RÄTTSMEDICINALVERKET Årsredovisning 2004 Resultatredovisning Verksamhetsstyrning 3 Mål för politikområde Rättsväsendet och mål för verksamhetsområde 3 Utredning och lagföring samt återrapportering Inledning 3 Mål 1 för verksamhetsgrenen Rättspsykiatri och återrapportering 4 Mål 2 för verksamhetsgrenen Rättspsykiatri och återrapportering 6 Mål 3 för verksamhetsgrenen Rättspsykiatri och återrapportering 7 Mål för verksamhetsgrenen Rättsmedicin och återrapportering 8 Mål 1 för verksamhetsgrenen Rättskemi och återrapportering 10 Mål 2 för verksamhetsgrenen Rättskemi och återrapportering 12 Mål för verksamhetsgrenen Rättsgenetik och återrapportering 12 Övriga mål och återrapporteringskrav 16 Organisationsstyrning 23 Uppdrag 27 Finansiell redovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter 29 Resultaträkning 30 Balansräkning 32 Anslagsredovisning 33 Finansieringsanalys 34 Tilläggsupplysningar och noter 35 Underskrifter 40 Läsanvisning: Årsredovisningen följer kraven i förordningen om årsredovisning och strukturen i det regleringsbrev som gällde för Rättsmedicinalverket år 2004. Rättsmedicinalverkets verksamhet under politikområdet Rättsväsendet delas in i följande verksamhetsområde och verksamhetsgrenar. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Rättsväsendet Utredning och lagföring Rättspsykiatri, Rättsmedicin, Rättskemi, Rättsgenetik Rättsmedicinalverket, Vasagatan 52, 5 tr, 111 20 STOCKHOLM tel 08-441 76 00, fax 08-24 05 30 e-post: rmv@rmv.se, hemsida: www.rmv.se 1
2
Resultatredovisning VERKSAMHETSSTYRNING Mål för politikområde Rättsväsendet Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Verksamheten ska utgå från medborgarnas intresse. I detta ligger bl.a. att förkorta tiden från brottsanmälan till dom och straffverkställighet. Mål för verksamhetsområde Utredning och lagföring Verksamheten ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet och kvalitet och fler brott ska leda till lagföring INLEDNING Verksamhetsåret 2004 avslutades för Rättsmedicinalverkets del med stort engagemang och medverkan i identifieringsarbetet i samband med den tragiska katastrofen i södra Asien. Redan före nyåret fanns personal från verket på plats i katastrofområdet. Planeringen för insatser under en längre tid i Thailand, DNA-analyser och kontroll av avlidna efter hemtransport i Sverige hade också påbörjats. Insatserna beräknas påverka den ordinarie verksamheten främst inom de rättsmedicinska och rättsgenetiska verksamhetsgrenarna samt på verksledningsnivå under en större del av det kommande året. I övrigt har verksamheterna, som till mycket stor del är efterfrågestyrda, präglats av en fortsatt hög efterfrågan dock på de flesta områden i stort sett på samma nivå eller något lägre än året innan. Inom rättsmedicinen har antalet s.k. levandeundersökningar fortsatt att öka liksom antalet drograttfylleriärenden inom rättskemin. Den ekonomiska situationen under året, som inneburit en lägre anslagsnivå i förhållande till verksamhetsåret innan, har krävt stark återhållsamhet med utgifter som begränsat verkets möjligheter att utveckla verksamheten efter de behov som finns. Verket har under året utarbetat och implementerat en ny verksamhetsplanering. Erfarenheterna av planeringsarbetet är hittills goda och ger bra förutsättningar för en systematiserad prioritering av förbättringsarbete, uppföljning och utvärdering. Under året har också ett samverkansavtal slutits mellan verket som arbetsgivare och personalorganisationerna. Strukturerna för samverkan enligt avtalet har diskuterats på arbetsplatserna och lämpliga forum och arbetsformer införs successivt i organisationen. Arbetet med att revidera och komplettera de interna styrdokument som finns inom myndigheten har fortsatt. Bl.a. har en bemanningsnorm för rättsläkarna och riktlinjer för differentierade rättspsykiatriska utredningar utretts och fastställts. Ett antal remisser har besvarats bl.a. vad gäller förslag till ny sekretesslagstiftning och en översyn av Brottsförebyggande rådets uppgifter och organisation. Kvalitetsarbetet har fortgått på avdelningarna och i de båda övergripande kvalitets- och utvecklingsråden för det rättspsykiatriska området, respektive det rättsmedicinska området inklusive rättskemi och rättsgenetik. Rättsmedicinalverket har under senare år för regeringen aktualiserat ett antal frågor som enligt verket behöver ses över på ett mer övergripande plan som t ex ordningen för rättsintyg, reglering av nödvändiga tvångsåtgärder inom rättspsykiatrin samt översyn av lagstiftning kring dödsfallsutredningar. Under året har dessa frågor bevakats och föranlett ytterligare engagemang från myndigheten som bidragit till att flera av dessa initiativ ser ut att få en lösning under överskådlig tid. Ett visst arbete har pågått för att förbereda en eventuell reformering av den rättspsykiatriska verksamheten i landet. När en sådan sett ut att dröja har i stället en verksintern översyn av den rättspsykiatriska verksamheten initierats och en översynsgrupp är planerad att påbörja sitt arbete i början av innevarande verksamhetsår. Inom rättsmedicinen har arbetet med en vägledning för det rättsmedicinska arbetet fortsatt under året, varav en större del vid årets slut i det närmaste var färdigt att läggas ut på intranätet. Vägledningen är avsedd att ersätta den processbeskrivning som tidigare fyllt ett liknande syfte. Ytterligare avsnitt är planerade att läggas ut successivt vartefter de färdigställs. 3
En arbetsgrupp inom rättsmedicinen har efter en tidigare enkät bland uppdragsgivarna och efter ett seminarium med företrädare för avnämarna utarbetat en rekommendation om enhetlig och för icke-experter begriplig utformning av de rättsmedicinska rapporterna. Som en del i ambitionen att genomföra myndighetens jämställdhetsplan har en genusgrupp bildats. Gruppen består av en genusagent från varje avdelning och leds av en central genusagent. Under året har en projektgrupp med personalhandläggare från ledningskansliet och flertalet avdelningar utbildats i och förberett övergången till ett nytt löne- och personaladministrativt system (Palasso) som tas i drift i februari 2005. Arbetet med att bygga och modernisera flera av verkets arbetsplatser för att få till stånd mer ändamålsenliga lokaler med bättre arbetsmiljöer har fortgått under året. Bl.a. är en ny fastighet under uppförande för verkets tre avdelningar i Linköping för inflyttning i början av år 2006 och ombyggnad av den rättsmedicinska avdelningens lokaler i Lund pågår för återinflyttning i maj innevarande år. RÄTTSPSYKIATRI Mål 1 för verksamhetsgrenen Rättspsykiatri De rättspsykiatriska undersökningarna skall präglas av hög kvalitet. En redovisning av vidtagna åtgärder för att uppnå målen och en bedömning av åtgärdernas resultat. Tabell 1. Expedierade ärenden per år 2002 2004 Ärendetyp 2002 2003 2004 Rättspsykiatriska undersökningar (RPU) 670 688 634 7-intyg 1 878 *1 911 1858 Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem PsykBase * Antalet reviderat sedan föregående årsredovisning Treårsperspektivet ovan är en för kort tid för en rättvisande bild av trenden i ärendemängdens utveckling. Antalet rättspsykiatriska undersökningar har visserligen minskat från åren 2003 till 2004, men det årliga genomsnittliga antalet för perioden åren 2002-2004 är 664 jämfört med 622 under närmast föregående treårsperiod. Trenden i ärendeutvecklingen sedan mitten av 1990-talet är ett ökat antal ärenden trappstegsvis. Vad minskningen mellan år 2003 och år 2004 betyder trendmässigt är ännu enligt verket för tidigt att dra några slutsatser av. Även antalet 7-intyg har minskat under år 2004, men det årliga genomsnittliga antalet för perioden åren 2002-2004 är 1882 jämfört med 1806 under närmast föregående treårsperiod. Andelen undersökta som bedömts lida av en allvarlig psykisk störning vid tillfället för brottet är i stort sett oförändrad över en period mellan åren 2001 och 2004. De senaste årens ärendeutveckling har inneburit att tillgängliga resurser i ökande grad varit nödvändiga att använda för den renodlade utredningsverksamheten. Rättmedicinalverkets uppdrag att också bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet har därigenom blivit lidande. Långsiktigt ser verket den situationen som olycklig och som hinder för att kunna förbättra verksamheten inom viktiga områden genom att mer ingående analysera, följa upp och utveckla utredningsverksamheten. Av redovisningen skall särskilt framgå följande: Vidtagna kvalitetssäkringsåtgärder samt, i förekommande fall, resultat av kvalitetskontroll. 4 Kvalitetssäkrings- och kvalitetsutvecklingsarbetet har under året bedrivits inom ramen för det rättspsykiatriska kvalitets- och utvecklingsrådet, RP-KUR. I rådet ingår representanter för Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelningar och de två entreprenörsavdelningarna i Malmö och Umeå. En peer-reviewgranskning har genomförts mellan de rättspsykiatriska avdelningarna under året.
Riktlinjer för differentierade insatser vid rättspsykiatriska undersökningar har fastställts i syfte att anpassa utredningsarbetet mer till uppdragsgivarnas behov och krav på kvalitet. En systematiserad klagomålshantering har införts. Utvalda ärenden tas upp för diskussion i RP-KUR. Vidare har rådet liksom tidigare år fått rapporter om de rättspsykiatriska ärenden som behandlats av Socialstyrelsens rättsliga råd. Andel samt utfall av de ärenden som granskats av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor. Tabell 2. Bedömning av rättspsykiatriska utlåtanden i Socialstyrelsens rättsliga råd (andel i procent) 2002 2003 2004 (10 månader) antal andel antal andel antal andel Granskade RPU 31 4,6 35 5,1 29 5,4 Annan bedömning av 8 1,2 10 1,4 8 1,4 allvarlig psykisk störning Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem PsykBase Det totala antalet rättspsykiatriska utredningar som av domstol överlämnades till Socialstyrelsens rättsliga råd för bedömning utgjorde t o m oktober år 2004 fem procent (29 fall) av samtliga expedierade ärenden. Av dessa kom Rättsliga rådet i åtta fall fram till en annan slutsats med avseende på allvarlig psykisk störning än den som framgått av utredningen. Det kan konstateras att andelen utlåtanden där Rättsliga rådet avgivit annan bedömning än den ursprungliga inte avviker från tidigare år annat än marginellt och i mycket få fall. I vilken utsträckning domstolarna följt de förslag till påföljd som lämnats av Rättsmedicinalverket i de rättspsykiatriska undersökningarna. Under år 2004 bedömdes vid RPU att 48 procent av de undersökta led av en allvarlig psykisk störning. I 45 procent av undersökningarna föreslogs rättspsykiatrisk vård som påföljd och i 15 procent skyddstillsyn. Vid 7-undersökning under år 2004 förordade undersökningsläkaren i 32 procent av samtliga intyg att en RPU borde genomföras och i fem procent av intygen bedömdes att förutsättning fanns för överlämnande till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning. Av inkomna domar (januari år 2005) framgår att förslag om överlämnande till rättspsykiatrisk vård till 95 procent följdes av domstolarna. I resterande fall förelåg en annan bedömning av rättsliga rådet i sex fall. I två fall ogillades åtalet och fyra personer dömdes i stället till skyddstillsyn. Andelen ärenden inom rättspsykiatrin där väntetiden i häkte överstigit sju dagar, utredningstider för häktade och ej häktade samt andelen ärenden där anstånd begärts för häktade respektive ej häktade Tabell 3. Väntetider, anstånd och utredningstider (andel i procent) 2002 antal andel 2003 antal andel 2004 antal andel Väntetid för häktade överstiger sju dagar 24 4 57 11 35 7 Utredningstid för häktade överstiger 28 dagar 50 9 68 13 54 11 för ej häktade överstiger 42 dagar 26 20 36 20 39 27 Anstånd för häktade 47 9 65 13 50 10 för ej häktade 24 18 35 20 36 25 Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem PsykBase 5
Under budgetåret har en fortlöpande uppföljning gjorts av väntetider i häkte, utredningstider och anstånd i ärenden som rör rättspsykiatriska undersökningar av häktade personer. En minskning av andelen väntetider i häkte överstigande 7 dagar har kunnat noteras under år 2004 (7 %) i jämförelse med år 2003 (11 %). Andelen anstånd som begärts av domstol har minskat från 13 procent år 2003 till 10 procent år 2004. Utredningstid och andelen begärda anstånd i ärenden beträffande personer som befunnit sig på fri fot vid tiden för undersökningen har ökat under år 2004 i jämförelse med år 2003. Merparten av dessa kan förklaras av ökande svårigheter att få kontakt med dessa klienter för att genomföra undersökningarna. Inte sällan måste handräckning av polis tillgripas för att inställa dessa personer för undersökning vid undersökningsavdelningarna. Denna klientkategori lever ofta under socialt mycket oordnade förhållanden och uppvisar också ofta såväl missbruksproblem som en psykiatrisk problematik, vilket bidrar till deras minskade förmåga och benägenhet att själva inställa sig för undersökning. Antalet ej häktade personer som under år 2004 intagits på utredningsavdelning enligt 10 LRU var åtta (6 % av det totala antalet), jämfört med sju (4 % av totalt antal) under år 2003. Medianhandläggningstiden för RPU av häktade personer var 28 dagar och för ej häktade 42 dagar under år 2004. Kostnader per ärendetyp Tabell 4. Kostnader per ärendetyp (kr, avrundat) Ärendetyp *2000 2003 2004 RPU - häktad 166 000 173 000 183 000 RPU ej häktad 60 000 71 000 80 000 7-intyg 5 400 5 700 5 400 * Jämförelse görs med år 2000 då denna kostnadsredovisning inte krävdes år 2001 och 2002. Kostnaderna per RPU har ökat något, huvudsakligen till följd av ett minskat antal ärenden under året vilket medfört att andelen fasta kostnader stigit. Kostnaden per 7-intyg har däremot sjunkit något vilket beror på att antalet intyg som verket själv gjort har ökat jämfört med föregående år. Antal och andel ärenden inom rättspsykiatrin där den undersökte personen var i åldern 15-20 år Tabell 5. Antalet 15 20-åringar inom den utredande rättspsykiatrin År RPU Andel 7-intyg Andel 2002 60 9 % 159 8 % 2003 77 11 % 190 10 % 2004 60 9 % 202 11 % Andelen personer i åldersintervallet 15-20 år som genomgått 7-undersökning har ökat under perioden åren 2002-2004. Andelen rättspsykiatriskt undersökta har dock inte visat på en motsvarande ökning. Antalet personer under 18 år som genomgått rättspsykiatrisk undersökning som häktade är lågt under denna period, år 2002 fyra personer, år 2003 tio personer och år 2004 sex personer. Med hänsyn till det låga antalet unga som vistats vid undersökningsenheterna har inga särskilda åtgärder vidtagits som rör denna kategori som sådan. På grund av att åklagare och domstol oftast löser omhändertagandet av denna kategori under processtiden genom att vid behov placera misstänkta vid en institution inom Statens institutionsstyrelse (SiS) kan undersökningen genomföras som s.k. frifotsundersökning. Utredningsteamet kan då som regel genomföra undersökningen vid en SiS-institution. Mål 2 för verksamhetsgrenen Rättspsykiatri Undersökningarnas omfattning skall anpassas efter det behov av information som uppdragsgivaren har i varje särskilt fall 6
En redovisning av vidtagna åtgärder för att uppnå målet och en bedömning av åtgärdernas resultat. Av redovisningen skall dessutom framgå följande. Vilka insatser som genomförts för att tillförsäkra att de rättspsykiatriska utlåtandena är utformade på ett sätt som underlättar begripligheten för mottagaren. Rättsmedicinalverket har under budgetåret utfärdat riktlinjer för differentierade insatser vid rättspsykiatriska undersökningar. Syftet med riktlinjerna är att betona vikten av att utredningsinsatserna vid rättpsykiatrisk undersökning differentieras mer konsekvent utifrån de krav som domstolens frågeställning anger. Med en ytterligare differentiering kan utredningskapaciteten utnyttjas mer effektivt, särskilt under perioder med hög ärendetillströmning. Riktlinjerna anger också former för att fortlöpande följa utredningsverksamheten i kapacitetshänseende. Under budgetåret 2004 har uppföljningen av ledtiderna för undersökningarna intensifierats. Undersökningstid och vistelsetid beträffande häktade har särskilt studerats. Undersökningstiden beträffande häktade anger den tid som förlöper från det att utredningsuppdraget inkommer till undersökningsenheten till dess att den färdiga undersökningen expedieras till domstolen. Expedieringsdatum är som regel fastställt i samband med att ärendet anhängiggörs hos utredningsenheten och blir därigenom administrativt fastställt. Domstolen önskar som regel inte att den färdiga undersökningen expedieras före utsatt datum, varför detta mått säger litet om produktiviteten. Skälet till att domstolen önskar expediering på en i förväg fastställd tidpunkt är närmast betingat av processuella krav och krav för planeringen av brottsmålsprocessen. Tabell 6. Undersökningstid i dagar (ärendet inkom - expediering) för häktade personer År 1 21 22 28 29 2003 3 % 84 % 13 % 2004 5 % 84 % 11 % Tabellen anger genomsnittlig undersökningstid inom hela Rättsmedicinalverkets undersökningsverksamhet inom området. Andelen undersökningar som överskrider 28 dagar har minskat under 2004 och andelen undersökningar som genomförts på kortare tid än 21 dagar har ökat något. Undersökningstider överstigande 28 dagar orsakas av att ytterligare undersökningstid begärts hos domstol på grund av undersökningens komplexitet eller på grund av bristande undersökningskapacitet i ett visst skede beroende av t ex arbetsanhopning. Vistelsetidsbegreppet är ett mått som bidrar till att belysa omsättningshastigheten. En förkortning av vistelsetiderna vid undersökningsavdelningar medger ett bättre kapacitetsutnyttjande förutom att kostnaderna för den intagnes vistelsetid på undersökningsavdelningarna hålls nere. Vistelsetiderna beträffande häktade undersökningsfall redovisas i tabell 7 nedan. Tabell 7. Antal vistelsedagar på undersökningsenhet År 1 15 16 28 29 2003 19 % 74 % 7 % 2004 17 % 76 % 7 % En jämförelse mellan år 2003 och år 2004 visar att andelen vistelsetider mer än 28 dagar är oförändrad, men att andelen korta vistelsetider (upp till 15 dagar) har minskat något. Här krävs ytterligare insatser för att nedbringa vistelsetiderna. Mål 3 för verksamhetsgrenen Rättspsykiatri Undersökningsenheterna skall erbjuda god omvårdnad och samtidigt tillgodose kraven på samhällsskydd. 7
En redovisning av vidtagna åtgärder för att uppnå målet och en bedömning av åtgärdernas resultat. Av redovisningen skall särskilt framgå följande: I vilken utsträckning hot eller våld mot personal eller andra intagna på undersökningsenheterna förekommer. Rättsmedicinalverkets undersökningsavdelning i Stockholm är belägen i samma fastighet som Stockholms Läns Landstings rättspsykiatriska vårdsektion (RPVS) inom Huddinge sjukhusområde. I samband med Socialstyrelsens kontroll av RPVS lokaler för regeringsgodkännande för att bedriva rättspsykiatrisk vård har RPVS lokaler bedömts vara undermåliga ur bl. a. säkerhetssynpunkt. Mot denna bakgrund har Stockholms Läns landsting genomfört en förstudie och behovsanalys under år 2004 i syfte att se över den framtida lokalförsörjningen. Locum AB har i egenskap av hyresvärd för Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm (RPA-S) erbjudits tillfälle att ta del av det pågående arbetet inom RPVS. RPA-S lokaler togs i bruk under mitten av 70-talet och kan inte sägas uppfylla dagens krav på säkerhet och/eller god vårdmiljö. Lokalerna erbjuder inte ett skalskydd som medger att intagna med hög rymningsbenägenhet och som kan antas få hjälp utifrån vid rymningsförsök kan placeras vid avdelningen. Intagna som är i behov av att vistas avskilda från andra intagna av skyddsskäl kan inte heller erbjudas en lämplig miljö för undersökning. I sådana fall måste s.k. häktesundersökning tillgripas. I RPA-S behovsanalys (2004-11-10) konstateras brister i verksamhetens nuvarande lokaler vad gäller arbets- och vårdmiljö samt ur säkerhetssynpunkt. Starka skäl talar för en fortsatt samlokalisering av RPA-S lokaler och RPVS. Ett 80-tal incidenter avseende våld- och hot vid Rättsmedicinalverkets undersökningsavdelningar i Stockholm och Göteborg har inrapporterats under år 2004, varav ett 40-tal riktats mot personal och 40-tal uppstått mellan intagna. Antalet våldsincidenter har ökat i jämförelse med år 2003 (sammanlagt ett 60-tal incidenter) Om rymningar från undersökningsenheterna förekommit och i sådant fall i vilken omfattning. Ingen rymning har förekommit från RMV:s undersökningsavdelningar under år 2004. RÄTTSMEDICIN Mål för verksamhetsgrenen Rättsmedicin De rättsmedicinska undersökningarna skall präglas av hög kvalitet och skall svara mot uppdragsgivarnas behov Tabell 5. Utförda förrättningar per år 2002 2004 2002 2003 2004 Rättsmedicinska obduktioner 5 116 5 157 5 092 Utvidgade rättsmedicinska obduktioner 241 215 204 Rättsmedicinska likbesiktningar 29 34 37 Kliniska obduktioner 120 161 114 Rättsmedicinska kroppsundersökningar 1 553 1 802 1 891 Brottsplatsundersökningar 102 88 70 Domstolsförhandlingar 148 171 191 Identifiering 167 194 197 Yttranden 1 462 1 681 1 454 Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem RättsBase Det totala antalet rättsmedicinska dödsfallsundersökningar har legat anmärkningsvärt konstant under en längre tid strax över 5 000 ärenden per år. Ingen säkerställd ökning eller minskning har skett vare sig totalt eller för de enskilda avdelningarna. Rättsmedicinska kroppsundersökningar av levande personer och yttranden över sådana ärenden har dock ökat under senare år sannolikt som ett resultat av det ökade antalet våldsbrott, en större efterfrå- 8
gan från polisen och en utvidgad service från avdelningarna. Här har antalet undersökningar av levande personer ökat kraftigt p.g.a. särskilda överenskommelser, Rättsmedicinska avdelningen i Göteborg med Polismyndigheten i Västra Götalands län, avdelningen i Uppsala med Polismyndigheterna i Västmanlands och Uppsala län samt avdelningen i Linköping med Polismyndigheten i Östergötland. Även rättsläkarnas medverkan som sakkunniga vid domstolsförhandlingar har ökat. En redovisning av vidtagna åtgärder för att uppnå målet och en bedömning av åtgärdernas resultat. Av redovisningen skall särskilt framgå följande: Vidtagna kvalitetssäkringsåtgärder samt, i förekommande fall, utfall av kvalitetskontroll Det övergripande kvalitetsarbetet inom det rättsmedicinska området görs i ett Kvalitets- och utvecklingsråd, RM-KUR. De rättskemiska och rättsgenetiska verksamheterna finns också representerade i detta råd. I rådet finns representanter för avdelningarna och olika yrkeskategorier samt ett par externa representanter för verkets uppdragsgivare. Arbetet bedrivs också i särskilda projektgrupper. Rådet har efter förslag från en arbetsgrupp behandlat frågor om större enhetlighet i de rättsmedicinska rapporterna vilket redovisas nedan. En annan arbetsgrupp har under året fortsatt arbetet med en revidering av processbeskrivningen för rättsmedicinen. Inriktningen på revideringen är att ersätta processbeskrivningen med en vägledning för det rättsmedicinska utredningsarbetet. Utöver obduktionsundersökningar ingår nu också rättsodontologi och undersökningar av levande personer. Huvuddelen av arbetet är i det närmaste slutfört och materialet kommer snarast att läggas ut på verkets Intranät. Dokumentet kommer att kompletteras successivt vartefter det färdigställs. Ett beslut har tagits om att RM-KUR kommer att bli föremål för en utvärdering under år 2005 med syftet att ytterligare förtydliga och utveckla rådets uppgifter och arbetsformer. Andel samt utfall av de ärenden som granskats av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor. Under år 2004 har fem rättsmedicinska ärenden behandlats i Socialstyrelsens rättsliga råd. Fyra fall avsåg dödsfallsundersökningar, varav rådet instämde helt i två fall och delvis i två. Det femte ärendet gällde rättsmedicinsk kroppsundersökning av en levande person, där rådets yttrande utgjorde en komplettering till den ursprungliga rapporten. Det är i jämförelse med de rättspsykiatriska undersökningarna (fem procent) ett litet antal rättsmedicinska ärenden (mindre än en promille) som blir föremål för Rättsliga rådets bedömning. Det är därför svårt att dra några säkra slutsatser om överensstämmelsen mellan den ursprungliga rättsmedicinska bedömningen och den som senare görs vid rättsliga rådet. Vilka insatser som genomförts för att tillförsäkra att de rättsmedicinska utlåtandena är utformade på ett sätt som underlättar begripligheten för mottagarna. En arbetsgrupp som utsetts inom rättsläkargruppen har sedan hösten år 2003 haft till uppgift att se över innehållet i och utformningen av de rättsmedicinska rapporterna. Där ingår även uppdraget att se över formuleringarna om sannolikhet i de rättsmedicinska bedömningarna och kriterierna för klassificering av dödssätt (olycksfall, självmord). Gruppen har under år 2004 rapporterat sitt arbete till RM-KUR som godkänt förslaget varefter det genomförts. Arbetet har lett fram till att det numera finns en samstämmighet i formuleringarna samt att rapporterna har ett likartat utseende vid verkets samtliga rättsmedicinska avdelningar. En samordning med Statens kriminaltekniska laboratorium har samtidigt gjorts vad gäller s.k. sannolikhetsskalor som presenteras inför domstolar. Genomsnittliga handläggningstider Tabell 9. Medianhandläggningstider (dagar) för rättsmedicinska ärenden Ärendetyp 2002 2003 2004 Rättsmedicinska kroppsundersökningar 9 8 7 Dödsfallsutredningar 42 40 44 9
Handläggningstiderna för undersökningar av levande personer har successivt något förkortats och är nu sju dagar. En orsak till detta är att dessa ärenden särskilt prioriterats med anledning av pågående rättsprocesser. Däremot är handläggningstiderna för obduktionsärenden fortfarande alltför långa. Bland dessa ärenden har dock utvidgade rättsmedicinska obduktioner som utförs vid misstänkta våldsbrott prioriterats och har en något kortare handläggningstid än tidigare. Underbemanningen med rättsläkare är en orsak till långa handläggningstider på vissa avdelningar. Detta hindrar dock inte att ett pågående arbete med att förbättra rutiner och utveckla system för att lättare följa ärenden har intensifierats under året. Kostnader per ärendetyp Tabell 10. Kostnader per ärendetyp (kr, avrundat) Ärendetyp 2000 2003 2004 Rättsmedicinsk obduktion *10 900 *12 400 12 800 Utvidgad rättsmedicinsk obduktion ** ** 18 900 Rättsmedicinsk kroppsundersökning 3 600 4 100 3 700 Brottsplatsundersökning ** ** 5 200 Domstolsförhandling ** ** 4 300 Jämförelse görs med år 2000 då denna kostnadsredovisning inte krävdes år 2001 och 2002. *) inklusive utvidgad obduktion **) Uppgiften saknas då kostnaderna för dessa ärendetyper ej har redovisats tidigare år. Redovisningen av kostnader per ärendetyp för 2004 har utökats med ytterligare några av verksamhetsgrenens ärendetyper. De utvidgade obduktionerna som särredovisas nu har tidigare år ingått i kostnaderna för de rättsmedicinska obduktionerna. Motsvarande kostnad för 2004 är 13 100 kronor. Vidare har redovisningen kompletterats med ärendetyperna brottsplatsundersökning och domstolsförhandling. Dessa är relativt få till antalet samtidigt som tidsinsatsen kan variera kraftigt vilket gör att den beräknade styckkostnaden kan komma att skilja sig åt mellan åren. RÄTTSKEMI Mål 1 för verksamhetsgrenen Rättskemi De rättskemiska undersökningarna skall präglas av hög kvalitet En redovisning av vidtagna åtgärder för att uppnå målet och en bedömning av åtgärdernas resultat. Av redovisningen skall särskilt framgå följande: Vidtagna kvalitetssäkringsåtgärder samt, i förekommande fall, utfall av kvalitetskontroll. Rättskemiska avdelningen är sedan 1996 ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Detta är en status som måste försvaras genom att avdelningens kvalitetssystem ständigt utvecklas, vilket följs upp av SWEDAC genom årliga besök. Avdelningen försvarade sin status som ackrediterat laboratorium vid den förnyade bedömningen år 2004. Avdelningen deltar i 17 olika externa kontrollprogram vilka genomgående har visat mycket goda resultat. Verksamheten är representerad i det Rättsmedicinska kvalitets- och utvecklingsrådet och deltar där i myndighetens gemensamma kvalitets- och utvecklingsverksamhet. Genomsnittliga handläggningstider 10
Tabell 11. Handläggningstider, ärenden expedierade under år 2004 MV = medelvärdet, 50%, 75% resp. 90% av ärenden expedierade inom x antal kalenderdagar Ärendekategori MV 50% 75% 90% Rättsmedicinska ärenden 15,5 13 17 25 Trafikärenden, enbart alkohol 4,7 4 6 8 Trafikärenden, droger, droger + alkohol 19,2 18 23 29 Polisärenden, ringa narkotikabruk 13,9 13 18 22 Polisärenden, våldsbrott 13,3 12 15 21 Kriminalvårdsärenden* 5,3 4 6 9 Vård, narkotika** 2,2 3 5 7 Vård, övrig utredning 18,9 13 21 33 Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem ToxBase och LabMaster * Kriminalvårdsärenden som besvaras ut samma dag är undantagna (78 %). ** Vårdärenden som besvaras ut samma dag är undantagna (44 %). Tabell 12. Ärendeutveckling inom rättskemi 2002 2004 2002 2003 2004 Obduktionsärenden 4 971 5 141 5 124 Trafikärenden, totalt 8 793 9 816 10 495 Trafikärenden, varav droger 5 071 5 992 7 040 Kriminalvårdsärenden 31 648 36 456 38 890 Frivårdsärenden 4 085 4 647 5 132 Polisärenden, eget narkotikabruk 14 145 15 589 18 160 Övriga uppdrag 9 225 9 071 9 356 Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem ToxBase Verksamheten har expanderat jämfört med föregående år. Antalet ärenden har totalt ökat med nästan 8 procent. Polisärenden, eget narkotikabruk har ökat med 16 procent och Kriminalvårdsärenden med 7 procent. Uppdragsverksamhetens mål finns angivna som krav i avtal med uppdragsgivarna bl.a. vad avser handläggningstider. Trots en ökning av antalet ärenden har handläggningstiderna kunnat hållas. Anslagsverksamheten har expanderat till följd av en fortsatt ökning av drograttfylleriärenden med mer än 1000, vilket motsvarar en ökning på 17 procent. Den ökningen har klarats av på bekostnad av att viktigt utvecklingsarbete har fått nedprioriteras. Målsättningen vad gäller utvecklingsarbetet har inte kunnat uppfyllas fullt ut. Handläggningstiderna har i stort kunnat hållas oförändrade. För rättmedicinska ärenden är 50 procent av ärenden klara inom 13 dagar, samma handläggningstid gäller även för polisens ringa narkotikabrott. För trafikärenden gäller att 33 procent är klara inom 10 arbetsdagar, vilket var samma siffra som år 2003, trots att ärendeantalet för år 2004 ökat med 17 procent. Handläggningstiderna för kriminalvårdsärenden och för vårdärenden där frågeställningen är narkotika har i särklass de kortaste handläggningstiderna, t.ex. besvaras hela 78 procent av kriminalvårdsärendena ut samma dag, resterande ärenden har en genomsnittlig handläggningstid på 5,3 kalenderdagar Kostnader per ärendetyp Tabell 13. Kostnad per ärendetyp (kr, avrundat) Ärendekategori 2000 2003 2004 Rättsmedicinska ärenden 1 400 2 000 2 360 Trafikärenden, alkohol 310 300 900 Trafikärenden, droger, droger + alkohol 1 800 1 200 1 260 Polisärenden, ringa narkotikabruk 890 590 660 Polisärenden, våldsbrott u.s. u.s. *1 500 Kriminalvårdsärenden 170 170 120 Vård, narkotika 310 350 250 Vård, övrig utredning** u.s. u.s. u.s. Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem ToxBase Jämförelser görs med åren 2000 och 2003. Åren 2001 och 2002 redovisades inte kostnaderna. u.s. = uppgift saknas * Innefattar även kostnader för Vård, övrig utredning * * Befintlig rutin för tidredovisning har i våra system hanterat Polisens våldsbrott och Vård, övrig utredning som samma ärendetyp. I 2005 års tidredovisning kommer dessa att separeras. 11
För de flesta ärendetyper har mindre förändringar skett, där sänkningen av kostnader per ärende är i första hand att hänföra till den ökade volymen. För trafikärenden alkohol har en kraftig ökning av kostnaden skett per ärende. Detta beror bl.a. på en något minskad volym men också på kompletteringar med urinprover i många ärenden vilket ofta används i s.k. efterförtäringsfall. Mål 2 för verksamhetsgrenen Rättskemi Undersökningarnas omfattning skall anpassas efter det behov av information som uppdragsgivaren har i varje enskilt fall. En redovisning av vidtagna åtgärder för att uppnå målet och en bedömning av åtgärdernas resultat. Uppdragsverksamheten regleras i avtal där uppdragsgivaren avgör vad som ska kunna beställas ifrån Rättskemiska avdelningen. Det sker en uppföljning 1 2 gånger årligen av hur samarbetet har fungerat. I det enskilda fallet (det gäller såväl anslags- som uppdragsverksamhet) beställer företrädare för uppdragsgivaren den/de undersökningar de vill ha utförda. Det är uppdragsgivaren som i första hand avgör vad man vill ha utfört i det enskilda fallet. En bra utformning av remissen (det dokument på vilken beställningen sker) underlättar uppdragets genomförande. En kontinuerlig dialog förs med uppdragsgivarna kring utformningen av dessa dokument. Under år 2004 har förts en dialog med uppdragsgivarna kring omfattning av undersökningarna i t ex drograttfylleriutredningar. Dialogen syftar till att nå en bättre träffsäkerhet i analyserna med hänsyn till den rättsliga processen och samtidigt åstadkomma bättre kostnadseffektivitet. En modifierad remiss har tagits fram i samarbetet mellan Rättsmedicinalverket och polisen. RÄTTSGENETIK Mål för verksamhetsgrenen Rättsgenetik De rättsgenetiska undersökningarna skall präglas av hög kvalitet och skall svara mot uppdragsgivarnas behov. En redovisning av vidtagna åtgärder för att uppnå målet och en bedömning av åtgärdernas resultat. Av redovisningen skall särskilt framgå följande: Vidtagna kvalitetssäkringsåtgärder samt, i förekommande fall, utfall av kvalitetskontroll. Rättsgenetiska avdelningen är sedan år 1997 ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Detta är en status som måste försvaras genom att avdelningens kvalitetssystem ständigt utvecklas, vilket följs upp av SWEDAC genom årliga besök. Rättsgenetiska avdelningen försvarade sin status som ackrediterat laboratorium vid den förnyade bedömningen år 2004. Avdelningen har deltagit i externa kontrollprogram vilka har visat mycket goda resultat. Verksamheten är representerad i det rättsmedicinska kvalitets- och utvecklingsrådet inom myndigheten och deltar där i det gemensamma kvalitets- och utvecklingsarbetet. Uppdragsgivarnas syn på undersökningarnas genomförande och kvalitet skall enligt bestämd ordning redovisas vart fjärde år. Redovisningen 2004 skall avse rättsgenetiken. 12 Under hösten genomfördes en enkät angående uppdragsgivarnas syn på Rättsgenetiska avdelningens service. Enkäten gällde genomförande och kvalitet beträffande faderskapsundersökningar och släktutredningar enligt uppdrag i 2004 års regleringsbrev.
Enkäten skickades ut till samtliga socialförvaltningar och tingsrätter i landet, samt till enstaka större advokatbyråer. Totalt skickades 398 enkäter ut. Från socialförvaltningarna har 228 besvarade enkäter inkommit och från tingsrätterna 49. Nedan redovisas resultaten av ett urval av de frågor enkäten omfattade. Den bild enkätsvaren ger är att man är mycket nöjd med servicen och samarbetet med avdelningen. Svaren kan dock i vissa avseenden behöva följas upp för att användas till ytterligare förbättringar i servicen. Frågan om informationen i avdelningens protokoll över utförd undersökning (diagram 1) har besvarats av 224 personer från socialförvaltning och 43 personer från domstol. De flesta av dessa anser att informationen är lagom eller stor/mycket stor. 20 personer anser att den är något liten och två att den är otillräcklig. Diagram 1. Information i protokoll ANTAL 120 100 Tingsrätter Socialförvaltningar 80 60 40 20 0 Mkt stor Stor Lagom Ngt liten Otillräcklig ALTERNATIV Frågan om vilket förtroende man har för analysresultaten (diagram 2) har besvarats av 226 personer från socialförvaltning och 44 personer från tingsrätt. 224 personer från socialförvaltning och samtliga från tingsrätt har svarat att man har mycket stort eller stort förtroende för analysresultaten. De flesta har mycket stort förtroende. Diagram 2. Förtroende för analysresultaten ANTAL 200 150 Tingsrätter Socialförvaltningar 100 50 0 Mkt stor Stor Lagom ALTERNATIV Ngt liten Otillräcklig 13
De flesta av uppdragsgivarna är nöjda med avdelningens handläggningstid (diagram 3), även om ganska många anser att den bör förkortas ytterligare. Diagram 3. Bör handläggningstiderna förkortas ytterligare? ANTAL 150 120 Tingsrätter Socialförvaltningar 90 60 30 0 Mkt angeläget Angeläget Behövs ej ALTERNATIV Enkäten innehöll en fråga om hur man ser på möjligheten att som alternativ till venblod ta munskrapsprov. En majoritet anser att detta är en bra möjlighet (diagram 4). Diagram 4. Munskrap ANTAL 200 Tingsrätter 150 Socialförvaltningar 100 50 0 Bra Onödigt Ingen uppfattning ALTERNATIV Till socialförvaltningarna ställdes även en fråga om inställningen till att ta munskrapsprov på socialförvaltningen under socialsekreterarens överinseende. Här var det övervägande negativ inställning (diagram 5), men en del var positiva eller mycket positiva. Den negativa inställningen kan sannolikt delvis förklaras med bristfällig information om vad ett sådant förfaringssätt skulle innebära. Diagram 5. Munskrap/- socialförvaltningarna ANTAL 60 50 Socialförvaltningar 40 30 20 10 0 Mkt positiv Positiv Neutral Negativ Mycket negativ ALTERNATIV 14
Inställningen till de studiebesök, som avdelningen arrangerar 2 3 gånger per år är positiv (diagram 6). Diagram 6. Studiebesök 120 100 Tingsrätter Socialförvaltningar 80 60 40 20 0 Mkt positiv Positiv Neutral Negativ Mycket negativ Genomsnittliga handläggningstider Handläggningstid, andel ärenden expedierade efter antal dagar år 2004. Tabell 14. Handläggningstid Andel i procent 50 75 90 Antal dagar 9 17 28 Tabell 15. Avgjorda utredningar och ärenden 2002 2004 2002 2003 2004 Faderskapsärenden 1 863 1 818 1 793 Förälderärenden 133 159 153 Släktutredningar 20 22 15 Totalt antal ärenden 2 016 1 999 1 961 Undersökta prov 6 467 6 325 6 342 Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem Fabian Under år 2004 har avdelningen handlagt och besvarat totalt 1961 ärenden vilken är en minskning med 38 ärenden (2 %) jämfört med år 2003. Genom ytterligare effektivisering har handläggningstiden kunnat kortas. Medianhandläggningstiden var 9 dagar jämfört med 15 dagar under år 2003. Under år 2004 har 60 identifieringsärenden genomförts, vilket är en liten minskning jämfört med år 2003 då antalet var 65 stycken. År 2002 genomfördes 42 sådana ärenden och år 2001 18 ärenden. Rättsgenetiska avdelningen har under år 2004 på uppdrag av sjukvården och externa forskargrupper utfört analyser som gett ca 1,8 miljoner kr i intäkter. Analyserna görs oftast inför transplantationer och har huvudsakligen bestått av HLA-bestämningar vid autoimmuna sjukdomar och stamcellstransplantationer samt uppföljning med chimärismstudier där samma teknik används som i faderskapsundersökningar. Analyser åt sjukvården inom det farmakogenetiska området har också utförts. 15
Kostnader per ärendetyp Tabell 16. Kostnader per ärendetyp (kr, avrundat) Ärendetyp 2002 2003 2004 Faderskapsärenden, inkl. förälder- och släktärenden 7 355 7 955 7 700 Angivna kostnader per ärende baseras på de totala kostnaderna för uppdragsverksamheten efter avdrag för andra uppdrag än faderskapsundersökningar. Kostnaden per ärende var 7.700 kronor vilket är en minskning med tre procent mot året innan. Under år 2004 har en taxesänkning genomförts för faderskapsärenden i två steg uppgående sammanlagt till 18 procent. Kostnaderna per ärende omfattar både faderskapsärenden, föräldraärenden och släktutredningar vilket motiveras av att analyserna för dessa utförs integrerat och att övrig handläggning av dessa typer av ärenden inte väsentligt avviker från varandra. Släktutredningar är tidsmässigt mer krävande än ett vanligt faderskapsärende och därmed dyrare än den framräknade genomsnittliga kostnaden för dessa ärenden. Men eftersom antalet är lågt påverkar det inte nämnvärt den sammanlagda styckekostnaden. ÖVRIGA MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Verksamheten skall bedrivas med respekt för de undersöktas personliga integritet En redovisning av vidtagna åtgärder för att uppnå målet och en bedömning av åtgärdernas resultat. Rättspsykiatri: Vid Rättmedicinalverkets centralarkiv (RCA), som företrädesvis arkiverar rättspsykiatriskt material, har de lokala rutinerna för prövning av utlämning av handlingar setts över och ytterligare systematiserats genom förändringar i gällande arbetsordning under budgetåret. Ett relativt stort antal ärenden är föremål för prövning i detta sammanhang (år 2004, 1176 ärenden, varav 823 avsåg forskningsändamål). Åtgärder för att ytterligare kunna förebygga obehörig åtkomst av handlingar och databasuppgifter i den rättpsykiatriska verksamheten har utretts under budgetåret och kommer att implementeras under första delen av år 2005. Rättsmedicin: En informationsbroschyr har utarbetats i samråd med Rikspolisstyrelsen. Polisen skickar numera broschyren till närstående till personer som avlidit och som undersöks vid en rättsmedicinsk obduktion. Där framgår hur undersökningen går till, när begravning kan ske och hur de närstående kan få information om resultatet av undersökningen. En viktig uppgift för de rättsmedicinska utredare som finns vid samtliga rättsmedicinska avdelningar är att i kontakter med anhöriga informera om undersökningen och svarar på frågor. Vid undersökningar av levande personer informerar rättsläkarna om undersökningens syfte och genomförande och vilka prover som kommer att tillvaratas. Rättskemi, rättsgenetik och rättsmedicin i Linköping: Under året har ett gemensamt seminarium genomförts i Linköping där dessa frågor berörts. Etiska aspekter vid DNA-analyser i rutin- och forskningsverksamhet har bl.a. diskuterats. Samtliga tre avdelningar i Linköping var inbjudna att delta och var representerade vid seminariet. Till gagn för verksamheten skall Rättsmedicinalverket bedriva och stödja ett aktivt forsknings- och utvecklingsarbete. Insatser för stöd åt forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för verksamheten samt de kostnader dessa insatser medfört. 16
Forskning och utveckling (FoU) samt akademiskt förankrad undervisning är viktig inte bara för kunskapsutvecklingen inom Rättsmedicinalverkets verksamhetsområden. En väl fungerade FoU-verksamhet ger även stimulans, omväxling och större meningsfullhet åt arbetet och är en viktig förutsättning för att uppnå hög kvalitet i de undersökningar och bedömningar som utförs åt rättsväsendet. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det nödvändigt att utredningar som ligger till grund för rättsliga prövningar och som kan göra intrång i enskilda individers integritet måste hålla hög klass och vara uppdaterade med kunskapsnivån inom respektive område. Rättsmedicinalverkets verksamhet ska vara baserad på vetenskapligt utvecklade metoder och modern teknik. Målet är att FoU-arbetet ska bidra till ökad rättssäkerhet, brotts- och olycksfalls-prevention samt förbättrad folkhälsa. Detta förutsätter ett fortlöpande FoU-arbete men en pressad arbetssituation på många håll i organisationen och begränsade resurser försvårar möjligheten att avsätta tillräckligt med tid för att planera och genomföra forskningsprojekt. Ett lågt antal registrerade forskarstuderande inom områden av betydelse för Rättsmedicinalverkets verksamheter försvårar på sikt att upprätthålla den vetenskapliga kompetensen med minskad vetenskaplig produktion och sämre utredningar som följd. Samverkan mellan forskargrupper inom myndigheten och med forskargrupper verksamma vid andra myndigheter och organisationer kan stimulera FoU-arbetet och i viss mån motverka de negativa effekterna av resursbristen. Rättsmedicinalverkets FoU-nämnd stödjer projekt som är vetenskapligt bärkraftiga och av strategisk betydelse för verksamheterna. Under året delade myndigheten sammanlagt ut 1 137 000 kronor till 23 projekt. Ca 80 procent av de utdelade medlen gick till projekt om missbruk och psykisk ohälsa kopplat till våld. Flera av projekten som tilldelades medel var inriktade på samverkan mellan olika avdelningar inom myndigheten och med forskare tillhörande andra institutioner och myndigheter. I Linköping är samarbetet mellan Rättsmedicinalverkets avdelningar och Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) en god förutsättning för ett utvidgat samarbete inom FoU-området. Den planerade flytten till Garnisonsområdet kommer att ytterligare stärka detta samarbete. Från ordinarie universitetsbudget finansieras två professurer i rättsmedicin, en i Linköping och en i Lund. Rättsmedicinalverket finansierar helt eller delvis 9 tjänster vid universiteten som adjungerad lektor eller professor (Umeå 1, Uppsala 1 Stockholm 2, Linköping 3, Göteborg 1, Lund 1). Rättsmedicinalverkets kostnader för FoU uppgick år 2004 till ca 13,7 miljoner kronor (2003 14,4 miljoner kronor) vilket inkluderar 1,2 miljon kronor i lokalkostnader. Av det totala beloppet är 896 000 kronor beviljade centrala projektmedel från FoU-nämnden som förbrukats under året. I de samlade kostnaderna ingår 777 000 kronor för FoU som bedrivits på uppdrag av externa anslagsgivare. De totala personalkostnaderna för FoU uppgick till 9,2 miljoner kronor. Övriga driftskostnader inkluderande lokalkostnader och avskrivningar var 4,5 miljoner kronor. Det sammanlagda FoU-arbetet under år 2004 har beräknats uppgå till ca 15 helårsarbetskrafter. Insatser för att sprida resultaten av forsknings- och utvecklingsarbetet inom verkets område till rättsväsendet och andra. Avsikten med FoU-arbetet är att utveckla nya metoder och generera ny kunskap för verksamheterna. Det ömsesidiga utbytet av kunskap och erfarenhet mellan FoU och kärnverksamhet bör när allt fungerar väl successivt leda till att nya metoder kan tas i bruk och nya frågeställningar besvaras. Vikten av FoU-arbete måste därför ses i ett vidare perspektiv och även inrymma den stimulans som FoU-arbetet ger och den möjlighet som finns att vidareutveckla ett vetenskapligt arbets- och förhållningssätt. Per Holmgren, som varit verksam vid den rättskemiska avdelningen i Linköping, har framlagt sin avhandling med titeln Postmortem toxicology: Aspects on interpretation. Linköping University Medical Dissertations No 862. Linköping 2004. Susan Sprogöe-Jakobsen, avdelningschef och rättsläkare vid den rättsmedicinska avdelningen i Umeå har framlagt sin avhandling Immunohistochemical detection and age determination of early myocardial infarctions vid Syddansk Universitetet, Odense, Danmark. Avhandlingarna har givit ökade kunskaper av värde för myndighetens verksamhet. FoU-arbetet har resulterat i 25 vetenskapliga artiklar publicerade under år 2004. Till 17
detta kommer 21 presentationer på vetenskapliga seminarier och konferenser som dokumenterats i kortare abstracts. Vetenskapliga artiklar publicerade under år 2004 redovisas på verkets hemsida www.rmv.se. FoU-aktiviteter har även presenterats vid seminarier avdelningsvis. Centrum för Forensisk Vetenskap vid Linköpings universitet i vilket avdelningarna i Linköping och SKL ingår arrangerade under hösten år 2004 ett heldagsseminarium med titeln Forensiskt Centrum Linköping. Seminariet upptog fyra teman: Alkohol och droger i trafiken, Möjligheten att använda datortomografi inom rättsmedicinen, Biometrisk identifiering, och DNA-analyser för identifiering och spåranalys. Rättsmedicinalverket har även varit medarrangör i ett seminarium DNA-analyser, biobanker och databaser anordnat av Gentekniknämnden hösten 2004. Insatserna av FoU-arbetet har på flera sätt påverkat verksamheterna. Rättspsykiatri: Svensk forskning inom rättspsykiatri har vunnit internationell uppmärksamhet. Det gäller t.ex. förekomst och yttringar av barnneuropsykiatriska störningar i den rättspsykiatriska populationen och sambandet mellan sådan problematik och personlighetsstörningar hos vuxna. Kopplingen mellan olika biologiska avvikelser, som t.ex. avvikelser i hjärnans blodflöde och monoamineraga metabolitmönster hos förövare av grova våldsbrott har varit ett annat uppmärksammat forskningsområde. Studier av sexuella övergrepp mot barn har rönt erkännande genom att ge mått på förekomst av sexualbrottslighet i befolkningen. Epidemiologiska studier av populationer med olika typer av psykiatriska störningar (t.ex. det s.k. TreBe-projektet som studerade personlighetsstörningar) och grupper som har begått olika typer av brott (t.ex. Sjöstedts avhandling om sexualbrottsförövare) har inkluderat långtids-uppföljningar i syfte att identifiera riskfaktorer för återfall och samspel mellan olika typer av störningar och återfallsrisk. Samspelet mellan psykiatri och juridik har också varit föremål för studier, bl.a. när det gäller tolkning av begrepp som trovärdighet och risk. Nya projekt inom området fokuserar på samspel mellan interventioner mot missbruk och återfallsrisk, samt utnyttjar nya typer av forskningsmetoder (magnetkamera) för att studera samspelet mellan hjärnfunktioner och beteende. Den svenska forskningen inom rättspsykiatri har betydelse för många olika områden. Ur psykiatrisk synpunkt kan studier av grupper av individer som är föremål för rättspsykiatrisk utredning ge kunskap om samspelet mellan psykiatriska störningar och miljöfaktorer och dess konsekvenser i form av antisocialt beteende. Ur juridisk synvinkel är en förfining och utveckling av rättsliga begrepp som t.ex. allvarlig psykisk störning, tillräknelighet eller insikt av central betydelse. FoU-arbetet behöver omfatta många olika frågeställningar och därför utvecklas i ett nära samspel med den rättspsykiatriska utrednings-verksamheten och de rättsvårdande myndigheterna. Rättsmedicin: Forskning inom det rättsmedicinska området bidrar till att öka kunskaperna om faktorer som kan leda till plötslig och oväntad död. Målet är att ökad kunskap om bakomliggande orsaker skall kunna användas för att om möjligt förebygga sådana starkt negativa effekter. Tidigare registerstudier har visat att en betydande andel, ca 10 procent, av de dödsfall som bedöms vara mord eller dråp upptäcks först genom den rättsmedicinska obduktions-verksamheten dödsfall som annars skulle ha passerat utan mordutredning. Pågående forskning har bidragit till ny kunskap om effekter och konsekvenser vid långvarigt bruk och missbruk av droger, bl.a. anabola steroider. Forskning om skadehändelser, särskilt trafikolyckor, har legat till grund för att flera rättsmedicinska avdelningar idag samverkar med Vägverket i särskilda haveri-kommissioner för att utreda trafikolyckor. Resultat av tidigare FoU-arbete har märkbart ökat användningen av olika laboratorieanalyser både för att fastställa typ och koncentration av läkemedel och narkotiska preparat, samt omsättningsprodukter av dessa, i rättsmedicinska utredningar men också för sjukdomsdiagnostik med biokemiska markörer, exempelvis insulin och tryptas. Ökad tillämpning av immunohistokemiska och histopatologiska undersökningar är resultat av tidigare FoU-arbete. Ökad fotografisk och annan grafisk dokumentation i den löpande rättsmedicinska verksamheten väcker stora förhoppningar på en effektiv och deskriptiv verksamhet och utvecklingen, och forskningen inom datortomografiområdet kan leda till väsentliga förändringar i det framtida rättsmedicinska arbetet. 18 Rättskemi: Under året har håranalyser börjat användas rutinmässigt i vissa obduktionsfall. En ny metod för bestämning av neuroleptika har införts. Ny metod för buprenorfin har introducerats. Resultaten är helt avhängiga avdelningens FoU-arbete.