Motion :106. av Lars Werner m. fl. med anledning av propositionen :50 om inriktningen av den ekonomiska politiken, m. m.

Relevanta dokument
Motion 1983/84:158. Lars Werner m. n. Ändring i beskattningen av realisationsvinster på börsaktier, m. m. (prop. 1983/84:48)

1982/83:2416. Motion. Inga Lantz m. fl. Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m. m. (prop. 1982/ 83:174)

Motion till riksdagen 1985/86:330

~ KU 1985/86:23. Konstitutionsutskottets betänkande 1985/86:23. över viss del av proposition 1985/86:98 angående. invandrarpolitiken.

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

SfU 1978/79: 13. Socialförsäkringsutskottets betänkande 1978/79: 13

Motion 1983/84:15. Lars Werner m. n. statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp (prop. 1983/84:9)

Sänkt skatt för pensionärer

RP 108/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

Nr Mot. 1971: av herr Hermansson i Stockholm m. fl. om ändring av skattepolitiken.

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Det behövs en ny skattereform!

Huvudsakligt innehåll

Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren

Mot. 1984/ Motion 1984/85:1236. Förste vice talman Ingegerd Troedsson m. fl. Beräkningen av tilläggsbelopp i skatteskalan

Motion till riksdagen 1986/87: Sk153 Stig Josefson m. fl. (c) Ändringar i beskattningen av bensin, m. m. (prop. 1986/87:139)

/82:2438. Mot Motion. Lars Werner m. fl. Ny arbetstidslag m. m. (prop. 1981/82:154)

Motion till riksdagen. 1986/87:Sk442. Andre vice talman Karl Erik Eriksson (fp) skattereduktion för merkostnader på grund av vissa sjukdomar

Motion till riksdagen. 1987/88:Sk414 av Kjell Johansson m. fl. (fp) om vissa skattefrågor. Förändringar för rättvisare skatteregler

Motion till riksdagen 1987/88:A221 av Lars Werner m. fl. (vpk)

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

12 Beräkning av skatten

Motioner nr år Mot Nr av herr Hermansson i Stockholm m. fl.

Utbildningsutskottets betänkande 1989/90: Ub U29

Kommunal fastighetsavgift

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

11 Grundavdrag Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103

Positiv start på det nya årtusendet

Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension

Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad

Motion :2268. av Lars Werner m. fl. med anledning av propositionen : 127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten

1978/79:2370. Motion. av Ivar Högström med anledning av propositionen :95 om den kommunala ekonomin

Mot. 1984/ Motion 1984/85:3090. Per-Ola Eriksson m. fl. Livsmedelspolitiken (pro p. 1984/85: 166)

Motion till riksdagen /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder

RP 121/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Regeringens skrivelse 2008/09:224

Motion 1981/82:2532. Lars Werner m. fl. Reformerad inkomstbeskattning (prop. 1981/82: 197)

Undantag från arvsskatt och gåvoskatt (prop. 2004/05:97)

Nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

RP 10/2003 rd. ändrad så att procenttalen och maximibeloppet beskattningen för Det föreslås att de

Motion till riksdagen 1985/86:422

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Motion :102. av Sven Mellqvist m. fl. med anledning al' propositionen :29 om flygplatsfrågan Stockholmsregionen, m. m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Vänsterpartiets förslag för en jämlik skattepolitik

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Skillnad på marginalen - en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

Egendomsskattekommittén Pressmeddelande

BARNBIDRAG OCH SKATTEFRIA BARNAVDRAG

Skattenyheter från Visma Spcs

Vårtilläggsbudget 2009

Motion 1982/83:2406. Knut Wachtmeister m. fl. Utvidgning av skattskyldigheten Sverige för aktievinster, m. m. (prop. 1982/83: 144)

OMLÄGGNINGEN AV DEN DIREKTA STATSBESKATTNINGEN

1979/80: 193. Motion. av Lars Werner m. fl. om en ny trafikpolitik

Efter skatteomläggningen?

Kommentarer till förslaget om Investeraravdrag

Motion :2196. av Claes Elmstedt m. fl. med anledning av propositionen :93 om genomförande av totaldimensionerad högskola

Motion till riksdagen. 1985/86:Sk210. Martin Olsson och Marianne Andersson (c) Den skattemässiga behandlingen av förluster på grund av brott

Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007

PM Dok.bet. PID

Budgetpropositionen för 2018

UbU 1980/81: 35. Utbildningsutskottets betänkande 1980/81: 35

RP 143/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Hässleholms Hantverks- & Industriförening

Ändrade skatteregler rörande fonderade medel för underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningar

Fastställande av skattesats för 2019

Avskaffad skattereduktion för

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

REMISSVAR (Fi2008/3983) Sänkt skatt på förvärvsinkomster

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

I DESPERATIONENS TECKEN

Motion till riksdagen 1987/88 :A 733

Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad (prop. 2006/07:19)

1983/84: l 065. Motion

3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall

Regeringens proposition 2015/16:47. Extra ändringsbudget för 2015

Motion :1554. av herr Werner m. fl. med anledning av propositionen :76 om utbildning av förskollärare och fritidspedagoger m. m.

Motion 1982/83:2218. Ola Ullsten m. fl. Tillrällig vinstskatt (p rop. 1982/83: 102)

Regeringens proposition

Nr Mot. J 971: av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m.

Motion till riksdagen 1987/88: T82. av Hans Dau (m) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p. 1987/88: 50) Järnvägar

PM Dok.bet. PID

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION

1981/82:707. Ove Karlsson m. fl. Vissa skattefrågor i samband med jord- och skogsbrukets rationalisering. Motion

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

PM Dok.bet. PID

Skatt före och från och med 66-årsåret. 1 Kort sammanfattning med typexempel

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna

av europeiska ekonomiska intressegrupperingar. utländska sammanslutningar beskattas på delägarnivå.

Kommentar till Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter. SNS-seminarium den 4 september 2019 Erik Åsbrink

Motion till riksdagen. 1987/88:Ju13. av Lars Werner m. fl. (vpk) om förbättringar inom rättshjälpssystemet (prop. 1987/88:73)

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

Transkript:

Il Motion 1978179:106 av Lars Werner m. fl. med anledning av propositionen 1978179:50 om inriktningen av den ekonomiska politiken, m. m. skattepolitiken De av regeringen föreslagna fårändringarna när det gäller beskattningen av fysiska personer och företag utmärks av två tendenser: dels handlar det om provisoriska åtgärder som icke löser skattefrågorna, dels är förslagens klasskaraktär att höga inkomsttagare och företag gynnas, medan den stora massan av löntagare missgynnas. Vänsterpartiet kommunisterna har länge krävt en genomgripande skatte reform. l motioner, senast nr 323 vid 1977178 års riksmöte, har vi anvisat de nödvändiga grundlinjerna får en sådan skattereform. Viktiga inslag i denna måste bl. a. vara övergång till en progressiv statskommunal enhetsskatt och gradvis övergång till produktionsskatter. Vi står givetvis fast vid dessa våra förslag och beklagar att regeringen icke nu vill ta upp frågan om en genomgripande skattereform till diskussion. Den borgerliga majoriteten i riksdagen har voterat igenom en indexregle ring av skatteskalorna. Det lirobestridligt och kan av ingen förnekas att denna indexreglering innebär större skattefårdelar får de högre inkomstlagarna än får de lägre inkomsttagarna. V pk motsalle sig indexregleringen och yrkar nu all den omedelbart slopas. Den av folkpartiregeringen nu föreslagna skaueläunaden för år 1979 verkar i princip på samma säll som indexregleringen av skaueskalorna. Den ger en betydligt större skallesänkning i kronor räknat för höga inkomster än för låga inkomster. En sådan skallepolitik kan inte godtas. V pk föreslår au i stället, såsom en provisorisk åtgärd. en extra skattereduktion införs om l 000 kr. vid beskattningsbard inkomster mellan 30 000 kr. (34 500 kr. i taxerad inkomst) och 70 000 kr. (74 500 kr. i taxerad inkomst). Vidare förutsätts skattereduktionen successivt ökas med 3 1/3% av den beskailningsbara inkomsten upp till 30 000 kr. samt avtrappas med 4 % av den beskailningsbara inkomst som överstiger 70 000 kr. i inkomstskiktet upp till 95 000 kr. beskailningsbart (99 500 kr. taxerad inkom t).

Mot. 1978179:106 12 För olika inkomstlägen skulle eftekten enbart av skallereduktionen bli följande: Beskailningsbar inkom L, kr. Skanereduktion kronor 15 ()()() 500 20 ()()() 667 25 ()()() 834 30 ()()() l ()()() 40 ()()() l ()()() 50 ()()() l ()()() 60 ()()() l ()()() 70 ()()() l ()()() 75 ()()() 800 80 ()()() 600 90 ()()() 200 95 000 och över o Med utgångspunkt i inkomsilagamas beräknade fördelning efter statlig beskanningsbar inkomst år 1979 kan kostnaderna beräknas till ca 4 miljarder kronor fördelade på ca 920 milj. kr. för inkomsnagarna upp till en beskailningsbar inkomst på 30 000 kr., ca 2 780 milj. kr. för inkomsilagama mellan 30 000 och 70 000 kr. samt drygt 300 milj. kr. för inkomsllagare med beskattningsbara inkomsler mellan 70 000 och 95 000 kr. Utöver den särskilda skallereduktionen anser v pk del också motiverat med åtgärder för all minska kommunalskalletrycket i vissa kommuner. Utdebiteringsskillnader på i vissa fall ca 5 kr. mellan olika kommuner påverkar kraftigt den Lotala skallen. De försök som gjorts all minska skillnaderna genom inomregional skalleutjämning har allvarliga brister. Den genomsnilliiga utdebiteringen för 1979 har beräknats bli omkring 29 kr. ELL betydande antal kommuner kommer all ligga över delta tal. Vi anser del rimligt all statliga insatser görs för all som första åtgärd lätta trycket för dessa kommuner, så an del faktiska skalleunagel inte överstiger 29 kr. i någon kommun. Beräknat på 1978 års utdebitering skulle delta motsvara ca 650 milj. kr. Minskningen av kommunalskallerna i de mest skalletyngda kommunerna skulle ske i form av ell särskill skalleavdrag till varje enskild skallebetalare motsvarande den utdebitering som ligger över 29 kr. Vänsterpartiet kommunisterna har i annal sammanhang begärt ökade statliga bidrag för all möjliggöra för kommuner och landsting all klara utbyggnaden på vikliga serviceområden såsom barnomsorgen, äldreomsorgen och långtidssjukvården. Den kommunalekonomiska situationen och kommunalskatternas tyngd för låg- och medelinkomsuagare nödvändiggör en genomgripande förändring av finansieringen av samhällsservicen. Vänsterpartiet kommunisterna före-

Mot. 1978179: 106 13 träder uppfauningen om en gemensam progressiv skall till stal och kommun. l avvaktan på en sådan skallereform är det nödvändigt med olika statliga insatser för all hålla tillbaka kommunalskallehöjningarna och säkra den kommunala servicen. Förutom de läunader i den direkta beskattningen för den stora gruppen av löntagare som vpk föreslår genom en extra skallereduktion om l 000 kr. och en maximering av kommunalskatteuttaget till 29 kr. kvarstår del tidigare väckta förslaget om slopande av mervärdeskatten på nödvändighetsvaror. Den samlade effekten för en löntagare med genomsniulig inkomst är alltså avsevärt mycket större än vad som framgår av tabellen över enbart verkningarna i olika inkomstlägen av den extra skauereduktionen. Della måste beaktas liven vid diskussionen om folkpensionärernas beskallning. E11 slopande av mervärdeskallen på nödvändighetsvaror skulle betyda en kraftig förbällring av denna grupps läge. Förslagen i regeringspropositionen rörande folkpensionärernas beskailning är otillfredsställande. Höjningen av det extra skatteavdraget från 3 300 kr. till 3 600 kr. är mot bakgrund av pensionstillskollens utveckling alltför begränsad. Riksdagen har fastställt all lägsta standard skall vara folkpension komplellerad med pensionstillskott. Därför bör också pensionstillskollen vara befriade från skatt. Vänsterpartiet kommunisterna föreslår all avdragel för folkpensionärer utformas så. all ingen beskailningsbar inkomst uppkommer vid en taxerad inkomst som motsvarar folkpension och pensionstillskoll plus en sidoinkomst om l 000 kr. l bjärt kontrast till den njugga behandlingen av folkpensionärerna står folkpartiregeringens förslag när det gäller beskaliningen av företagen. Här föreslås bibehållande av gamla skattefördelar och därtill införande av nya. De föreslagna åtgärderna ger ullryck för en syn på företagsbeskailningens roll som vpk finner hell oförenlig med de grundlinjer som bör gälla för en demokratisk skallepolitik. Företagsbeskailningen har alltmera kommit all som sin huvudsakliga funktion ha en avlastning av skallebördan från bolagen. Under perioden 195Q-1977 har de samlade bolagsskalleintäkternas andel av hela skalleintäkten minskats från 13,8% till 2,9 %. Parallellt med denna utveckling haren allt större del av den samlade skallebördan lagts på lönarbetarna. De svenska företagen tillhör i dag de lägst direkt beskallade i den kapitalistiska världen. Hell nya krav måste enligt vår mening ställas på utformningen av företagsbeska Ilningen. Långsiktigt bör en övergång till produktionsbeskailning ske. E11 omedelbart krav är att möjligheterna till skallefria fonderingar inom företagen via frikostiga nedskrivningsmöjligheter på inventarier m. m. starkt begränsas. Redan i dag leder dessa möjligheter till en snedvridning i företagens investeringar.

ot. 1978/79:106 14 Vad ovan sagts gäller i samma utsträckning för investeringsfondsavsäl! ningarna. Dessas betydelse från konjunkturpolitisk synpunkt kan på goda grunder betvivlas. Frågan är om någon konjunkturpolitisk effekt alls kan förväntas av el! på delta säll permanentat system av "stimulansåtgärder". Helt klart är emellertid all de nuvarande avsäl!ningssystemen leder till en oacceptabel förmögenhetstillväxt i företagen, dvs. hos aktieägare och andra kapitalägare. De frikostigt utformade realisationsvinstreglerna och förmögenhctsbeskallningsreglerna undandrar denna förmögenhetstillväxt från beskallning. En kraftig skärpning av förmögenhetsbeskailningen och realisationsvinstbeskailningen är nödvändig, såsom krävts i tidigare vpkmotioner såväl vid rdregående riksmöten som vid innevarande riksmöte. Mot denna bakgrund avvisar vpk den av regeringen föreslagna förlängningen och utvidgningen av ifrågavarande fonderingar inom företagen. Vpk avvisar också förslaget om utvidgning av det s. k. Annellavdraget, dvs. avdrag för utdelning på aktier, och kräver all hela denna lag avskaffas. Hemställan Med hänvisning till vad som sagts i motionen i denna del föreslås a l! riksdagen bes l u tar l. all hos regeringen hemställa om skyndsamt förslag om slopande av indexregleringen i skallesystemet, 2. all hos regeringen hemställa om skyndsamt förslag om en extra skallereduktion om l 000 kr. vid beskailningsbara inkomster mellan 30 000 kr. och 70 000 kr. samt med avtrappning i övriga inkomstskikt enligt i motionen angivna regler, 3. all hos regeringen hemställa om förslag om särskilt statsbidrag till skalletyngda kommuner så al! särskilt skalleavdrag ges till varje skallebetalare motsvarande den utdebitering som ligger över 29 kr. 4. all hos regeringen hemställa om en skyndsam utredning rörande övergång till en progressiv statskommunal enhets skal!, 5. all hos regeringen hemställa om förslag enligt vad i motionen anförts rörande folkpensionärernas beskailning med innebörden all folkpension och pensionstillskoll jämte en sidoinkomst om l 000 kr. skall vara befriade från beskallning, 6. al! från den l januari 1979 upphäva lagen om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskall,. 7. all från den l januari 1979 upphäva lagen om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning, 8. all avslå regeringens förslag till lag om särskilt investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten,

ot. 1978/79:106 15 9. att från den l januari 1979 upphäva förordningen om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning. Stockholm den 24 november 1978 LARS WERNER (vpk) EIVOR MARKLUND (vpk) NJLS BERNDTSON (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk) J Ö RN SVENSSON (vpk) TOMMY FRANZ E N (vpk)