Projektrapport FM-Radiomottagare MHz Radioprojekt VT-2002

Relevanta dokument
Rundradiomottagare Mikael Andersson Martin Erikson. Department of electroscience. ETI 041 Radioprojekt

Lokaloscillator för FM-rundradiobandet 98,7-118,7 MHz

Radioprojekt 2005 Dubbelbalanserad mixer och oscillator Philips SA 612

Spänningsstyrd Oscillator

Antennförstärkare för UHF-bandet

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG

Radioprojekt våren 2002 Antennförstärkare Jimmy Johansson e98 Fredrik Åhfeldt e98 Handledare: Göran Jönsson

Antennförstärkare för UHF-bandet

Lågbrusig antennförstärkare för FM bandet

AKTIVA FILTER. Laboration E42 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Rev 1.0.

Laboration ( ELEKTRO

Antennförstärkare för FM-bandet

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Radio. Innehåll ELEKTRONIK ESS010. Var används radio? Göran Jönsson

Karl Johansson, e01 Andréas Olofsson, e01. Lokaloscillator. för användning i FM-mottagare

LÅGBRUSIG INGÅNGSFÖRSTÄRKARE

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

Laboration - Va xelstro mskretsar

Selektivt Ingångssteg

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

En 98,7-118,7 MHz LO med 55 db övertonsundertryckning och 13 dbm uteffekt

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Dual-gate MOSFET blandare för FM-mottagare

Konstruktion av en enkel FM radiomottagare

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar

IKUSI STG Produktöversikt

Videoförstärkare med bipolära transistorer

TENTAMEN Elektronik för elkraft

Byggsats Radio med förstärkare Art.nr: 99409

ELEKTRONIK ESS010. Radio. Göran Jönsson. Institutionen för Elektro- och informationsteknik ESS010 - Gästföreläsning: Radio 1

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 4 Operationsförstärkare

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01

Bildbehandling i frekvensdomänen

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

5 OP-förstärkare och filter

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Laboration II Elektronik

Fasbrus Jens Koefoed SM7OVK

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Optimalt ingångssteg för FM-radio

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Projektrapport i Digitala System

Ljudkikare. Pipornas längd i tum, för utrymmets skull. Samt dess packningsordning. (1 = 25,4mm) Rördiameter 10mm

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

LABORATION I TELEKOMMUNIKATION FREKVENSMODULERING. Med PLL

Selektivt ingångssteg för FM-bandet Radioprojekt 2006 vid institutionen för Elektrovetenskap

Cédric Cano Uppsala Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation

TSTE24 Elektronik. Dagens föreläsning. Förstärkare Mark Vesterbacka. Förstärkarsteg. Småsignalberäkningar. Examinationsexempel s.

TSTE05 Elektronik och mätteknik ISY-lab 3: Enkla förstärkarsteg

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

Översatt av SM2XFA, Jonas Invall Korrigerat av SM2VBK, Mikael Rönnkvist

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Spänningsstyrd lokaloscillator för FM-bandet

- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell

Elektronik 2018 EITA35

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ

Självsvängande blandare med dual-gate FET

Elektriska kretsar och fält - några exempel på tillämpningar

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen

Föreläsning 4, Ht 2. Aktiva filter 1. Hambley avsnitt 14.10, 4.1

Bruksanvisning VARNING! UTSÄ TT EJ APPARATEN FÖ R REGN ELLER FUKT DÅ RISKEN FÖ R BRAND ELLER KORTSLUTNING Ä R STOR. CAUTION RISK OF ELECTRIC

Elektronik. Dataomvandlare

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

Filter. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan :00-13:00

IE1206 Inbyggd Elektronik

Operationsfo rsta rkarens parametrar

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd

Ur vårt Digitala Arkiv

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 3 Transistorförstärkare

Ellära och Elektronik Moment Filter och OP Föreläsning 8

Förstärkarens högfrekvensegenskaper. Återkoppling och stabilitet. Återkoppling och förstärkning/bandbredd. Operationsförstärkare.

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG

Hambley avsnitt

Institutionen för teknik och naturvetenskap, ITN. Datum Gruppmedlemmar: Răzvan Bujilă Per Hedlund Roger Idebrant Frida Östberg

IE1206 Inbyggd Elektronik

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Hambley avsnitt

FREKVENSANALYS UPPGIFT 1 Operationsförstärkare 1 Elektrisk Mätteknik Milan Friesel

1 Laboration 1. Bryggmätning

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

För att underlätta byggandet av transceivern rekommenderas att detta sker

Radioprojekt, ETI041 Ingångssteg med högfrekvensselektivitet. Niklas Lindqvist Björn Nilsson Handledare Göran Jönsson

PROJEKTLABORATION i Analog Elektronik.

Tentamen i Elektronik fk 5hp

Komponentlista och enkel byggbeskrivning för LTS MM-RIAA

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Transkript:

Projektrapport FM-Radiomottagare 88-108 MHz Radioprojekt VT-2002 En FM-radiomottare för rundradio, byggd kring en singelchip superhetrodynmottagare.

1 Inledning... 3 2 Blockuppbyggnad... 3 2.1 Filter 1... 3 2.2 LNA... 4 2.3 Blandare 1... 4 2.4 Filter2... 5 2.5 Blandare2... 5 2.6 Filter3... 6 2.7 Limiter och Mute... 7 2.8 Detektor... 7 3 Kanalselektivitet och känslighet... 7 4 Konstruktionsproblem... 7 5 Slutsats... 8 6 Referenser... 8 2

1 Inledning Vårt syfte med projektet var att bygga en FM-radiomottagare för 88-108 MHz. Radion skulle byggas runt en enchips radiokrets. Vi valde kretsen MC3363 som innehöll en dubbelbalancerad superhetrodynmottagare. Kretsen var byggd för en mottagarfrekvens runt 79 MHz. Med lite modifieringar på den typiska uppkopplingen kan kretsen användas upp till 200MHz utan att använda yttre lokaloscillator. Figuren nedan visar strukturen på radiomottagaren. LNA, Blandare, Detektor och Limiter fanns i chippet medan filtren kopplades in externt. Filter1 LNA Blandare1 Filter2 Blandare2 Filter3 Limiter Detektor ~ ~ LO1 98.7-118.7MHz LO2 10.245MHz Mute Figur 1. Blockdiagram av FM-radiomottagare. 2 Blockuppbyggnad När vi byggde kretsen utgick vi som tidigare nämnts av tillverkaren typiskt givna uppkopplingar. Då vi använde oss av en annan än den typiska frekvensen fick vissa modifieringar på filtren och detektorn göras. FM-radiosändningarna har en bandbredd på 200kHz, medan den typiska konstruktionen var för en betydligt lägre bandbredd. 2.1 Filter 1 Som ingångsfilter från antennsignalen använder vi oss av ett diskret Butterworth bandpassfilter, inneslutande hela FM-bandet. Frekvensintervallet för FM-radio är 88-108MHz. Vi valde då ett filter med fo=98 MHz och en bandbredd på 20MHz. För att inte få spegelfrekvenser när vi blandar ner signalen till 10.7MHz (se Figur 4.) valdes ett filter av 3:e ordningen som har ganska branta flanker. Figur 2. Ingångsfilter med diskreta komponenter. 3

Figur 3. Signalkarakteristik efter filter1. 2.2 LNA Från ingångsfiltret går signalen in i en lågbrusig transistor som förstärker signalen något. 2.3 Blandare 1 LO1 användes för att välja kanal på FM-bandet. Med en variation mellan 98.7-118.7 MHz kunde vi blanda ner 88-108 MHz till IF. Som LO1 användes en signalgenerator. Första mellanfrekvens efter blandare1 är f IF,1 = 10.7 MHz. Vid denna blandaren använder vi oss av highside injection, f LO,1 > f RF, vilket betyder att spegelfrekvenserna hamnar på f SPEGEL,1 = f RF + 2*f IF,1. IF 10.7 MHz RF 98 MHz LO 108.7 MHz Figur 4. Frekvenser efter Blandare1. f 4

För att inte få konflikter i signalen var vi tvungna att undvika att spegelfrekvenserna hamnade över den blandade signalen vid 10.7MHz. 2.4 Filter 2 Här används ett keramiskt 10.7 MHz filter med 250 khz bandbredd. Men mätningar efter filtret visar att vår 3dB-bandbredd är runt 350kHz. Figur 5. Signalkarakteristik efter filter2. 2.5 Blandare 2 Efter Blandare2 har vi en andra mellanfrekvens på f IF,2 = 455 khz. Vid denna blandaren använder vi oss av lowside injection, f LO,2 < f IF,1, vilket betyder att man får en spegelfrekvens som hamnar på f SPEGEL,2 = f IF,1-2*f IF,2. = 9.79 MHz. Som LO användes en kristall 10.245MHz. 5

2.6 Filter 3 Här använde vi oss av ett diskret Butterworth filter av 2:a ordningen med fo=455 khz och en bandbredd på 200 khz som vi simulerade i Matlab. Mätningarna på filtret visade att bandbredden av större än beräknat och fo låg något högre än vi simulerat. För att få bättre resultat testade vi oss fram med komponentvärden som låg i närheten av de vi fått fram genom simuleringen. Figur 6. 455KHz mellanfrekvensfilter med diskreta komponenter. Figur 7. Signalkarakteristik efter filter3. 6

2.7 Limiter och Mute Limitern begränsar signalen in till detektorn. Från limitern går också en signal som detekterar bärvågen. Denna signal kunde vi ändra känsligheten på genom en potentiometer som i sin tur var kopplad till en intern OP som jordade LF-signalen då det inte fanns någon detekterad bärvåg. 2.8 Detektor Detektorn är en kvadraturdetektor som tillsammans med ett externt fasvridande nät ger ut en LF-signal. Enligt typvärden på det fasvridande nätet skulle LC-kretsen ha en bandbredd på 13 khz med komponetvärdena 680uH och 180pF. För att erhålla detta behövdes en parallellresistans på 68kΩ. För FM-signalen ville vi ha en bredare bandbredd på 180kHz. Detta uppnådde vi genom att minska Q-värdet, dvs vi minska parallellresistansen till 4.7kΩ. Mätningar på LF-signalen visade att vi klarade att ha en deviation på 100kHz. V 20mVrms 2 f Figur 8. Detektor karakteristik. fo f 3 Kanalselektivitet och känslighet Pga att vi har för breda filter för att få in endast en kanal där kanalerna ligger tätt så är kanalselektiviteten inte så bra. För dålig mottagning i labbet och avsaknad av antennförstärkare har givit dåliga förutsättningar för bra mottagning på alla kanalerna. Då tiden varit ett problem har vi inte hunnit testa selektiviteten med radiotestinstrument. De kanaler vi fått in har givit bra resultat utan brus och störningar. Med en 50Ω antenn har vi brusfri mottagning ner till 50dBm. 4 Konstruktionsproblem Vid konstruktionen av de diskreta filtren approximerade vi käll- och lastresistansen, Rs respektive Rl, med 50 Ω vardera. Eftersom vi inte hade mätt upp dessa värden fick vi i tabell avläsa normerade värden, för r=1, för respektive komponent. De normerade värdena för olika r skiljer sig åt ganska mycket. Därför gav våra simuleringar ett felaktigt resultat. 7

Vi upptäckte att det behövdes en kopplingskondensator mellan filter2 och ingången till Limitern, eftersom utgången på filter3 jordade signalen DC-mässigt via spolen på 6.8 µh. 5 Slutsats Konstruktionen fungerar för de frekvenser vi får in i labbet. Vår externa förstärkare till högtalaren fungerar inte helt. Mer tid för att konstruera bättre filter hade behövts. Att testa fram filter tog tid, bättre simuleringar hade kanske minskat testningstiden. Mycket av tiden gick åt att felsöka då vi inte kunde få igång detektorn. En kopplingskondensator saknades efter 455kHz filtret för att inte dra ner DC till GND i ett internt diffsteg i limitern. 6 Referenser [1] Motorola Semiconductor - Tecnical Data MC3363 8