Yttrande över Översiktsplan för vindkraft - Tillägg för Kungsbacka kommun, ÖP06.

Transkript

1 Göteborgs Ornitologiska Förening Box Västra Frölunda Planavdelningen Kungsbacka kommun Kungsbacka Yttrande över Översiktsplan för vindkraft - Tillägg för Kungsbacka kommun, ÖP06. Göteborgs Ornitologiska Förening (GOF) anser att områden utpekade i översiktsplanen (ÖP) som olämpliga för vindkraft är väl utformade och rymmer de viktigaste och mest skyddsvärda fågelområdena i Kungsbacka kommun. Det finns dock områden även utanför de områden ÖP tar upp som GOF bedömer som olämpliga för vindkraft. GOF:s fågelskyddskommitté håller för närvarande på med en uppdatering av skriften Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten där vi framförallt fokuserar på viktiga häckningsområden. Ett preliminärt förslag på sådana områden bifogas i detta remissvar. Kusten GOF delar uppfattningen om att det som finns kvar av oexploaterad kuststräcka är mycket värdefullt att bevara som orörd naturmiljö. Det framgår även av vårt förslag till skyddsvärda fågellokaler där större delen av kuststräckan som inte är tätort eller bebyggt i övrigt anses skyddsvärd (se bilaga). Slättbygden GOF delar uppfattningen att även slättbygden är olämplig för vindkraftsetableringar. Möjligtvis kan slättlandskapet vid god planering vara ett godtagbart alternativ för placering av stora vindkraftverk generellt sett. Slättlandskapet utnyttjas dock mycket under flyttningstider som flyttstråk och rastplatser, så det är mycket viktigt var i landskapet de placeras. Myraslätten var tidigare en viktig rastlokal för gäss, och har fortfarande en viss betydelse som rastlokal. Inlandet GOF anser även att vindkraftsetablering inom Stensjöområdet, Fjärås bräcka och Äskhults by skall undvikas då det skulle förstöra natur- och kulturupplevelsen. Inom detta område finns också flera mycket störningskänsliga och skyddvärda arter häckande som kommunen har ett särskilt ansvar att bevara. Vid Fjärås bräcka sträcker det även en del rovfåglar under hösten (se Svalan).

2 Ett större område som GOF vill framhålla som ornitologiskt mycket viktigt är Löftaåns dalgång i söder med kända häckningslokaler för mycket störningskänsliga och skyddsvärda fågelarter. I sjöarna kring dalgången finns även flera sjöar med häckande fiskgjuse. I nordost med Stensmossen-Rinanmossen-L.Öresjö-Oxsjön finns ett sumpskogsrikt, delvis naturskogsområde som hyser särskilt mycket värdefull stationär skogsfågelfauna (tjäder, orre, pärluggla, trana m.m.) som borde undantas från vindkraftsetableringar med tanke på de störningar som blir följden vid byggnadsfas och driftsfas. Arter med särskild hänsyn Nedan följer en genomgång av några arter som bör kommenteras särskilt vilka alla kräver särskild hänsyn då de kan komma att drabbas negativ av vindkraftsexploatering. GOF har när det gäller arterna smålom, storlom, berguv och pilgrimsfalk samrått med några av de mest kunniga artexperterna på området i landet. Smålom Smålommen häckar med ungefär 1300 par i landet. I södra Västergötland och angränsande delar av Halland och Småland finns ett isolerat bestånd på par, varav par i de inre och norra delarna av Halland (inom Kungsbacka, Varbergs och Falkenbergs kommuner). Arten är förtecknad som missgynnad i den svenska rödlistan, och den är också förtecknad i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv, som skall speciellt beaktas i det europeiska fågelskyddsarbetet och vid inrättandet av skyddade områden inom Natura Smålommen livnär sig, liksom storlommen, nästan uteslutande på fisk. Men den häckar vid små och ofta fisktomma tjärnar och gölar (ofta mindre än 1 ha) som ligger på ett pendelavstånd på upptill ungefär 10 km från fiskevattnen. I Kungsbacka kommun finns minst 5 häckningsplatser för smålom på Lygnersvider och arten brukar regelbundet uppträda i ytterligare en del småsjöar i området under häckningstid. Den viktigaste fiskesjön är Stensjön, men fiskande smålommar noteras även i Fixsjön och Sundsjön. Smålommen har i bland annat skotska undersökningar visat sig vara känslig för störningar från vindkraftsanläggningar. I en studie som gjorts av The Royal Society for the protection of birds (RSPB) har man rekommenderat att undvika placering av vindsnurror inom en buffertzon på 1 km kring häckningsplatserna (Briggs m.fl. 2006). För smålomsbeståndet i Kungsbacka kommun bör man, vad gäller vindkraftsanläggningar, beakta följande:

3 1) Man bör undvika att placera vindsnurror inom en zon på ca 1 km från häckningsplatserna (eftersom man inte har studerat smålommen i detta avseende i Sverige bör man tills vidare använda sig av de rekommendationer som man tagit fram i andra nord- och västeuropeiska länder). 2) Man bör också undvika att placera vindsnurror i flygkorridorerna mellan häckningsplatserna och viktiga fiskesjöar (i studier av andra fågelarter har det visat sig att fåglar som regelbundet företar födosöksturer mellan häckningsplatser och födosöksplatser, och därvid måste passera förbi en vindkraftsanläggning, är mer sårbara för kollisioner än vad som normalt är fallet). 3) I samband med miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bör man kontakta personer med detaljkännedom av området mellan Lygnern och kommunens nordgräns mot Mölndals och Marks kommuner för samråd. Man bör räkna med att det kan behövas ett ganska omfattande kompletterande fältarbete under häckningssäsongen för att i detalj kartera flygvägar m.m. 4) Om man i en MKB tillstyrker en placering i strid mot punkterna 1 och 2 ovan, bör man motivera varför man anser sig kunna göra avsteg från dessa rekommendationer. Storlom Storlommen häckar vid näringsfattiga klarvattenssjöar i större delan av landet, och totalt finns par. I Kungsbacka kommun förekommer arten regelbundet i flera sjöar, t.ex. Skårsjön, Stora Hålevatten, Oxsjön, Skållesjön, Lille Öresjön, Stora Iglakärr, Skärsjön, Lövsjön, Torpasjön och många fler. Också storlommen är förtecknad i bilaga 1 till EUs fågeldirektiv, som skall speciellt beaktas i det europeiska fågelskyddsarbetet och vid inrättandet av skyddade områden inom Natura I de skotska studierna (Briggs m.fl. 2006) har man rekommenderat en buffertzon på 1 km kring häckningssjöar även för storlommen. Med tanke på storlommen förekomst i Kungsbacka kommun bör man beakta följande: 1) Man bör undvika att placera vindsnurror inom en zon på ca 1 km från häckningsplatserna (liksom för smålommen gäller att eftersom man inte har studerat arten i detta avseende i Sverige bör man tills vidare använda sig av de rekommendationer som man tagit fram i andra nord- och västeuropeiska länder). 2) I samband med MKB där man avser att placera vindsnurror inom ett avstånd av 1 km från kommunens insjöar (>10 ha) bör man kontakta personer med lokalkännedom om områdets fågelfauna, och även räkna med att sätta av resurser för ett visst

4 inventeringsarbete i fält under häckningssäsongen (de ovan uppräknade sjöarna är inte på något sätt en komplett förteckning). 3) Om man i en MKB tillstyrker en placering inom ett avstånd från 1 km från en sjö med regelbunden förekomst av storlom under häckningstid bör man motivera varför man anser sig kunna göra avsteg från rekommendationen om en buffertzon. Fiskgjuse Fiskgjuse är ingen hotad art i Sverige men vi har ett speciellt ansvar för arten då nästan hälften av Europas fiskgjusar häckar i Sverige. Inga förslag på skyddsavstånd för fiskgjuse finns vad vi känner till men de rekommendationer som Briggs m.fl. tagit fram för landbaserade verk borde kunna gälla även för fiskgjuse (skyddszon på 2 km runt boplatsen). GOF anser att man skall undvika att placera vindkraftverk i direkt närhet av en häckningssjö. Pilgrimsfalk Vid seklets början var pilgrimsfalken spridd över hela Sverige med över 1000 häckande par. Men miljögifter, boplundringar och jakt ledde till att den blev alltmer sällsynt. Falkarna bygger helst sina bon på hyllor i branta klippväggar, men valet av svåråtkomliga boplatser har inte kunnat skydda dem. I mitten av 1970-talet nåddes bottennoteringen, främst på grund av att olika miljögifter som PCB, DDT och kvicksilver spreds i naturen. Endast 15 par kunde observeras i Sverige. I det läget startade Projekt Pilgrimsfalk. Avelsarbetet inom Projekt pilgrimsfalk blev avgörande för att pilgrimsfalken räddades i södra Sverige. Stammen är nu så stor att den tillväxer utan några åtgärder, men är fortfarande klassad som sårbar enligt den svenska rödlistan över hotade arter. Pilgrimsfalken har två kända revir i kommunen av nio totalt i Hallands län. En skyddszon på 2 km kring boplatser förordas av Briggs m.fl. i de skotska studier som gjorts på landbaserade vindkraftverk. GOF anser att det är rimligt att man i avsaknad på jämförbara studier beaktar de erfarenheter som tagits fram i andra länder i nordvästra Europa och där förhållandena inte skiljer sig så mycket att man kan ifrågasätta rekommendationerna. Berguv Sverige hyser numera ett bestånd på ca 400 par, främst på Västkusten, längs ostkustens skärgårdar och i Norrland. Den häckar i skärgårdar och klippbranter, ofta i anslutning till odlad bygd. Före 1900 var arten tämligen allmän men minskade sen p.g.a förföljelse, och senare p.g.a förgiftning från kvicksilver och bekämpningsmedel. Perioden fanns bara fyra vilt häckande par kvar på Västkusten. Med uppfödningsprojektet Projekt Berguv Sydväst, som stöddes av naturvårdsorganisationer, jaktorganisationer och av statliga verk, lyckades man dock

5 återskapa en livskraftig stam, omfattande ca 100 par längs hela Västkusten (Bohuslän/Halland). Sedan 2000 har dock reproduktionen varit sviktande. Endast ca ungar blir flygfärdiga årligen, och dödligheten bland dessa yngre fåglar är ca 75 % under första året. Det verkar som om berguvsstammen åter minskar. Inom Kungsbacka kommun finns 8 revir och 2008 blev inga ungar kläckta. Dessa par finns främst i kustnära områden och har revir överlappande varandra upp till 5 km ifrån kusten. Tre inlandsrevir är kända kring Löftaåns dalgång, invid avfallsanläggningar och i bergsbranter på ytterligare någon lokal. Eftersom ungfågelsproduktionen är mycket låg, så krävs det att föräldrarna kan leva desto längre, i gynnsamma fall upp till 10-talet år, för att stammen skall förbi livskraftig. De häckande uvarna är oftast mycket stationära inom 4-5 km:s radie från boplatsen, medan yngre fåglar drar runt längre sträckor, för att hitta egna revir. Fasta installationer, oskyddade transformatorer, el-ledningar, väg- och tågtrafik är ofta ödesdigra för dessa yngre fåglar, samt för de äldre fåglarna om faror finns inom reviret. Minst fyra kända fall av uvar dödade av vindkraftverk förekommer (trots att dessa än så länge är rätt fåtaliga). Det är av ytterlig vikt att etablering av vindkraftverk, även mindre sådana, undviks i ovan nämnda områden. Övriga synpunkter Idag råder det något av en hysteri inom vindkraftsetbleringen och många intressenter vill se en skyndsam utbyggnad. GOF anser att det är svårt för föreningen att ha möjlighet att yttra sig över alla anmälningar som kommer in om bygglov av vindkraftverk, eftersom de inte alltid kungörs. GOF anser därför att Kungsbacka kommun bör offentliggöra alla inkomna anmälningar (gårdsverk undantaget) t.ex. på sin hemsida, förslagsvis under en egen rubrik så att det inte föreligger någon risk att verk med olämpliga placeringar ur fågelsynpunkt slinker igenom systemet. Då kommunen hyser flera känsliga och skyddsvärda arter som berguv och pilgrimsfalk, vilkas häckningslokaler inte bör tillkännages, rekommenderar GOF att man vid all planering av vindkraftsverk (gårdsverk undantaget) el. vindkraftsparker informerar GOF i ett tidigt stadium (tidigt samråd) samt kontaktar personer med lokalkännedom om områdets fågelfauna för att på så sätt tidigt avstyra olämplig placering av vindkraftverk i närheten av dessa arters häckningsplatser. GOF anser vidare att kommunen bör besluta att en miljökonsekvensbeskrivning görs för alla förslag till etableringar av vindkraft (ej gårdsverk) som ligger innanför den zonen som ÖP föreslår som olämplig för vindkraft. GOF anser även att man i MKB för föreslagna vindkraftsanläggningar, som negativt kan komma att påverka ovan redovisade arter, skall studera fåglarnas rörelser i det

6 aktuella området under häckningstid men även utanför häckningstid (förslagsvis periodvis under ett helt år), för att minimera konflikter och felplacering av vindkraftverk. (Varbergs energi har planer på två vindkraftsparker i kommunens södra del. Efter kartläggning av fågelrörelserna av en expertkonsult befanns det ena av föreslagna områden som olämpligt p.g.a inverkan på skyddsvärda fågelarter). Kommentar till bilagan Rödmarkerat område är preliminära nya förslag till uppdateringen av skyddsvärda fågellokaler (numera kallat Skyddsvärda häckningsområden) i Kungsbacka. Uppdateringen kommer att kunna kommenteras av medlemmarna innan den slutligen antas som GOF:s ståndpunkt. Streckade mörkröda områden är områden som är osäkra om de skall föreslås eller där förslag till gränsdragningar inte är gjorda. Göteborgs Ornitologiska Förening, Stina Thelander Christer Johansson Magnus Lundström Ordförande Ansv. Fågelskyddskommittén Fågelskyddskommittén Referenser Briggs, J.A.., Langston, R.H.W., Bullman, R., Evans, R.J., Gardner, S., Pearce-Higgins, J. & Wilson, E. (2006) Bird sensitivity map to provide locational guide for onshore wind farms in Scotland. - RSBP Resarch Report No. 20. GOF 1993 Skyddsvärda Fågellokaler i Göteborgstrakten, Fåglar på västkusten suppl. 26. Svalan, ( )