Examensarbete på agronomprogrammet 2010

Relevanta dokument
Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Slamtillförsel på åkermark

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Sortanpassad kvävegödsling

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

Odlingssystem i höstvete 2013

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Proteininlagring i korn och vete årets läxa

Odlingssystem i höstvete

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

Kvävestrategi i höstvete

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Slamspridning på åkermark

Odlingssystem i höstvete 2014

odlingssystem i höstvete

Betning mot kornets bladfläcksjuka

PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Tillskottsbevattning till höstvete

Kväve i höstvete 2013

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Maltkorn och Yara N-Sensor

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

Räkna med vallen i växtföljden

Betydelsen av torrfläcksjuka (Alternaria ssp.) på potatis SLF

Gödslingsrekommendationer och optimala kvävegivor för lönsamhet och kväveeffektivitet i praktisk spannmålsodling

Växjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne

Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem. Alnarp Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv

Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders

Slamspridning på åkermark

Maltkorn och Yara N-Sensor

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Odlingssystemforskning för framtiden

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26

Kvävestrategi i höstvete

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1

Bibliografiska uppgifter för Kemiindustrins syn på behandling mot potatisbladmögel, en analys från Syngenta

Kvävestrategi i höstvete

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010

Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka?

Kväve- och fosforgödsling till majs

Kvävestrategi i höstvete

i drift, på Hvilan och på Petersborg. Något senare, 1959, startades serien L3-0000

Kvävestrategi i höstvete

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Sortförsök i höstvete

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Välkomna till PA:s höstmöte En kort retrospektiv betraktelse

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Kväveform och strategi i höstvete

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp

Bladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426

Sammanfattning. Inledning

Bibliografiska uppgifter för Thermoseed - termisk betning av utsäde

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

De skånska odlingssystemförsöken

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Samodling av majs och åkerböna

Odlingssystem i höstvete 2016

Transkript:

Examensarbete på agronomprogrammet 2010 Härmed utlyses ett examensarbete om vilka faktorer som styr stärkelseinlagringen i vetekärnan. En praktikplats erbjuds på Hushållningssällskapet i Kristianstad under sommaren 2010. Examensarbetet sker i en samverkan mellan Hushållningssällskapet Kristianstad, The Absolut Company, SBI Trading AB och SLU. Handledare är Allan Andersson (tel 040-41 51 02) lektor SLU Alnarp, Jan-Eric Englund statistiker SLU Alnarp och Mattias Hammarstedt (tel 0411-205 13, 08-94 53 56) avdelningschef HIR-Växtodling HS Kristianstad. I examensarbetet skall en analys göras av data från en tioårig flerfaktoriell försöksserie i stärkelsevete som avslutades hösten 2009. I försöken har olika sorter, olika insatser av växtskydd och olika kvävegivor ingått. Försöken har varit framgångsrika och gett tydliga resultat, men även skapat en del frågor. Enligt försöken är året och odlingsplatsen väldigt viktiga för stärkelsehalten, men vi vet inte vad det är som har varierat de enskilda åren och påverkat stärkelsehalten. Det är detta som examensarbetet förhoppningsvis ska ge svar på. Målet med examensarbetet är att kartlägga hur stärkelseinlagringen sker till vetekärnan, dels via litteraturstudier dels genom att undersöka hur yttre faktorer som bland annat väderfaktorer, jordart och mullhalt påverkar stärkelsehalten genom att bearbeta försöksdata från fältförsöken. Som ett komplement till försöksserien bearbetas data från stärkelsevete levererat till The Absolut Company. För mer information se sidorna 2-5 nedan. 1

Titel: Vilka yttre faktorer styr inlagringen av stärkelse i vetekärnan. Title: Factors affecting starch translocation to the wheat kernel. Huvudsökande: Allan Andersson. Referensgrupp/bollplank: Mattias Hammarstedt Hushållningssällskapet Kristianstad, Thomas B Olsson The Absolut Company, Bengt Elvstrand SBI-trading, Jan-Eric Englund statistiker SLU, Eva Johansson examinator SLU. Sammanfattning Projektet Vilka faktorer styr inlagringen av stärkelse i vetekärnan kommer att genomföras som ett examensarbete på agronomprogrammet. En litteratursammanställning görs såväl som en statistisk bearbetning och sammanställning av den flerfaktoriella försöksserie som utfördes under en tioårsperiod och avslutades hösten 2009. Dessutom utvärderas data från odlingsjournaler på stärkelsevete levererad till The Absolut Company. Samband med väderfaktorer kommer att undersökas både med hjälp av resultat från försöken och med data från odlingsjournalerna. Inledning och bakgrund Absolut vodka framställs av skånskt höstvete. Detta höstvete skall ha egenskaper som passar för etanolframställning, vilket bland annat innebär hög andel stärkelse och mindre andel protein. Det skånska ursprunget och en odling som sker med omtanke om miljön är goda argument vid marknadsföring och försäljning av Absolut. För att öka kunskapen om hur odlingsåtgärderna kan påverka eftertraktade egenskaper som råvara till etanolframställning och om hur vete kan odlas miljövänligt påbörjades ett samarbete år 1999 mellan dåvarande Skånska Lantmännen och Vin & Sprits division The Absolut Company i Åhus. Två fältförsök per år med fyra för året lovande höstvetesorter, tre kvävenivåer och två växtskyddsinsatser utöver obehandlat lades ut på Österlen. Projektet har under olika konstellationer pågått till och med 2009. Syftet med fältförsöken var att ta fram odlingsåtgärder som bidrar till en bra råvara för framställning av etanol, miljövänlig odling och god lönsamhet för jordbrukaren. Försöken har varit framgångsrika och gett tydliga resultat, men även skapat en del frågor. Enligt försöken är årsmånen och odlingsplatsen viktiga för stärkelsehalten. Men vi vet inte vad det är de enskilda åren som gör att stärkelsehalten varierar. Detta skall förhoppningsvis examensarbetet ge svar på. Syfte Att kartlägga hur stärkelseinlagringen sker till vetekärnan. Att identifiera och kvantifiera faktorer som påverkar stärkelseinlagring i vetekärnan. Att ta fram ett kunskapsunderlag så att insatserna i stärkelseveteodlingen optimeras och att de görs på ett miljömässigt acceptabelt sätt. Material och metoder En litteratursammanställning skall göras av resultat på inlagring av stärkelse i vetekärnan och vilka faktorer som styr inlagringen. Data från fältförsök (drygt 20 st.) analyseras och utvärderas. Försöksplanen för dessa försök bestod av olika sorter varav vissa var med under flera år x tre kvävemängder x tre växtskyddsstrategier. Statistisk analys och utvärdering görs av resultaten. En genomgång av resultat från dessa fältförsök har även gjorts under projektets gång (Wiik et al. 2004, Wiik et al. 2005,Wiik & Hammarstedt 2009). Dessutom analyseras data från odlingsjournaler på stärkelsevete levererad till The Absolut Company. Samband med väder- 2

faktorer kommer att undersökas både med hjälp av resultat från fältförsöken och med data från odlingsjournalerna. För en närmare presentation av hantering av data, statistiska metoder, analys och utvärdering se Wiik & Ewaldz (2009). Relevans för lantbruksnäringen Projektet har stor relevans för näringen, inte minst genom att ta fram ett underlag så att kväve och fungicider i stärkelseveteodlingen utnyttjas på bästa möjliga sätt. Miljökonsekvens Det är viktigt att kemisk bekämpning och växtnäringstillförsel behovsanpassas med hänsyn tagen till det användningsområde kärnskörden är avsedd för. Med detta examensarbete förbättras kunskapsunderlaget och därigenom kan användningen av fungicider och kväve i stärkelseveteodlingen optimeras. Detta leder sannolikt till lägre insatser av fungicider och växtnäring. Behovsanpassad gödsling och behovsanpassad kemisk bekämpning ger en miljövinst i jämförelse med sådan användning som inte baseras på bästa möjliga kunskapsunderlag. Resultatförmedling I projektets referensgrupp ingår projektets koordinator (Mattias Hammarstedt) samt representanter från The Absolut Company (Thomas B Olsson) och SBI-trading (Bengt Elvstrand) vilket borgar för att resultaten snabbt når rådgivare och odlare. Resultaten kommer att redovisas muntligt och skriftligt i ett examensarbete på agronomprogrammet men även nationell och internationell publicering kommer att ske i relevanta rapportserier och tidskrifter. Referenser Hammarstedt Hansson M, Wiik L. 2006. Odling av stärkelsevete Resultat från sju års försök. Meddelande från södra jordbruksförsöksdistriktet 59, 5:1-5:5. Wiik, L. 2009. Control of fungal diseases in winter wheat. Evaluation of long-term field research in southern Sweden. Acta Universitatis Agriculturae Suecia (SLU). Doctoral thesis No. 2009:97, Faculty of Landscape Planning, Horticulture and Agricultural Sciences. Wiik, L. & Ewaldz, T. 2009. Impact of temperature and precipitation on yield and plant diseases of winter wheat in southern Sweden 1983-2007. Crop Protection 28 (11), 952-962. Wiik, L. de la Pinsonnais, M. Servin, D. Fajersson, S. 2004. Absolut bästa sättet att odla råvaran. Skånskt Lantbruk nr 2 mars 2004, 47-48. Wiik, L. de la Pinsonnais, M. Gunnarsson, A. 2005. Absolut bästa sättet att odla råvaran, nya resultat. Skåne försöken 2005, 187-195. Stärkelseinlagring i kärnorna är mer känsliga för dåliga förhållanden under kärnfyllnadsperioden än vad proteininlagring är. En lång fotosyntes ger en bra stärkelsehalt. 2008 hade vi en väldigt bra kärnfyllnadsperiod. 3

Kol från fotosyntesen kan antingen bli till protein eller till stärkelse. Om kvävetillgången är begränsad kommer stärkelsehalten i kärnan att bli högre. Men om det finns kväve att tillgå kommer proteinhalten att bli högre och stärkelsehalten att bli lägre. Om fotosyntesen blir begränsad av torka eller sjukdomar (tex svampangrepp) blir proteinhalten högre och stärkelsehalten lägre. I år har vi sett både en lång kärnfyllnadsperiod och överlag låga svampangrepp. 76 Årsvariation av stärkelsehalt 2000-2008 Max-, min- och medelvärde Stärkelsehalt % av ts 64 Medel Gräns för stärkelsebetalning 62 2000 2001 2002 2003 2004 2005 År 2006 2007 2008 2009 Medel 2000-2009 4

76 Årsvariation av stärkelsehalt 2000-2008 Max-, min- och medelvärde Stärkelsehalt % av ts 64 Medel Gräns för stärkelsebetalning 62 2000 2001 2002 2003 2004 2005 År 2006 2007 2008 2009 Medel 2000-2009 76 Svamp Stärkelsehalt medelvärde åren 2000-2009 75 73 st-halt 71 69 67 R 2 = 0,8457 0 5 10 15 20 25 30 35 40 bladfläcksvampar 5