Orienteringskurs. Astrobiologi. Del 4

Relevanta dokument
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

DNA-molekylen upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Delprov l, fredag 11/11,

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

RNA-syntes och Proteinsyntes

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

Cellen och biomolekyler

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner

Genetik I. Jessica Abbott

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

Chapter 5-7. Introduction. Content. Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT GENETISK INFORMATION (sid )

Molekylärbiologins centrala dogma

Prokaryota celler. Bakterier och arkéer

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Kunskapsmål ht (reviderade )

Förra föreläsningen Introduktion - Principer

9/22/12% Introduk.on%.ll%biokemi% Varför%behöver%vi%veta%något%om%biokemi?% Biokemi%Q%Introduk.on%

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

Kapitel Var är vi i kursen???

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin Jan-Olov Höög 1

Biologi 2. Cellbiologi

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

RNA och den genetiska koden

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Vad krävs för liv? Vad är liv? Allt liv består av celler! Livets uppkomst

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov

Innehåll. Förord Inledning Tack Vidare läsning Illustrationer Register kapitel 1 Ursprung...

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

Transkriptionen. Niklas Dahrén

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16

Translationen. Niklas Dahrén

IDENTITETSBLAD Dugga

Mutationer. Typer av mutationer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A

Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB

Tentamen i Molekylär Cellbiologi

LIVETS UPPKOMST? Livets uppkomst? Livets uppkomst? P r e k a m b r i u m. Hur? Var? Hur? Var?

Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012

Helsingfors universitet Urvalsprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Användning av kol och energikällor

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Sammanfattning Arv och Evolution

Biologisk enfald. enheten i mångfalden. Anders Liljas Biokemi och Strukturbiologi

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

Det gäller att vara tydlig!

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT METABOLISM (sid )

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Genetik en sammanfattning

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Vad är ett UFO? UFOs och aliens

GENETIK. Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad

GENETIK - Läran om arvet

Innehåll. Artiklar. Referenser. Artikellicenser

Transkript:

Orienteringskurs Astrobiologi Del 4

Jordens ungdom 4,6 miljarder år före nutid Jorden bildades, het planet, tät atmosfär, maffig växthuseffekt 4,4 miljarder år före nutid första hav, jordskorpan bildades under havet 4,4-3,9 miljarder år f. n. många meteorit-och kometinslag jorden fortfarande het Hadean period Inte så mycket information geologiska formationer från denna tid omvandlas senare

De äldsta bergarterna-tecken av liv? Isua-berg (sedimenter) innehåller korn som visar högre andel av 12 C än omgivningen. Tecken av liv? Aktiveringsenergi 12 C-Glucos 12 CO 2 13 C-Glucos 13 CO 2 Aktiveringsberg är lite mindre vid 12 CO 2: inbyggs preferentiellt i planter Forskarna hävdar att det finns också abiotiska väger för 12 C- anrikning (tex Fischer-Tropsch) Isua-formation Grönland (ålder 3.8 miljarder år)

Första otvivelaktiga tecken av liv - sedimenter bildad av biofilmer av mikroorganismer (t.ex. alger) - äldsta stromatoliter kan vara 3.5 miljarder år gamla - man trodde att stromatoliter orsakas bara av en fåtal arter stämmer kanske inte Stromatoliter Gamla stromatoliter Stromatolitkultur i Australien

Hur kunde de första levande organismer ha sett ut? Under nutiden: 3 cellarter Eukaryoter Alla flercelliga (djur, högre planter, svampar), men också några encelliga organismer Eukaryoter (utbildad cellkärna) Bakterier Arkeer (Archaea) har många egenskaper gemensam med eukaryoter Prokaryoter (ingen cellkärna, bara DNA-slinga)

Prokaryotisk cell

Prokaryoter

Eukaryoter Råmaterialer kommer i cellan Sopmaterial lämnar cellen - utpräglad cellkärna - cellmaterialet sitter inom cellmembranen - cellen interagerar med omgivningen - komplex biokemi äger rum - alla funktioner kontrolleras av genetisk information Energi lämnar cellen Energi kommer in i cellen

Eukaryotisk cell Nukleus: DNA i kromosomer Mitokondrier: producerar energi Endoplasmatisk reticulum: syntes och smältning av fettsyror och proteiner, ribosomer finns där Golgi-komplex: proteincessering och transport Samma byggnadsmönster i alla eukariotiska celler Finns det en gemensam förfader? Lysosomer: nedbrytning av sopmaterial Kloroplaster fotosyntes (bara i planter)

Gemensamma egenskaper av alla celler - cellmembraner - genetisk kod - översättningsmekanism (m-rna, t-rna) - alla funktioner kontrolleras av genetisk information Last Universal Common Ancestor (LUCA)

Gemensamma gener Gener: Sequenser av basparer i DNA/RNA - 283 gener i nästan alla eukaryoter, 24 i Bakterier 145 i arkeeer (Archeae) - ju närmare två arter står varandra, desto flera gener överensstämmer - information kan användas för att bedöma närheten av 2 arter (schimpanser och människor har 98% liknande gener) - möjligt att rekonstruera generna av LUCA

Gemensamma gener osäkra Lateralgentransfer (mellan olika arter efter separation i träden gör bestämning av LUCA-gen svårare)

Problem med LUCA-hypotesen - 2 olika membrantyper i celler: isoprenoidmembraner i arkeer och fett(lipid-)membraner i bakterier och eukaryoter Membranprotein Yttervärlden Fosfolipider Cytoplasma - möjlig massiv gentransfer i tidiga celler (hade kanske permeabel cellmembran) - kanske var generna inte lokaliseras i bestämda organismer, men interagerade med varandra

Egenskaper av membraner med korta kolkedjor - Membraner med korta kolkedjor ~10 kolatomer släpper små enheter igenom (aminosyrer, nukleobaser), men är genomträngliga för polymerer - polymerer (proteiner, DNA, RNA) kunde hållas fast i cell-plasman och aminosyror och nukleobaser kommer in som efterskott - de första cellerna kunde bildas på detta vis Aminosyror, nukleobaser Proteiner, DNA

Isoprenoid- versus lipidmembran Lipidmembran förgreningar Isoprenoidmembran Vilken membrantyp hade LUCA? Isopren

Chicken and egg problem DNA/RNA proteins - för translation av DNA via RNA till proteiner krävs proteiner RNA-polymerase, ribosomer - Proteiner syntetiseras av ribosomer från RNA (DNA) mall Translation

Teori: Första genombrottsorganism - första kodering av proteiner med RNA - mycket primitiv, nästan slumpaktig, många fel - men kan utveckla sig genom Eigen-kretsen Naturlig variation Darwin-selektion Eigen krets Nya funktioner utvecklas Darwin-selektion Ökande nogrannhet av translation Större genomer

Hur kan dessa organismer ha sett ut? Virus kunde ge svar: - har ibland bara en RNA-sträng med 3500 nukleobaser - koderar 3 proteiner: replikase (för RNA replikation), maturase (interaktion med värdscellen) och skalprotein - virus lever i område (värdscell) var alla byggstenar (aminosyror, nukleobaser) är närvarande - genombrottsoranismen kunde ha levat i en liknande omgivning

Vad hände före genombrottsorganismen - proteiner kan inte replicera sig själva - DNA kan inte funka som enzym - RNA kan ha vissa enzymegenskaper, det finns s. k. ribozymer - kunde kanske replicera sig själv - före första RNA-proteinorganism kunde en RNA-organism ha existerat. Hammarhead-ribozym

RNA-världen - följd av baser bestämmer strukturen av RNA molekyler (och i följd ribozymer) - RNA molekyler kan kopiera sig själv (inga proteiner närvarande) - några ribozymer fortfarende kvar i eukaryoter, mindre i prokaryoter - minsta naturliga ribozymer har bara 40 nukleobaser (artificiella 29)

Problem - byggstenarna (nukleotider måste vara närvarande) - fanns det cellmembraner? (sparande av polymerer) - nuvarande ribozymer har inga polymerisationsfunktioner (polymerisation utgörs av proteiner) Negativt laddad Nukleotid RNA

Var kommer RNA polymerer från? - lerpartiklar har oftast positivt laddade joner absorberad på (negativ laddade) ytan - positiv laddade joner tilldrar sedan nukleotider, polymerisation kan händer Negativa joner - annan möjlighet: mycket kalla saltlösningar. Montmorillonit lerpartikel

Varifrån kommer energin för polymerisationen? - i moderna livet från klyvning an P-O bindningen i trifosfater Bindning av 5 -C-atom av en ribosmolekyl till 3 -Catom av en annan. Också reaktiv Problem: 2 -OH gruppe på ribos kan också reagera med fosfat (inte i DNA)

Hur bildas nukleotider? - från nukleosider och fosfat - nukleosidproduktion inte hel klarlagt Adenin - möjligen via ribosfosfat eller ribos + HCN (Problem: rätt kiralitet) b-ribos Nukleosid Anomer C-atom Nukleotid

Annan möjlighet RNA kanske inte första biopolymer PNAs (peptid nucleic acid) (akiral!) Threose nucleic acids (TNA) bara 2 OH grupper! RNA bildas av kopiering fran dessa polymerer och sedan slog igenom genom Darwinselektion

Sammanfattning av problem med RNA-organismer och RNA-världen - beroende av omgivning för byggstenar - hur gick urvalet av komponenter till - bildning av nukleotide och polymerer - homokiralitet - Hur bildas celler? - ribozymer är dåliga på polymerisation - instabilitet - hur växer de fram till tillräcklig storlek - hur bildas en tillrävcklig mängd av RNA organismer att de kan överleva och vidareutvecklas? - var kunde de leva?

Var kunde RNA-organismer existera? - Polymerisation kräver vatten - nucleotider är negativt laddade - Katalysatorer (lera) kunde ha underlättad polymerisationen Life on the beach

Var kunde RNA-organismer existera? Porous black smokers

Porösa black smokers

Habitat för RNA-organismer -porer i porösa black smokers kunde utgör de första celler utan membraner - annan möjlighet: mycket kalla lösningar polymerisation lättare kalla och heta områden uppenbarligen fördelaktiga kan organismer leva där?

Vägen till liv Eukaryoter LUCA Prokaryoter DNA genomer Riborgis eigensis: antagen organism med genetisk kod och genetisk information primitivea proteiner för att kopiera RNA RNA värld (RNA, proto-ribosomer, ribozymer) Prebiotisk kemi

Tidtabell av vägen till liv Tidsskala: miljarder år före nutid