A r b e t s m a r k n a d

A r b e t s m a r k n a d Det här kapitlet visar hur raps internetdatabas kan användas till att studera arbetsmarknaden i kommuner, län, lokala arbetsmarknadsregioner och riket. Statistiken är indelad i de två huvudområdena arbetssökande och lediga platser respektive årlig regional sysselsättningsstatistik. Genom den omfattande regionala sysselsättningsstatistiken erbjuder raps också uppgifter om pendling och riktad pendling. 7

Arbetssökande och lediga platser I raps internetdatabas hittar du kvartalsuppgifter om arbetssökande och lediga platser. Data finns för kommuner, län, riket och LAregioner per dimensionerna kön, utbildningsnivå och ålder (5-års klasser). Sökandestatistiken insamlas av AMS och omfattar personer inskrivna vid arbetsförmedlingen samt de lediga platser som arbetsgivare anmält. Kvartalsuppgifterna avser situationen vid en tidpunkt i slutet av respektive kvartal. Figur.1 illustrerar antalet arbetssökande som var öppet arbetslösa respektive deltog i någon f o rm av konjunkturåtgärder i Kalmarre g i o n e n under andra kvartalet 199 till andra kvartalet 2001. Figur.2 visar för motsvarande tidsperiod antalet långtidsinskrivna personer som deltog i konjunkturåtgärder. Statistiken visar att antalet öppet arbetslösa minskade kraftigt under 199 till 2001. Antalet i konj u n k t u r å t g ä rder minskade svagt. Antalet långtidsinskrivna som deltog i konjunkturåtgärd er ökade kraftigt fram till 1998 och minskade därefter. Statistiken visar på en trendmässig minskning av arbetslösheten i Kalmarre g i o n e n under perioden. En del av denna minskning kan förklaras med att allt fler personer har slussats in i olika former av konjunkturåtgärder. Figur.1 Öppet arbetslösa och arbetslösa i konjunkturåtgärder i Kalmar LA-region under 199K2-2001K2 Källa: NUTEK (raps/ams/scb). Figur.2 Långtidsinskrivna i konjunkturåtg ä rder i Kalmar LA-region under 199 k 2-2 0 01 k 2 Källa: NUTEK (raps/ams/scb). 8 Ar b e t s m a r k n a d

i Öppet arbetslösa är personer som är utan arbete och kan ta ett arbete direkt. Hit räknas inte personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program. I konjunkturåtgärder är personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Långtidsarbetslösa är de personer som varit anmälda på arbetsförmedlingen i minst 6 månader om de är 25 år eller äldre, och under den tiden inte haft ett arbete eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt pro g r a m. Ungdomar under 25 år räknas som långtidsarbetslösa efter 100 dagar. Långtidsinskrivna är personer som är öppet arbetslösa eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och som under de två senaste åren, eller mer, inte haft ett arbete som varat längre än en månad. Ett sätt att använda raps internetdatabas är att kontinuerligt följa utvecklingen på arbetsmarknaden i den egna kommunen eller re g i o- nen. Tabell. detaljredovisar data över arbetssökanden och lediga platser i Kalmarregionen under andra kvartalet 2001. Dessa uppgifter är totalsiffror, men finns för arbetssökande att få per kön, utbildningsnivå och ålder. Tabell. visar att det var 9 578 kvarstående arbetssökande och mindre än hälften av dessa var öppet arbetslösa eller arbetssökande i konjunkturåtgärder. Övriga arbetssökande var personer som var inskrivna vid arbetsförmedlingen av andra orsaker, till exempel deltidsarbetslösa, ombytessökande och övriga inskrivna utan arbete. Det var personer som ville arbeta fler timmar, byta arbete samt personer som inte kunde ta ett jobb direkt på grund av till exempel värn p l i k t, studier eller föräldraledighet. Det fanns totalt 687 kvarstående lediga platser i slutet av första kvartalet 2001. Under andra kvartalet nyanmäldes 1581 platser. I slutet av kvartalet var det 51 kvarstående platser. Det innebär att 1917 lediga platser tillsattes eller avskrevs på grund av att arbetsgivarna av olika skäl inte avsåg att tillsätta en del platser. Tabell. Arbetssökande och lediga platser i Kalmarregionen 2001k2 Öppet arbetslösa 2 190 varav långtidsinskrivna 452 I konjunkturåtgärder 1 719 varav långtidsinskrivna 891 Övriga arbetssökande 5 669 Totalt kvarstående arbetssökande 9 578 Totalt kvarstående lediga platser 2001k1 687 Nyanmälda lediga platser 1 581 Tillsatta eller avskrivna lediga platser 1 917 Totalt kvarstående lediga platser 2001k2 51 Källa: NUTEK (raps/ams/scb). Egen bearbetning av statistikuppgifter. Ar b e t s m a r k n a d 9

Årlig regional sysselsättningsstatistik Årlig regional sysselsättningsstatistik har flera användningsområden. Andelen sysselsatta i olika regioner kan jämföras vid en given tidpunkt. Denna typ av tvärsnittsdata kräver uppgift om förv ä rvsarbetande nattbefolkning, eftersom en regions befolkning per definition är de individer som är folkbokförda i regionen. Den förvärvsarbetande dagbefolkningen används dock med fördel vid analyser av en region under en tidsperiod. Denna typ av tidseriedata kräver inte en avgränsning till de bosatta individerna, eftersom antalet förv ä rv s- arbetande i regionen vid en tidpunkt (oavsett boenderegion) kan jämföras med antal förvärvsarbetande (oavsett boenderegion) vid en annan tidpunkt. Figur.4 illustrerar andelen förv ä rv s a r b e t a n d e per LA-region 1999. I detta fall har vi låtit SCB:s diagramverktyg indela regionerna i fyra klasser och med lika många regioner i varje klass. Den färdiga kartan visar en tydlig skillnad i sysselsättningsgrad över riket. Figur.4 Förvärvsarbetande per LA-region 1999 och jämna klassgrupper Källa: NUTEK (raps/s CB). Figur.5 Förvärvsarbetande per LA-region 1999 och jämna klassgränser Källa: NUTEK (raps/s CB). 40 Ar b e t s m a r k n a d Observera att klassindelningen har stor betydelse för hur resultaten redovisas. Figur.5 bygger på samma data. I detta fall har regionerna indelats i fyra olika klasser med lika stora klassgränser. Skillnaderna är tydliga mellan figurerna.5 och.6. Den första f i g u ren visade en tydlig skillnad mellan re g i o- nerna medan sysselsättningsgraden ter sig tämligen lika mellan regionerna enligt den andra. i Den regionala sysselsättningsstatistiken är en del av den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). Statistiken bygger bland annat på kontrolluppgifter från arbetsgivare och självdeklarationer från egna företagare. I undersökningen ingår alla personer som var folkbokförda i Sverige vid årets slut. Som förvärvsarbetande räknas alla personer som bedöms ha arbetat igenomsnitt minst en timme per vecka under november månad. Genom specialbearbetning av statistiken fås uppgifter om sysselsatt befolkning efter såväl bostadens belägenhet (nattbefolkningen) som arbetsplatsens belägenhet (dagbefolkningen).

Figur.6 visar ett tredje sätt att illustrera nämnda sysselsättningsdata. I detta fall är k l a s s g r ä n s e rna satta efter att söka visa på hur väl data uppnår politiskt uppställda mål. Utgångspunkten är i detta fall re g e r i n g e n s mål att 80 procent av arbetskraften i ålder 20 64 år skall vara sysselsatt. Det faller sig därf ö r naturligt att å t m i n s t o n e ha med en klass som avser regioner med en sysselsättningsgrad om minst 80 procent. Det är den högsta klassen. D ä runder kommer klasserna 75 79 och 70 74 p rocent. Den fjärde och sista klasen är de re g i oner som har en sysselsättningsgräns som ligger mer än 10 p rocentenheter under målet andelen sysselsatta under 70 pro c e n t. Figur.6 Sysselsatta 1999 efter normativa klassgränser Källa: NUTEK (raps/scb). Figur.6 visar att det bara var två re g i o n e r med en sysselsättningsgrad över 80 procent under 1999. Det var Värnamo och Ljungby lokala arbetsmarknadsre g i on e r. En dryg fjärd e- del av Sveriges lokala arbetsmarknadsre g i o n e r hade en sysselsättningsgrad på 75 79 pro c e n t. Andelen förv ä rvsarbetande var 70 74 proc e n t i mer än hälften av re g i o n e rna. För 10 re g i oner var sysselsättningsgraden under 70 p ro c e n t. Figur.7 är ett fjärde exempel på illustration av samma sysselsättningsdata. Regionerna är indelade efter regiontillhörighet. Således visas Stockholms-, Göteborgs- och Malmö lokala arbetsmarknadsregioner, tillhörande regionfamiljen storstadsre g i o n e r, i en gru p p. I figur.7 återfinns alla sex re g i o n f a m i l j e rn a. R e g i onernas sysselsättningsgrad är plottad i diagrammet och namnet på regionen är angivet för ett flertal av re g i o n e rna. På detta sätt erhålls ett diagram där sysselsättningsdata är klassindelad och nivåmarkerad. Dessutom visas spridningen inom en gru p p. Det visar sig att småregioner med i huvudsak offentlig sysselsättning är den re g i o n f a- milj där det råder största spridningen i s y s s e l s ä t tningsgrad mellan re g i o n e rna. Det b e ror bland annat på att Haparanda, Pajala och Övertorneå har så låg sysselsättningsgrad. Universitets- och högskoleregioner är i j ä m f ö relse en re g i o n f a m i l j där skillnaderna i sysselsättningsgrad är relativt små. I figur. 7 har även regeringens sysselsättningsmål och rikets genomsnitt markerats som orient e r i n g s l i n j e r. Figur.7 Källa: NUTEK (raps/s CB). TIPS! Observera att statistik över gränsregioner alltid måste tolkas med extra försiktighet. Statistiken visar att Haparanda, Pajala och Övertorneå hade den i särklass lägsta sysselsättningsgraden 1999. De är alla tre gränsregioner till Finland. Det är ett välkänt fenomen att sysselsättningsgraden är högre i dessa regioner än vad statistiken visar. Detta beror på att statistiken inte till fullo inkluderar det utbyte av arbetskraft som finns i gränsregioner. Ramen i undersökningen är personer bosatta i Sverige. Då kommer inte personer bosatta i Finland och arbetande i Sverige att medräknas i den sysselsatta dagbefolkningen. Dessutom kommer personer bosatta i Sverige och endast arbetande i Finland att klassas som ej sysselsatt nattbefolkning, eftersom de inte är sysselsatta enligt kontrolluppgifterna. Var därför försiktig i tolkning av så kallad gränsstatistik. Ar b e t s m a r k n a d 41

Figur.8 Sysselsatt dagbefolkning relativt sysselsatt nattbefolkning 1999 In- och utpendling Analyser av lokala arbetsmarknadsregioner inriktar sig på att studera regioner där befolkning i huvudsak arbetar i den egna regionen. I praktiken kommer det alltid att finnas mindre skillnader mellan dagbefolkningen och nattbefolkningen. Figur.8 illustrerar sysselsatt dagbefolkning relativt sysselsatt nattbefolkning 1999. Figuren visar de LAregioner där antalet förvärvsarbetande dagbefolkning var fyra procent större respektive mindre än sysselsättningen hos nattbefolkningen. Tabell.9 rangordnar LA-regionerna efter sysselsatt nattbefolkning relativt sysselsatt nattbefolkning. Överst hamnade Värn a m o LA-region med ett index på 110,5, som innebär att den förv ä rvsarbetande dagbefolkningen var 10,5 procent större än den förvärvsarbetande nattbefolkningen. Vidare hade till exempel Karlshamn och Uppsala ett index på 110,0 respektive 90,6. Det innebar att Karlshamn var en region med nettoinpendling av arbetskraft. Uppsala var å andra sidan en tydlig utpendlingsregion. Tabell.9 Förvärvsarbetande dagbefolkning (20 64 år) relativt sysselsatt nattbefolkning. Rang LA-region Index 1 Värnamo 110.5 2 Malung 110. Karlshamn 109.0 4 Stockholm 107. 8 5 Bengtsfors 106.8 6 Arjeplog 106.8 7 Lycksele 105.8 8 Ljungby 105.4 9 Växjö 104. 10 Härjedalen 104.1 I I I I I I 75 Tranås 95.9 76 Arvidsjaur 95.9 77 Haparanda 95.5 78 Åre 94.9 79 Simirishamn 9.1 80 Hagfors 92. 81 Uppsala 90.6 Källa: NUTEK (raps/s CB). Vid index = 100 är sysselsatt dagbefolkning samma antal som sysselsatt nattbefolkning. Källa: NUTEK (raps/scb). TIPS! Förvärvsarbetande dagbefolkning omfattar alla personer som är sysselsatt vid arbetsställen inom regionen och bosatta i Sverige. Förvärvsarbetande nattbefolkning består av alla personer som är folkbokförda i regionen och sysselsatta i Sverige. 42 Ar b e t s m a r k n a d

Figur.10 In- och utpendling 1990 1999 för Örebro LA-region i Källa: NUTEK (raps/scb). Arbetspendling uppstår per definition om en person bor i en kommun och jobbar i en annan. Utgångspunkten är således bostadskommunen. Regionens utpendling omfattar de personer som bor i regionen och arbetspendlar ut till en annan region. Regionens inpendling består av de personer som arbetar i regionen och arbetspendlar in från en annan region. Nettopendling definieras som inpendling minus utpendling. Givetvis är skillnaderna i antalet förv ä rv s- arbetande dagbefolkning respektive nattbefolkning ett uttryck för pendlingen mellan re g i o n e rna. Genom att raps internetdatabas innehåller specialbearbetning av sysselsättningsdata erhåller du uppgifter om regionens in och utpendling. Figur.10 visar en tidsserie över in- och utpendlingen för Öre b ro LA-region under 1990-1999. Data visar att utpendlarn a varit fler än inpendlarna under 1990- talet. Nettopendlingen (inpendling minus utpendling) minskade i mitten av 1990- talet och har sedan varit i stort sett konstant. Den årliga regionala sysselsättningsstatistiken i raps internetdatabas innehåller även uppgifter om de sysselsattas n ä r i n g s g ren, vilket medger studier av pendling per bransch. Figur.11 illustrerar in- och utpendling per bransch 1999. Data visar att de största pendlingsströmm a rna för Öre b ro LA-region var till och från branschgruppen utvinning av mineral samt tillverkningsindustri. Öre b roregionen hade tydlig nettoinpendling till denna bransch. Öre b ro regionen hade k l a rt fler utpendlare än inpendlare till p a rti- och detaljhandel, transport och magasinering samt kreditinstitut, fastighetsf ö rvaltning och före t a g s t j ä n s t e r. Givetvis kommer denna pendling i huvudsak från regionens näringslivsstruktur re l a t i v t andra re g i o n e r. Figur.11 In- och utpendling per bransch 1990 1999 för Örebro LA-region Källa: NUTEK (raps/s CB). Ar b e t s m a r k n a d 4

Riktad in- och utpendling I raps internetdatabas hittar du även information över vart utpendlarna tar vägen samt varifrån inpendlarna kommer. Tabell.12 visar data över riktad inrikes in- och utpendling för Örebro LA-region under 1999. Statistiken visar bland annat att 842 personer pendlade in till Örebroregionen från Stockh o l m s regionen. Det var samtidigt 170 personer som pendlade från Öre b ro till Stockholm. Detta gav ett pendlingsnetto på minus 861 personer. Stockholmsregionen var således viktig för Örebroregionen. Sammantaget var det 861 fler Öre b ro a re som var bero e n d e av jobb i Stockholm än Stockholmare som var beroende av jobb i Örebro. Det största positiva pendlingsnettot hade Örebroregionen i relation med Karlskogaregionen. Det var 979 personer boende i Karlskoga som pendlade till jobb i Örebroregionen. Samtidigt var det 764 boende i Öre b ro som pendlade till jobb i Karlskoga. Totalt gav det 215 fler personer som pendlade från Karlskoga LA-region till Örebro LA-region än vad som var fallet i omvänd riktning. Tabell.12 Riktad inrikes in- och utpendling för Örebro LA-region 1999. Rangordning efter de främsta utpendlingsregionerna. Rang LA-region Inpendling Utpendling Nettotill arbetsregion från bostadsregion pendling Örebro Örebro 1 Stockholm 842 170-861 2 Köping 657 778-121 Karlskoga 979 764 215 4 Linköping 294 84-90 5 Göteborg 195 64-169 6 Västerås 22 27-41 7 Ludvika 188 259-71 8 Katrineholm 182 229-47 9 Karlstad 28 17 155 10 Malmö 98 152-54 11 Skövde 220 14 86 12 Eskilstuna 166 1 1 Filipstad 191 112 79 14 Norrköping 14 110 24 15 Uppsala 18 100 8 Källa: NUTEK (raps/scb). 44 TIPS! I kapitel 8 visas, i steg-för-steg exempel, hur uppgifterna i tabell.12 kan hämtas hem från raps internetdatabas. Dessutom visas översiktligt hur du kan skapa en databas i Microsoft Axcess och använda detta program till att sortera stora databasfiler. Microsoft Axcess är standard i officepaket och lämpar sig väl för att bearbeta databasfiler.