Inventering av storlom, nattskärra, fiskgjuse, pilgrimsfalk och berguv vid Rödene, 2013 Rapport med resultat av fågelinventeringar samt bedömningar kring eventuell påverkan på bevarandestatus för aktuella arter i samband med planerad vindkraft i Alingsås kommun, Västra Götalands län. Sekretess Denna rapport faller inom offentlighets- och sekretesslagens (2009:400) 20 kap, 1 som gäller sekretess för uppgift om en djur- eller växtart som är i behov av skydd och som det finns ett intresse av att bevara i ett livskraftigt bestånd, om det kan antas att ett sådant bevarande av arten inom landet eller del av landet motverkas om uppgiften röjs. Lag (2012:770). Läs mer om sekretess och utrotningshotade arter på Naturvårdsverkets hemsida: www.naturvardsverket.se. 1 (17)
Om dokumentet NV Nordisk Vindkraft AB Inventering av storlom, nattskärra, fiskgjuse, pilgrimsfalk och berguv vid Rödene, 2013. Inventeringen har genomförts under juni och juli 2013. Detta dokument är en komplettering till den ansökan om att etablera vindkraftverk vid Rödene som NV har inlämnat till Länsstyrelsen Västra Götaland. Följande personer har medverkat: Kaj Svahn och Janne Dahlén inventering, bedömningar och rapportering. Båda är erfarna ornitologer med över 15 års fältvana. Båda har genomfört flera olika typer av fågelinventeringar och skrivbordsutredningar kring fåglar i samband med vindkraftsutbyggnad i norra såväl som södra Sverige. Anders Enetjärn - kvalitetsgranskning. Anders är VD för Enetjärn Natur AB och har bred erfarenhet av olika inventeringar, miljökonsekvensbeskrivningar och prövning av tillståndspliktiga verksamheter. Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. 2 (17)
Innehåll Om dokumentet... 2 Fakta om arterna... 4 Metodik... 7 Resultat... 8 Analys och bedömningar... 13 Referenser... 16 3 (17)
Fakta om arterna För att senare kunna göra bedömningar kring en eventuell påverkan på respektive arts bevarandestatus redogörs först för på vilket sätt respektive art kan påverkas av en vindkraftsetablering samt för vilken status arten har nationellt respektive regionalt och lokalt. De arter som behandlas är de som länsstyrelsen har efterfrågat en inventering av för att få ett bättre underlag inför beslutet om huruvida det ska ges tillstånd för ansökan om att etablera vindkraft på Rödeneplatån. Storlom Storlom är känslig för mänsklig störning vid boplatsen och förväntas i vindkraftssammanhang främst kunna bli störd under byggfasen, men även under driftsfasen ifall vindkraftverk placeras nära boplatsen. Naturvårdsverket har inga generella rekommendationer för skyddsavstånd kring storlomshäckningar, men verket gör bedömningen att arten kan påverkas av störning (Naturvårdsverket 2011). Sveriges Ornitologiska Förening rekommenderar ett skyddsavstånd på 1 km mellan vindkraftverk och sjöar där storlom regelbundet häckar (SOF 2009). Den svenska populationen av storlom beräknas uppgå till ca 6170 par, varav 2800 par i Norrland, 1800 par i Svealand och 1570 par i Götaland. Västra Götalands län beräknas hysa 550 par, varav 400 par i Västergötland. Populationen i stort tycks ha varit stabil det senaste decenniet, men det finns indikationer på en ökande population i södra halvan av landet under perioden 1975-2008 (Ottosson m.fl. 2012). Storlom är utpekad som särskilt skyddsvärd i Fågeldirektivets bilaga 1. Nattskärra Lite är känt om huruvida nattskärra påverkas av vindkraft och av denna anledning finns heller inga nationella riktlinjer för skyddszoner mellan nattskärror och vindkraftverk. Det är känt att nattskärran kan födosöka flera kilometer från boplatsen samt att de kan flyga på höga höjder under flyttning, vid spelflykt och vid förflyttningar mellan boplats och födosöksområde (Bright m.fl. 2006). Det är dock inte känt hur ofta de rör sig på höjder som är aktuella i vindkraftssammanhang. Vindkraftverk attraherar insekter vilket i sin tur attraherar predatorer, bl.a. fladdermöss. En misstanke finns om att även nattskärror, som liksom fladdermössen lever av insekter och födosöker nattetid, skulle kunna attraheras av insektsrikedomen kring verken och därmed vara utsatta för kollissionsrisk. Mot bakgrund av detta föreslås i en rapport från RSPB (Storbritanniens motsvarighet till Sveriges Ornitologiska Förening) ett skyddsavstånd på upp till 2,5 km mellan spelande hanar av nattskärra och vindkraftverk (Bright m.fl. 2006). I en rapport från Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland angående fåglar och vindkraft kring 4 (17)
Vänern föreslås ett skyddsavstånd på 3 km mellan spelande hanar av nattskärra och närmsta vindkraftverk (Länsstyrelserna 2011). I en nyligen meddelad dom (mål nr M 3549-12) gavs tillstånd för etablering av vindkraftverk i ett område med en relativt tät population av nattskärra (4 spelande hanar/km 2 ), men med villkoret att anläggningsarbete inte får genomföras 15 maj till 1 september. Den svenska populationen av nattskärra beräknas uppgå till ca 7290 par varav 160 par i Norrland, 1380 par i Svealand och 5750 par i Götaland. Västra Götalands län beräknas hysa 1400 par, varav 400 par i Västergötland. Det finns motstridiga uppgifter om populationstrender för nattskärra. Å ena sidan har trenden länge ansetts vara negativ för Sverige såväl som för övriga Europa, men å andra sidan har tidigare beståndsuppskattningar legat betydligt lägre än den nu aktuella. Troligen har beståndet underskattats vid tidigare beräkningar och mycket tyder på att trenden numera är positiv i Sverige liksom i flera andra länder (Ottosson m.fl. 2012). Nattskärra är upptagen på den svenska rödlistan inom katergorin NT (Nära hotad). Den är dessutom utpekad som särskilt skyddsvärd i Fågeldirektivets bilaga 1. Fiskgjuse Fiskgjuse är känslig för mänsklig störning och kan troligen störas av vindkraftverk som anläggs nära boplatsen, i synnerhet under byggfasen. Dessutom är det vanligt att fiskgjusen födosöker på flera olika platser och inte nödvändigtvis intill boplatsen, vilket medför många flygningar för att transportera mat till ungarna i boet. Således föreligger risker för kollisioner eller för barriäreffekter (med en ökad energiåtgång till följd) om fåglarna undviker att flyga nära vindkraftverken och därmed får en längre sträcka mellan födosöksplatserna och boet. Det finns dokumenterade fall av fiskgjusar som dödats av vindkraftverk (Ahlén 2010). I Vindvals rapport om fåglar och vindkraft trycker Naturvårdsverket främst på riskerna för kollision (Naturvårdsverket 2011). Det presenteras inga specifika riktlinjer för fiskgjuse i rapporten, men däremot rekommenderas ett skyddsavstånd på 1 km mellan boplatser för medelstora rovfåglar (dit fiskgjuse får räknas) och närmsta vindkraftverk. Den svenska populationen av fiskgjuse beräknas uppgå till ca 4060 par varav 1410 par i Norrland, 1110 par i Svealand och 1540 par i Götaland. Västra Götalands län beräknas hysa 360 par, varav 280 par i Västergötland. Populationsutvecklingen har varit positiv de senaste 30 åren (Ottosson m.fl. 2012). Fiskgjuse är utpekad som särskilt skyddsvärd i Fågeldirektivets bilaga 1. Pilgrimsfalk Pilgrimsfalk är liksom fiskgjuse känslig för mänsklig störning och riskerar att störas av vindkraftsetableringar nära boplatsen. Det föreligger även risk för kollisioner. 5 (17)
Naturvårdsverket framhåller riskerna för kollision och rekommenderar en skyddszon på 2 km mellan boplatser av pilgrimsfalk och närmsta vindkraftverk (Naturvårdsverket 2011). Den svenska populationen av pilgrimsfalk beräknas uppgå till ca 282 par varav 173 par i Norrland, 18 par i Svealand och 91 par i Götaland. Västra Götalands län beräknas hysa 65 par, varav 27 par i Västergötland. Populationstrenden är starkt ökande. Pilgrimsfalk är ändå upptagen på den svenska rödlistan inom kategorin VU (Sårbar). Den är dessutom utpekad som särskilt skyddsvärd i Fågeldirektivets bilaga 1. Berguv Berguv är troligen främst utsatt för kollisionsrisk och det finns åtminstone tre dokumenterade fall av berguvar som kolliderat med vindkraftverk i Sverige (Ahlén 2010). Naturvårdsverket rekommenderar en skyddszon på 2 km mellan boplatser av berguv och närmsta vindkraftverk (Naturvårdsverket 2011). Den svenska populationen av berguv beräknas uppgå till ca 474 par varav 82 par i Norrland, 137 par i Svealand och 255 par i Götaland. Västra Götalands län beräknas hysa 92 par, varav 25 par i Västergötland. Fram till millenieskiftet pågick ett intensivt arbete med att föda upp och sätta ut berguvar runt om i landet vilket bidrog till en positiv populationstrend. Sedan utsättningarna upphörde har dock en påtaglig beståndsminskning skett (Ottosson m.fl. 2012). Berguv är upptagen på den svenska rödlistan inom kategorin NT (Nära hotad). Den är dessutom utpekad som särskilt skyddsvärd i Fågeldirektivets bilaga 1. 6 (17)
Metodik Skrivbordsutredning Inför fältinventeringen gjordes en kunskapssammanställning för att lokalisera redan kända förekomster av aktuella arter. Utredningen genomfördes genom att observationer registrerade i Artportalen respektive Obsdatabasen analyserades samt genom att lokala ornitologer kontaktades (Artportalen 2013, ArtDatabanken 2013 respektive Andersson, Bergquist, Lindberg, Norman och Åstrand muntl. 2013). Storlom Under inventeringen besöktes alla sjöar inom inventeringsområdet (utredningsområdet + 1 km). Sjöarna spanades av vid minst två tillfällen. För var och en av de sjöar där storlom sågs gjordes en bedömning av huruvida fåglarna häckade i sjön eller endast uppehöll sig där tillfälligt. Delmomentet ägnades ca 20 inventeringstimmar. Nattskärra Nattskärra inventerades nattetid (ca 22:30-02:30) genom regelbundna stopp längs områdets väl utbyggda vägnät. Inventeringsområdet utgjordes av utredningsområdet + 1 km. Vid varje stopp lyssnades efter spelande fåglar i minst 5 minuter. Alla områden som utifrån kartstudier och tidigare observationer bedömts hysa goda förutsättningar för arten besöktes. Vid flera punkter spelades nattskärrans spelläte upp med bandspelare i syfte att sätta igång eventuella tysta individer. Inventeringen täckte hela området på så vis att varje slumpvis vald punkt inom inventeringsområdet avlyssnades på mindre än 1 km avstånd. Spelande nattskärror hörs på 1-2 km vid goda förutsättningar. Delmomentet ägnades ca 12 inventeringstimmar och inventeringen gjordes endast under kvällar med svag eller ingen vind. Fiskgjuse Flygande fiskgjusar efterspanades med hand- och tubkikare från punkter i terrängen med bäst möjliga överblick över inventeringsområdet (utredningsområdet + 1 km). Dessutom eftersöktes födosökande fiskgjusar, samt boplatser av fiskgjuse, i samband med inventeringen av storlom i områdets sjöar. Delmomentet ägnades ca 24 inventeringstimmar. Pilgrimsfalk och berguv Eftersök av boplatser för pilgrimsfalk och berguv genomfördes genom att de brantaste partierna på Rödeneplatån (framförallt sydsidan) besöktes eller nogsamt spanades av med tubkikare. Inventeringsområdet utgjordes av utredningsområdet + 2 km. Utöver boplatser eftersöktes också andra spår av eventuella häckningar i form av spillning och spybollar, bytesrester samt givetvis adulta individer av båda arterna. Delmomentet ägnades ca 20 inventeringstimmar. 7 (17)
Resultat Fältinventeringen genomfördes 14-19 juni 2013 med totalt 76 nedlagda inventeringstimmar. Inventeringen kunde genomföras under goda förutsättningar. Vädret var mestadels gynnsamt med svaga till måttliga sydvästvindar, uppehåll och 10-20 C. Vid ett tillfälle passerade ett område med regnskurar varvid inventeringen av rovfåglar och nattskärra fick ställas in under tiden. Storlom (se karta, bilaga 1) Två häckningar av storlom inom inventeringsområdet blev kända genom skrivbordsutredningen: 1 par häckade i Bergsjön 2009. I Bergsjön har också flera fåglar rapporterats under 2010 och 2012, dock utan säkra häckningskriterier. Dessutom har storlom häckat i Hagesjön vid åtminstone något tillfälle under de senaste åren. Utöver detta har tillfälliga observationer av storlom rapporterats vid minst ett tillfälle under de senaste tio åren i Lången, Store Trän, Gärsjön, Varsjön, Stora Krökingen och Stora Bodasjön. Inga häckningar kunde konstateras under fältinventeringen. Flera observationer gjordes dock av vad som bedömdes vara icke häckande eller adulta fåglar som misslyckats med häckningen. Storlommarna observerades i grupper om 2 ex, 4 ex respektive 6 ex i Gärsjön, Hagesjön respektive St. Krökingen. Åtskilliga flygningar kunde också följas då storlommar rörde sig från sjöarna på Rödeneplatån mot nordväst (3+1+2+2+1=9 ex), mot sydsydväst (1+1 ex) respektive mot nordost (1 ex). Då observationerna gjordes under olika dagar är det omöjligt att avgöra vilka observationer som avser samma individer, men åtminstone sex olika individer var uppenbarligen inblandade. Samtliga observationer gjordes under tidig morgon eller sen eftermiddag/kväll, mitt på dagen var sjöarna till synes tomma och inga observationer av förbiflygande lommar gjordes heller mitt på dagen. De individer som sågs lämna Rödeneplatån i riktning mot nordväst hade först en sydvästlig kurs innan de vek av norrut. Detta förklaras av att fåglarna föredrar att lyfta mot rådande vindriktning och vid observationstillfällena rådde sydvästliga vindar. Nattskärra (se karta, bilaga 2) Skrivbordsutredningen visade att enstaka nattskärror (max 3 ex samtidigt) rapporterats på flera lokaler inom inventeringsområdet under de senaste tio åren. Rapporter föreligger från (med maximalt rapporterat antal inom parentes): Grundsjöarna/Öjasjön/V Stora Bodasjön (1 ex), Stora Ulvesmossen (2 ex), Stora och Lilla Krökingen (3 ex), Store-Trän (1 ex) samt Bergsjön (1 ex). Hela området tycks inte ha avlyssnats vid ett och samma tillfälle tidigare och i de rapporter som föreligger har inte respektive lokal preciserats med större noggrannhet vilket gör det svårt att få en helhetsbild av nattskärrepopulationen kring Rödeneplatån. Sammantaget bedöms dock 8 (17)
rapporterna indikera en population om fler än fem men färre än tio spelande hanar inom inventeringsområdet, utan tydlig koncentration till någon specifik del av området. Under fältinventeringen noterades sex spelande nattskärror, varav fem inom utredningsområdet. Detta ger en täthet på knappt 0,2 spelande hanar per km 2 inom inventeringsområdet. I enlighet med tidigare identifierat mönster var fåglarna väl utspridda, utan tydlig koncentration till någon specifik del av området. Samtliga individer utom en konstaterades uppehålla sig på hyggen med gles buskvegetation. Fiskgjuse (se karta, bilaga 3) Det föreligger endast ett fåtal rapporter om fiskgjuse på Rödeneplatån. Dock finns en lokal ornitolog och ringmärkare (Bjarne Modig) med specialintresse för arten som har ringmärkt fiskgjusar vid Rödeneplatåns västra delar, främst väster om utredningsområdet. Tack vare detta framkom under 2009 uppgifter om tre besatta revir av fiskgjuse på Rödeneplatån, ett vid Gransjön i utredningsområdets nordöstra del samt ett vardera vid Stora Hyggesjön respektive Stora Grundsjön väster om utredningsområdet, men inom inventeringsområdet. Som mest har det funnits fem besatta revir samtidigt på Rödeneplatån men flera av dessa hade inte varit aktiva på flera år när informationen inhämtades 2009. Det ska framhållas att B. Modig inte aktivt eftersökt fiskgjusar inom utredningsområdet, utan endast väster därom. Vid fältinventeringen gjordes tre observationer av fiskgjuse, samtliga i utredningsområdets centrala delar. Inga indikationer fanns på någon häckning inom inventeringsområdet detta år och inte heller kunde någon specifik, frekvent använd, flygväg genom området lokaliseras. Två ej bebodda bon av fiskgjuse sågs, ett vid Gransjön i nordöstra delen av utredningsområdet och ett strax öster om Öjasjön väster om utredningsområdet, men inom inventeringsområdet. I boet vid Gransjön växte gräs vilket indikerar att boet inte använts under innevarande år. Båda bona bedömdes vara konstgjorda, tillverkade av människor. Senare under sommaren har en lokal ornitolog, Fredrik Åstrand, observerat en aktiv fiskgjusehäckning vid Lilla Hyggesjön väster om utredningsområdet, Boplatsen är belägen vid sjöns sydvästra strand, ca 900 m från det närmsta planerade vindkraftverket, T1. Fredrik har dessutom observerat fiskgjuse med byte flyga från Rödeneplatån mot Bälinge vid flera tillfällen under sommaren. Observationerna har gjorts från flygfältet vid Rödene. Pilgrimsfalk och berguv (se karta, bilaga 4) Pilgrimsfalk häckar väster om inventeringsområdet i ett revir som varit känt i flera år. Arten observeras även regelbundet vid Rödene i Säveåns dalgång, öster om inventeringsområdet. Det rör sig troligen om förbiflyttande fåglar såväl som fåglar från det kända reviret väster om inventeringsområdet. Vid några tillfällen under de senaste åren har dock ungfåglar setts vid Rödene under sensommaren, samtidigt som ungarna i 9 (17)
det kända reviret observerats på andra lokaler. Det är oklart var dessa ungfåglar härrör från och misstankar har funnits om en okänd häckning någonstans på Rödeneplatåns södra sida. Denna presumtiva boplats har tidigare eftersökts med negativt resultat 2010 (Enetjärn Natur 2010). Berguv häckar liksom pilgrimsfalk väster om utredningsområdet i ett revir som varit känt i flera år. Under flera år i slutet av 1990-talet och fram till åtminstone 2001 sågs och hördes ett berguvspar regelbundet i området kring sjöarna Store-Trän och Lille-Trän i och strax söder om utredningsområdets södra del. Boplatsen för dessa uvar hittades aldrig och observationerna upphörde efter 2001. Våren 2007 gjordes dock en tillfällig observation i samma område. Under våren 2013 hördes åter en berguv ropa vid Mårsjön som är belägen just söder om utredningsområdets sydgräns. Fågeln rapporterades 3 mars och 1 april. Vid första tillfället rapporterades hanen i det kända reviret väster om inventeringsområdet simultant vilket visar att det rör sig om olika individer. Av denna anledning eftersöktes en eventuell boplats av berguv i de brantaste partierna av Rödeneplatåns sydsluttning (bilaga 4). Inga indikationer på häckande berguv eller pilgrimsfalk observerades under inventeringarna. Inga observationer gjordes av endera arten och ingen spillning, spybollar eller andra spår efter någon av arterna hittades. I en av branterna närmast Rödene hittades en fjäder från tofsvipa. Fjädern var sannolikt från föregående säsong och kan vara ditforslad av berguv eller pilgrimsfalk. Branten genomsöktes extra noggrant, men inga andra spår av berguv eller pilgrimsfalk kunde noteras. Det ska påpekas att alla branterna genomsöktes relativt noggrant och att inventeraren vid flera tillfällen nyttjade sina kunskaper i klättring för att kunna komma åt svårtillgängliga delar av branterna. Ett bo av korp hittades i en av branterna och där hittades även rester av korparnas byten i andra delar av branten. Övriga observationer Flera arter utöver de som utgjorde fokus för inventeringen observerades. Observationer av rovfåglar (utöver fiskgjuse) redovisas på karta i bilaga 5. Samtliga observerade arter listas också nedan. Arter som är upptagna på den svenska rödlistan markeras med respektive rödlistekategori upphöjt efter artnamnet XX och arter som är utpekade i Fågeldirektivets bilaga 1 markeras med FD1 upphöjt efter artnamnet FD1. Kanadagås Gräsand Knipa Orre FD1 Tjäder FD1 1 spelande tupp vid Stora Ulvesmossen 1 tupp strax öster om Bergsjön 10 (17)
Smålom NT, FD1 1 förbiflygande, hördes från södra kanten av Stora Ulvesmossen och antas ha passerat i nord-sydlig riktning längs utredningsområdets västra gräns Storlom FD1 Se bilaga 1 Gråhäger Bivråk VU, FD1 Se bilaga 5 Duvhök Se bilaga 5 Ormvråk Se bilaga 5 Fiskgjuse FD1 Se bilaga 3 Lärkfalk Se bilaga 5 Trana FD1 2 par Enkelbeckasin Morkulla Skogssnäppa Drillsnäppa NT Flera lokaler Fiskmås Ringduva Gök Tornseglare NT Ett flertal observationer under alla dagar Göktyta NT Spillkråka FD1 1 ex vardera på två lokaler Flera lokaler Större hackspett Ladusvala Trädpiplärka Sädesärla Gärdsmyg Järnsparv Rödhake Rödstjärt Koltrast Björktrast 11 (17)
Taltrast Dubbeltrast Ärtsångare Trädgårdssångare Svarthätta Grönsångare Gransångare Lövsångare Kungsfågel Grå flugsnappare Talltita Tofsmes Svartmes Blåmes Talgoxe Trädkrypare Törnskata FD1 Flera lokaler Nötskrika Nötkråka NT 1 ex vid Gransjön Kaja Korp Stare Bofink Grönsiska Gråsiska Mindre korsnäbb Domherre Gulsparv 12 (17)
Analys och bedömningar Storlom Det är inte alldeles självklart hur observationerna av storlom ska tolkas. Å ena sidan har det inte gått att konstatera att storlom häckar regelbundet i någon av sjöarna inom inventeringsområdet. Endast två häckningar är kända från området sedan tidigare, en vardera i Bergsjön och Hagesjön, och inga häckningar konstaterades under fältinventeringen. Å andra sidan står det klart att storlommar nyttjar områdets sjöar endera som födosöksplats eller som viloplats och att de därmed rör sig regelbundet i luftrummet ovan Rödeneplatån. Ett uppförande av vindkraftverk på Rödeneplatån skulle därmed medföra risker för kollision samt för barriäreffekter, d.v.s. att lommarna väljer att undvika att vistas i området. Kring flera av områdets sjöar ligger torp och merparten av sjöarna går att nå från bilvägar. Vid flera av sjöarna finns även spår efter ett regelbundet fiske. Detta kan medföra att det råder för hög mänsklig aktivitet kring sjöarna för att storlommarna ska trivas. Det kan också tänkas att häckningar som ändå inleds misslyckas på grund av att fåglarna störs och att det var fåglar från misslyckade häckningar som sågs under inventeringen. Då inga regelbundna häckplatser har lokaliserats och inte heller några tydliga mönster i hur lommarna rör sig i området har framträtt bedöms det inte möjligt att föreslå relevanta skyddsåtgärder för arten. Riskerna berör ett litet antal individer (<1 % av länets population) och i första hand fåglar som inte häckar utan bara uppehåller sig i området. Därmed bedöms inte en vindkraftsanläggning på Rödeneplatån medföra en påverkan på storlommens bevarandestatus varken på nationell, regional eller lokal nivå. Nattskärra Av inventeringen framgår att det finns en population om drygt 5 spelande nattskärror på Rödeneplatån, eller annorlunda uttryckt en täthet av 0,2 spelande hanar per km 2 inom det inventerade området. Ett uppförande av vindkraftverk i området skulle kunna medföra risker för kollision för dessa individer. Inventeringen visade att inga högre koncentrationer finns inom området utan tvärtom är fåglarna väl utspridda i hela området. Dessutom konstaterades att nattskärrorna uppehåller sig på hyggen som är under uppväxt, vilket medför att förutsättningar saknas för att de ska stanna kvar på samma lokaler i mer än högst ca 10 år. Detta medför att det är svårt att föreslå relevanta skyddsåtgärder som eventuellt skulle kunna gagna fåglarna mer än de allra första åren av den planerade vindkraftsanläggningens livstid. Biotopvalet visar att fåglarna kan byta häcklokal vid behov. Det bedöms således inte möjligt att föreslå relevanta skyddsåtgärder för arten. 13 (17)
Riskerna berör ett litet antal individer (<1% av länets population) och sannolikheten för att mer än någon enstaka av dessa skulle förolyckas torde vara försvinnande små. Därmed bedöms inte en vindkraftsanläggning på Rödeneplatån medföra en påverkan på nattskärrans bevarandestatus på varken nationell, regional eller lokal nivå. Fiskgjuse Så många som fem fiskgjuserevir har under toppår konstaterats vara aktiva samtidigt på Rödeneplatån, ett av dem beläget inom utredningsområdet. Innevarande år kunde dock ingen häckning konstateras inom den del av platån som inventerats. De fåtaliga och slumpartade observationerna av fiskgjuse under inventeringen visar att inventeringsområdet detta år inte heller berördes av någon flygväg där det sker regelbundna transporter av byte mellan födosöksplats och någon av boplatserna utanför området. Det mest troliga är att områdets fiskgjusar huvudsakligen födosöker i de större sjöarna Anten och Mjörn väster om inventeringsområdet. Det förekommer dock att fiskgjusar födosöker i de mindre sjöarna uppe på Rödeneplatån vilket även visas av Fredrik Åstrands observationer av fiskgjusar med byte flygandes mot Bälinge. De fiskgjusar som häckar vid Lilla Hyggesjön väster om utredningsområdet födosöker med största sannolikhet huvudsakligen i Anten eller Mjörn då inga observationer gjordes under inventeringen av fiskgjusar som besökte, eller flög mot, denna boplats. Då arten tidigare har häckat inom området är det dock troligt att nya häckningsförsök kommer att inledas. Därmed skulle ett uppförande av vindkraftverk i området medföra en risk för kollisioner och barriäreffekter. Då varken någon aktiv boplats eller någon regelbundet använd flygrutt kunnat lokaliseras inom inventeringsområdet bedöms det inte möjligt att föreslå relevanta skyddsåtgärder för arten. Avståndet mellan boplatsen vid Lilla Hyggejsön och närmsta planerade vindkraftverk (T1) bedöms vara tillräckligt för att fåglarna inte ska påverkas, då det inte finns några indikationer på att de frekvent utnyttjar de små sjöarna inom utredningsområdet för födosök. Av samma anledning blir bedömningen att en vindkraftsanläggning på Rödeneplatån inte kommer att medföra en påverkan på fiskgjusens bevarandestatus på varken nationell, regional eller lokal nivå. Pilgrimsfalk och berguv Misstankar om en oupptäckt häckning av pilgrimsfalk på Rödeneplatån har funnits under flera år, men trots flera riktade inventeringar så har aldrig någon häckning kunnat konstateras. Det torde således kunna uteslutas med rimlig säkerhet att en oupptäckt häckning finns på Rödeneplatån. Att arten inte alls observerades under fältinventeringen styrker denna slutsats ytterligare. Det är däremot svårare att dra slutsatser kring berguv i området. Ingen boplats hittades under inventeringen men det ska nämnas att denna art inte är lika starkt knuten till 14 (17)
klippbranter som pilgrimsfalk. Häckningar kan äga rum även i skogliga miljöer med mindre lutning vilket medför att de är lättare att missa vid en inventering. Berguven vid Mårsjön hördes endast ropa vid två tillfällen under våren trots att lokalen besöktes i skymningstid vid flera ytterligare tillfällen. Dessa två observationer kan tolkas på två sätt, endera att det rör sig om en individ som inte har etablerat något fast revir utan strövar omkring i ett större område i jakt på en partner och en lämplig boplats, eller att det rör sig om en hane med etablerat revir som inlett häckning och därmed blivit mindre angelägen om att ropa. Bedömningen är att det i dagsläget inte finns någon häckning av berguv inom inventeringsområdet men att det finns indikationer på att ett tidigare använt berguvsrevir i området mellan Store-Trän och Mårsjön kan vara på väg att återbesättas. Man kan dock förmoda att eventuella berguvar på Rödeneplatåns södra sluttningar inte huvudsakligen skulle använda Rödeneplatån som födosöksområde, utan snarare dra sig mot rikare områden t.ex. jordbruksmarkerna i Säveåns dalgång. Då inga boplatser är kända i dagsläget bedöms det inte möjligt att föreslå relevanta skyddsåtgärder för arterna. Av samma anledning blir bedömningen att en vindkraftsanläggning på Rödeneplatån inte kommer att medföra en påverkan på berguvens eller pilgrimsfalkens respektive bevarandestatus på varken nationell, regional eller lokal nivå. Övriga arter Övriga arter som observerades under inventeringen och som är utpekade i fågeldirektivet eller upptagna på rödlistan är orre, tjäder, smålom, bivråk, trana, drillsnäppa, tornseglare, göktyta, spillkråka, törnskata och nötkråka. Orre och tjäder har avhandlats i en separat rapport. Att endast en observation gjordes av smålom visar att arten inte har någon frekvent använd flygrutt över Rödeneplatån, men att det förekommer att enstaka individer passerar. Att bivråk observerades utgör en stark indikation på att arten häckar med 1 par någonstans i närområdet. De övriga arterna bedöms p.g.a. starka svenska populationer eller p.g.a. sitt levnadssätt inte relevanta att ta upp vidare i denna rapport. Ingen av de övriga arter (utöver orre och tjäder som behandlas i separat rapport) som observerades under inventeringen bedöms föranleda särskilda skyddsåtgärder och ett uppförande av vindkraftverk på Rödeneplatån bedöms inte medföra en påverkan på bevarandestatusen för någon av arterna. Samlad bedömning Merparten av de riktlinjer som finns för hänsynsåtgärder för fåglar i vindkraftssammanhang utgår från fåglarnas boplats. Detta får anses rimligt, boplatsen torde vara den viktigaste platsen att skydda för en känslig fågelart, och det är troligen mycket svårt att hitta platser i Sverige där aldrig någon känslig fågelart vistas. 15 (17)
Vid en artvis utredning av fågellivet på Rödeneplatån är det svårt att peka ut boplatser eller specifika områden med högre koncentrationer av utpekade arter. Detta gör det svårt att föreslå skyddsåtgärder som kan underlätta fåglarnas samexistens med den planerade vindkraftanläggningen. Bedömningen är att en etablering av vindkraft i området inte kommer att medföra ett avsevärt försvårande av bibehållen bevarandestatus för de inblandade arterna. Detta ska emellertid inte tolkas som att en vindkraftsetablering inte skulle få några som helst konsekvenser för områdets fågelliv. Sammantaget kan det konstateras att Rödeneplatån håller relativt höga ornitologiska värden och att en vindkraftsetablering skulle medföra vissa risker för enstaka individer av några utpekade fågelarter. Referenser Personliga kontakter Andersson, Lars. Lokal ornitolog. Muntligen 2013. Bergquist, Johan. Lokal ornitolog, Muntligen 2013. Lindberg, Osborne. Lokal ornitolog. Muntligen 2013. Modig, Bjarne. Lokal ornitolog. Muntligen 2013. Norman, Tony. Lokal ornitolog, representant för Alingsås Ornitologiska Sällskap. Muntligen 2013. Åstrand, Fredrik. Lokal ornitolog. Muntligen 2013. Observationer ArtDatabanken. 2013. Uttag av skyddade observationer och observationer från obsdatabasen har erhållits i juni 2013, via Marit Persson, ArtDatabanken. Artportalen. 2013. Länk: www.svalan.artdata.slu.se/birds/default.asp Webbsidor SOF. 2009. Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Mars 2013. Länk: http://www.sofnet. org/sveriges-ornitologiska-forening/fagelskydd/vindkraft/sofsvindkraftspolicy/ Litteratur Ahlén, I. 2010. Fågelarter funna under vindkraftverk i Sverige. Vår Fågelvärld 69(4):8-11. 16 (17)
Bright, J.A., Langston, R.H.W., Bullman, R., Evans, R.J., Gardner, S., Pearce-Higgins, J. & Wilson, E. 2006. Bird sensitivity map to provide locational guidance for onshore wind farms in Scotland. RSPB Research Report No 20. Enetjärn Natur. 2010. Inventering och bedömning av naturvärden och fågelliv. Gruppstation Rödene. Planerad vindkraft i Alingsås kommun, Västra Götalands län. Länsstyrelserna. 2011. Fåglar i Vänerområdet ur ett vindkraftsperspektiv. Länsstyrelsen Värmland 2011:05 & Länsstyrelsen Västra Götaland 2011:17. Naturvårdsverket 2011. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss en syntesrapport. Rapport 6467. November 2011. Ottoson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R. Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M. 2012. Fåglarna i Sverige - antal och förekomst. SOF, Halmstad. 17 (17)
Bilaga 1 1e x Observationer av storlom vid Rödene 1 ex 3 ex 2 2 ex 1e x 2e ex 1e x 6 ex 1 ex 4 ex Inventeringsområde Flygande storlommar 2013-07-09 x Ü Utredningsområde Stationära storlommar 0 1 2 Kilometer
Bilaga 2 Observationer av nattskärra vid Rödene Ü Utredningsområde Inventeringsområde 2013-07-10 Nattskärra 0 1 2 Kilometer
Bilaga 3 Observationer av fiskgjuse vid Rödene Utredningsområde Inventeringsområde Observationspunkter Ü Flygande fiskgjusar Ej aktiv boplats av fiskgjuse 2013-07-10 Aktiv boplats av fiskgjuse 0 1 2 Kilometer
Bilaga 4 Ü Utredningsområde Inventeringsområde 2013-07-10 Branter där pilgrimsfalk och berguv eftersökts Branter 0 1 2 3 Kilometer
Bilaga 5 Observationer av övriga rovfåglar Utredningsområde Lärkfalk Inventeringsområde Duvhök Observationspunkter Bivråk Ü 2013-07-10 Ormvråk 0 1 2 Kilometer