 6

Andel elever i Vallentuna kommun i procent som har klarat minimigränsen på respektive område, andel elever som har maxpoäng eller missat högst 1 poäng på respektive område, samt variationen mellan skolorna (exklusive RCs verksamheter). Område Andel (%) klarat minimigränsen Variation mellan skolor (Exkl RC) Andel (%) maxp. el. missat högst Variation mellan skolor (Exkl RC) inom resp. område 1 p Aritmetiktaluppfattning 99 % 93-100 % 87 % 69-97 % Aritmetik -nakna sifferuppgifter 98 % 93-100 % 87 % 78-100 % Aritmetik- vilket tal fattas 93 % 81-100 % 78 % 58-93 % Problemlösning 95 % 86-100 % 57 % 31-86 % Geometri 97 % 93-100 % 80 % 55-100 % De elever som uppnår minimigränsen på respektive delområde bedöms inte ha några större svårigheter att uppnå målen för årskurs 3. Det område med störst andel elever som inte har klarat minimigränsen är aritmetik-vilket tal fattas. Problemlösning är det område med lägst andel elever som klarat området mycket bra. Variationen mellan skolorna när det gäller andel elever som har maxpoäng på olika områden är stor, men det är inte samma skola som har lägst respektive högst resultat på de olika områdena. Vilka faktorer som är orsaken till variationen är naturligtvis en frågeställning vi ställer oss. Det är mycket svårt att hitta entydiga svar på detta, men det är kanske inte heller det viktigaste. Det viktigaste är att resultaten, och variationen mellan dessa, ligger till grund för analys av tänkbara orsaker och därefter åtgärder och förbättringar. Orsaker och åtgärder måste mer än vad som sker i dag sökas i utformning och organisation av undervisningen samt i pedagogens roll. För att kunna utvärdera detta på kommunnivå måste vi först komma så långt att varje skola arbetar med utvärdering på detta sätt. Dit har vi ännu inte kommit. I avsnitt 4 och 6 beskrivs detta ytterligare och lyfts fram som ett utvecklingsområde vi avser att sätta starkt fokus på. 7

1.4.2 Åk 8 De områden som testas i åk 8 2 är: Aritmetik Problemlösning Geometri Andel elever i Vallentuna kommun i procent som klarat respektive antal minimigränser. Antal minigränser Andel (%) klarat minimigränser Variation mellan skolor (Exkl RC) Alla 3 57 % 37-78 % Minst 2 82 % 71-93 % Minst 1 95 % 91-100 % Inget 5 % 0-9 % Andel elever i Vallentuna kommun i procent som har klarat minimigränsen på respektive område, andel elever som har maxpoäng eller missat högst 1 poäng på respektive område, samt variationen mellan skolorna (exklusive RCs verksamheter). Område Andel (%) klarat minimingränsen inom resp. område Variation mellan skolor (Exkl RC) Andel (%) maxp. el. missat högst 1 p Variation mellan skolor (Exkl RC) Aritmetik 74 % 65-88 % 36 % 26-49 % Problemlösning 85 % 76-96 % 14 % 7-27 % Geometri 74 % 63-96 % 20 % 0-30 % De elever som uppnår minimigränsen på respektive delområde bedöms inte ha några större svårigheter att uppnå målen för årskurs 9. Endast 57 % når minimigränsen för alla tre områdena. Problemlösning är det område där störst andel elever når minimigränsen men lägst andel har maxpoäng. Detta kanske till viss del kan förklaras 2 Vittraskolan genomförde 2010 UiM i åk 8. Deras resultat ingår därför som en del i hela Vallentuna kommuns resultat. 8

av att minimigränsen för problemlösning är lägre satt i förhållande till maxpoäng än för de övriga två områdena. Variationen mellan skolorna är stor. Till exempel varierar andel elever som har klarat minimigränsen på alla områden mellan 37 % och 78 %. Det är dock inte samma skola som har lägst respektive högst resultat på de olika områdena. Precis som i åk 2 måste analys av orsaker till resultaten och åtgärder för förbättringar sökas i utformning och organisation av undervisningen samt i pedagogens roll (se sid 7). 2. Kompetensutveckling I Sveriges kommuner och landstings (SKLs) rapport Bra måste bli bättre beskrivs att en av de viktigaste faktorerna för en bättre skola och högre måluppfyllelse är skickliga lärare. Det har även många andra studier visat. Rapporten beskriver vidare att en bra lärare är skicklig inom både relationer, ledarskap och didaktik. Kompetensen måste hela tiden utvecklas i takt med att skolan och samhället förändras. Mer viktigt än att gå på kurs har kompetensutveckling i vardagen blivit där erfarenhetsutbyte och samarbete är nyckelord. Inom Vallentuna kommun har ett nätverk bland matematiklärarna bildats i syftet att sprida goda idéer och byta erfarenheter. Tre matematiklärare har utsetts till matematikutvecklare i kommunen. Två av dem är lärare i grundskolan och en i gymnasieskolan. Ett särskilt avsnitt nedan beskriver och utvärderar arbetet i detta nätverk. Mål i handlingsplanen Kompetensutveckling Vid kompetensutvekling, t.ex. inom lärarlyftet, är matematik ett prioriterat område. Matematiklärarnas nätverk har uppdrag att sprida goda idéer inom kommunen, föra minnesanteckningar från sina möten, samarbeta med förskolan och gymnasiet och regelbundet rapportera till rektorsgruppen. Matematikutvecklare med koppling till matematiklärarnas nätverk utses. I samarbete med Stockholms universitet och matematiklärarnas nätverk tas program fram för lärarnas behov av kompetensutveckling. Kurser för lärare mot yngre åldrar påbörjas under året med stöd av statsbidrag läsa-skrivaräkna.! Vid rektryteringar inom Vallentuna skolor beaktas särskilt sökanden med matematikkompetens. 9

2.1 Lärarlyftet Inom Lärarlyftet, den nationella satsningen för att öka lärares kompetens via universitet och högskolor, har matematik tillsammans med läs- och skrivutveckling samt komplettering av ämnesbehörighet varit ett prioriterat område inom Vallentuna kommun. Tilldelning av plats inom Lärarlyftet sker genom att läraren ansöker hos sin rektor. Rektor tillstyrker eller avslår och därefter fattas beslut i rektorsgruppen (inkl. samverkan). Sedan starten 2007 har 30 lärare från Vallentunas skolor utvecklat sin kompetens inom matematik. Tillsammans har de läst 539 högskolepoäng, vilket motsvarar 18 terminers heltidsstudier. Detta utgör ca 34 % av både antal studenter och poäng inom Lärarlyftet i Vallentuna. 2.2 Kompetensutvekling i samarbete med SU Enligt handlingsplanen ska ett program för lärarnas behov av kompetensutveckling tas fram i samarbete med matematiknätverket och Stockholms universitet. Detta har ännu inte gjorts. Inga kurser för lärare mot yngre åldrar har heller därför påbörjats. Orsaken är att annan kompetensutveckling har prioriterats och att en stor omorganisation vid Stockholms universitet av områden kopplade till VFU har genomförts. Något som däremot har genomförts är en studiecirkel för matematiklärare vid tre tillfällen som matematikutvecklarna ansvarade för. 2.3 Rekrytering Vid rekryteringar inom Vallentuna kommunala skolor har man, vid de tillfällen det varit möjligt beroende på tjänstens art, särskilt beaktat sökanden med behörighet att undervisa i matematik. Ett flertal lärare har fått företräde till sina tjänster p.g.a. kompetens i matematik. 2.4 Matematiknätverket Matematiklärarna i kommunen kan välja att ingå i ett nätverk. Nätverket har som uppdrag att sprida goda idéer inom kommunen och bidra till utveckling av både undervisning i ämnet och lärarnas kompetens. Nätverket delar ett virituellt rum i Skola Direkt där lärarna kan dela material, länkar, dokument m.m. Via rummet kan också kommunikation mellan lärarna ske. Ansvariga för nätverket och rummet i Skola Direkt är tre utsedda matematikutvecklare. Två av dem är lärare i grundskolan och en i gymnasieskolan. Varje skola har en utsedd representant som får all information och 10

har ansvar för att vidarebefordra den till lärarna på sin skola. Alla deltagare i rummet på Skola Direkt har också där tillgång till informationen. Rummet på Skola Direkt hade den 15 oktober 2010, 92 st medlemmar, varav drygt 70 st är lärare med skrivrättigheter i rummet. Enligt uppgift från skolorna är det totala antalet lärare som undervisar i matematik 96 st i åk 1-6 och 20 st i åk 7-9. Av de drygt 70 st lärare med skrivrättigheter hade 28 st besökt rummet mer än en gång från höstterminens start och fram till den 15 oktober. Nätverket har haft fem träffar hittills. Alla skolor har varit representerade på minst en träff. Matematikutvecklarna upplever att lärare för både yngre och äldre elever har deltagit i träffarna. Nätverket planerar att ha två träffar per termin. Ämnen för diskussion vid träffarna beslutas efter lärarnas önskemål och behov. Höstterminens första träff handlade om Activboard i matematikundervisningen. Även höstterminens andra träff kommer att handla om detta ämne. Den första träffen under vårterminen 2011 kommer att handla om de nya kursplanerna och bedömning. Tidigare träffar har haft följande fokus: Inspirationsträff, material på webben Uppföljning av elever som inte når målen Användning av matematikboken i undervisningen Nationella prov, genomförande och bedömning Nätverket har också haft en studiecirkel vid tre tillfällen kring boken Förstå och använda tal. Till studiecirkeln var ca 30 lärare anmälda och intresset var mycket stort. Studiecirkeln förbereddes av en av matematikutvecklarna. De lärare som ingår i matematiknätverket har haft möjlighet att lämna sina synpunkter till den här uppföljningen. De lärare som har svarat har till övervägande del tyckt att nätverket både har bidragit till att utveckla deras kompetens och sätt att undervisa i matematik. De beskriver att de utvecklar sin kompetens genom att få tips och idéer från andra lärare, genom att dela erfarenheter och genom att få tillfälle att diskutera matematik. De uttrycker också att det är viktigt att få möjlighet att diskutera kursplaner, betyg och bedömning, läromedel m.m. På samma sätt tycker de att nätverket bidrar till att undervisningen utvecklas, t.ex. genom att de diskuterar didaktiska och metodiska problem. Matematiklärarna har också fått ge synpunkter på vad de tycker är viktigast att göra för att ytterligare förbättra elevernas resultat i matematik. De svarade att undervisningen behöver bli mindre styrd av läroboken och istället innehålla mer samtal och diskussion i matematik. Uppgifterna ska vara mer konkreta och verklighetsbaserade och för att visualisera bör läraren utnyttja olika typer av verktyg som t.ex. Activboard. Lärarna tycker vidare att det behövs både mer tid för att 11

planera och diskutera matematik och för att undervisa i ämnet. Kompetensutveckling som också är en viktig punkt, anser de kan ske genom studiecirklar, föreläsningar och kurser, men också genom att diskutera med andra lärare, delge varandra erfarenheter och få nya infallsvinklar. Matematikutvecklarna har deltagit på de nationella träffarna för matematikutvecklare som anordnas av Nationellt centrum för matematikutbildning, (NCM) på uppdrag av Skolverket. 281 av 290 kommuner har varit representerade på dessa träffar. I intervjuer med de tre matematikutvecklarna framkommer att de har ett stort intresse och engagemang för att utveckla matematikundervisningen i kommunen. De tycker att nätverket fungerar bra och att Skola Direkt är ett bra forum att arbeta genom. Träffarna de har haft har varit givande och studiecirkeln var mycket populär. Men ett stort problem som de upplever är att de inte har någon tid avsatt för att arbeta med nätverket. En av dem har fått 1,5 timme av sin rektor i veckan, de övriga har inte någon tid alls avsatt. Det arbete de lägger ner på rummet i Skola Direkt och att sammankalla och förbereda träffarna gör de utanför sin arbetstid. Detta system gör att nätverket blir sårbart och helt beroende av lärarnas egen vilja att lägga den tid som krävs. Att förbereda träffarna tar tid om de ska bli bra, påpekar en av matematikutvecklarna och att genomföra en ny studiecirkel är inte möjligt utan att någon har avsatt tid för att planera den. Problemet delar Vallentuna med flera andra kommuner. Utvärderingar som gjorts på uppdrag av Skolverket och NCM visar att 2009 hade drygt 20 % av matematikutvecklarna i landet inte någon tid alls avsatt för sitt uppdrag bortsett från tid att närvara på konferenserna. Utvärderingarna visar också att tid för arbetet och stöd från kommun, rektor och andra matematiklärare är de mest kritiska yttre faktorerna för att matematikutvecklarens arbete ska blir framgångsrikt. Utvärderarnas samlade slutsatser kring matematikutveckare är: Matematikutvecklarens arbete och uppdrag bör formaliseras. Det pedagogiska samtalet lärare emellan lyfts fram som ett viktigt verktyg för att förändra och förbättra undervisningen. Det nationella stödet till matematikutvecklarna bör fortsätta. Skolutveckling och förändringsarbete tar tid och måste ses som ett långsiktigt projekt. NCM:s stöd ses som en förutsättning för det fortsatta arbetet. Situationen är problematisk för den grupp av matematikutvecklare som inte har någon tid alls avsatt för sitt uppdrag. För att garantera kvalitet och resultat i uppdraget föreslås att en matematikutvecklare bör ha rimlig tid från sin vanliga tjänstgöringstid avsatt för uppdraget hur mycket avgörs utifrån lokala behov och ställningstaganden. 12

3. Verktyg Förutom kompetensutveckling omfattade handlingsplanen ett antal åtgärder som berörde verktyg för att utveckla matematikundervisningen. Användning av IKT i undervisningen är en viktig del, att ha högt ställda förväntningar och krav på eleverna är en annan som har visat sig ha stor betydelse för elevers resultat. Mål i handlingsplanen Verktyg Skolans förväntningar på elevernas resultat ska öka. Elever som siktar på VG och MVG ska bli fler. Träning med stöd av dator och pedagogiska program i matematik ska stärkas för de yngre eleverna. Skolorna arbetar med laborativa matematikmiljöer. Statsbidraget läsa-skrivaräkna nyttjas för att utöka det laborativa materialet i matematik på skolorna. Några skolor provar matematikverkstäder. Kommungemensamma matematiktävlingar anordnas varje år.! Den nya skolportalen, Skola Direkt används för att skapa tillgång till och handledning i hanterande av stödprogram och kompetensatoriska hjälpmedel för elever och lärare. Matematiklärarna i kommunen tar via sitt nätverk fram gemensamma ytor i skolportalen för att delge varandra framgångsrika metoder, läromedel m.m. Sommarskola med matematik genomförs fr.o.m. 2010. 3.1 Förväntningar på eleverna Skolorna arbetar mycket med att ställa högre förväntningar på eleverna. Medvetenheten om sambandet mellan höga krav, förväntningar och goda resultat har blivit högre, vilket går att utläsa i skolornas kvalitetsredovisningar. Flera skolor beskriver också att man arbetat för att stärka arbetet mot strävansmålen i läroplanen. Detta är en viktig del för att inte begränsas av uppnåendemålen. Rektorsgruppen hade en arbetsgrupp som under 2009/2010 tog fram ett underlag för hur skolorna kan arbeta för att ställa högra krav och förväntningar på sina elever. 13

3.2 IKT- pedagogiska program och kompetensatoriska hjälpmedel Många lärare har mer och mer börjat använda Activeboard i undervisningen. Även om det inte finns konkret dokumentation finns det stark anledning att tro att användningen av pedagogiska program och kompensatoriska hjälpmedel har ökat. Skoldatateket använder Skola Direkt, för att skapa tillgång till-, och handledning i hanterande av stödprogram och kompensatoriska hjälpmedel för elever och lärare. I deras rum på Skola Direkt finns tillgång till program och hjälpmedel samt information, tips, maualer, instruktionsfilmer m.m. 3.3 Laborativa matematikmiljöer Arbete med laborativt material har ökat. En skola berättar att de inte inte arbetar med mer laborativt material än för ett par år sedan, men använder ett mer laborativt arbetssätt. Två skolor har färdigställt sina sk. matematikverkstäder där man samlat allt laborativt material. Flera andra skolor är i full gång med att samla laborativt material på ett ställe. Några skolor har valt att arbeta med material i varje klassrum. Viktigast är att undervisningen har förändrats mot att innehålla mer laborativt material, ett mer laborativt arbetssätt och mer praktiska och verklighetsförankrade uppgifter. Arbetet inom detta område fortsätter. 3.4 Sommarskola Sommarskola anordnades under sommarlovet 2010 för nyanlända elever under sommarlovets två sista veckor. Fokus var svenska, men alla hade även lite matematik. Några hade även engelska. Aktiviteter som exempelvis studiebesök och utflykter ingick också för att ge ungdomarna en bredare inblick i det svenska samhället och kulturen. 16 elever i åldern 13-19 år deltog i matematikundervisningen som omfattade 20 klocktimmar. Eleverna var indelade i tre grupper. Varje grupp hade 40 min matematik per dag. Grupperna blev små och eleverna kunde få mycket hjälp. Målet med sommarskolan var främst att ge de nyanlända eleverna mer svenska vilket ledde till att detta även delvis blev fokus i matematiken. 14

Matematiklärarens reflektioner: grunden först inte var svår matematik utan att prata om vad matematik är, vilka ord vi använder i Sverige, viktiga datum, logiskt tänkande där förståelsen för matematik och uppgifterna låg i fokus. Vi använde senare vissa delar av gamla nationella ämnesprov för att får in mycket grunder och framförallt taluppfattning. Eleverna var i allmänhet antingen mycket duktiga eller svaga. Alla hade dock nytta att fokus låg på att förstå uppgifter och tolka uppgifter. Mot slutet fick några elever arbeta med grunder som skriftliga räknemetoder, spel med huvudräkning, taluppfattning m.m. Andra fick arbeta med lite svårare och mer anpassade uppgifter utifrån deras kunskapsnivå, t.ex. fortsätta med gamla nationella ämnesprov, arbeta i deras matematikböcker som de hade med från gymnasiet, stenciler med anpassade uppgifter m.m. 3.5 Matematiktävlingar Inga kommungemensamma matematiktävlingar har genomförts ännu. Matematikutvecklarna i kommunen har hittills inte haft tid avsatt för att planera och genomföra dessa tävlingar. Förvaltningen kommer att se över vilka möjligheter som finns för att kunna genomföra detta under kommande år. 4. Uppföljning och utvärdering av resultat Uppföljning och utvärdering av resultat sker både på individnivå och på gruppnivå. Uppföljning av individens resultat leder till en individuell utvecklingsplan (IUP) eller åtgärdsprogram. Uppföljning och utvärdering på gruppnivå bör leda till beslut om förändring av undervisningens innehåll och utformning, organisation m.m. De åtgärder man beslutar att vidta måste vara välgrundade utifrån en analys där alla har varit delaktiga. Ett gemensamt utvecklingsområde i förvaltningens genomförandeplan för 2011 är att förbättra utvärdering och analys av resultat så att orsaker och lösningar kan sökas i undervisningens utformning och skolans organisation. En viss utveckling har skett, men i genomförandeplanen finns flera åtgärder beslutade som ska genomföras för att skapa ytterligare förbättring inom detta område. Åtgärderna omfattar bl.a. processkartläggning samt utveckling av metoder och verktyg. 15

Mål i handlingsplanen Uppföljning och utvärdering av resultat Förskolornas arbete med tidig matematikutveckling dokumenteras och delges mottagande skolor. Resultaten från de nationella ämnesproven i åk 3, 5 och 9 följs upp varje år. Lärare som genomför de nationella ämnesproven samarbetar med rättning och analys av resultat. Diagnostiseringsunderlag används i tidiga årskurser samt i åk 7. Betygssättande skolor analyserar resultat från ämnesprov och betyg. Överlämningar följs upp när elev lämnar F-5/F-6 skola. Mottagande skola ansvarar för återkoppling. 4.1 Utvärdering av betyg och resultat från de nationella ämnesproven Matematikbetygen i åk 9 och resultat från de nationella ämnesproven (ÄP) i åk 3, 5 och 9 följs upp varje år. Resultaten sammanställs av förvaltningen så snart de är klara i juni och delges skolorna. Resultaten diskuteras och analyseras sedan på förvaltningskontoret, i rektorsgruppen och på varje skola. Slutsatser har bl.a. varit att undervisningen i matematik i de lägre årskurserna måste bli mer målstyrd. I alla årskurser är det mycket viktigt med en varierad undervisning som inte styrs av läroboken. Förmågan att lösa problem behöver förbättras, vilket bl.a. kräver fler lärarledda diskussioner i elevgruppen. Eleverna kan t.ex få beskriva hur de har löst en uppgift och jämföra olika sätt att lösa den på. Diskussioner kring pedagogens betydelse och samband mellan undervisningens utformning och resultaten behöver bli mycket mer omfattande på alla skolor. Lärare som genomför ÄP samarbetar med rättning och analys av resultat inom den egna skolan. Några skolor har haft särskild kompetensutveckling kring betygssättning och bedömning. 16

4.2 Diagnostiseringsunderlag Skolorna arbetar kontinuerligt med diagnoser och tester, varav många är kopplade till läromedlen. Vilka diagnostiseringsunderlag skolorna i övrigt använder sig av skiljer sig mycket. Många olika tester och diagnoser används. Diamant och Förstå och använda tal, är exempel på två som användes av flera skolor. 2009 köptes PRIMgruppens test in gemensamt och genomfördes i åk 2 och 8. Det är tydligt att alla skolor använder diagnostiseringsunderlag genom alla årskurser och noga följer upp elevernas kunskaper i alla årskurser. 4.3 Överlämningar Överlämningar när en elev lämnar F-5/F-6 skola sker mellan lärarna och återkoppling och uppföljningar sker för elever när det finns särskilda behov. De kommunala förskolorna omfattas av skolornas satsningar på matematikutveckling då de organisatoriskt är en del av skolan. Det blir naturligt att både förskolan och skolan tar del av varandras aktiviteter, åtgärder och dess resultat. Även förvaltningen delges arbetet genom förskolornas kvalitetsredovisningar. I kvalitetsredovisningarna har förskolorna i år tydligt redovisat hur de arbetar med matematik. 5. Förskolorna och skolornas eget arbete med matematik Detta avsnitt beskriver det arbete som de kommunala förskolorna och skolorna i Vallentuna genomfört inom matematik, men som inte direkt omfattas av handlingsplanen. Det är utvecklingsarbete och aktiviteter som genomförts utifrån varje enskild förskola och skolas egna behov. Detta arbete är grunden för att resultaten i matematik ska förbättras och har därför en självklar plats i den här uppföljningen. 5.1 Förskolan Det arbete som beskrivs i förskolornas kvalitetsredovisningar visar att förskolorna arbetar mycket medvetet med matematikutveckling. Det är ett bra utgångsläge med tanke på att förskolans pedagogiska uppdrag stärks i den nya läroplanen. Resultatet av förskolornas arbete syns framförallt att genom att pedagogerna ser att barnen visar ett ökat intresse och en ökad kunskap vad gäller siffror och matematik. En förskola skriver i sin kvalitetsredovisning: Matematiken inom förskolan har under de senaste åren lyfts fram och synliggjorts på ett pedagogiskt lärande sätt. Man har t.ex. tänkt på att det ska finnas material tillgängligt som lockar barnen till 17

kunskap. Det kan vara olika räknematerial (knappar, stenar m.m.) räkne - och sifferpussel och spel, konstruktionsmaterial, former m.m. En del samlingar är matematiksamlingar då man talar matematik genom att räkna antal, använda lägesord, jämföra storlekar på olika föremål, m.m., för att lägga en grund för matematiken. Andra förskolor beskriver sitt arbete på ett liknande sätt. Ytterligare ett exempel som är hämtat från en kvalitetsredovisning: Vi har övat matematiskt tänkande genom att räkna hur många barn som är här och vi har sjungit sånger där det ingår att räkna. Vi har diskuterat hur många fruktbitar man får ta och räknat pengar vid affärs- eller kiosklek. Vi har tränat spel- och turordning, räknat steg, läst av tärning, arbetat med legoklossar och byggnadskonstruktion och barnen har tillverkat egna pengar. vi har diskuterat i vilken turordning man sätter på sig plaggen, höger, vänster, ett par skor, ett par vantar o.s.v. Vi har numrerat västarna som barnen använder när vi går ut i skogen, då har vi även tränat på turordning och prepositioner. En förskola planerar att köpa in ytterligare ett material, med tips och idéer hur man kan jobba med matematik med de yngsta barnen på ett lekfullt sätt. En annan lyfter fram att en av förskollärarna gått utbildning inom Förskollärarlyftet med matematik och språkutveckling i fokus. Förskolorna kommer att fortsätta vidareutveckla arbetet med matematik, teknik och experiment. 5.2 Skolan Skolorna har i sina kvalitetsredovisningar beskrivit sitt utvecklingsarbete inom matematik. Förutom de punkter som särskilt tas upp i matematikhandlingsplanen pågår en stor mängd åtgärder och utvecklingsarbete. Utgångspunkten för att kunna utveckla ett matematiskt tänkande är förståelse. För att skapa förståelse stimuleras eleven till att använda matematiken i sin egen vardag. Ett exempel är att arbeta med utomhuspedagogik, ett annat är problemlösning. Skolorna arbetar också för att integrera matematiken i andra ämnen. Arbete med laborativt material är något som har ökat mycket. Flera skolor har samlat laborativt material och byggt vad man kallar matematikverkstäder. Detta ökar också variationen i undervisningen och skapar på så sätt lust, nyfikenhet och motivation ( se också avsnitt 3.3). Något annat som också ökar variationen är pedagogiska program och Activboard. Activboard ger bl.a. stora möjligheter att prata och diskutera matematik och arbeta med problemlösning tillsammans. Att prata och diskutera matematiska problem ger 18

förståelse för olika sätt att lösa en och samma uppgift samt förmåga att använda ett matematiskt språk och matematiska begrepp. Att arbeta med kompensatoriska program ger elever med behov av särskilt stöd bättre förutsättningar. För dessa elever har också arbetet för att strukurera och förbättra specialundervisningen varit viktig. Skolorna pratar mycket om att frigöra sig från läroboken och utgå mer från den lokala kursplanen samt individualisera undervisningen bl.a. efter olika lärstilar. Diskussioner pågår också mycket kring att mer arbeta mot strävansmålen och skapa utmaningar för de elever som är starkast i matematik. Hur man ska göra det på ett bra sätt är ett viktigt område att fortsätta diskutera. De nya målen i åk 3 har varit mycket bra. De har tydliggjort stegen mot åk 5 och gjort att även de första åren i grundskolan arbetar mer målstyrt och fokuserat mot mål. Flera skolor vill ge mer tid till matematik på schemat. Detta har bl.a. gjorts genom att erbjuda matematik som elevens val. Att utveckla lärarnas kompetens inom matematikundervisning är väldigt viktigt. En utveckling har skett då skolorna mer betonar vikten av samarbete och att dela erfarenheter. Flera skolor har arbetat särskilt med kompetens inom måluppfyllelse, betyg och bedömning. Skolorna arbetar med kontinuerliga diagnostiska tester, som beskrivs i avsnitt 4.2. För att följa elevernas individuella utveckling och fånga upp elever med behov av extra stöd är detta viktigt. Lika viktigt är också att analysera resultat på gruppnivå. Diskussioner av resultat på denna nivå och att analysera dessa i relation till hur undervisningen har varit och hur den kan utvecklas är något som har blivit bättre. Ett underlag för dessa diskussioner har testet som kommunen köpte från PRIM-gruppen vid Stockholms universitet varit (se avsntt 1.4). Flera skolor beskriver att resultatet från detta test tillsammans med betyg och resultat på ÄP har utgjort underlag för att diskutera måluppfyllelse och fokus i undervisningen. 6. Utmaningar för framtiden Utvärderingar visar att matematiknätverket har en viktig funktion och bedöms av både rektorer, matematikutvecklare och lärare kunna bidra till både kompetensutveckling och utveckling av matematikundervisningen. Förvaltningens ledningsgrupp vill därför fortsätta att satsa på detta nätverk. Utifrån de slutsatser Skolverket och NCM gör i sina utvärderingar av matematikutvecklare i kommunerna kommer förvaltningen formalisera uppdraget som matematikutvecklare. Det kommer också beslutas i hur stor omfattning som nätverkets arbete ska styras och följas upp i fortsättningen. 19

En annan utmaning inför framtiden är att de starkare eleverna i matematik behöver få utmaningar och stöd för att utvecklas så långt som möjligt. Nivågrupperingar har varit något som har kommit upp i diskussionen i olika sammanhang. Skolverket skriver i sin rapport Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? att nivågrupperingar kan skapa sk. inlåsningseffekter samt att lärarförväntningar och kamrateffekter som är betydelsefulla för elevens resultat kan påverkas. Men man skriver också att tillfälliga nivågrupperingar och särskilda undervisningsgrupper som utvärderas kontinuerligt kan lyckas undvika denna effekt. Den nya Skollagen visar tydligt vägen genom att den säger att alla barn och elever ska få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Förvaltningen kommer att fortsätta att diskutera och utveckla detta område. Här kan t.ex. de matematiktävlingar som tidigare nämnts vara en del. Förvaltningens ledningsgrupp kommer att besluta om en gemensam metod/modell för att följa upp elevernas kunskapsutveckling i matematik och som kompletterar ÄP och betygen. Det saknas inte metoder och diagnostiseringsunderlag. Alla skolor följer noga upp elevernas kunskapsutveckling, men vi har idag inte någon gemensam modell i kommunen. Ytterligare gemensamma åtgärder som ledningsgruppen har beslutat att satsa på är att de åtgärder som prioriteras, ännu tydligare än idag, ska vara grundade på utvärdering och analys av resultat samt aktuell forskning. Utvärdering och analys ska fokusera på tänkbara orsaker till resultaten i undervisningens utformning och organisation samt pedagogens betydelse. Detta ska förbättras genom bl.a. processkartläggning och it-stöd. Forskning ska också i ökad utsträckning utgöra ett underlag för prioriterade åtgärder och kopplingen mellan åtgärder och forskning ska tydligare redovisas i planer och uppföljningar. Sammanfattningsvis blir förvaltningens gemensamma åtgärder för fortsatt matematikutveckling: Formalisera uppdraget som matematikutvecklare och fortsätta stödja matematiknätverket. Ge elever som är starka i matematik ledning och stimulans att utvecklas vidare. Besluta om en gemensam metod/modell för att följa upp elevernas kunskapsutveckling i matematik. Tydligare grunda prioriteringar av åtgärder för utveckling och bättre resultat på utvärdering och analys samt aktuell forskning. 20

Förskolorna och skolorna fortsätter också med sitt utvecklingsarbete utifrån egna behov. Här ryms arbetet med laborativa matematikmiljöer och arbetssätt, samt IKT i lärmiljön och undervisningen. Effekten av utvecklingsarbetet syns ännu inte tydligt i matematikresultaten även om en försiktig positiv utveckling kan urskiljas i de yngre åldrarna. Om förvaltningen tillsammans, liksom förskolorna och skolorna enskilt, fortsätter sitt arbete på det sätt som beskrivits i den här rapporten, är vi dock övertygade om att det kommer att avspegla sig i bättre resultat på sikt. 21

Ärende 3

DNR BUN 2010. BEHANDLAS AV BUNAU 2010-11-22. 2011-2013 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Verksamhetsplan

Verksamhetsplan 2011-2013 Innehåll Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan... 1 1. Inledning... 1 2. Barn- och ungdomsnämndens uppgift... 2 3. Förutsättningar... 2 4. Barn- och ungdomsnämndens mål under treårsperioden... 3 4.1 Tillväxt och utveckling... 3 4.2 Stor valfrihet... 3 4.3 Kunskap för livet... 4 4.4 Den trygga kommunen... 6 4.5 Välskött kommun med engagerade medarbetare... 6 5. Driftsbudget... 7 6. Investeringsbudget... 7 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN TUNA TORG 1 BOX 29 186 21 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 849 10 BUF@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE

Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för 2011-2013. 1. Inledning Kommunplanen beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på den kommande treårsperioden. All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen. Vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. I kommunplanen finns kommungemensamma mål grupperade utifrån sex strategiska inriktningar: Tillväxt och utveckling Stor valfrihet Kunskap för livet Den trygga kommunen Välskött kommun med engagerade medarbetare God miljö för en långsiktigt hållbar utveckling I denna verksamhetsplan ingår de kommungemensamma mål som barn- och ungdomsnämnden är ansvarig för. Därtill ingår barn- och ungdomsnämndens mål. 1

2. Barn- och ungdomsnämndens uppgift Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskola, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, särskola och fritidshem. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar också för öppen förskola och ungdomsmottagning. 3. Förutsättningar Staten reglerar barn- och ungdomsnämndens verksamheter främst genom skollag, arbetsmiljölag, grundskoleförordning, läroplaner, kursplaner och betygskriterier. Riksdagen har tagit beslut om en ny skollag, nya läroplaner och kursplaner samt ett nytt betygssystem. Riksdagen har också beslutat att reformera gymnasieskolan och det påverkar också grundskolan, bl.a. till följd av ändrade behörighetskrav till yrkesprogram och studieförberedande program. Förändringarna införs 1 juli 2011 och ett omfattande arbete har inletts inför implementeringen av reformerna. Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan har sin utgångspunkt i den statliga styrningen av skolan och den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen. Verksamhetsplanen innehåller barn- och ungdomsnämndens mål för verksamheterna och är tillika skolplan för förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och särskola i Vallentuna kommun. Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar på uppdrag från både barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden. Barn- och ungdomsförvaltningen är organiserad i 8 skolområden, gymnasium, resurscentrum, kostenhet och förvaltningskontor. Skolområdena omfattar förskolor, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, särskola och fritidshem. Vallentuna kommun är en av Sveriges snabbast växande kommuner och växer med mellan 400 och 800 invånare per år. Befolkningen är ung och det medför ett stort behov av förskolor och grundskolor. Antalet barn i förskolan ökar också eftersom allt fler föräldrar efterfrågar omsorg för sina barn och dessutom börjar barnen i förskolan vid allt tidigare ålder. Detta har inneburit att andelen barn i åldern 1-5 år som har plats inom förskolan har ökat under de senaste åren och denna ökning förväntas fortsätta. 2

4. Barn- och ungdomsnämndens mål under treårsperioden 4.1 Tillväxt och utveckling Vallentuna kommun ska fortsätta att uvecklas för att ge de bästa förutsättningar för kommunens invånare och företagare till ett varierat boende, bra närings- och föreningsliv. Barn- och ungdomsnämndens mål God vägledning. Alla elever får god vägledning inför framtida utbildningsoch yrkesval. Indikator: Enkät och intern uppföljning. En ökande andel av eleverna i gymnasieskolan åk 1 är nöjda med den information och vägledning de fick i grundskolan inför gymnasievalet. SYV-organisationens måldokument utvärderas årligen. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. 4.2 Stor valfrihet Kommunens invånare ska vara nöjda med den erbjudna valfriheten i de kommunala tjänsterna. Mål Kommuninvånarna ska vara nöjda med den erbjudna valfriheten inom förskola, grundskola samt gymnasieskola. Indikator: Brukarenkät. Enkät till vårdnadshavare visar att minst 90 % anser att deras barn går i den förskola/grundskola som de önskar. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. 3

4.3 Kunskap för livet Vallentunas skolor ska höra till de främsta i landet. Mål Andelen elever som går ut grundskolan med fullständiga betyg ska årligen överstiga det förväntade värdet i enlighet med Skolverkets mätning med minst två procentenheter. Indikator: Betygsstatistik. Andel elever med minst betyget godkänt i alla ämnen är minst två procentenheter högre än SALSA-värdet för Vallentuna. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. Det samlade betygsresultatet (meritvärdet) i Vallentunas grundskolor ska årligen överstiga det förväntade resultatet i enlighet med Skolverkets mätning. Indikator: Meritvärde årskurs 9. Meritvärdet ska vara högre än SALSAvärdet för Vallentuna. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. Det samlade betygsresultatet (meritvärdet) i Vallentunas grundskolor ska vara bland de 30 bästa kommunerna i landet. Indikator: Meritvärde årskurs 9. Vallentuna får en placering bland de 30 bästa kommunerna i SKLs öppna jämförelser när det gäller meritvärde. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. Barn- och ungdomsnämndens mål Individuellt anpassade studier. Alla barn och elever får ledning och stimulans som är individuellt anpassad för att kunna utvecklas uifrån egna förutsättningar. Indikator: Brukarenkät. Minst 80 % av vårdnadshavarna är nöjda med hur förskolan/skolan stimulerar barnets/elevens utveckling och lärande utifrån barnets/elevens förutsättningar och behov. Minst 80 % av eleverna i grundskolan tycker att de får tillräckligt svåra uppgifter av sina lärare. 4

Minst 80% av eleverna i grundskolan tycker att de får stöd och hjälp om de behöver det. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. Verksamheterna erbjuder stimulerande lärmiljöer. Indikator: Brukarenkät och intern uppföljning. Minst 80 % av vårdnadshavarna i förskolan tycker att verksamheten utmanar barnet i hans/hennes utveckling och lärande. Minst 80 % av eleverna tycker att de använder många olika läromedel under lektionerna. Minst 80 % av eleverna tycker att de arbetar på många olika sätt under lektionerna. Minst 80 % av barnen i fritidshem tycker det finns roliga saker att göra ute och inne på fritids. Lärarna gör bedömningen att alla elever i grundskolan alltid eller oftast har tillgång till en dator i skolan vid behov. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. Fler elever kan läsa i årskurs 2. Indikator: Intern uppföljning. Andel elever som har nått förväntad nivå i läsutveckling enligt Lundbergs modell ökar. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. Goda resultat i matematik. Indikator: Betygsstatistik. Förbättrade resultat på nationella ämnesproven i matematik i årskurs 3 och 9. Nya prov i årskurs 6 fr.o.m. 2012. Andel elever med minst betyg godkänt i matematik i årskurs 9 ökar. Andel elever med betyg VG+MVG i matematik i årskurs 9 ökar. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. Uppdrag Förvaltningsövergripande samråd för nyanlända införs 2011. Indikator: Ett förvaltningsövergripande samråd har införts. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. 5

4.4 Den trygga kommunen Vallentuna ska vara en trygg och säker plats att leva och verka i under livets alla skeden. Barn- och ungdomsnämndens mål Barn och elever är trygga. Indikator: Brukarenkät och intern uppföljning. Minst 90 % av eleverna känner sig trygga. Minst 80 % av eleverna upplever att personalen aktivt motverkar att någon behandlas illa. Minst 90 % av vårdnadshavarna upplever att deras barn är trygga i förskolan. Minst 85 % av vårdnadshavarna upplever att deras barn är trygga i grundskolan. Uppföljning av säkerhet i lokaler och gårdar genomförs årligen. Underhåll av lokaler och gårdar genomförs enligt plan. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden. 4.5 Välskött kommun med engagerade medarbetare Kommunen ska upplevas som en av de mest attraktiva arbetsgivarna i Stockholm nordost. Mål Andel positiva svar i medarbetarenkäten för kommunen som helhet ska minst uppgå till 90 procent. Indikator: Mäts årligen genom medarbetarindex. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen. Sjukfrånvaron i kommunens som helhet ska vara högst 5 procent. Indikator: Sjukfrånvaron. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen. 6

Vi ska åstadkomma en jämnare könsfördelning av antalet anställda i kommunens verksamheter. Indikator: Andelen män respektive kvinnor. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen. Alla kommunens verksamheter ska arbeta enligt Iip-standard och klara omcertifiering. Indikator: Andel certifierade verksamheter. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen. 5. Driftsbudget Tabell 1 Driftsbudget per område, mnkr Prognos 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Område Barn- och ungdomsnämndens rambudget 79,6 72,7 76,1 81,2 Skolpengsram 498,8 511,3 529,1 551,3 6. Investeringsbudget Tabell 2 Investeringsbudget per projekt, mnkr Projekt Prognos 2010 Budget 2011 Plan 2012 Lovisedalsskolan (SBN) 25,0 54,9 14,7 Bällstaberg 3 (SBN) 1,3 Plan 2013 Hagaskolan 20,0 50,0 Lindholmen förskola (60 barn) (SBN) 3,0 15,7 9,8 Förskola nordöstra Vallentuna (t.ex. Åby) 80 barn 4,0 30,5 Förskola/grundskola södra Vallentuna 20,0 50,0 Ormstaskolan, ombyggnad kök (SBN) 0,6 0,5 Ekebyskolan, ombyggnad kök (SBN) 3,5 0,8 Lokal Vallentuna friskola i gymnasiet 6,0 Årligt anslag (t.ex. lokalanpassning, inventarier) 4,0 4,0 4,0 4,0 Totalt 37,4 81,9 72,5 134,5 Budget för investeringsprojekt som påbörjats är överförda till samhällsbyggnadsnämnden och markeras med SBN i tabellen. 7

Ärende 4

Barn- och ungdomsförvaltningen 2010-11-09 Vallentuna Grundskolan 2011-2012 Beslut BUN 2010-xx-xx samt UN 2010-xx-xx Elevernas läsårsdata Höstterminen 2011 skoldagar/period lovdagar studiedagar Läsårsstart 22 augusti Höstlov vecka 44 50 2 3 Terminsslut Summa dagar 21 december 33 83 2 3 Vårterminen 2012 skoldagar/period lovdagar studiedagar Terminstart 10 januari Sportlov vecka 9 34 5 Påsklov vecka 15 24 4 Studiedag 30 april 10 1 Lovdag 18 maj 11 1 Läsårsslut 14 juni 17 Summa dagar 96 10 1 Summa dagar ht + vt 179 12 4 Regelverk Enligt ovan (Grundskoleförordningen kap 4 1 resp. Gymnasieförordningen kap 3 1) minst 178 skoldagar 179 minst 12 lovdagar 12 (ej sommar- och julferie) utöver ovan högst 5 studiedagar 1 studiedag att läggas ut för skolorna Lärarnas arbetsår Höstterminen 2011 arbetsdagar/period lovdagar studiedagar Arbetsårsstart Höstlov 15 augusti 31 okt - 2 nov 3 3-4 november 58 2 Terminsslut 21 december 33 Summa dagar 91 2 3 Vårterminen 2012 arbetsdagar/period lovdagar studiedagar Terminstart 9 januari Sportlov vecka 9 35 5 Påsklov vecka 15 24 4 Studiedag 30 april 11 1 Lovdag 18 maj 11 1 Läsårsslut 20 juni 22 Summa dagar 103 10 1 Totalt antal dagar arbetsåret 2011-2012 194 12 4 Regelverk Enligt ovan 194 arbetsdagar 194