Selektivt Ingångssteg
|
|
- Stina Lisa Martinsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för Elektrovetenskap Lunds Tekniska Högskola Lund, 5-- Radioprojekt ETI 4 Selektivt Ingångssteg för FM-bandet Markus Pålsson Niklas Persson
2 Referat Att designa ingångssteget i en radiomottagare bjuder på en hel del tekniska svårigheter. Förutom krav på förstärkning krävs i allmänhet låg brusfaktor samt spegelfrekvensdämpning. Den här rapporten beskriver simulering, konstruktion och verifiering av ett ingångssteg avsett att användas vid FM-bandet. Designen bygger på ett variabelt filter för spegelfrekvensdämpning följt av ett förstärkarsteg med tillhörande anpassningsnät på in- och utgång. Den största utmaningen visade sig vara det spegelfrekvensdämpande filtret. För det första krävdes en hel del justeringar för att uppnå ett Q- värde som gav filtret tillräckligt bra spegelfrekvensdämpning. För det andra uppvisade filtret en allt för stor släppdämpning vilket ledde till dåliga brus- och förstärkaregenskaper. För det tredje så gav filtret en osäkrare inimpedans åt förstärkarsteget och därmed svårigheter att konstruera anpassningsnät och få förstärkaren stabil.
3 Innehållsförteckning Inledning...3 Konstruktion och simulering...4. Specifikationer...4. Kretslösning Simulering Mätning och verifiering Första utförandet Andra utförandet Tredje utförandet Fjärde utförandet Femte utförandet Sjätte utförandet Resultat på slutgiltigt utförande Kompressionspunkt och interceptpunkt Brus Avslutning Utvärdering av resultat Förslag till förbättring Erkännande Referenser...6 Appendix Komplett kretsschema...7 Appendix Biasnätet och resonansfiltret...8 Appendix 3 Brusmätning... Appendix 4 Släppdämpningsmätning... Appendix 5 Beräkningar i Smithdiagram...
4 Inledning Ett ingångssteg är ett av byggblocken i en radiomottagare som i sig är en hel kedja av byggblock. Ingångsstegets två huvudsakliga uppgifter är att förstärka signalen till en nivå som är lämplig för efterkommande block samt att dämpa spegelfrekvenser genom en första filtrering. Då ingångssteget ofta är första anhalten efter antennen så är brusfaktorn en viktig parameter. Enligt Friis formel är det i princip första steget som enskilt bestämmer hela kedjans brusfaktor. Spegelfrekvensen är en frekvens som efter blandaren, som är ett senare steg i den kompletta radiomottagaren, förflyttas till den frekvens man avser lyssna till. Ligger det då en tillräckligt stark signal på spegelfrekvensen så kommer den därför att uppfattas som en störning för lyssnaren. Genom att stämma av ett bandpassfilter till den önskade frekvensen kan man om filtrets bandbredd är tillräckligt låg dämpa spegelfrekvensen så pass mycket att den inte längre stör. Det här ingångssteget är ett projekt i kursen Radioprojekt vid Lunds Tekniska Högskola. Konstruktionen bygger på den teori som behandlas i kursen Radioelektronik. En morot under arbetes gång har så klart varit att undersöka hur väl teorin stämmer överens med praktiken. 3
5 Konstruktion och simulering. Specifikationer Följande specifikationer var vårt mål att uppnå: Förstärkning: * log( S ) 3 db G T Brusfaktor: F F + 3 db 3, 9 db opt Spegelfrekvensdämpning: L S db. Kretslösning Figur. Komplett kretsschema. Efter en del funderande bestämde vi oss för en kretslösning enligt schemat i figur (för större schema samt komponentvärden, se figur A i Appendix ). För att klara kravet på spegelfrekvensdämpning, sitter det direkt efter antennen en parallellresonanskrets. Parallellresonanskretsen är högohmig vid resonansfrekvensen, men lågohmig utanför resonansfrekvensen vilket skapar ett bandpassfilter. Kondensatorn C trim gör det möjligt att variera resonansfrekvensen inom FM-bandet, d v s från 88 MHz till 8 MHz. En induktiv tapp på ingången, samt en kapacitiv tapp på utgången ser till att Q-värdet blir högt. Efter ingångsfiltret sitter ett L-filter som impedansanpassar mellan transistorn och resonanskretsen. Detta filter beräknades för att placera transistorns Γ S på ett lämpligt ställe (se Smith i appendix 5). Spolen L 3 och kondensatorn C 4 utgör ett L-filter för utgången som placerar Γ L på det ställe som vi valt (se Smith i appendix 5). L3 leder biasströmmen I C, medan C 4 även fungerar som kopplingskondensator som spärrar för biasspänningen V CE. 4
6 Resistorerna R B, R B, R B3 och R C bildar biasnätet, som ger transistorn arbetspunkten (I C, V CE ) (5mA, 3V). Kondensatorn C 5 är en kopplingskondensator medan C 6 är en avkopplingskondensator. I Appendix finns beräkningarna för biasnätet samt för resonansfiltret på ingången..3 Simulering Innan själva konstruktionen simulerades kretslösningen ovan i MATLAB med hjälp av radiobiblioteket DESLIB. S-parametrar för transistorn BFR5 fanns tillgängliga i DESLIB. Figur. Stabilitetscirklar för in- och utång (röd respektive gul) samt 3 db G A -förstärkningscirkel (cyan). Punkterna representerar reflektionskoefficienter: Γ Sopt5MHz (blå), önskat Γ S (gul), önskat Γ L (grön), Γ Lopt (cyan), Γ S (röd). I figur finns ett Smithdiagram som visar stabilitetscirklar för ingång (röd) och utgång (gul), Γ Sopt5MHz (blå), vårt val av Γ S (gul), Γ Lopt (cyan), vårt val av Γ L (grön), Γ S (röd) samt en 3dB G A -förstärkningscirkel (cyan). Vi valde att försöka optimera förstärkaren för minimalt brus, eftersom det är ett ingångssteg. Detta innebär att Γ S ska placeras så nära Γ Sopt som möjligt. Det första problemet som uppstod vid placeringen av Γ S var att tillverkaren endast hade angivit Γ Sopt vid frekvenserna 5, 9, och MHz. Vi var därför tvungna att gissa ungefär var Γ S kunde tänkas att befinna sig genom att extrapolera data för de angivna punkterna. Ett annat problem är att transistorns Γ OUT påverkas av Γ S, och att utgången helst ska konjugatanpassas till Γ OUT, dvs Γ Lopt Γ OUT*. Detta kräver dock att Γ Lopt ligger på rätt sida om utgångsstabilitetscirkeln, vilket den inte gör i vårt fall. Vi tvingades därför till en liten missanpassning även på utgången, och placerade Γ L så nära Γ Lopt som vi vågade, samtidigt som vi försökte ha lite marginal till utgångscirkeln. När nu Γ S och Γ L var placerade, kunde man simulera G T i MATLAB. I figur 3 finns en graf med G T som funktion av frekvensen mellan MHz och 5MHz, medtaget ingångsfiltrets och utgångsfiltrets påverkan 5
7 med ideala komponenter. Förstärkaren är nu avstämd till MHz. I grafen kan man se att spegelfrekvensen som befinner sig vid frekvensen dämpas med f + *,7,4 MHz s L 4,9 ( 8.47) 33,38 db, S vilket överskrider specifikationen med 3,38 Även den specificerade förstärkningen db. G Tspec * log( S ) finns med i grafen i figur 3, och vid MHz överskrider.9 db. G T denna med Figur 3. Simulerad förstärkning G T (grön) samt specificerad förstärkning G Tspec (blå) som funktion av frekvensenen mellan MHz och 5 MHz. Nu var två av de tre specifikationerna uppfyllda. När det gäller brusfaktorn fanns det i brist på dataparametrar ingen möjlighet att simulera denna, utan vi fick hoppas att den skulle bli tillräcklig. Det som nu återstod att undersöka var stabilitetsegenskaperna, vilket man kan göra genom att rita grafer över absolutbeloppet på Γ INtotal och Γ OUTtotal (för hela förstärkaren, inte transistorn). Teorin säger att om dessa belopp är mindre än, är förstärkaren stabil. Om någon av dem i stället är större än, är förstärkaren instabil, det vill säga den kan oscillera när vissa impedanser ansluts. I figur 4 och 5 finns grafer över absolutbeloppet på Γ INtotal och Γ OUTtotal, där man kan se att Γ OUTtotal är mindre än ett, medan Γ INtotal är ett utom runt resonans, för frekvenser mellan MHz och GHz. Detta ser ganska bra ut för stabilitetsegenskaperna. 6
8 Figur 4. Γ INtotal som funktion av frekvensen från MHz till GHz. Figur 5. Γ OUTtotal som funktion av frekvensen från MHz till GHz. 7
9 3 Mätning och verifiering 3. Första utförandet Det första utförandet blev inte riktigt vad vi hade hoppats på. Det vi först och främst ville få ordning på var det variabla filtret. Mätningarna efter första iterationen visade följande: f max 97,6 MHz G T,8 db L spegel 3,9 db vid f max vid f max där f max var den högsta frekvens för vilken vi kunde trimma filtret till resonans. Anledningen till att f max hade minskat så att FM-bandet inte längre kunde täckas in berodde antagligen på parasitreaktanser i kretskortet vilket praktiskt innebar en högre kapacitans i resonanskretsen och därmed en lägre resonansfrekvens. För att sänka kapacitansen bytte vi ut kondensatorn C till en kondensator med lägre kapacitans. 3. Andra utförandet C, pf Det visade sig att problemet gick att åtgärda med en mindre kondensator. Vid andra mätningen fick vi följande resultat: f max 8,5 MHz vid f 88 MHz: G T 9,7 db L spegel 9,9 db vid f 8 MHz: G T, db L spegel 5,4 db Filtret gick nu att trimma över hela FM-bandet, men då vi även noterade att spegelfrekvensdämpningen verkade bli bättre när vi försköt hela filtret uppåt i frekvens så bestämde vi oss för att försöka med en ännu mindre kondensator. 8
10 3.3 Tredje utförandet C, pf Tendensen höll i sig och spegelfrekvensdämpningen förbättrades något: f max,5 MHz vid f 88 MHz: G T 8, db L spegel,5 db vid f 8 MHz: G T 9, db L spegel 6,9 db Samtidigt som spegelfrekvensen blev bättre och bättre så försämrades förstärkningen något. Detta berodde antagligen på att filtrets utimpedans hade ändrats och därmed även förutsättningarna för att anpassningsnätet skulle fungera tillfredsställande. Det verkade inte gå att förbättra filtret ytterligare genom att justera C så för att förbättra Q-värdet försökte vi ändra omsättningen i den induktiva tappen på ingången genom att minska L 4. Resonansfrekvensen borde inte påverkas väsentligt då den bestäms främst av L 5 som dominerar hela tappens induktans. 3.4 Fjärde utförandet C, pf L 4 5 nh f max,8 MHz vid f 88 MHz: G T 7.3 db L spegel,7 db vid f 8 MHz: G T 8, db L spegel 7,9 db Som väntat ändrades inte resonansfrekvensen märkvärt. Spegelfrekvensdämpningen förbättrades något och förstärkningen försämrades något. Försämringen i förstärkning förklarades än en gång med dålig anpassning. För att tappen fortfarande skulle fungera som en tapp vågade vi inte minska värdet på L 4 ytterligare. 9
11 Spegelfrekvensdämpningen och frekvensområdet var nu tillräckligt nära specifikationen, men resten av konstruktionen haltade. En S- parametermätning för hela ingångssteget visade att stabilitetsegenskaperna var bristfälliga. Utgångsimpedansen var negativ för flera frekvenser, vilket lätt kan ge instabilitet. Negativ impedans på utgången beror på att Г S på ingången ligger utanför det stabila området. Anpassningsfiltret på ingången fungerade uppenbarligen inte. För att få klarhet i vad som gått snett behövde vi först och främst ta reda på den verkliga Г S (reflektionskoefficienten som anpassningsnätet ser från filtret). För att kunna mäta Г S tog vi bort C 3 och lödade in en mätsticka på den kapacitiva tappen. Figur 6 visar resultatet av mätningen. Figur 6. Smith-diagrammet visar Γ S för frekvenser från 88 MHz till 3 MHz. Г S låg alltså långt ifrån den punkt vi utgick från (se figur ) när vi beräknade filtret. Det visade sig att anpassningsnätet transformerade Г S in i det ostabila området. Vi beräknade ett nytt anpassningsnät (se Smith 3 i appendix 5) och blev samtidigt tvunga att byta konfiguration på nätet till en spole i serie följt av en parallell kondensator.
12 3.5 Femte utförandet C, pf L 4 5 nh C 3 8 pf L 33 nh (L och C 3 har nu bytt plats) Figur 7 visar resultatet av mätningen av Г S med det nya anpassningsnätet på plats. Figur 7. Smith-diagrammet visar Γ S för frekvenser från 7 MHz till 3 MHz. För den frekvens som filtret beräknades för lyckades transformeringen men dessvärre tar kurvan en tur in i det ostabila området redan vid frekvenser mycket nära den beräknade frekvensen (se markering vid 88 MHz). Det visade sig som väntat att vi fick negativ resistans på utgången och filtret gick alltså inte att använda. Efter flera beräkningar och mätningar visade det sig tyvärr att det inte gick att hitta något stabilt L- filter och därför beslutade vi oss för att helt skippa ingångsfiltret. Man kan se i figur 6 att detta inte är en så stor uppoffring som man skulle kunna tro, för Г S ligger redan från början ganska nära det område vi vill transformera den till. Dessutom ser man att Г S ligger i det stabila området för alla intressanta frekvenser.
13 3.6 Sjätte utförandet C, pf L 4 5 nh Inget anpassningsnät på ingången Figur 8 visar en S-parametermätning för hela ingångssteget. Figur 8. Kanal S visar Γ INtotal, S visar genomsläppet från utgången till ingången, S visar förstärkningen G T och S visar Γ OUTtotal. Förutom att förstärkningen var något lägre än specifikationen så verkade ingångssteget i det här skedet att fungera ganska bra. Spegelfrekvensdämpningen förbättrades t o m något utan anpassningsnätet. In- och utgångsimpedansen höll sig innanför Smithdiagrammet. Konstruktionen i sin helhet verkade vara stabil och vi beslutade oss för att behålla den aktuella konfigurationen.
14 3.7 Resultat på slutgiltigt utförande 3.7. Kompressionspunkt och interceptpunkt Vi mätte nu upp kompressionspunkten och interceptpunkten för det slutgiltiga utförandet. Resultatet syns i figur 9 och. Figur 9 visar kompressionspunkten som funktion av frekvensen i intervallet 88 MHz till 8 MHz. Vid MHz var den.76 dbm, relaterat till utgången. Figur visar interceptpunkten som funktion av frekvensen i samma intervall. Vid MHz var den.83 dbm. Figur 9. Komressionspunkt. Figur. Interceptpunkt Brus Resultatet av vår brusmätning finns i Appendix 3. Först genomfördes brusmätningen vid MHz, men det visade sig att en yttre störkälla fanns närvarande vid just MHz vilket visade sig som en topp i diagrammet och förstörde mätningen (se figur A4 i appendix 3). För att få en mer rättvis bild av brusegenskaperna gjordes mätningen om för 9 MHz. Resultatet finns i figur A5 i appendix 3 och även där är störningen vid MHz svagt synlig som en liten topp. Brusegenskaperna för ingångssteget var långt ifrån tillfredsställande. Enligt specifikationen fick den inte övergå 3,9 db. Vår mätning uppvisade en brusfaktor på ca db. 3
15 4 Avslutning 4. Utvärdering av resultat Tyvärr lyckades vi inte uppfylla hela kravspecifikationen. Endast spegelfrekvensdämpningen blev tillräckligt bra. Förstärkningen blev ca 8 db för dålig och brusfaktorn visade sig vara katastrofal på hela db, mycket högre än vad som är acceptabelt för ett ingångssteg. Vad var det som gick snett? Efter många funderingar och överläggningar med vår föreläsare Göran Jönsson formades slutligen misstanken att resonansfiltret på ingången kanske hade för stor släppdämpning. Det skulle i sådana fall förklara både den dåliga förstärkningen samt den oacceptabla brusfaktorn. En dämpare har nämligen lika stor brusfaktor som dämpningen och med tanke på att det är resonansfiltret som sitter först i kretsen så skulle det enligt Friis formel innebära att hela ingångsstegets brusfaktor som bäst skulle kunna bli ett par db högre än dämpningen i filtret. Detta motiverade oss till att utföra en sista mätning och ta reda på den verkliga släppdämpningen. Resultatet från mätningen återfinns i figur A6 i Appendix 4. Mycket riktigt visade det sig att släppdämpningen var ca 8,6 db och alltså alldeles för hög! Släppdämpningen i ingångsfiltret var alltså till stor del förklaringen till ingångsstegets dåliga prestanda. Men även om man tar det i åtanke så blev förstärkningen ganska mycket sämre än i simuleringen. Detta beror på verklighetens icke-ideala komponenter samt det faktum att vi inte lyckades konstruera ett stabilt anpassningsfilter på ingången. Det var lite av en besvikelse att vi efter långa beräkningar till slut tvingades skippa anpassningsfiltret på ingången helt. En värdefull erfarenhet under arbetes gång var att det svåra med att konstruera ett anpassningsfilter inte är att uppnå en viss impedans vid en viss frekvens, utan snarare att undvika att impedansen lämnar det stabila området för frekvenser utanför den frekvens för vilken filtret har beräknats. Trots den dåliga brusfaktorn och den moderata förstärkningen så verkar ingångssteget i alla fall fungera. Mätningar i spektrumanalysatorn visar att steget är stabilt med 5 ohms terminering på in- och utgång. Och det vore väl tusan om inte i alla fall Lunds närradio på 7 MHz som har lyst som en klar stjärna under alla våra mätningar skulle gå att få in! 4
16 4. Förslag till förbättring Det största problemet med förstärkaren är den höga brusfaktorn på över db. Om man tittar på transistorns brusmodell, så kan man representera transistorbruset med en spänningskälla och en strömkälla på transistorns bas. Det vi misstänker händer är att signalen på transistorns bas är så svag att transistorbruset blir alltför dominerande. Detta i sin tur beror på förluster i resonanskretsen i kombination med dålig impedansanpassning där signalen tas ut, det vill säga på den kapacitiva tappen. Frågan är hur detta ska åtgärdas, när man inte kan använda L- filter på grund av att dessa skapar stabilitetsproblem i detta fallet. Eftersom C och C bildar en spänningsdelare, borde man kunna öka insignalen på basen till viss del genom att minska värdet på C. Detta kommer dock att sänka Q-värdet, så att spegelfrekvensdämpningen med stor sannolikhet blir mindre än db. Eventuellt kan man kompensera detta med till exempel en serieresonanskrets mellan transistorns kollektor och jord, som har samma resonansfrekvens som spegelfrekvensen och därmed minskar denna kraftigt på utgången. Ur brussynpunkt kan man ställa sig frågan om det överhuvudtaget är lämpligt med ett bandpassfilter på ingången, som alltid kommer att ge en viss dämpning och därmed försämra brusfaktorn? Tyvärr är det så att det behövs ett filter även av andra skäl än för att dämpa spegelfrekvenser. Om förstärkaren tillåts vara bredbandig på ingången kan kraftiga signaler med betydligt högre frekvenser än man avsett att lyssna på överstyra den och skapa oönskade blandningsprodukter. Det behövs alltså ett filter som har väldigt små förluster, och dessutom en utimpedans som kan omvandlas med till exempel ett L-filter utan att hamna i de ostabila områdena för Г S för några frekvenser, vilket inte verkar helt lätt att lösa. En transistor med större stabila områden i Smithdiagrammet hade underlättat betydligt. BFR5 verkar inte vara en transistor lämpad för en MHz design. Ett annat sätt att angripa problemet är att stämma av kollektorn i stället för ingången med en parallellresonanskrets. Inget eller ett betydligt enklare filter kan då användas på ingången. Eftersom signalen är större på kollektorn än på basen, kan man tolerera större släppdämpning här, utan att få lika dåliga brusprestanda som med motsvarande filter på ingången. Eftersom förstärkningen blir låg för frekvenser långt ovanför resonansfrekvensen, minskar risken för överstyrning för dessa frekvenser. Kretsen kunde eventuellt kompletteras med en serieresonanskrets (sugkrets) på antingen ingången eller utgången för att hjälpa till med spegelfrekvensdämpningen. 5
17 5 Erkännande Vi vill tacka följande personer för hjälp på ett eller annat vis under projektets gång: Göran Jönsson Bengt Thulin Filip Jörgensen Johan Cederquist Lars Hedenstjerna 6 Referenser L. Sundström, G. Jönsson and H. Börjeson, Radio Electronics. Göran Jönsson, föreläsare vid LTH och kursansvarig för Radioprojekt. 6
18 Appendix Komplett kretsschema Figur A. Komplett kretsschema. Komponentvärden: C pf L 68, nh C, pf L 3 nh C trim {, pf; 6, pf} L 4, nh C 3 68, pf L 5 47 nh C 4 8, pf R B 3,3 kω C 5 nf R B 3, kω C 6 nf R B3 3,3 kω R C 7 Ω Ändrade komponenter i slutgiltigt utförande: C, pf L 4 5, nh C 3 och L är borttagna 7
19 Appendix Biasnätet och resonansfiltret Biasnätet (se figur A) kallas i [] för strömdriven biasering, och beräknades så här: 3 I C 5* I D 456 µa β Låt 3 I C 5* I B 4 µa β R V V V.5 5,498* RC RC C 3 I RC I C + I D + I B D VD R R R V,4 V B,4 V VD,4 I 456* B 6 D V V 3,4 498* 3,7 kω CE D B 6 I D + I B V V,4,7 6 4* D B B3 I B 3,kΩ 6,67 kω 73 Ω Figur A. Biasnätet För att få ett utgångsläge på resonanskretsen (se figur A3) gjorde vi följande beräkningar: f 98 MHz f 8.7 MHz LO f IM 9.4MHz L L + L,5µ H 4 5 8
20 Låt Låt C eq 5,7 pf ω L Z Z db max db IMdB Z Z max IM ( R Rω LC IM ω IM eq ) L + ( ω IM L) R 7,747 kω (denna kommer i verkligheten från antennen bl a) R Q 5,6 ω L ( C + C ) C C C * ( ) 9C CC C eq C trim 5,7 3,7 pf C + C C,77 pf C, 53pF L + L,5 µh 4 5 ( L4 + L5 ) L4 L 5 nh 4 L 45nH 5 Figur A3. Resonanskretesen. 9
21 Appendix 3 Brusmätning Markus & Niklas Noise and Gain Measurement feb 5 Markus & Niklas Noise and Gain Measurement feb 5 EUT Name: RP 5 Manufacturer: Operating Conditions: Operator Name: Test Specification: Comment: EUT Name: RP 5 Manufacturer: Operating Conditions: Operator Name: Test Specification: Comment: Analyzer RF Att:. db Ref Lvl: -. dbm RBW : MHz VBW : Hz Range: Range: Ref Lvl auto: OFF Analyzer RF Att:. db Ref Lvl: -. dbm RBW : MHz VBW : Hz Range: Range: Ref Lvl auto: OFF Measurement nd stage corr: ON Mode: Direct ENR: 5.3 db Measurement nd stage corr: ON Mode: Direct ENR: 5.3 db Noise Figure /db Gain /db Noise Figure /db Gain /db MHz MHz / DIV 8 MHz Figur A4. Brus (röd) och förstärkning (blå) som funktion av frekvens. En störning finns närvarande vid ca MHz MHz MHz / DIV 8 MHz Figur A5. Brus (röd) och förstärkning (blå) som funktion av frekvens. Trimmad för 9 MHz.
22 Appendix 4 Släppdämpningsmätning Figur A6. Släppdämning som funktion av frekvens för resonansfiltret på ingången. Vid MHz är den 8,5 db.
23 Appendix 5 Beräkningar i Smithdiagram Smith. Konstruktion av anpassningsfilter mellan resonansfiltret på ingången och transistorn. Kondensator: pf Spole: xz ωc b ωl Z C πf Z L πf b x Z π 5 π ,, ,5 nh,4
24 Smith. Konstruktion av anpassningsnät mellan transistorns utgång och lasten. Kondensator: pf Spole: xz ωc b ωl Z C πf Z L πf b x Z π 5 π 6 6 8,, nh,4 3
25 Smith 3. Revidering av anpassningsfiltret på ingången xz 4, 5 Spole: ωl xz L 334 nh 6 πf π Kondensator: b ωc Z b C πf Z,64 π 6,4 pf 5 4
Radioprojekt våren 2002 Antennförstärkare Jimmy Johansson e98 Fredrik Åhfeldt e98 Handledare: Göran Jönsson
Radioprojekt våren 2002 Antennförstärkare av Jimmy Johansson e98 Fredrik Åhfeldt e98 Handledare: Göran Jönsson Referat Denna rapport beskriver tillvägagångssättet för design av en bredbandig antennförstärkare
Läs merSelektivt ingångssteg för FM-bandet Radioprojekt 2006 vid institutionen för Elektrovetenskap
Selektivt ingångssteg för FM-bandet Radioprojekt 2006 vid institutionen för Elektrovetenskap Författare Carl Bryant E02 (830811-3979) Dan Jensen F01 (811005-2753) Referat Denna rapport beskriver och motiverar
Läs merSpänningsstyrd Oscillator
Spänningsstyrd Oscillator Referat I det här projektet byggs en delkrets till frekvensneddelare för oscilloskop som inte har tillräcklig bandbredd för dagens höga frekvenser. Kretsen som byggs är en spänningsstyrd
Läs merAntennförstärkare för UHF-bandet
Radioprojekt 2009 ETI 041 Kursansvarig: Göran Jönsson Antennförstärkare för UHF-bandet I denna rapport konstrueras en antennförstärkare för UHF-bandet. Rapporten berör de teoretiska delarna, såsom simuleringar,
Läs merLÅGBRUSIG INGÅNGSFÖRSTÄRKARE
2013-05-14 Magnus Altgård, Annica Eriksson ETIN65 Radioprojekt 2013 Instutionen för Elektro- och Informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Handledare: Göran Jönsson LÅGBRUSIG INGÅNGSFÖRSTÄRKARE Referat
Läs merAntennförstärkare för FM-bandet
för FM-bandet Radioprojekt Institutionen för elektrovetenskap Lunds tekniska högskola 23 februari 2005 Sammanfattning Denna rapport beskriver tillvägagångssättet för att konstruera en antennförstärkare
Läs merAntennförstärkare för UHF-bandet
Antennförstärkare för UHF-bandet Radioprojekt 2004 Elektrovetenskap, LTH Mats Rosborn Henrik Kinzel 27 Februari Referat Den här rapporten beskriver arbetet med konstruktion och utvärdering av en fungerande
Läs merLågbrusig antennförstärkare för FM bandet
Lågbrusig antennförstärkare för FM bandet Radioprojekt Institutionen för elektrovetenskap Lunds tekniska högskola 5 mars 2004 Sammanfattning I denna rapport avhandlas hur en lågbrusig antennförstärkare
Läs merLokaloscillator för FM-rundradiobandet 98,7-118,7 MHz
Lokaloscillator för FM-rundradiobandet 98,7-118,7 MHz Andreas Claesson, E00 & Robin Petersson, F00 Handledare: Göran Jönsson Radioprojekt ETI041 Lunds Tekniska Högskola 23 februari 2005 Referat: Denna
Läs merOptimalt ingångssteg för FM-radio
Projektrapport vt-03 radioprojekt Elektrovetenskap, Lunds tekniska högskola Filip Jörgensen, e99fj Peter Jones, e99pjo Optimalt ingångssteg för FM-radio Denna rapport innehåller beskrivning av metodik
Läs merRundradiomottagare Mikael Andersson Martin Erikson. Department of electroscience. ETI 041 Radioprojekt
Rundradiomottagare 2004-02-26 Mikael Andersson Martin Erikson Department of electroscience 0 ETI 041 Radioprojekt Sammanfattning Denna rapport behandlar konstruktion av en rundradiomottagare baserad på
Läs merKarl Johansson, e01 Andréas Olofsson, e01. Lokaloscillator. för användning i FM-mottagare
Karl Johansson, e01 Andréas Olofsson, e01 Lokaloscillator för användning i FM-mottagare ETI041 RADIOPROJEKT 005 Abstract Detta projekt har syftat till att designa en lokaloscillator för FMbandet. Lösningen
Läs merRadioprojekt 2005 Dubbelbalanserad mixer och oscillator Philips SA 612
Radioprojekt 2005 Dubbelbalanserad mixer och oscillator Philips SA 612 Handledare Göran Jönsson Grupp 7 Niklas Göransson e98ng Viktor Nilsson e01vn Abstract For this project we have choosen to work with
Läs merAntennförstärkare. PMR-bandet. Anders Petersson, e99ape Ulf Axelsson, e99ua 28 februari Institutionen för Elektrovetenskap Radioprojekt
Anders Petersson, e99ape Ulf Axelsson, e99ua 28 februari 2005 Institutionen för Elektrovetenskap Radioprojekt Antennförstärkare PMR-bandet Sammanfattning I denna rapport beskrivs hur en antennförstärkare
Läs merRadioprojekt, ETI041 Ingångssteg med högfrekvensselektivitet. Niklas Lindqvist Björn Nilsson Handledare Göran Jönsson
Institutionen för Elektrovetenskap Lunds Tekniska Högskola Lund, 2006-03-01 Radioprojekt, ETI041 Ingångssteg med högfrekvensselektivitet Björn Nilsson 2006-03-01 Handledare Göran Jönsson Referat I kursen,
Läs merEffektförstärkare Klass B för 900 MHz
Effektförstärkare Klass B för 900 MHz Radioprojekt 2004 Institutionen för Elektrovetenskap Lunds Tekniska Högskola Daniel Ottosén Anders Nelénius Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 1 Abstract...2
Läs merProjektrapport FM-Radiomottagare MHz Radioprojekt VT-2002
Projektrapport FM-Radiomottagare 88-108 MHz Radioprojekt VT-2002 En FM-radiomottare för rundradio, byggd kring en singelchip superhetrodynmottagare. 1 Inledning... 3 2 Blockuppbyggnad... 3 2.1 Filter 1...
Läs merAntennförstärkare för UHF-bandet
Antennförstärkare för UHF-bandet Radioprojekt Institutionen för Elektrovetenskap Dejan Radjen Masar Sadik Handledare: Göran Jönsson 2007-02-25 Referat Syftet med projektet är att designa en antennförstärkare
Läs merLågbrusigt ingångssteg för FM-bandet
Lågbrusigt ingångssteg för FM-bandet Hamid Moradi Mustafa Hadzidedic Radioprojekt 2004 Referat Syftet med detta projekt var att konstruera ett lågtbrusigt ingångssteg för FM-bandet med spegelfrekvensdämpning.
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E06 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen
Läs merAvkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ
Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Per Magnusson, Signal Processing Devices Sweden AB, per.magnusson@spdevices.com Gunnar Karlström, BK Services, gunnar@bkd.se
Läs merFiltrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar
1-1 Filtrering av matningsspänningar för -5-6 -7-8 känsliga analoga tillämpningar SP Devices -9 215-2-25-1 1 4 1 5 1 6 1 7 1 8 1 Problemet Ibland behöver man en matningsspänning som har extra lite störningar
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E6 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen
Läs mer10 db effektförstärkare för GSM
Projektrapport i kursen Radioprojekt ETI 041, Institutionen för Elektrovetenskap vid Lunds Tekniska Högskola Magnus Ottosson, e00mo Ola Samuelsson, e00os Lund, 2004-02-27 10 db effektförstärkare för GSM
Läs merSpänningsstyrd lokaloscillator för FM-bandet
Spänningsstyrd lokaloscillator för FM-bandet Radioprojekt ETI041 Paul-Luis Ljunggren E05 Patrik Persson E04 Handledare: Göran Jönsson Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola
Läs merDual-gate MOSFET blandare för FM-mottagare
Dual-gate MOSFET blandare för FM-mottagare Radioprojekt Christian Lindholm Todorce Petkovski Februari 2003 Elektrovetenskap Abstract The goal with this project was to learn more about MOSFET mixers and
Läs merEn 98,7-118,7 MHz LO med 55 db övertonsundertryckning och 13 dbm uteffekt
En 98,7-118,7 MHz LO med 55 db övertonsundertryckning och 13 dbm uteffekt av Robert Hansson (e97rha) David Zöger (e97dz) Handledare: Göran Jönsson Radioprojekt vid institutionen för Elektrovetenskap Lunds
Läs merIDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt
Läs merVideoförstärkare med bipolära transistorer
Videoförstärkare med bipolära transistorer IE1202 Analog elektronik - Joel Nilsson joelni at kth.se Innehåll i 1 Första försöket 1 1.1 Beräkningar....................................... 1 1.1.1 Dimensionering
Läs merHambley avsnitt
Föreläsning Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Nästan all trådlös och trådbunden kommunikation är baserad på tidsharmoniska signaler. Signalerna utnyttjar ett frekvensband centrerad kring en bärfrekvens.
Läs merSpolens reaktans och resonanskretsar
Ellab013A Spolens reaktans och resonanskretsar Namn Datum Handledarens sign Laboration Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning
Läs merTentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005
Tentamen i Elektronik för F, juni 005 Tid: 83 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare CEQ: Fyll i enkäten efter det att du lämnat in tentan. Det går bra att stanna kvar efter 3.00
Läs merLaboration - Va xelstro mskretsar
Laboration - Va xelstro mskretsar 1 Introduktion och redovisning I denna laboration simuleras spänning och ström i enkla växelströmskretsar bestående av komponenter som motstånd, kondensator, och spole.
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
F1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier ikströmsnät Tvåpolsatsen KK1 AB1 Mätning av U och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK AB Tvåpol mät och sim F/Ö8
Läs merLaboration II Elektronik
817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och
Läs merTentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2
Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2 Tid: kl 9.13. Måndagen den 16 augusti 21 Sal: O125 Hjälpmedel: formelsamling elektronik, formelsamling ellära samt valfri räknare. Maxpoäng: 3 Betyg: 12p3:a, 18p4:a
Läs merVi börjar med en vanlig ledare av koppar.
Vi börjar med en vanlig ledare av koppar. [Från Wikipedia] Skineffekt är tendensen hos en växelström (AC) att omfördela sig inom en elektrisk ledare så att strömtätheten är störst nära ledarens yta, och
Läs merAvkoppling. av parasiter hos olika avkopplingslayouter. Gunnar Karlström, BK Services. - BK Services, konsult, tekniskt ansvarig för EMClabbet
Avkoppling undersökning av parasiter hos olika avkopplingslayouter Presentation Gunnar Karlström, BK Services - BK Services, konsult, tekniskt ansvarig för EMClabbet Per Magnusson, SP Devices - SP Devices,
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07
Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,
Läs merT1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH
T1-modulen Lektionerna 13-15 Radioamatörkurs - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Spolar gör större motstånd ju högre strömmens frekvens är,
Läs merHambley avsnitt
Föreläsning 0 Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Vid kommunikation används tidsharmoniska signaler. Dessa har ett visst frekvensband centrerad kring en bärfrekvens. Som exempel kan en sändare
Läs merSjälvsvängande blandare med dual-gate FET
Institutionen för Elektro- och Informationsteknik Självsvängande blandare med dual-gate FET för användning i mottagare för rundradiosändningar på 88-108MHz Radioprojekt våren 2009 Författare: Mikael Håkansson,
Läs merKonstruktion av en enkel FM radiomottagare
Radioprojekt 2003 Carl Siversson e99cs@efd.lth.se Institutionen för Elektrovetenskap 0708-204876 Lunds Tekniska Högskola 2003-02-27 Konstruktion av en enkel FM radiomottagare Referat I detta projekt konstrueras
Läs merAktiv blandning med dual gate MOSFET
Aktiv blandning med dual gate MOSFET Ett radioprojekt vid instutitionen för elektrovetenskap, Lunds Tekniska Högskola Fredrik Thorsell och Sonny Strömberg 27/2 2004 Rapporten behandlar konstruktion av
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00
Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Uppgifterna
Läs merSvar till Hambley edition 6
Svar till Hambley edition 6 Carl Gustafson, Bertil Larsson 2011-01-20, mod 2012-11-07, mod 13-11-19 1 Svar Kapitel 1 P1.21P a = 60 W P b = 60 W P c = 210 W Positiv: absorbed (=upptagen, förbrukad) och
Läs merUmeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.
Laboration Tema OP Analog elektronik för Elkraft 7.5 hp 1 Applikationer med operationsförstärkare Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka
Läs merInduktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch)
Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch) Om spolar och resonanskretsar Pot Core Såväl motstånd som kondensatorer kan vi oftast betrakta som ideala, det vill säga
Läs merPoler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27
Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet Skrivet av: Hans Beijner 003-07-7 Inledning All text i detta dokument är skyddad enligt lagen om Copyright och får ej användas, kopieras eller citeras
Läs merMoment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 3 Transistorförstärkare
Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 3 Transistorförstärkare Jan Thim 1 F3: Transistorförstärkare Innehåll: Introduktion GE-steget EF-steget GB-steget Flerstegsförstärkare Felsökning 2 1 Förstärkare
Läs merTSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg
TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni
Läs merEllära och Elektronik Moment Filter och OP Föreläsning 8
Ellära och Elektronik Moment Filter och OP Föreläsning 8 Mer om bandpassfilter och bandspärrfilter esonanskretsar Copyright 008 Börje Norlin Bandpassfilter För att konstruera denna typ av filter krävs
Läs merLaboration ( ELEKTRO
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker ohansson ohan Pålsson 21-2-16 Rev 1.1 $.7,9$),/7(5 Laboration ( ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, den 5 december 005 klockan 8:00 3:00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60p. Uppgifterna är inte ordnade på något
Läs merInstitutionen för teknik och naturvetenskap, ITN. Datum Gruppmedlemmar: Răzvan Bujilă Per Hedlund Roger Idebrant Frida Östberg
Institutionen för teknik och naturvetenskap, ITN Datum 2003-12-12 LÅGBRUS- FÖRSTÄRKARE Gruppmedlemmar: Răzvan Bujilă Per Hedlund Roger Idebrant Frida Östberg Sammanfattning Uppgiften med detta projekt
Läs merElektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att
Läs merFörstärkarens högfrekvensegenskaper. Återkoppling och stabilitet. Återkoppling och förstärkning/bandbredd. Operationsförstärkare.
FÖRELÄSNING 5 Förstärkarens högfrekvensegenskaper Återkoppling och stabilitet Återkoppling och förstärkning/bandbredd Operationsförstärkare Kaskadkoppling Per Larsson-Edefors, Chalmers tekniska högskola
Läs merAKTIVA FILTER. Laboration E42 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Rev 1.0.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson 1999-09-03 Rev 1.0 AKTIVA FILTER Laboration E42 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Läs merTENTAMEN Elektronik för elkraft
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik JH TENTAMEN Elektronik för elkraft HT 2012 Omtentamen 9/1 2013 Tillåtna hjälpmedel: Räknedosa. Lärobok (Analog elektronik, Bengt Molin) Labbar Tentamen består
Läs merVäxelström och reaktans
Växelström och reaktans Magnus Danielson 6 februari 2017 Magnus Danielson Växelström och reaktans 6 februari 2017 1 / 17 Outline 1 Växelström 2 Kondensator 3 Spolar och induktans 4 Resonanskretsar 5 Transformator
Läs merTentamen Elektronik för F (ETE022)
Tentamen Elektronik för F (ETE022) 2008-08-28 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik. Tal 1 En motor är kopplad till en spänningsgenerator som ger spänningen V 0 = 325 V
Läs mer1 Grundläggande Ellära
1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och
Läs merDEL-LINJÄRA DIAGRAM I
Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren 95124 DEL-LINJÄRA DIAGRAM I Laboration E15 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd:
Läs merTentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010
Tentamen i Elektronik för E, ESS00, april 00 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori v i v in i Spänningen v in och är kända. a) Bestäm i och i. b) Bestäm v. W lampa spänningsaggregat W lampa 0
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl
Institutionen för Elektro och informationsteknik, LTH Tentamen i Elektronik, ESS00, del den 8 oktober, 00, kl. 08.00.00 Ansvariga lärare: Anders Karlsson, tel. 40 89, 07 98 (kursexp. 90 0). arje uppgift
Läs merTSTE24 Elektronik. Dagens föreläsning. Förstärkare Mark Vesterbacka. Förstärkarsteg. Småsignalberäkningar. Examinationsexempel s.
TST24 lektronik Förstärkare Mark Vesterbacka TST24 Förstärkare / Mark Vesterbacka 2017-04-24 s.2 Dagens föreläsning Förstärkarsteg Småsignalberäkningar xaminationsexempel TST24 Förstärkare / Mark Vesterbacka
Läs merByggsats Radio med förstärkare Art.nr: 99409
1 Byggsats Radio med förstärkare Art.nr: 99409 Förrådsgatan 33A 542 35 Mariestad sagitta@sagitta.se Tel: 0501 163 44 Fax: 0501 787 80 www.sagitta.se Inledning Byggsatsen består av en radiomottagare, en
Läs merSignalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016
Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren
Läs merTentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006
Tentamen i Elektronik för F, 3 januari 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare Du har fått tag på 6 st glödlampor från USA. Tre av dem visar 60 W och tre 40 W. Du skall nu koppla
Läs merElektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna
Läs merInstruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014
Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014 Mattias Wallin Datum: 15 februari 2010 16 februari 2010 1 Inledning I denna laboration ingår förberedande
Läs merEllära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.
Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter
Läs merTSTE93 Analog konstruktion
Komponentval Flera aspekter är viktiga Noggranhet TSTE9 Analog konstruktion Fysisk storlek Tillgänglighet Pris Begränsningar pga budget Föreläsning 5 Kapacitanstyper Kent Palmkvist Resistansvärden ES,
Läs merTentamen i Elektronik fk 5hp
Tentamen i Elektronik fk 5hp Tid: kl 9.13. Måndagen den 16 Mars 29 Sal: Bingo Hjälpmedel: formelsamling elektronik (14 sidor), formelsamling ellära samt valfri räknare. Maxpoäng: 3 Betyg: 12p3:a, 18p4:a
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare
Elektroteknikens grunder Laboration 3 OPförstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 Mål Du ska i denna laboration studera tre olika användningsområden för OPförstärkare. Den ska användas som komparator,
Läs merTentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010
Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 200 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori Tvåpol C A I V Du har tillgång till en multimeter som kan ställas in som voltmeter eller amperemeter. Voltmeter
Läs merLabVIEW - Experimental Fysik B
LabVIEW - Robin Andersson Anton Lord robiand@student.chalmers.se antonlo@student.chalmers.se Januari 2014 Sammandrag Denna laboration går ut på att konstruera ett program i LabVIEW som kan på kommando
Läs merTentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen
Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 Exempeltentamen Uppgifterna i tentamen ger
Läs merLaborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
Läs merImpedans och impedansmätning
2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans
Läs merSammanfattning av likströmsläran
Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0
Läs merElektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, och Elektronik för D, ETI190 den 10 jan 2006 klockan 14:00 19:00
Tentamen i Elektronik, ESS00, och Elektronik för D, ETI90 den 0 jan 006 klockan 4:00 9:00 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, och Elektronik för D,
Läs mer5 OP-förstärkare och filter
5 OP-förstärkare och filter 5.1 KOMPARATORKOPPLINGAR 5.1.1 I kretsen nedan är en OP-förstärkare kopplad som en komparator utan återkoppling. Uref = 5 V, Um= 13 V. a) Rita utsignalen som funktion av insignalen
Läs merMOSFET:ens in- och utimpedanser. Småsignalsmodeller. Spänning- och strömstyrning. Stora signaler. MOSFET:ens högfrekvensegenskaper
FÖRELÄSNING 4 MOSFET:ens in och utimpedanser Småsignalsmodeller Spänning och strömstyrning Stora signaler MOSFET:ens högfrekvensegenskaper Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik
Läs merOperationsfo rsta rkarens parametrar
Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet 2016-01-15 Agneta Bränberg, Ville Jalkanen Laboration Operationsfo rsta rkarens parametrar Analog elektronik II HT16 1 Introduktion Operationsförstärkare
Läs merImpedans och impedansmätning
Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),
Läs merElektronik 2018 EITA35
Elektronik 2018 EITA35 Föreläsning 3 lp2 Verklig OP Komparator Summerande förstärkare Differansförstärkare Integrator / Derivator Aktiva Filter 1 Tenta Färdigrättad Tentavisning Idag 12.00-12.20 i labbsalen!
Läs merSTÖRNINGAR. Laboration E15 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson Rev 1.0.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 2004-01-21 Rev 1.0 STÖRNINGAR Laboration E15 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs, utbildningsprogram och termin: Datum: Återlämnad
Läs merOperationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )
Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel 8.1-8.2, 8.5 (öersiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger ) Förstärkare Förstärkare Ofta handlar det om att förstärka en spänning men kan äen ara en ström
Läs merLaboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)
091129/Thomas Munther IDE-sektionen/Högskolan Halmstad Uppgift 1) Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim) Vi skall använda en krets UAF42AP. Det är är ett universellt aktivt filter som kan konfigureras
Läs mer3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z
3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna
Läs merUtredande uppgifter: I: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor. II: Vad är orsaken till strömförstärkningen i normal mod?
Komponentfysik Uppgifter Bipolärtransistor VT-15 Utredande uppgifter: I: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor. II: Vad är orsaken till strömförstärkningen i normal mod? III: Definiera övergångsfrekvensen
Läs merVÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg Patrik Eriksson (uppdatering) 1996-06-12 uppdaterad 2005-04-13 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs:
Läs merInstitutionen för elektrisk mätteknik
Institutionen för elektrisk mätteknik TENTAMEN EMC, störningar och störningsbekämpning 2005-06-01 14-17 Del 1 består av kortsvarsfrågor som ger en poäng för rätt svar och löses utan hjälp av bok under
Läs merELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator
ELLÄA Laboration 4 Växelströmslära Moment 1: Moment 2: Moment 3: Moment 4: Moment 5: Moment 6: eriekrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och spole
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002 Lab nr 5 Laborationens namn Växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign Växelström Förberedelseuppgift: Gör beräkningarna till uppgifterna
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 03 för D 2000-05-03 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är
Läs merTentamen i Elektronik - ETIA01
Tentamen i Elektronik - ETIA01 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-21 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60 poäng. Uppgifterna är inte ordnade på något
Läs mer