Lär dig mer om stroke och rädda liv!

Relevanta dokument
Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund Eva-Lotta Glader

Ta hand om din hjärna

Fakta om stroke. Pressmaterial

Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV

Vad är stroke? Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp), hjärnblödning och TIA.

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

Vad är afasi? Swedish

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Utvärdering av vården vid stroke

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

opereras för förträngning i halspulsådern

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Glad (mid)sommar! Stressfraktur - en konsekvens av överbelastning

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Stroke. Specialist i Neurologi

Maj, maj din dumma haj

STÖD FORSKNING OM STROKE

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Visceralt fett - det onda fettet

Ta hjärnskakningen på allvar!

Diabetes och ögat. Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Det finns två typer av diabetes.

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Karotisstenoser 30/1-13

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Varför får man stroke?

Prehospitalt omhändertagande

Nu är det jul igen...

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

kamber-skåne 2009 regionalt prehospitalt vårdprogram Rädda hjärnan Prehospital akutsjukvård vid stroke version 5 vårdprogram rädda hjärnan 1

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

TÖI ROLLSPEL B Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Skimmer i molnen och glitter i sjön

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp?

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Stroke - slaganfall. Vad händer i kroppen?

Förmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416

information om Stroke

Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7. Kapitel 4. Blodtryck. Copyright 2016: HPI Health Profile Institute AB

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER

En skrift för närstående. Om organ- och vävnadsdonation

Stroke. En skrift om slaganfall och TIA

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson

H Formulär Somatik H90. Probandnummer: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / /

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen


Stroke. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden. Hjärt-Lungfonden STROKE 1

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Diabetes och stroke. Peter Borenstein. överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett. Peter Borenstein 2007

Psoriasis - en ärftlig folksjukdom

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Venös insufficiens 2010

Hydrocephalus och shunt

Zontivity OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Information om förvärvad hjärnskada

Värt att veta om stroke

Alla bidrag är välkomna

PATIENTINFORMATION OM PRADAXA FÖR PATIENTER SOM FÖRESKRIVITS BEHANDLING MED PRADAXA

Förbättra och effektivisera informationsinsamlingen till kvalitetsregister för stroke

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Vad är psykisk ohälsa?

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Hälsostyrkans nyhetsbrev augusti

TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning

ForMare Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

Kapitel 2 Fakta om demens

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus

Att tro på sig själv efter strokevägen till ökad aktivitet och delaktighet?

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Sunderby sjukhus FOU-dagen Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Glutenintolerans - celiaki

Från Alzheimer. till Övervikt. vad vi alla borde känna till om 17 folksjukdomar. Provläsning. Sten-Magnus Aquilonius Gunnar Boman Dag Nyholm

Om stroke och strokerehabilitering

VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

CYPRETYL OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS"

Vill du delta i forskning om stroke?

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Transkript:

Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän just i detta nu när du förstås brister ut i ett sjungande glädjetjut av lycka att vi är tillbaka. Känns väldigt kul att du känner så! Glädjande är även att Linda är tillbaka från mammaledigheten - åtminstone för henne! Om dina kollegor nu undrade vad som var så kul nyss så tycker vi att du ska passa på att skicka vidare detta nyhetsbrev till dom. Det innehåller nämligen viktig information om stroke. Detta kan drabba oss alla och drabbas vi inte själva så kan någon i din omgivning drabbas. Känner du igen de första symtomen och reagerar snabbt så kan du rädda liv. Vi repeterar. Du kan rädda liv! Fler av oss på kliniken har sett detta hända på väldigt nära håll och, tack och lov, reagerat i tid vilket resulterat i lyckliga slut. Så har du inte läst hela nyhetsbrevet förut så är det dags nu. Trevlig läsning! Lär dig mer om stroke och rädda liv! Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning och är en av våra största folksjukdomar. Bara i Sverige får cirka 30 000 personer stroke varje år - en person var 17:e minut! Internationellt sett är stroke den största orsaken till invaliditet och den tredje största orsaken till död. Ungefär 80 miljoner människor i världen lever konsekvenserna efter stroke, för att inte tala om de cirka 250 miljoner nära familjemedlemmar som på olika sätt påverkas av stroke. Stroke är således ett globalt hälsoproblem. Medelåldern för insjuknande i stroke är 75år men hela 20 procent av alla drabbade är under 65år. HUR UPPKOMMER STROKE?

TIA (Transitorisk Ischemisk Attack) orsakas i de flesta fall av små blodproppar som snabbt löses upp varför symtomen ofta är kortvariga - några minuter upp till maximalt 24 timmar. Ny forskning har visat att TIA är mycket allvarligare än man tidigare trott. En av tio personer som haft TIA får stroke inom två dagar men genom utredning och behandling kan man minska risken för att få stroke. Ungefär var fjärde som får en stroke har haft en eller flera TIA innan. TIA ska ALLTID ses som en varningssignal för hotande stroke och det är därför VÄLDIGT VIKTIGT att uppsöka närmaste sjukhus vid misstänkta TIA-symtom, även om symtomen har gått tillbaka. HJÄRNINFARKT uppkommer oftast genom att en blodpropp täpper till någon av pulsådrorna i hjärnan. Resultatet blir en försämrad tillförsel av blod och därmed också syre till den del av hjärnan som försörjs av kärlet. Det uppstår syrebrist i området kring proppen, vissa nervceller skadas eller dör och en hjärnskada uppstår. HJÄRNBLÖDNING orsakas av en försvagning av kärlväggen på grund av åderförkalkning och högt blodtryck. Kärlväggen kan då brista så att blod tränger ut i hjärnvävnaden - en hjärnblödning har uppstått. En blödning kan också uppstå för att ett pulsåderbråck (aneurysm) brister. Om blod då strömmar ut i de vätskefyllda hålrum som omger hjärnan uppstår en så kallad subarachnoidalblödning. Den typen av hjärnblödning förekommer oftast hos personer under 60år. SYMTOMEN KOMMER PLÖTSLIGT Det är oerhört viktigt att känna till de första symtomen vid stroke och då reagera snabbt. Det kan mycket väl vara så att den drabbade inte själv förstår att något är fel, även om man är sjukvårdsutbildad och symtomen är solklara. Memorera därför dessa och tveka inte att vidta åtgärder snarast om någon i din närhet drabbas.

Vanliga symtom är: Känselnedsättningar och domningar, ofta inom ena kropps- och/eller ansiktshalvan Halvsidig förlamning Synrubbningar i form av synnedsättning eller synbortfall Tal- och språkrubbningar. Svårigheter att tala och/eller förstå tilltal, att läsa, skriva och räkna Balansrubbningar och svårt att styra rörelserna Blixtrande huvudvärk (främst vid hjärnblödning) Vid TIA får man också strokesymtom. Vanligast är: Förlamning, svaghet, fumlighet och/eller minskad känsel i armen, benet eller båda. Snedhet i ena sidan vid munnen Synbortfall på ena ögat eller halva synfältet. RISKFAKTORER Högt blodtryck är den viktigaste riskfaktorn för både hjärninfarkt och hjärnblödning. Högt blodtryck påskyndar åderförkalkningen och skadar även hjärnans tunnare blodkärl. Gränsen

för högt blodtryck är 140/90, för diabetiker 130/80. Hjärtsjukdomar ökar risken för hjärninfarkt. Detta gäller framför allt hjärtinfarkt, förmaksflimmer och vid klaffel. Diabetes ökar risken för hjärninfarkt. Högt kolesterol medför ökad risk för stroke. Rökning är riskfaktor till hjärninfarkt. Alkohol, såväl kroniskt missbruk som akut konsumtion, medför ökad risk för stroke. Ärftlighet spelar stor roll då man kan ärva disposition för speciella riskfaktorer som exempelvis högt blodtryck eller diabetes. Osund livsstil såsom övervikt och bristande kroppslig aktivitet är riskfaktorer för att utveckla åderförkalkning. Stress, såväl psykisk som fysisk, är riskfaktorer. Även en så kallad positiv stress kan vara en riskfaktor. Ålder är den enda riskfaktorn som vi inte kan påverka. En kombination av fler olika riskfaktorer ökar kraftigt risken att drabbas av stroke! KONSEKVENSER AV STROKE Hjärnan styr alla våra funktioner och därför kan stroke påverka vilken funktion som helst beroende på skadans lokalisering och omfattning. Stroke kan ge olika funktionsnedsättningar; både fysiska och kognitiva (intellektuella), synliga och osynliga. Även sociala konsekvenser förekommer. Ingen stroke är den andra lik då konsekvenserna av en stroke ser olika ut för varje person som har insjuknat. Den första tiden efter insjuknandet sker ofta en spontan förbättring. Det är dock ALDRIG för sent att rehabiliteras! Förbättringar kan ske många, många år efter insjuknandet. Fysiska synliga funktionsnedsättningar: Halvsidig förlamning/nedsättning Afasi - kommunikationssvårigheter

Dysfagi - svårigheter med att äta och dricka Dolda funktionsnedsättningar: Trötthet Minnessvårigheter Uppmärksamhetsproblem och koncentrationssvårigheter Nyheter på kliniken LINDA ÄR TILLBAKA Som sagt, Linda är tillbaka efter mammaledigheten. Visserligen bara två dagar i veckan men ändå. Du hittar henne hårt arbetandes tisdagar och torsdagar och bokar gör du förstås som vanligt enklast online. (Var snäll mot henne, hon kan lida av sömnbrist!) Boka tid KÖKET ÄNTLIGEN KLART Ni som besökt oss under sommaren har märkt att det varit lite smått kaos på kliniken. Detta på grund av en vattenläcka. Nu är dock köket återställt och du kan komma tidigt och njuta av en kaffe och tidning ostört i väntrummet igen. Vi tackar för ert tålamod! BIDRAG TILL VÄLGÖRANDE ÄNDAMÅL Du kanske undrat vart bidragen till välgörande ändamål tagit vägen? Lugn! Vi skänker (minst) 10 kr per naprapatbehandling till olika välgörenhetsorganisationer. I år valde vi att, istället för månadsvis, skänka en större summa pengar på en gång till Viggo Foundation som jobbar för att främja idrott bland barn med särskilda behov. Alla har rätt att idrotta, eller hur? LIVET ÄR SUMMAN AV ALLA DINA VAL - Albert Camus - Ta hand om dig själv och lägg märke till din omgivning! Anette, Helena, Linda

Naprapatbussen Sverige AB info@naprapatbussen.se 08-104168 www.naprapatbussen.se