Utforma kalv- och ungdjursstallet rätt med god hälsa och rationell skötsel i fokus Catarina Svensson, Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU
Så lyckas du Låt smittskyddet och sjukdomsövervakningen stå i fokus i kalvstallet fruktsamheten stå i fokus i ungdjursstallet team med kompetens inom smittskydd, kalvhälsa, djurskötsel och fruktsamhetsarbete granska ritningar i flera steg Tänk igenom de små detaljerna för att få en rationell skötsel i stallet
Vad är viktigt för kalven? I utformningen av spädkalvsstallet Dragfritt, lättdränerat, välventilerat, solskydd, gott om plats, isolerade liggplatser Kalvar 0-3 veckor Hygien, sjukdomsövervakning, marginaler Ensam- eller parbox, underlättar sjukdomsövervakning, lätta mocka ut, tvätta utan risk för aerosolspridning och tillräckligt många för tomtid särskilt vid toppar i antal kalvar Kalvar 4-12 veckor Hygien, sjukdomsövervakning, få djur i direktkontakt (sammanhållna grupper) Inhysnings- och utfodringssystem efter kompetens och intresse Boxar som underlättar övervakning, lätta att mocka ut och tillräckligt många för omgångsuppfödning särskilt vid toppar i antal kalvar
Vad är viktigt för kvigan? I utformningen av kalv- och ungdjursstallen Dragfritt, lättdränerat, välventilerat, solskydd, gott om plats, isolerade liggplatser, strö genomtänkt lösning från kalv till kviga Kalvar 4-6 månader Sammanhållna grupper, stor välventilerad luftkub Inhysningssystem efter hygiensinne Ungdjur 7-24 månader Brunstvisning och foderstyrning, brunstpassning och semineringssäkerhet Liggbås gruppstorlek anpassad efter foderstyrning och brunstpassning, separata ungdjursoch sinko-grupper, fixeringsmöjligheter
Placering och uppdelning Kalvarna och kalvningarna i händelsernas centrum Separata avdelningar för yngre och äldre kalvar Separat avdelning för ungdjur i större besättningar Ungdjur och sinkor i olika grupper
Varmt, kallt, halvkallt ett val utifrån människorna
Därför enkalvs/parbox i minst 14 dagar Lättare att tidigt upptäcka diarrén Mindre smittspridning av diarrésmittämnen Mindre risk för luftvägssjukdom i gruppbox med senare insättning Lättare/billigare med rengöring och tomtid
Vanligaste felet med kalvstallen är för få platser Att skaffa marginaler är en av de viktigaste framgångsfaktorerna
Har man vad som krävs för grupphållning och automatiserad utfodring? System i relation till intresse för kalvskötsel, djuröga och hygientänk Ensam-parbox Individuell hinkutfodring Liten gruppbox Individuell hinkutfodring Liten gruppbox Automatiserad utfodring
Framgångsfaktorer Tänk på de små detaljerna som underlättar dagliga skötseln Utmockning Gå in i boxarna Disk/serviceutrymme Flytt av djur Stövel- och handhygien Sjukboxar Märksystem
Låt inte det som vunnits i spädkalvsstallet gå förlorat Håll samman grupperna Undvik stora grupper Ombonad miljö Gott luftklimat Gott om plats En ätplats per kalv Lätt att övervaka och komma in till kalvarna
Rationalitet för god hygien och gott smittskydd Utmockning utan att behöva flytta kalvar Lätt för en person att flytta kalvar Inga förflyttningar på foderbordet
Underlätta för kvigan att bli ko Tidigt Liggbåssystem Underlag i gångar Komfortabel liggplats I god tid inför kalvning - tillvänjning till utfodringssystem foderstat mjölkning
Gruppindelning/storlek efter Utfodring Foderstyrning Brunstpassning och seminering Dräktighetsstatus/-stadium
Utforma stallet för brunstpassning i fokus Lättillgänglig placering Automatisk utgödsling Automatisk utfodring Lätt för en person att flytta djur Lätt att få överblick över djuren Lätt att komma in till djuren och gå ren därifrån (persongrindar, stöveltvätt) Ljust Breda, halkfria gångar Lätt att hantera enskilda djur och själv vara skyddad
Så lyckas du Låt smittskyddet och sjukdomsövervakningen stå i fokus i kalvstallet fruktsamheten stå i fokus i ungdjursstallet team med kompetens inom smittskydd, kalvhälsa, djurskötsel och fruktsamhetsarbete granska ritningar i flera steg Tänk igenom de små detaljerna för att få en rationell skötsel i stallet