Examensarbete på agronomprogrammet 2010 Härmed utlyses ett examensarbete om vilka faktorer som styr stärkelseinlagringen i vetekärnan. En praktikplats erbjuds på Hushållningssällskapet i Kristianstad under sommaren 2010. Examensarbetet sker i en samverkan mellan Hushållningssällskapet Kristianstad, The Absolut Company, SBI Trading AB och SLU. Handledare är Allan Andersson (tel 040-41 51 02) lektor SLU Alnarp, Jan-Eric Englund statistiker SLU Alnarp och Mattias Hammarstedt (tel 0411-205 13, 08-94 53 56) avdelningschef HIR-Växtodling HS Kristianstad. I examensarbetet skall en analys göras av data från en tioårig flerfaktoriell försöksserie i stärkelsevete som avslutades hösten 2009. I försöken har olika sorter, olika insatser av växtskydd och olika kvävegivor ingått. Försöken har varit framgångsrika och gett tydliga resultat, men även skapat en del frågor. Enligt försöken är året och odlingsplatsen väldigt viktiga för stärkelsehalten, men vi vet inte vad det är som har varierat de enskilda åren och påverkat stärkelsehalten. Det är detta som examensarbetet förhoppningsvis ska ge svar på. Målet med examensarbetet är att kartlägga hur stärkelseinlagringen sker till vetekärnan, dels via litteraturstudier dels genom att undersöka hur yttre faktorer som bland annat väderfaktorer, jordart och mullhalt påverkar stärkelsehalten genom att bearbeta försöksdata från fältförsöken. Som ett komplement till försöksserien bearbetas data från stärkelsevete levererat till The Absolut Company. För mer information se sidorna 2-5 nedan. 1
Titel: Vilka yttre faktorer styr inlagringen av stärkelse i vetekärnan. Title: Factors affecting starch translocation to the wheat kernel. Huvudsökande: Allan Andersson. Referensgrupp/bollplank: Mattias Hammarstedt Hushållningssällskapet Kristianstad, Thomas B Olsson The Absolut Company, Bengt Elvstrand SBI-trading, Jan-Eric Englund statistiker SLU, Eva Johansson examinator SLU. Sammanfattning Projektet Vilka faktorer styr inlagringen av stärkelse i vetekärnan kommer att genomföras som ett examensarbete på agronomprogrammet. En litteratursammanställning görs såväl som en statistisk bearbetning och sammanställning av den flerfaktoriella försöksserie som utfördes under en tioårsperiod och avslutades hösten 2009. Dessutom utvärderas data från odlingsjournaler på stärkelsevete levererad till The Absolut Company. Samband med väderfaktorer kommer att undersökas både med hjälp av resultat från försöken och med data från odlingsjournalerna. Inledning och bakgrund Absolut vodka framställs av skånskt höstvete. Detta höstvete skall ha egenskaper som passar för etanolframställning, vilket bland annat innebär hög andel stärkelse och mindre andel protein. Det skånska ursprunget och en odling som sker med omtanke om miljön är goda argument vid marknadsföring och försäljning av Absolut. För att öka kunskapen om hur odlingsåtgärderna kan påverka eftertraktade egenskaper som råvara till etanolframställning och om hur vete kan odlas miljövänligt påbörjades ett samarbete år 1999 mellan dåvarande Skånska Lantmännen och Vin & Sprits division The Absolut Company i Åhus. Två fältförsök per år med fyra för året lovande höstvetesorter, tre kvävenivåer och två växtskyddsinsatser utöver obehandlat lades ut på Österlen. Projektet har under olika konstellationer pågått till och med 2009. Syftet med fältförsöken var att ta fram odlingsåtgärder som bidrar till en bra råvara för framställning av etanol, miljövänlig odling och god lönsamhet för jordbrukaren. Försöken har varit framgångsrika och gett tydliga resultat, men även skapat en del frågor. Enligt försöken är årsmånen och odlingsplatsen viktiga för stärkelsehalten. Men vi vet inte vad det är de enskilda åren som gör att stärkelsehalten varierar. Detta skall förhoppningsvis examensarbetet ge svar på. Syfte Att kartlägga hur stärkelseinlagringen sker till vetekärnan. Att identifiera och kvantifiera faktorer som påverkar stärkelseinlagring i vetekärnan. Att ta fram ett kunskapsunderlag så att insatserna i stärkelseveteodlingen optimeras och att de görs på ett miljömässigt acceptabelt sätt. Material och metoder En litteratursammanställning skall göras av resultat på inlagring av stärkelse i vetekärnan och vilka faktorer som styr inlagringen. Data från fältförsök (drygt 20 st.) analyseras och utvärderas. Försöksplanen för dessa försök bestod av olika sorter varav vissa var med under flera år x tre kvävemängder x tre växtskyddsstrategier. Statistisk analys och utvärdering görs av resultaten. En genomgång av resultat från dessa fältförsök har även gjorts under projektets gång (Wiik et al. 2004, Wiik et al. 2005,Wiik & Hammarstedt 2009). Dessutom analyseras data från odlingsjournaler på stärkelsevete levererad till The Absolut Company. Samband med väder- 2
faktorer kommer att undersökas både med hjälp av resultat från fältförsöken och med data från odlingsjournalerna. För en närmare presentation av hantering av data, statistiska metoder, analys och utvärdering se Wiik & Ewaldz (2009). Relevans för lantbruksnäringen Projektet har stor relevans för näringen, inte minst genom att ta fram ett underlag så att kväve och fungicider i stärkelseveteodlingen utnyttjas på bästa möjliga sätt. Miljökonsekvens Det är viktigt att kemisk bekämpning och växtnäringstillförsel behovsanpassas med hänsyn tagen till det användningsområde kärnskörden är avsedd för. Med detta examensarbete förbättras kunskapsunderlaget och därigenom kan användningen av fungicider och kväve i stärkelseveteodlingen optimeras. Detta leder sannolikt till lägre insatser av fungicider och växtnäring. Behovsanpassad gödsling och behovsanpassad kemisk bekämpning ger en miljövinst i jämförelse med sådan användning som inte baseras på bästa möjliga kunskapsunderlag. Resultatförmedling I projektets referensgrupp ingår projektets koordinator (Mattias Hammarstedt) samt representanter från The Absolut Company (Thomas B Olsson) och SBI-trading (Bengt Elvstrand) vilket borgar för att resultaten snabbt når rådgivare och odlare. Resultaten kommer att redovisas muntligt och skriftligt i ett examensarbete på agronomprogrammet men även nationell och internationell publicering kommer att ske i relevanta rapportserier och tidskrifter. Referenser Hammarstedt Hansson M, Wiik L. 2006. Odling av stärkelsevete Resultat från sju års försök. Meddelande från södra jordbruksförsöksdistriktet 59, 5:1-5:5. Wiik, L. 2009. Control of fungal diseases in winter wheat. Evaluation of long-term field research in southern Sweden. Acta Universitatis Agriculturae Suecia (SLU). Doctoral thesis No. 2009:97, Faculty of Landscape Planning, Horticulture and Agricultural Sciences. Wiik, L. & Ewaldz, T. 2009. Impact of temperature and precipitation on yield and plant diseases of winter wheat in southern Sweden 1983-2007. Crop Protection 28 (11), 952-962. Wiik, L. de la Pinsonnais, M. Servin, D. Fajersson, S. 2004. Absolut bästa sättet att odla råvaran. Skånskt Lantbruk nr 2 mars 2004, 47-48. Wiik, L. de la Pinsonnais, M. Gunnarsson, A. 2005. Absolut bästa sättet att odla råvaran, nya resultat. Skåne försöken 2005, 187-195. Stärkelseinlagring i kärnorna är mer känsliga för dåliga förhållanden under kärnfyllnadsperioden än vad proteininlagring är. En lång fotosyntes ger en bra stärkelsehalt. 2008 hade vi en väldigt bra kärnfyllnadsperiod. 3
Kol från fotosyntesen kan antingen bli till protein eller till stärkelse. Om kvävetillgången är begränsad kommer stärkelsehalten i kärnan att bli högre. Men om det finns kväve att tillgå kommer proteinhalten att bli högre och stärkelsehalten att bli lägre. Om fotosyntesen blir begränsad av torka eller sjukdomar (tex svampangrepp) blir proteinhalten högre och stärkelsehalten lägre. I år har vi sett både en lång kärnfyllnadsperiod och överlag låga svampangrepp. 76 Årsvariation av stärkelsehalt 2000-2008 Max-, min- och medelvärde Stärkelsehalt % av ts 64 Medel Gräns för stärkelsebetalning 62 2000 2001 2002 2003 2004 2005 År 2006 2007 2008 2009 Medel 2000-2009 4
76 Årsvariation av stärkelsehalt 2000-2008 Max-, min- och medelvärde Stärkelsehalt % av ts 64 Medel Gräns för stärkelsebetalning 62 2000 2001 2002 2003 2004 2005 År 2006 2007 2008 2009 Medel 2000-2009 76 Svamp Stärkelsehalt medelvärde åren 2000-2009 75 73 st-halt 71 69 67 R 2 = 0,8457 0 5 10 15 20 25 30 35 40 bladfläcksvampar 5