Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information



Relevanta dokument
Brevvanor En rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation

Brevvanor En rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation

Gäller fr o m 2 april Brevvanor en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

För sjätte året i rad har Posten intervjuat

Gäller fr o m 1 januari Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Våra brevvanor Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation Kortversion

Xxxxx. Mottagarmakt 2016

Dina kunders brevvanor En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera.

Mottagarmakt 2014 KOMMUNIKATION PÅ MOTTAGARENS VILLKOR

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kommunikation på mottagarens villkor

Våra brevvanor Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation

Våra brevvanor Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

SMS-deklaration är populärast bland kvinnor. Undersökning från Länsförsäkringar mars 2009

Svenska folkets vitvaror och åsikter om vitvaror Undersökning gjord av YouGov, 9-13 december 2009

Så sparar svenska folket

Anställda i staten. Synen på det samordnade pensionsbeskedet från SPV och Kåpan Pensioner samt pensionsinformation i allmänhet

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Sida i svenskarnas ögon 2010

Byten och attityder på den svenska elmarknaden

Distanshandeln idag En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Anställda i staten synen på pension och information

Mer tillåtande attityd till alkohol

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Företagarens vardag 2014

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Svenska folkets åsikter om heminredning, ekonomi och miljöfrågor undersökning genomförd av YouGov v

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

Barn och skärmtid inledning!

Från Internetfantaster till Försiktiga traditionalister. en studie om postvanor

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Distanshandeln idag en rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Pensionsmyndigheten. Utvärdering av ÅB 2012 Det orange kuvertet till pensionssparare Johan Orbe Caroline Theorell TNS SIFO

Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

Post- och telestyrelsen BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2004 T-25055

Hälsa och kränkningar

Distanshandeln idag. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

En undersökning om samhällsservice i tätort

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Utvalda delar för Integritetsforum

Pensionsmyndigheten. Utvärdering av ÅB 2011 Det orange kuvertet till pensionssparare Claes Falck Kidist Hamrén TNS SIFO

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Statens Folkhälsoinstitut

SKOP Skandinavisk opinion ab

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden

Utvärdering av ÅB 2011 Det orange kuvertet till nya pensionssparare Pensionsmyndigheten

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

Till soliga, regniga och äldre dagar

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

Tryggheten viktigast för den som ska sälja bostad

Research International Sweden AB 2

Pensionsgapet stort hos företagare SILENTIUM AB COPYRIGHT

23 Allmänhetens attityder till KFM

Kännedomsundersökning Ulla Holmberg & Fredrik Robertson P

e-barometern Den svenska detaljhandelns utveckling inom e-handeln Posten i samarbete med Svensk Distanshandel och HUI Research e-barometern Q1 2012

De viktigaste valen 2010

Mer tillåtande attityd till alkohol

Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Undersökning om mailanvändningi jobbet

Deklarationsdax Åldersskillnader

Regionfrågor Skåne. Rapport

SÖNDAGSÅNGEST.SE 23 MARS 2015

Patent och registreringsverket Statens medieråd. Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017

Opinionsundersökning. Svenskarnas kostvanor och användning av kosttillskott. Konsult: Lena Berggren,

Låneindikator. April 2011

FRII Allmänheten om givande 2017

Kanalvalet2019. Styrkan med rätt innehåll i rätt kanal.

Svenskt Näringsliv. Hushållsnära tjänster Eureka. Eureka 2001

Entreprenörskapsbarometern 2016

Nordnet Sparindex. 1. Nordnet Sparindex. 2. Svenskarnas tro på börsutvecklingen. Sverige och Norden, Q2 2012

Skandias plånboksindex. Juni,

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Opinionsundersökning. Oktober Genomförd av Sifo på uppdrag av Moderaterna i Landstinget Västmanland

Utvärdering av ÅB 09 Det orange kuvertet till allmänheten 2009

Rapport om klimatsmart resande

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Elsäkerhetsverket USB-laddare. September 2017 Per Sanne

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04

Flexibel pension. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum:

Skolfrågan i Luleå. Martin Ahlqvist Caroline Theorell

Post&Telestyrelsen. Ny nummerplan. Undersökning i Temo Direkt oktober Oktober 2001 T-22275

Vatten, el eller bredband

E-handel i Norden Q TEMA: LOGISTIK

Jobbhälsobarometern Skola

Låneindikatorn. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2015

FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2015

NATIONELLA MINORITETER 2015

Kännedomsundersökning Fairtrade Sverige. Kännedomsundersökning 2016

(%) (1 000 respondenter.) (1 000 respondenter.)

ROT-avdraget skapar fler vita jobb

Transkript:

en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från en värld där papper och fysiska dokument dominerade, är idag också elektronisk kommunikation en naturlig och självklar del av vår vardag. Det har inneburit nya möjligheter men ställer också krav på kunskap om olika mottagargruppers önskemål. Posten har en viktig roll i kommunikationssamhället. Därför vill vi också bidra med kunskap om hur snabbt förändringarna sker och vilken riktning de har. Sedan tre år publicerar vi olika rapporter som syftar till att öka kunskapen om hur attityder och vanor kring fysisk och elektronisk kommunikation utvecklas. I rapportserien är det mottagarna som står i fokus. Den vänder sig till alla som har behov och intresse av att kommunicera effektivt mot breda målgrupper. Rapporterna bygger på ett stort antal intervjuer med privatpersoner som Sifo har genomfört på uppdrag av Posten. Resultaten från bekräftar trenden från de tidigare. Förändringar i vanor och attityder går långsamt. Viktig information om den egna ekonomin vill privatpersoner hellre kunna få i postlådan än i elektronisk form. Samtidigt visar årets rapport att allmänheten gärna kombinerar elektroniska möjligheter med den pappersburna informationens fördelar. Det tydligaste exemplet är räkningar de flesta betalar på nätet men vill fortfarande få själva räkningen på papper. Rapporten visar också på betydelsen av mottagarhänsyn. Valfrihet värdesätts högt av allmänheten och det uppstår lätt irritation om företag eller myndigheter ensidigt beslutar sig för att enbart kommunicera på bara ett sätt. Nytt för i år är en jämförelse av de fysiska medskick och elektroniska bilagor som företag ofta skickar tillsammans med sina räkningar. Resultatet visar att läsandet av fysiska medskick är mycket mer utbrett än av elektroniska bilagor. Vi hoppas att denna rapport ska kunna bli både ett beslutsstöd och informationskälla för den som arbetar med kommunikation mot allmänheten. Trevlig läsning! Stockholm i maj Andreas Falkenmark VD Posten Meddelande AB

2 Posten AB - Innehåll Valfriheten viktig för mottagaren Ingen ökad acceptans för e-kommunikation Svensken vill få information om privatekonomin i postlådan Viktigt med räkningar i postlådan i alla åldrar Underlag på papper, men betalning på nätet Räkningar sparas Utbrett läsande av medskick Läsbart, säkert och överskådligt på papper Bilaga frågeformulär 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Sammanfattning För tredje året i rad har Posten intervjuat privatpersoner om attityder och beteenden till olika former av fysisk och elektronisk information. Syftet med undersökningen är att ytterligare fördjupa förståelsen för de pågående förändringar som präglar kommunikationssamhället. Årets rapport bidrar, tillsammans med tidigare års, med insikter om de trender som påverkar såväl Postens verksamhetsområden som svenskarnas vardag. Valfrihet är viktigt Fler än åtta av tio tycker att det är viktigt att själv kunna välja på vilket sätt företag kommunicerar med dem. Mer än hälften blir irriterade när företag ensidigt bestämmer kommunikationssätt. Åsikterna går isär om e-kommunikation Inställningen till att företag, myndigheter och organisationer alltmer går över till elektronisk kommunikation splittrar folket. Fyra av tio är positiva till utvecklingen medan tre av tio är negativa. Information om privatekonomin i pappersform Privatpersoner föredrar att få räkningar i pappersform. Nio av tio tycker att det är viktigt att kunna få dem i postlådan. Knappt hälften så många, fyra av tio, tycker att det är viktigt att kunna få dem i elektronisk form. (Två separata frågor har ställts.) Ålder och kön påverkar önskat kommunikationssätt Att kunna få sina räkningar i postlådan är viktigt i alla åldrar. Allra viktigast är det för kvinnor och de över 65 år. Bland de yngsta, de mellan 15 och 29 år, finns den mest positiva inställningen till e-fakturor. Betalning på nätet utbrett Tre av fyra Internetanvändare betalar räkningar på nätet, men bara tre av tio i undersökningen får e-fakturor. En liten andel, nio procent, är storanvändare av e-fakturor. Om undersökningen Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 2 000 privatpersoner i ett riksrepresentativt urval. Intervjuerna genomfördes under perioden 20 till 29 november av SIFO Research International. För att kunna urskilja trender redovisas även resultat från föregående års undersökningar. Vissa av de förändringar som redovisas är inom den statistiska felmarginalen. En tumregel är att förändringar som är större än fyra procentenheter är statistiskt säkerställda. De resultat som har en mindre bas, dvs. grundar sig på färre intervjuer än samtliga, ska tolkas med större försiktighet. Räkningar sparas De allra flesta, 89 procent, sparar sina räkningar när de är betalda. Det vanligaste sättet att spara dem är i en pärm. Medskicken läses av många Fyra av fem läser i någon form de medskick som ofta skickas med i kuvertet tillsammans med räkningar. Drygt hälften av Internetanvändarna läser de elektroniska bilagor som företag skickar ut. Läsbart, säkert och överskådligt Fördelen med att ta emot viktig information i postlådan är att den är enkel att läsa, säker, överskådlig och lätt att spara. Den främsta fördelen med elektronisk information är att det går snabbt, enligt de intervjuade.

Posten AB - 3 Valfriheten viktig för mottagaren Privatpersoner vill kunna välja hur företag, myndigheter och organisationer ska kommunicera med dem. Fler än åtta av tio anser att det är viktigt att själv få välja hur de ska bli kontaktade. Förlorad valfrihet skapar irritation. Mer än hälften blir irriterade när företagen ensidigt bestämmer kommunikationssätt. Årets undersökning bekräftar tidigare resultat från till exempel 2006 och samt Finansmonitorn 1 och visar tydligt att privatpersoner själva vill välja hur de ska bli kontaktade av företag och myndigheter. Drygt åtta av tio, 84 procent, svarar att detta är mycket eller ganska viktigt. Resultaten är stabila jämfört med förra årets undersökning. Undantaget är bland de yngsta där valfriheten värderas ännu högre idag. Påtvingade val irriterar Om valfriheten förloras, skapar det irritation hos många. Resultaten från en av frågorna i den återkommande undersökningen Finansmonitorn visar att drygt hälften av alla svenskar blir irriterade om företag och myndigheter ensidigt bestämmer hur de ska kommunicera med dem. Störst andel irriterade finns bland medelålders, mellan 50 och 64 år. Mottagarhänsyn viktigt för avsändande företag I början av presenterade Posten en studie 2 om svenska företags syn på fysisk och elektronisk kommunikation. Den visade tydligt att mottagarhänsyn är något som också de avsändande företagen lägger stor vikt vid. Den faktor som värderas högst när företagen ska välja kommunikationssätt är kostnadseffektivitet. Därnäst kommer att inte irritera mottagaren och att visa hänsyn till hur mottagaren vill ta emot information. Hur viktigt är det för dig att du själv får välja på vilket sätt företag, myndigheter och organisationer informerar dig? 84% 82% 83% 80% 85% 85% 83% 75% 86% 86% 81% 78% 86% 87%. Svar: Mycket viktigt + Ganska viktigt 16-29 år 43% 53% 49% 54% 53% 60% 65% Jag blir mycket irriterad när företag, myndigheter och organisationer försöker bestämma på vilket sätt jag ska kommunicera med dem Svar: Stämmer helt och hållet + Stämmer ganska bra (Källa: Finansmonitorn, Sifo Research International ) Hur viktiga är följande faktorer när ni ska välja vilket sätt ni ska förmedla viktig information som räkningar, kontobesked m.m. till era kunder? Att det är kostnadseffektivt 89% Att inte mottagaren blir irriterad Hänsyn till mottagarens önskan om mottagningssätt Att det går snabbt 79% 78% 78% 1 Sifo Research International, 2 Kundkommunikation i förändring, Posten Kombinera olika information i samma utskick Få med mycket information i samma utskick 53% 60% Svar: Mycket viktigt + Ganska viktigt (Källa: Kundkommunikation i förändring, Posten )

4 Posten AB - Ingen ökad acceptans för e-kommunikation Vilken är din inställning till att information från företag, myndigheter och organisationer alltmer sker i elektronisk form, via Internet? Positiv Neutral Negativ Vet ej 4% 5% 27% 26% 29% 30% 40% 39% (Samma fråga som ovan - andel positiva) Svar: Positiva 13% 34% 32% 40% 46% 50% 57% (Samma fråga som ovan - andel negativa) 11% 20% 29% 26% 32% 32% 60% Svenskarnas inställning till utvecklingen mot ökad elektronisk kommunikation är splittrad. Fyra av tio är positiva till att information från företag, myndigheter och organisationer alltmer sker i elektronisk form medan tre av tio är negativa. Företag och myndigheter använder i allt större utsträckning Internet vid kommunikation med kunder och allmänhet. Elektroniska kontobesked och deklaration via Internet är två exempel på detta. Ingen förändring över tiden Svenskarnas inställning till denna utveckling är samtidigt kluven. Fyra av tio är positiva, medan en något mindre andel säger att de är negativa till utvecklingen. Resultatet ger en tydlig signal om vikten av att erbjuda såväl fysiska som elektroniska kommunikationssätt för att nå ut med information till breda mottagargrupper. I en jämförelse med förra årets undersökning är det värt att notera att inställningen till elektronisk kommunikation är oförändrad. Andelen positiva har ökat med en procentenhet och andelen negativa har minskat med en procentenhet, vilket ligger inom den statistiska felmarginalen. Män och yngre mer positiva till elektronisk kommunikation Män är mer positiva till utvecklingen mot ökad elektronisk kommunikation än vad kvinnor är. 46 procent av männen ställer sig positiva till utvecklingen. Bland kvinnorna är motsvarande andel 34 procent. Inställningen till elektronisk kommunikation varierar också mellan olika åldersgrupper. Bland de yngsta är 57 procent positiva till ökad elektronisk kommunikation och bland 30 till 49-åringar är hälften positiva. Motsvarande andel bland de över 65 år är 13 procent. Ju äldre personen är, desto större är sannolikheten att inställningen till elektronisk kommunikation är negativ. Bland de äldsta, över 65 år, är sex av tio negativa till att företag, myndigheter och organisationer alltmer kommunicerar elektroniskt. En trolig förklaring till detta resultat är lägre dator- och Internetvana samt att denna åldersgrupp har längst erfarenhet av fysisk kommunikation. Svar: Negativa

Posten AB - 5 Svensken vill få information om privatekonomin i postlådan De som tycker att det är viktigt att kunna få information om privatekonomin i postlådan är dubbelt så många som de som vill få motsvarande information i elektronisk form. Nio av tio tycker att det är viktigt att kunna få räkningar och deklarationer i postlådan. Motsvarande andel för elektronisk kommunikation är drygt fyra av tio. Det senaste decenniet har inneburit stora förändringar i sätten att kommunicera. Elektronisk kommunikation har blivit en naturlig del av vardagen för såväl företag som privatpersoner. Därför har Posten, inom ramen för Brevvanerapporterna, ställt frågor kring synen på att få viktig information på papper respektive i elektronisk form. Viktigt att kunna få räkningar och deklarationer i postlådan Resultaten från den undersökning som ligger till grund för årets rapport visar att nästan nio svenskar av tio, 86 procent, vill kunna få räkningar och deklarationer i postlådan. Jämfört med föregående år är resultaten oförändrade. Nästan sju av tio, 68 procent, anser att det är viktigt att få pensionsbesked i pappersform och hälften tycker det är viktigt att kunna få kundinformation i pappersform. Resultaten visar tydligt hur viktigt svenskarna anser det vara att få information om privatekonomin i postlådan. Ett annat exempel på detta är deklarationen. I Sverige är Internetanvändandet utbrett och andelen som deklarerar via Internet, sms eller telefon har också ökat stadigt sedan Skatteverket införde e-deklaration 2002. Trots detta tycker fortfarande de flesta att det är viktigt att kunna få deklarationsunderlaget på papper. Hur viktigt är det för dig att kunna få följande information direkt hem i postlådan? Räkningar Deklarationshandlingar Pensionsbesked Kundinformation 49% Svar: Mycket viktigt + Ganska viktigt 68% Hur viktigt är det för dig att kunna få följande information elektroniskt? Räkningar Deklarationshandlingar Pensionsbesked Kundinformation 86% 87% 86% 85% 34% 43% 40% 43% 40% 40% Svar: Mycket viktigt + Ganska viktigt (Respondenterna har först fått frågan hur viktigt det är att kunna få motsvarande information i fysisk form. Därefter har en ny fråga ställts där de ombetts att värdera mottagandet av samma information i elektronisk form) Elektronisk information viktig för en minoritet Att kunna få motsvarande information elektroniskt är inte lika viktigt menar de intervjuade. 43 procent tycker att det är viktigt att kunna få räkningar och deklarationer elektroniskt. Två av fem, 40 procent, vill ha pensionsbesked elektroniskt och 34 procent vill kunna få kundinformation på detta sätt.

6 Posten AB - Viktigt med räkningar i postlådan i alla åldrar Hur viktigt är det för dig att kunna få räkningar direkt hem i postlådan? 86% 87% 84% 85% 89% 89% 86% 84% 82% 85% 87% 88% 93% 92% Svar: Mycket viktigt + Ganska viktigt Hur viktigt är det för dig att kunna få räkningar elektroniskt? 13% 13% 38% 35% 34% 33% 43% 40% 49% 45% 54% 49% 64% 60% Svar: Mycket viktigt + Ganska viktigt Att kunna få räkningar i postlådan är viktigt oavsett ålder och kön. Skillnaderna är små mellan olika åldersgrupper och kön. Däremot är skillnaderna relativt stora mellan olika åldersgrupper när det gäller att få dem elektroniskt. Nästan nio av tio svenskar säger att det är viktigt att kunna få räkningar i postlådan. Skillnaderna mellan män och kvinnor och olika åldersgrupper är också relativt små. Viktigast för kvinnor och äldre med räkningar i postlådan Av kvinnorna tycker 89 procent att det är viktigt att kunna få räkningar i postlådan. Skillnaden mot männens inställning är liten. Drygt åtta av tio män, 84 procent, säger att det är viktigt att kunna få räkningar på detta sätt. Pensionärer, de över 65 år, är den grupp där störst andel säger att det är viktigt att kunna få räkningar hem i postlådan. I denna grupp är andelen 93 procent. Noterbart är samtidigt att skillnaden mot den yngsta gruppen ändå bara är sju procentenheter. Jämfört med syns en svag tendens till minskning i åldersgruppen 30 till 49. Yngre vill ha räkningar elektroniskt Drygt fyra av tio svenskar tycker att det är viktigt att kunna få räkningar elektroniskt. Ju yngre den tillfrågade är desto viktigare är det. Bland de yngsta tycker 64 procent att det är viktigt att kunna få elektroniska räkningar. Motsvarande andel bland de som är 65 år och äldre är 13 procent. Det är också skillnad i inställningen mellan könen. Bland männen säger nästan hälften, 49 procent, att det är viktigt att kunna få räkningar elektroniskt. Motsvarande andel bland kvinnor är 38 procent. I jämförelse med resultaten i har andelen som tycker att det är viktigt att kunna få fakturor elektroniskt ökat signifikant bland de som är mellan 30 och 49 år. Sammantaget kan konstateras att folkets attityder förändras långsamt när det gäller fysisk och elektronisk kommunikation. Viktig information som rör privatekonomin är fortfarande dubbelt så viktig att få i pappersform som i elektronisk form.

Posten AB - 7 Underlag på papper, men betalning på nätet I vilken utsträckning sköter du betalningsärenden via Internet idag? 75% 71% Fler och fler betalar sina räkningar på nätet. Tre av fyra Internetanvändare betalar räkningar via nätet, men tre av tio får någon e-faktura. De flitigaste användarna av nätbetalning och e-fakturor är de mitt i livet. 78% 75% 71% 67% 74% 67% Tre av fyra betalar räkningar via Internet 75 procent av Internetanvändarna betalar räkningar via nätet. Något fler män än kvinnor betalar elektroniskt. Jämfört med har samtidigt främst andelen kvinnor ökat. Åldersgruppen mellan 30 och 49 år är den som i störst utsträckning betalar räkningar elektroniskt. De över 65 år utnyttjar möjligheten minst. Av dem betalar drygt hälften, 51 procent, sina räkningar via nätet. men bara tre av tio Internetanvändare får e-fakturor Även om en klar majoritet av de tillfrågade Internetanvändarna betalar räkningar via nätet får bara tre av tio några e-fakturor alls. Resultatet talar ett tydligt språk. Trots att många har tagit till sig den elektroniska betalningstekniken vill det stora flertalet fortfarande ha underlagen i pappersform. Män använder e-fakturor i större utsträckning än kvinnor. Den åldersgrupp där användandet är mest utbrett är 30 till 49-åringar. Där får knappt fyra av tio, som använder Internet, e-fakturor i någon utsträckning. I jämförelse med syns en tendens till ökning i alla åldersgrupper. Den största ökningen finns bland 50- till 64-åringar. och få är storanvändare Av dem som får e-fakturor får 29 procent alla eller flertalet av sina räkningar i elektronisk form. Det innebär att omkring nio procent av alla Internetanvändare är storanvändare av e-fakturor. 3 Fler män än kvinnor får flertalet av sina räkningar som e-fakturor. Användandet är relativt jämnt fördelat mellan åldersgrupperna. En grupp som skiljer ut sig är medelålders, 50 64 år, där knappt en av fem, 18 procent, får större delen som e-fakturor. I denna grupp har också andelen som får flertalet av sina räkningar som e-fakturor minskat jämfört med. I alla övriga grupper har användandet av e-fakturor ökat. 3 30 procent av alla Internetanvändare får e-fakturor. Denna siffra har sedan multiplicerats med andelen som får alla eller flertalet av sina fakturor som e-faktura, 29 procent. Det ger 8,7 procent. 51% 53% 72% 68% 83% 79% Bas: Använder Internet Svar: Allt + Delvis Får du några räkningar som e-fakturor, dvs. i elektronisk form? 23% 20% 25% 19% 17% 16% 30% 25% 37% 29% 29% 25% 36% 31% Bas: Använder Internet Svar: Ja Ungefär hur många av dina eller ditt hushålls räkningar får du elektroniskt? 29% 22% 26% 17% 18% 32% 25% 27% 29% 18% 27% 26% 25% 39% Bas: Har e-faktura Svar: Flertalet + Alla

8 Posten AB - Räkningar sparas När ni i ditt hushåll har betalat era räkningar, vad gör ni då med underlagen? Sätter dem i en pärm Sparar på annat sätt Slänger Betalar med e-faktura Tveksam, vet ej 6% 5% 2% 1% 3% 3% 20% 24% 69% 67% (Samma fråga som ovan - andel pärmsparare). Svar: Sparar i pärm 67% 62% 62% 69% 70% 74% 81% De flesta sparar sina räkningar när de är betalda. Nio av tio svarar att de sparar dem i pärm eller på annat sätt. Vanan att spara räkningar är utbredd i alla åldrar. Skillnaden mellan könen är marginell. Däremot finns det skillnader mellan olika åldersgrupper. Ju äldre de tillfrågade är desto vanligare är det att man sparar räkningarna. Nio av tio sparar sina räkningar En stor majoritet, 89 procent, sparar sina räkningar efter det att de är betalda. Sju av tio, 69 procent, sparar dem i en pärm. Var femte svensk sparar räkningar på annat sätt. Enbart sex procent uppger att de slänger dem när de är betalda. Jämfört med föregående års studie har endast små förändringar skett. Resultaten från årets undersökning stödjer också slutsatserna från förra årets. Den information räkningar förmedlar fyller en viktig funktion för privatpersoner. Genom att spara dem i en särskild pärm eller på annat sätt blir de ett stöd för att skapa struktur och hålla ordning i den egna ekonomin. Äldre flitigaste pärmspararna Svenskarna är ordningsamma. Oavsett om man är ung eller gammal, man eller kvinna så sparar man sina räkningsunderlag i en pärm. Mest utbrett är beteendet i den äldsta gruppen där fyra av fem sparar sina räkningsunderlag på detta sätt. Men vanan är också relativt utbredd i den yngsta gruppen, de mellan 15 och 29 år. I denna grupp är det drygt sex av tio som sparar räkningsunderlagen i en pärm. Beteendet hos den yngsta åldersgruppen blir en tydlig illustration över hur svenskarna kombinerar elektronisk kommunikation med fysisk det vill säga många betalar sina räkningar på nätet, men vill ha underlaget på papper och spara dem.

Posten AB - 9 Utbrett läsande av medskick Fyra av fem svenskar läser i någon form de medskick som ofta skickas tillsammans med fysiska räkningar. Drygt hälften av Internetanvändarna läser de elektroniska bilagor som företag skickar ut. Företag, myndigheter och organisationer bifogar ofta information och erbjudanden tillsammans med de fakturor de skickar ut, så kallade medskick. I elektronisk form talas om elektroniska bilagor. Medskicken och bilagorna innehåller information som kundtidningar, kampanjer eller rabattkuponger. Ibland får man information och erbjudanden i samma kuvert som en räkning eller som elektronisk bilaga. Vilket av följande alternativ stämmer bäst med ditt eget beteende? Öppnar bilagan, ögnar igenom och läser noggrant vid intresse Sparar den och läser senare Läser alltid informationen 5% 15% 10% 10% 40% 55% Fler läser medskick än elektroniska bilagor Fyra av fem läser medskicken i någon omfattning. Av de tillfrågade svarar 55 procent att de ögnar igenom medskicken och läser mer noggrant vid intresse. Var tionde läser dem alltid. 15 procent svarar att de lägger undan dem och läser vid ett senare tillfälle. För elektroniska bilagor är siffrorna lägre. De elektroniska bilagorna läses i någon utsträckning av 55 procent av Internetanvändarna. (Det motsvarar 44 procent av alla tillfrågade). Fyra av tio, 40 procent, öppnar bilagan, ögnar igenom den och läser mer vid intresse. En nästan lika stor andel, 34 procent slänger informationen. Fem procent läser den alltid. Resultaten för medskick ligger i linje med där 78 procent svarade att de läste medskicken på något sätt. (Elektroniska bilagor redovisas för första gången i årets rapport.) Medskick läses i alla åldrar Kvinnor läser medskick i större utsträckning än män men skillnaden är liten. I båda fallen är det cirka åtta av tio som i någon utsträckning läser dem. Motsvarande andelar för elektroniska bilagor är betydligt mindre, 55 procent för män och 56 procent för kvinnor som använder Internet. Läsandet av medskick är också relativt jämnt fördelat mellan olika åldersgrupper. För elektroniska bilagor är skillnaderna däremot stora. I den yngsta gruppen svarar två tredjedelar att de läser dem i någon utsträckning. Bland de som är 65 år eller äldre och som använder Internet är motsvarande andel 39 procent. Slänger informationen Tveksam, vet ej 2% /Internetanvändare 18% 12% 34% (Samma fråga som ovan - andel som läser medskick eller bilagor i någon form) 39% 49% 55% 55% 56% 54% 66% 80% 78% 78% 78% 82% 81% 86% /Internetanvändare Svar: Öppnar bilagan, ögnar igenom och läser noggrant vid intresse + Sparar den och läser senare + Läser alltid informationen Medskick Elektronisk bilaga Medskick Elektronisk bilaga

10 Posten AB - Läsbart, säkert och överskådligt på papper Vilka är de största fördelarna med att ta emot viktig information, t.ex kontobesked, räkningar och kundinformation direkt hem i postlådan som vanligt brev? Enkelt att läsa Säkert/Tryggt Överskådligt Enkelt att spara Vill ha det på papper Inga fördelar Bättre kontroll Snabbt Tillgängligheten Annat Gammal vana Slipper använda datorn Använder/ har inte Internet Tveksam, vet ej 4% 3% 9% 8% 7% 7% 6% 10% 9% 14% 25% 25% 22% 21% (Flera svar möjliga) 0% 20% 40% 60% 80% Vilka är de största fördelarna med att ta emot viktig information, t.ex kontobesked, räkningar och kundinformation i elektronisk form? Läsbarhet och säkerhet anges som de främsta fördelarna med att ta emot viktig information i postlådan. För elektronisk information utpekas snabbhet som den största fördelen. Svenskarna ser en rad fördelar med att få viktig information i postlådan. De vanligaste fördelarna, som runt en av fyra pekar på, är att information i pappersform är enkel att läsa, säker, överskådlig respektive lätt att spara. Snabbhet största fördelen med elektronisk information De som är Internetanvändare har fått frågan vilka fördelar de ser med att ta emot viktig information som till exempel kontobesked, räkningar och kundinformation i elektronisk form. Den största fördel Internetanvändarna ser är snabbheten, vilket 22 procent svarar. Samtidigt anger en lika stor andel att de inte ser några fördelar alls med att ta emot informationen i elektronisk form. En ofta använd förklaring till att mottagaren vill få informationen elektroniskt är miljöhänsyn. Denna hypotes bekräftas dock inte av undersökningen då endast åtta procent uppgett miljöhänsyn som en fördel. 15 procent har däremot svarat att det blir mindre pappersanvändning med elektronisk information. Jämfört med de fördelar de tillfrågade oftast framhåller för den fysiska kommunikationen, som enkelt att läsa, överskådlighet och säkerhet, anges dessa som fördelar av en betydligt lägre andel för elektronisk kommunikation. Snabbt 22% Inga fördelar 22% Mindre papper 15% Enkelt att spara 14% Enkelt att läsa 11% Tillgängligheten 10% Överskådligt Miljöhänsyn 9% 8% Säkert/Tryggt Annat 6% 6% Lättare utföra ärenden 4% Bättre kontroll/ lättare att komma ihåg Vet ej 3% 10% 0% 20% 40% 60% 80% Bas: Internetanvändare (Flera svar möjliga)

Posten AB - 11 Bilaga frågor, brevvanor Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Fråga 9 Hur viktigt är det för dig att du själv får välja på vilket sätt företag, myndigheter och organisationer informerar dig? Svara med ett av alternativen: Mycket viktigt, Ganska viktigt, Inte särskilt viktigt eller Inte viktigt alls Vilken är din inställning till att information från företag, myndigheter och organisationer alltmer sker i elektronisk form, via Internet? Svara med ett av alternativen: Mycket positiv, Ganska positiv, Varken positiv eller negativ, Ganska negativ, Mycket negativ Hur viktigt är det för dig att kunna få följande information direkt hem i postlådan? Svara med ett av alternativen: Mycket viktigt, Ganska viktigt, Inte särskilt viktigt eller Inte viktigt alls a) Räkningar b) Deklarationshandlingar c) Pensionsbesked d) Kundinformation Hur viktigt är det för dig att kunna få följande information elektroniskt? Svara med ett av alternativen: Mycket viktigt, Ganska viktigt, Inte särskilt viktigt eller Inte viktigt alls (Samma alternativ som fråga 3) I vilken utsträckning sköter du betalningsärenden via Internet idag? Svara med ett av alternativen: Allt, Delvis, Inte alls, Tveksam\Vet ej Får du några räkningar i form av e-fakturor? Ungefär hur många av dina räkningar eller ditt hushålls räkningar får du elektroniskt? När ni i ditt hushåll har betalat era räkningar\fakturor, vad gör ni då med underlagen? Ibland får man information och erbjudanden i samma kuvert som en räkning. Vilket av följande alternativ stämmer bäst med ditt eget beteende? a) Jag läser alltid denna information b) Jag bläddrar snabbt igenom och läser mer noggrant om jag blir intresserad c) Jag slänger informationen d) Jag lägger undan och läser vid senare tillfälle e) Tveksam, vet ej Fråga 10 Ibland får man information och erbjudanden som elektroniska bilagor. Vilket av följande alternativ stämmer bäst med ditt eget beteende? a) Jag läser alltid denna information b) Jag öppnar bilagan och ögnar snabbt igenom och läser mer noggrant om jag blir intresserad c) Jag slänger\tar bort informationen d) Jag sparar den elektroniskt och öppnar och läser vid senare tillfälle e) Tveksam, vet ej Fråga 11 Vilka är de största fördelarna med att ta emot viktig information, t ex kontobesked, räkningar, kundinformation mm, direkt hem i postlådan som vanligt brev? Fråga 12 Vilka är de största fördelarna med att ta emot viktig information, t ex kontobesked, räkningar, kundinformation mm, i elektronisk form?

Brevvanerapporten ges ut av Posten Meddelande AB Kundtjänst 020-23 22 20 www.posten.se AS_2142.08.1