Svenska EpilepsiSällskapet. llskapet. RIKTLINJER för HANDLÄGGNING och BEHANDLING av EPILEPSI

Relevanta dokument
Årsrapport Specialitetsråd i Neurosjukvård. Verksamhetsberättelse

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Statlig styrning med kunskap

Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad neurologi i öppenvård

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

SVENSKA NEUROLOGFÖRENINGEN

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Rapportens sammanfattning och rekommendationer. Presenterades i Stockholm

Nationella indikatorer

Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation

Information om epilepsi TILL UNGDOMAR OCH VUXNA

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka

DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid

Neuroteam ett arbetssätt

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Seminarium för hälso- och sjukvårdspersonal om läkemedelssäkerhetsarbete 6 november SK-kursen Effektiv och Säker Läkemedelsbehandling

Organisation av MS-vården

Instruktion för Region Stockholms läkemedelskommitté

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi 2019 slutversion

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Frakturkedjan i Region Gävleborg

MOMENTINTRODUKTION 09:00 Neuroanatomitest Motoriska systemet (SF) Sensoriska systemet (SF) 10:00 "Perifer neurologi" Facialispares (SF)

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Utgiven av Neuroförbundet augusti Special

Datum: Händelseanalys. Feldiagnosticering av epilepsi. September Analysledare: Neurosjukvården Västra Götalandsregionen

Snabbverkande kvalitetsregister

MRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

På väg mot en jämlik Neurologi

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Nationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck, MMC

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping 35-44

Verksamhetsberättelse 2016

Maj Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

12:00 Lunch Lunch Lunch Lunch Lunch

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Tillsammans skapar vi en säker vård. Ett samlat stöd inom patientsäkerhet

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991

Jan Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Neurologen vid Norrlands universitetssjukhus Stark forskningskultur i Umeå

2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten

Svensk hälso- och sjukvård

PsoReg. Register för systembehandling av Psoriasis. Årsrapport september 2007

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER

Neurorapporten Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga

Palliativ vård i VGR och Halland

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Kunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009

Riktlinje för användning av annan sensorbaserad glukosmätning vid diabetes (FGM)* i Region Skåne

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt

Politisk viljeinriktning för vård vid endometrios

Ingen patient ska skadas i vården

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Göran Karlström, Anna Boman Sörebö Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER

Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom

Multisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens

Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm

Redovisning av väntetider och patientenkäter vid regionens akutmottagningar

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre

Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

EPILEPSI. Charlotta Bergman Epilepsisjuksköterska

Styrelsemöte Svenska Infektionsläkarföreningen. Svenska Läkaresällskapet, Stockholm

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Presentation av specialiserad palliativ vård VGR. Inventering RCC Uppdrag RCC. Verka för en jämlik palliativ vård för alla patienter

UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Interprofessionell samverkan astma och kol

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna

V 35. OMG 006 HT 2018 Preliminärt schema med reservation för ändringar. År: 2018 Innehåll Ansvarig lärare /föreläsare. Lokal.

Riktlinje för handrehabilitering

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Nationell nivåstrukturering av analcancerbehandling

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Uppdragsavdelningen Reviderad Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter

Målsättning

Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre

Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi. Stöd för styrning och ledning Remissversion

VI vill TACKA! VIC Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt - Jonna Norman Stockholm 2012

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Transkript:

Svenska EpilepsiSällskapet llskapet RIKTLINJER för HANDLÄGGNING och BEHANDLING av EPILEPSI

2010 November Beslut vid SES årsmötet i Umeå 2011 Januari SES styrelse inbjuder en arbetsgrupp med uppgift att ta fram handläggnings och behandlings riktlinjer Februari Oktober Alla inbjudna svarar ja och manusarbete inleds Arbetsmöte te påp Krapperups slott November Presentation påp SES höstkurs h i Linköping

Till: Generaldirektör Lars-Erik Holm Socialstyrelsen Vi har uppfattat Bäste generaldirektör! att kravet för att initiera arbetet med Den nya neurologin har genomgått en explosionsartad utveckling under de senaste nationella riktlinjer är att specialiteten ska omfatta decennierna. Antalet terapeutiska möjligheter har kraftigt utökats. Behovet av riktlinjer för att ensa vården över landet blir allt tydligare. Det neurologiska sjukdomspanoramat spänner från svåra kroniska sällansjukdomar folksjukdomar, till folksjukdomar. För ett par av de neurologiska folksjukdomarna finns redan idag nationella riktlinjer från er för god vård och omsorg; stroke och demens. Vi vill nu som tar stora lyfta fram samhällsresurser ytterligare 3 neurologiska folksjukdomar i anspråk, där behovet av nationella riktlinjer är akut och där stort förarbete redan är genomfört av professionen. samt att praxisskillnader och ojämlikheter i vård och behandlingar Vi har uppfattat att kravet från er sida för att initiera arbetet med nationella riktlinjer är att specialiteten ska omfatta svåra kroniska sjukdomar som dessutom är folksjukdomar, tar stora samhällsresurser finns i anspråk, med samt behov att det föreligger av praxisskillnader vägledning. och ojämlikheter i vård och behandlingar inom landet och att det därför finns behov av vägledning. Vi, svenska neurologer, anser att samtliga dessa kriterier är uppfyllda för majoriteten av de neurologiska sjukdomsentiteterna, och i första hand för följande tre sjukdomsgrupper: För dessa tre kroniska neurologiska folksjukdomar finns 1. Epilepsi idag 2. Movement disorders, speciellt Parkinsons sjukdom 3. Multipel skleros starkt vetenskapligt underlag för effektiva För dessa tre kroniska neurologiska folksjukdomar finns idag starkt vetenskapligt underlag för flertal effektiva behandlingsalternativ, befintliga kvalitetsregister och genomarbetade behandlingsalternativ, rekommendationer och vårdprogram utarbetade av professionens företrädare (se bilagor 1-3). befintliga kvalitetsregister, Svenska neurologföreningen i samverkan med Epilepsisällskapet, Swemodis och MSsällskapet uppmanar (vädjar till) Socialstyrelsen att inleda arbetet med utformandet av nationella riktlinjer för neurologiska sjukdomar och primärt för ovanstående preciserade tre och genomarbetade folksjukdomar. rekommendationer och vårdprogram Med vänlig utarbetade hälsning av professionens företrädare. Ingela Nilsson Remahl (ordf i SNF)

Svar från n SOS i oktober

Inbjudan från n ILAE augusti 2011 Dear Commission/Task Force Chairs and Chapter Leadership, As the major international epilepsy organization, it is important that the ILAE takes the lead in developing clinical guidelines regarding the practical questions faced everyday by clinicians treating patients with epilepsy. We are seeking volunteers for a new Task Force.

Syfte Att erbjuda ett kunskapsstöd för epilepsibehandling som kan bidra till en god och jämlik vård. Stödet ska finnas lättillgängligt och vara användbart för läkare och sjuksköterskor som i öppenvård möter och behandlar patienter med epilepsi, på neurologmottagningar, inom geriatrik, internmedicin och primärvård, till nytta både för specialister inom området och mindre erfarna kolleger med begränsad erfarenhet av epilepsi.

Bakgrund Dokumenten har tagits fram genom konsensus diskussioner i en expertgrupp. Erfarenheter från lokala vårdprogram i Uppsala och Lund har legat till grund för strukturen. Inom vissa områden finns vetenskaplig evidens men i många fall bygger riktlinjerna på beprövad erfarenhet. Arbetet har haft stor nytta av rekommendationerna för epilepsibehandling från LMVs expertgrupp och hänvisar i relevanta avsnitt till dessa.

Expertgruppen Bergman Charlotta, NL, Akademiska sjukhuset, Uppsala Edelvik Anna, NL, SU, Göteborg Hugoson Anna, NL, SUS Lund Kumlien Eva, NL, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Källén Kristina, NL, SUS Lund Lindberger Martin, NL, KS Huddinge, Danderyds sjukhus, Stockholm Lindbom Ulla, NL, KS Huddinge, Stockholm Mattsson Peter, NL, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Återstår Uppföljning efter synpunkter från SES medlemmar Layout ska finputsas Riktlinjerna läggs ut på SES nya hemsida Varje kapitel kan laddas ner som pdf fil Dokumenten är länkade till varandra för att information inte ska behöva upprepas Hänvisningar finns till ett antal faktarutor som finns samlade i ett separat dokument

Behandling av fertila kvinnor samt vid graviditet Anna Edelvik, Innehåll Basal utredning vid epileptiska anfall och epilepsi Martin Lindberger, Uppföljning efter epilepsidiagnos, läkare Kristina Källén, Uppföljning av epilepsi, sjuksköterskor Anna Hugoson, och Charlotta Bergman, Koncentrationsbestämningar av läkemedel mot epilepsi Ulla Lindbom, Biverkningar av läkemedel mot epilepsi Eva Kumlien, Behandling av epilepsi hos äldre Peter Mattsson,

Svenska EpilepsiSällskapet llskapet RIKTLINJER för HANDLÄGGNING och BEHANDLING av EPILEPSI