EXAMENSARBETE Utplantering av fisk i svenskt sötvatten Tillståndsregleringen Jenni Lundberg 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att utreda de rättsliga förutsättningarna för utsättning av fisk i svenskt sötvatten. Frågor som hur tillståndsregleringen ser ut har angripits med en rättsdogmatisk metod. Fokus har varit på fiskelagen, fiskeförordningen samt Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2011:13). Natura 2000 områden har inte tagits i beaktande i denna uppsats. Utsättning av fisk har en lång historia i Sverige, redan på vikingatiden flyttades fisk från ett vattenområde till ett annat. Risker för bland annat smittsamma sjukdomar, inavel och konkurrens som kan leda till att arter och stammar försvinner från sina ursprungliga vattenområden är konsekvenser av att fel fisk flyttas till fel vatten. Den centrala lagstiftningen i frågan om utsättning av fisk finns i Fiskeförordningen 2 kap. 16, som kräver tillstånd för utsättning av fisk detta söks hos Länsstyrelsen. FIFS 2011:13 är en föreskrift som reglerar utsättningen av fisk. Tillstånd får generellt inte beviljas för främmande art och stam samt fisk med smittsam sjukdom enligt FIFS 2011:13 4 1 och 2 punkten. Om någon planterar ut fisk oaktsamt eller uppsåtligt utan tillstånd är sanktionen böter enligt Fiskelagen 48. Om det anses som ringa skall denne inte dömas till ansvar. Instansordningen som råder enligt Fiskelagen 60 är Länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten, Förvaltningsrätten samt för prövning i Kammarrätten krävs prövningstillstånd. Praxis inom området är liten men det som har påvisats är att utsättningar bör inte beviljas om det avser främmande art och stam, samt om det råder risk för smittspridning. II
Förkortningar Art- och habitatdirektivet Dnr Fiskeförordningen Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992, Om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Diarienummer. SFS 1994:1716 Förordningen om fisket, vattenbruket och fiskenäringen. Fiskelagen Fiskelagen SFS 1993:787. FR Havsmiljödirektivet Prop. Förvaltningsrätten. Europaparlamentet och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008, Om upprättande av ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område. Proposition. Ramvattendirektivet Europaparlamentet och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000, om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. SFS SVA Sveriges författningssamling. Statens veterinärmedicinska anstalt. III
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Syfte... 1 1.3. Frågeställning... 1 1.4. Avgränsningar... 2 1.5. Metod... 2 2. Introduktion... 3 2.1. Definitioner... 3 2.2. Spridning av fisk... 3 2.3. Förutsättningar för att få sätta ut fisk... 4 2.4. Fiskeriverket som spindeln i nätet... 4 2.4.1. Främmande arter och stammar... 5 3. EU lagstiftningen... 6 3.1. Ramvattendirektivet... 6 3.2. Art- och habitatdirektivet... 6 3.3. Havsmiljödirektivet... 6 4. Den nationella lagstiftningen inom fiskeområdet... 7 4.1. Miljöbalken... 7 4.2. Gällande rätt inom fiskeområdet... 7 4.2.1. Den nationella lagstiftningen kring tillståndsregleringen... 7 4.2.2. Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2011:13) om utsättning av fisk samt flyttning av fisk i andra fall än odlingar... 10 5. Riktlinjer för utplantering av fisk i svenskt sötvatten... 13 5.1. De svenska miljömålen... 13 5.2. Fiskeriverkets mål... 14 5.2.1. Försiktighetsprincipen enligt Miljöbalken... 15 5.2.2. Syften med utsättning av fisk... 15 5.2.3. Vattenområden... 16 5.2.4. Riskbedömning... 17 5.2.5. Risker som kommer med utsättningar... 17 6. Praxis... 18 6.1. Instansordning... 18 6.2. Ansökan dnr 623-5380-14-1 Länsstyrelsen Norrbotten... 18 6.2.1 Beslut dnr 623-5380-2014 Länsstyrelsen Norrbotten... 18 6.3. Ansökan dnr 623-24982-14 Länsstyrelsen Skåne... 19 6.3.1 Beslut dnr 623-24982-14 Länsstyrelsen Skåne... 19 6.4 Ansökan dnr 623-4507-13 Länsstyrelsen Norrbotten... 19 6.4.1 Beslut dnr 623-4507-13 Länsstyrelsen Norrbotten... 19 6.5. Ansökan dnr 623-5406-2014 Länsstyrelsen Dalarnas län... 20 6.5.1. Beslut dnr 623-5406-2014 Länsstyrelsen Dalarnas län... 20 6.6. Överklagan till Havs- och vattenmyndigheten Diarienummer 2338-12... 20 IV
6.7. FR 5271-13... 21 7. Analys... 23 7.1. Lagstiftningen... 23 7.2. Fiskeriverkets sektorsmål... 23 7.3. Risker med utplantering av fisk... 24 7.4. Ansökningar och beslut av Länsstyrelserna... 24 7.5. Ekologisk hänsyn... 24 8. Slutsats... 25 9. Källor... 26 10. Bilaga... 29 V
1. Inledning I denna del av uppsatsen kommer uppsatsens bakgrund, syfte, frågeställning, metod och avgränsning att presenteras. 1.1. Bakgrund En vanligt förekommande åtgärd inom fiskevård är avsiktlig spridning av fisk vilket sker genom utsättningar av fisk. 1 För att sätta ut fisk krävs tillstånd. 2 Denna uppsats kommer handla om just detta, tillståndsregleringen vid utsättning av fisk. Det finns olika sorters utsättningar av fisk främst i syfte för att bevara eller förbättra fisket. Vid bevarande av fisket handlar det främst om att rädda den fisk som finns genom stödutsättningar eller återintroduktion av fisk i ett vattendrag där arten eller stammen tidigare existerat. När det handlar om utsättning i syfte att förbättra fisket kan det handla om introduktion i vattenområden antingen i form av främmande arter eller i form av introduktion av fisk som tillhör landets ursprungliga arter eller stammar. Förstärkningsutsättning sker i syfte att förbättra fisket. Kompensationsutsättningar och put-and-take-utsättningar är åtgärder i syfte att förbättra fisket. Detta är helt skilda sorters utsättningar, några berör främmande arter, några berör samma art och stam. Stora skillnader existerar även när det gäller skyddsvärdet av vattenområden. En del vattendrag har högt skyddsvärde och en utsättning skulle kunna bidra till en rad negativa konsekvenser samtidigt som det finns vattendrag som har lågt skyddsvärde där konsekvenser i samma mån inte existerar. 3 Lagtexten, förordningar, föreskrifter, strategier och mål används för att specificera hur tillståndsgivningen skall hanteras. 1.2. Syfte Syftet med denna uppsats är att genom en klassisk rättsdogmatisk metod utreda de rättsliga förutsättningarna för utsättning av fisk i svenskt sötvatten. Uppsatsen kommer att ge en djupare bild av hur tillståndsregleringen ser ut. Uppsatsen kommer även att bidra med en översiktlig bild av hur tillståndsregleringen förhåller sig till ekologisk hänsyn. Jag kommer att utgå från aktuella och relevanta rättskällor för att besvara den aktuella frågeställningen. 1.3. Frågeställning De aktuella forskningsfrågorna som aktualiseras är: Hur ser tillståndsregleringen ut för utplantering av fisk i svenskt sötvatten? Hur förhåller sig tillståndsregleringen för utplantering av fisk i svenskt sötvatten till ekologisk hänsyn? 1 Fiskeriverket informerar 2005:9 Fel fisk i fel vatten, s.18 2 Jordbruksverket 1, 2014 3 Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.5-7 1
1.4. Avgränsningar Denna uppsats avgränsas till tillståndsregleringen för utsättning av fisk inom svenskt sötvatten. Avgränsningen är gjord för att kunna belysa specifikt den svenska lagstiftningen för att kunna ge en djupare bild av hur den nationella lagstiftningen hanterar de rättsliga frågorna för tillståndsregleringen inom utsättning av fisk i svenskt sötvatten. Det svenska sötvattnet berör även mynningsområdena vid kusten, detta betyder att kustvatten kommer att beröras. EU lagstiftningen som ramvattendirektivet, art- och habitatdirektivet samt havsmiljödirektivet kommer att i kortare form beskrivas för att få en viss förståelse av EU lagstiftningen. Uppsatsen berör ej Natura 2000 områdena samt havsvatten. 1.5. Metod Jag kommer att angripa frågeställningen med en klassisk rättsdogmatisk metod vilket medför att jag använder mig av relevant material för att fastställa gällande rätt. Jag har utgått ifrån rättskällor såsom lagar, förarbeten, praxis, doktrin och några olika ansökningar som inkommit till Länsstyrelsen i Norrbotten, Skåne och Dalarna samt beslut grundade på dessa ansökningar. En överklagan till Havs- och vattenmyndigheten samt en dom från förvaltningsrätten kommer även ligga till grund för uppsatsen. Jag har använt mig av några hemsidor som myndigheter ansvarar över för att samla ihop en del av materialet. En del material har tagits från Sveriges sportfiske- och fiskvårdsförbund. Detta material är insamlat för att få en vetenskaplig syn på den ekologiska aspekten. Praxis som hanterar frågan om tillståndsprövning för utsättning av fisk var svår att hitta. Länsstyrelsen prövar ärenden om tillstånd för utplantering av fisk. För att få tag på tidigare beslutade ansökningar tog jag kontakt med Länsstyrelsen Norrbotten, Skåne samt Dalarna som skickade ansökningar i ärenden om utplantering av fisk samt besluten till dessa. Jag har kontaktat diariet på havs- och vattenmyndigheten för att få ut överklagningar och beslut från dem samt förvaltningsrätten som har avgjort ett ärende som avser tillståndsreglering av utsättning av fisk i svenskt sötvatten. Domar från kammarrätten finns inte i frågan om tillståndsansökningar för utsättning av fisk. Uppsatsen är uppbyggd på lagar, förarbeten, praxis, myndighetspublikationer samt relevanta och tillförlitliga webbkällor. Det som kan anses som en brist i denna uppsats är bristen av praxis. Ansökningarna och besluten från Länsstyrelsen Norrbotten, Skåne samt Dalarna bidrar till att få en viss förståelse hur prövningarna av ansökningarna behandlas samt hur besluten kan se ut. En överklagan och beslut som tagits av Havs- och vattenmyndigheten samt en dom av förvaltningsrätten kommer att ge en djupare bild av hur tillståndsregleringen tillämpas. Bristen på rättslig prövning och beslut i högre instanser sänker tillförlitligheten i dessa. 2
2. Introduktion I denna del av uppsatsen kommer jag att ge en introduktion av vad åtgärden utsättning av fisk är samt vad som krävs för att utföra åtgärden. En översiktlig bild av vilka uppgifter och vilken roll Länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten (tidigare Fiskeriverket) har kommer att ges. 2.1. Definitioner Fisk är alla stadier av fisk, vattenlevande blötdjur samt kräftdjur. Vattenområde är en avgränsning som görs utifrån vilket område fisken i vatten kan sprida sig och röra sig inom. Smittsam sjukdom definieras i denna uppsats som en sjukdom som finns med i SJVFS 2002:16, 4 den finns som bilaga till uppsatsen. 2.2. Spridning av fisk Resan för fiskar in i vattenområdena kan ske avsiktligt eller oavsiktligt. En oavsiktlig spridning av fisk är spridningar som görs oplanerat genom exempelvis fisk som tagit sig till vattenområdet via någon transport, smitit från ett akvarium, via agn, via en utsättning av annan art eller från en fiskodling. En avsiktlig spridning är framförallt att aktivt sätta ut fisk. 5 Detta kommer att behandlas i denna uppsats. I uppsatsen kommer utsättning och utplantering att användas synonymt med varandra när det handlar om spridning av fisk. Utsättning av fisk är inget främmande utan användes redan för 2000 år sedan av romarna för att flytta karp från de Kaspiska havet och Svarta havet för odling i vad vi nu kallar Italien. Inom Sveriges gränser gjordes utsättningar av fisk redan på vikingatiden. De första utsättningarna bestod av spridning av inhemska fiskarter, dessa flyttades från sitt ursprungliga utbredningsområde till ett annat. År 1954 blev utplanteringen tillståndspliktig. 6 Utsättning av fisk kan ge negativa konsekvenser för både den ursprungliga genetiska variationen och den förekommande arten. Så små förändringar som en utsättning av enstaka odlade fiskar kan påverka den genetiska variationen hos vildfisken negativt. Detta på grund utav att den odlade fisken oftast är en avkomma från ett fåtal föräldrafiskar. Detta kan leda till både inavel och minskad anpassningsmöjlighet till eventuella miljöförändringar som kan ske. 7 Utsättning av fisk kan leda till spridning av sjukdomar likt virus- och bakteriesjukdomar och parasiter. Fisksjukdomar kan smitta från fisk till fisk samt från fisk till avkomma. Utsättningar av främmande arter bidrar till en risk för spridning av parasiter och sjukdomsalstrande organismer. 8 Sjukdomar som angriper vildfisk kan ge stora ekonomiska och ekologiska förluster för en region och för Sverige. Fiskar som är sjuka kan vara svåra att hitta och hantera, när fiskar 4 1 FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk. 5 Fiskeriverket informerar 2005:9 Fel fisk i fel vatten, s.18 6 Fiskeriverket informerar 2005:9 Fel fisk i fel vatten, s.18 7 Degerman, Erik, Nyberg, Per, Näslund, Ingemar, Jonasson, Dan (1998). Ekologisk fiskevård, s.240 8 Fiskeriverket informerar 2005:9 Fel fisk i fel vatten, s.38 3
saknar möjlighet att uttrycka sig med ljud och mimik. Smittspridningen kan snabbt bli omfattande när smitta mellan fisk även sker mellan fisk och avkomma. En smittad fisk kan snabbt producera en stor mängd smittad avkomma samt att smitta sprider sig snabbt i vatten. 9 2.3. Förutsättningar för att få sätta ut fisk Det finns olika anledningar att sätta ut fisk. De olika anledningarna för åtgärden syftar till att: Skydda arter eller återinföra arter, detta på grund av att arten antingen är hotad eller försvunnit från det aktuella vattenområdet. Kompensera för förlust som skett på grund av vattenkraft och andra mänskliga verksamheter eller åtgärder. I detta fall handlar de om arterna lax och öring. Förbättra fisket i syfte för att utöka arter och fiskar i det aktuella vattenområdet, detta för att gynna fisketurism eller fritidsfiske. För utsättning av fisk krävs tillstånd. Den som vill utföra en utsättning ansöker om tillstånd hos Länsstyrelsen i den aktuella åtgärdens tänkta läns vattenområde. 10 Länsstyrelsen hanterar prövningar av ansökningar som kommer in i fråga om utsättning av fisk. För att bli beviljad tillstånd för att utföra åtgärden måste följande kriterier uppfyllas: Fiskarten som ansökningen aktualiserat får inte vara olämplig för det valda vattenområdet utifrån ekologisk hänsyn. Det får inte finnas risk för smittspridning genom utsättning av fisk. Särskilda regler finns för genetisk modifierad fisk samt andra vattenlevande organismer. Det kan föreskrivas en analys när en utsättning av fisk aktualiseras. Analysen ska visa vilken inverkan åtgärden kan ha på miljön. 11 2.4. Fiskeriverket som spindeln i nätet Fiskeriverket använder sig av sektorsmål för ekologiskt hållbar utveckling. Sektorsmålen skall användas som en vägledning av myndigheter som hanterar frågorna. Sektorsmålen hänvisar till att utsättning av fisk skall utföras på ett ansvarsfullt tillvägagångssätt. Fiskeriverket använder sig av en strategi som baseras på att försiktighetsprincipen ska beaktas vid utplantering av främmande arter och stammar. Försiktighetsprincipen kommer att beskrivas senare i uppsatsen. En riskbedömning ska göras innan nya åtgärder planeras. Riskbedömningen skall fungera som ett underlag där riskerna med en eventuell utsättning skall utredas. Bedömningen skall sedan ligga till grund för beslut i frågan om riskerna är acceptabla och om eventuella åtgärder för att minimera riskerna skall vidtas. Riskbedömningen skall innehålla vilken sorts utsättning som aktualiseras och vilket skyddsvärde det tänkta vattenområdet har. Även nyttan och eventuella risker skall beaktas. Inga utplanteringar får bidra till risker för ursprungliga arter i vattenområdet eller risker för den biologiska mångfalden. 12 9 SVA, 2014 10 Michanek, Gabriel & Zetterberg, Charlotta (2014). Den svenska miljörätten, s.503 11 Jordbruksverket 1, 2014 12 Fiskeriverket informerar 2005:9 Fel fisk i fel vatten, s.15 4
2.4.1. Främmande arter och stammar En främmande art är en art som inte ingår i den ursprungliga faunan i Sverige. Gränsen för vilka arter som ingår i den ursprungliga faunan är arter som funnits i det aktuella området tidigare än 1800-talet. Det vill säga flyttas en art från ett vattenområde till ett annat inom Sverige kan det vara en främmande art om inte arten har sitt ursprung i just det aktuella vattenområdet innan 1800-talet. När det avser stammar handlar det om just den stammen. En stam kan finnas på fler platser än det aktuella området men den härstammar från samma stam. 13 13 Fiskeriverket informerar 2005:9 Fel fisk i fel vatten, s.10 5
3. EU lagstiftningen Denna del av uppsatsen kommer att behandla EU lagstiftningen. Den kommer att presenteras översiktligt för att ge en bild av hur EU har bestämt i frågor om art-, habitat-, vatten- och havsmiljöskydd. I denna uppsats berörs inte tillståndsregleringen för Natura 2000 områden. Detta medför att jag enbart kommer att presentera en kort och översiktlig bild av art- och habitatdirektivet. 3.1. Ramvattendirektivet Ramvattendirektivet hanterar vattenkvalitén och fastställer att målet är att inom 15 år från direktivets ikraftträdande uppnå god ytvattenstatus. Direktivet trädde i kraft år 2000 detta medför att målet är att vid år 2015 ha uppnått god ytvattensstatus. 14 Direktivets syfte är att skydda inlandsytvatten, vatten i övergångzon, kustvatten samt grundvatten. Detta för att förhindra försämringar samt för att förbättra akvatiska ekosystem i de delar som avser ekosystemets vattenbehov. Ramvattendirektivet skall även stödja ett långsiktigt och hållbart nyttjande av de aktuella vattenresurserna samt agera i riktning att förbättra vattenmiljön för att minska och förhindra föroreningar av grundvattnet. Länderna som anknyter sig till direktivet skall även medverka till att dämpa konsekvenserna av torka och översvämning. 15 3.2. Art- och habitatdirektivet Syftet med direktivet är att medlemsstater ska medverka för att bibehålla de livsmiljöer, växter och vilda djur som finns inom gränsen för medlemsstaterna. Detta för att bibehålla den ekologiska mångfalden. Initiativ som tas på grund av direktivet skall grundas i att bevara eller restaurera växter, vilda djur eller livsmiljöer samt att åtgärderna skall ta hänsyn till regionala och lokala utmärkande egenskaper samt kulturella, sociala och ekonomiska behov. 16 Natura 2000 områden är upprättade som bevarandeområden, i syfte för att bevara och restaurera en förmånlig status för de aktuella arter och livsmiljötyper i deras naturliga förekomstmiljö. 17 3.3. Havsmiljödirektivet Direktivet är en ramlagstiftning för medlemsstater. Direktivet omfattar åtgärder som skall utföras för att uppnå en god miljöstatus av den marina miljön innan 2020. Detta för att slå vakt om och bibehålla den marina miljön samt förebygga att den blir sämre och i de fall den blir sämre att restaurera marina ekosystem, samt eliminera risker för den marina biologiska mångfalden såsom utsläpp och föroreningar. 18 14 Europaparlamentet och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000, om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, art 4 15 Europaparlamentet och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000, om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, art 1 16 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992, Om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, art 2 17 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992, Om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, art 3 18 Europaparlamentet och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008, Om upprättande av ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område, art 1 6
4. Den nationella lagstiftningen inom fiskeområdet I denna del av uppsatsen kommer jag att presentera gällande rätt som berör det aktuella ämnet. Lagrum kommer bland annat att citeras i sin helhet för att ge en tydlig bild av när tillstånd för utplantering av fisk hanteras i flera olika lagar. 4.1. Miljöbalken I miljöbalken 8 kap. 3 finns ett lagstöd som hänvisar till regeringen, eller den myndighet som regeringen gett makten till, att utfärda föreskrifter om att skydda djur- eller växtarter i form av förbud eller villkor för utsättning av djur i naturen. Denna paragraf avser främmande djur och arter i områden där de naturligt inte existerar. I vissa fall finns det andra föreskrifter om utsättning som går före. I ärenden som berör utsättning av fisk skall fiskelagstiftningen aktualiseras och miljöbalken skall ej tillämpas. 19 4.2. Gällande rätt inom fiskeområdet I propositionen 2013/14:184 om vissa ändringar i Fiskelagen fastställs vad som är gällande rätt generellt inom fiskeområdet. Utifrån den nationella lagstiftningen består den gällande rätten bland annat av: Fiskelagen SFS 1993:787. Förordningen SFS 1994:1716 om fisket, vattenbruket och fiskenäringen. I denna uppsats kommer den att kallas Fiskeförordningen. Fiskeverkets föreskrifter FIFS. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS. Statens jordbruksverks föreskrifter SJVFS. Inom fiskeområdet finns även EU-rättsliga bestämmelser som antingen är implementerad i svensk lagstiftningen eller direkt tillämpbara. 20 4.2.1. Den nationella lagstiftningen kring tillståndsregleringen Ett citerat utdrag av de aktuella lagrummen som är tillämpbara för tillståndsregleringen av utsättning av fisk kommer att presenteras för att ge en bild av hur olika lagar, förordningar och föreskrifter kompletterar varandra. En kortare beskrivning av hur lagrummen tillämpas presenteras för att i nästa avsnitt behandla redan avgjorda ansökningen för att komma till en slutsats i analysen. Fiskelagen 20 Bemyndigande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken hänsyn som vid fiske ska tas till naturvårdens intressen. Föreskrifterna får dock inte vara så ingripande att fisket avsevärt försvåras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att det i ärende enligt denna lag skall finnas en analys av vilken inverkan fiskemetoder och utsättande av fiskarter har på miljön. Föreskrifterna får innebära att en sådan analys skall göras av den som avser att använda metoder eller sätta ut fiskarter. 19 Prop. 1997/98:45 del 2 Miljöbalk, s.105 20 Prop. 2013/14:184 Ändringar i fiskelagen, s.28-29 7
Fiskelagen 28 Bemyndigande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om krav på särskilt tillstånd och om villkor i övrigt för att fisk skall få sättas ut, flyttas eller odlas. Fiskeförordningen 2 kap. 12 Kostnad av analys. Havs- och vattenmyndigheten får meddela föreskrifter om vilken hänsyn som vid fiske ska tas till naturvårdens intressen. I ärenden enligt fiskelagen (1993:787) får havs- och vattenmyndigheten eller länsstyrelsen besluta om att de ska göras en analys av vilken inverkan en fiskemetod eller utsättande av fiskart har på miljön. Naturvårdsverket ska ges tillfälle att yttra sig över en sådan analys, Havs- och vattenmyndigheten eller länsstyrelsen får besluta om att den som ska använda metoden eller sätta ut fiskarten ska göra och bekosta analysen. När en analys görs av någon av myndigheterna, får denna besluta att den som ska använda den nya metoden eller sätta ut fisken ska betala en avgift som helt eller delvis motsvarar kostnaderna för analysen. Vid bedömning av den enskilde ska svara för kostnaderna för analysen ska hänsyn tas till omfattningen av dennes verksamhet. Fiskeförordningen 2 kap. 16 Krav om tillstånd. För att sätta ut eller flytta fisk från ett vattenområde till ett annat eller för att anlägga och driva en fiskodling krävs tillstånd av länsstyrelsen. Ett tillstånd får förenas med villkor. Tillstånd till fiskodling får meddelas för viss tid. Tillstånd får inte ges för sådana fiskarter eller fiskstammar som är olämpliga med hänsyn till vattenområdets särart. Tillståndet får inte heller ger om det finns risk för spridning av smittsamma sjukdomar. Om någon i en dom eller ett beslut i ett mål eller ärende om vattenverksamhet enligt miljöbalken eller motsvarande äldre bestämmelser är ålagd att vidta en åtgärd som kräver tillstånd enligt första stycket, skall tillståndsprövningen endast omfatta de villkor som behövs för att förebygga spridning av smittsamma sjukdomar. Bestämmelser om att en särskild tillståndsprövning krävs i vissa fall finns i 7 kap. 28 a-29 b miljöbalken. Förordning (2001:452) Fiskeförordningen 2 kap 18 Bemyndigande. Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om fiskodling, flyttning av fisk mellan fiskodlingar och slakt av odlad fisk. Innan verket meddelar föreskrifter som rör frågor om påverkan på miljö i sjöar, vattendrag eller hav ska verket höra Havs-och vattenmyndigheten. Förordning (2006:197) Fiskeförordningen 2 kap 18 a Bemyndigande. Havs- och vattenmyndigheten får meddela 1. föreskrifter om undantag från 17 b som det finns vetenskapliga eller andra skäl för, och 2. ytterligare föreskrifter om utsättning och flyttning av fisk i andra fall än i 18. Innan myndigheten med stöd av första stycket 2 meddelar föreskrifter som rör frågor om fiskhälsa ska myndigheten höra jordbruksverket. Förordning (2011:64) 8
Fiskeförordningen 6 kap. 2 Ansökningsavgift. Havs- och vattenmyndigheten får meddela föreskrifter om ansökningsavgift i ärenden enligt Fiskelagen (1993:787) om denna förordning för 1. fiskelicens och personlig fiskelicens, 2. godkännande av ansökan om tillstånd att fiska i utländsk zon, 3. tillstånd för visst fiske, och 4. tillstånd för att flytta eller sätta ut fisk, med undantag för flytning mellan fiskodlingar. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om ansökningsavgifter i ärenden enligt fiskelagen (1993:787) och denna förordning för tillstånd att bedriva fiskodling och för tillstånd att flytta fisk mellan fiskodlingar. Havs- och vattenmyndigheten får meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn över EU-förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken på fiskeområdet följs. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn över EUförordningar om den gemensamma fiskeripolitiken följs, när de gäller marknadsreglering av fiskeri- och vattenbruksprodukter. Enligt 28 i Fiskelagen får en myndighet utfärda föreskrifter om krav på tillstånd vid utplantering av fisk samt utfärda villkor om utplantering av fisk. 21 Enligt fiskeförordningen 2 kapitel 16 krävs det tillstånd från Länsstyrelsen vid utsättning av fisk för att få vidta åtgärden. 22 Länsstyrelsen hanterar tillståndsansökningarna. Tillstånd kan innehålla villkor och omfatta en bestämd tid. Tillstånd ska ej beviljas om arten är olämplig i det aktuella vattenområdet samt om det finns risk för smittsamma sjukdomar. 23 En myndighet har möjlighet att föreskriva att det krävs en analys om vilken inverkan en åtgärd, som utsättning, har på miljön enligt Fiskelagen. Vidare säger Fiskeförordningen att Fiskeriverket eller Länsstyrelsen får besluta om det ska göras en analys om vilken inverkan en åtgärd som utsättning har på miljön. 24 En ansökningsavgift får tas vid ansökning av tillstånd för att sätta ut fisk. Skulle det bedömas att en analys skall göras skall den bekostas av den som ansöker om tillståndet. Skulle myndigheten vara den som gör analysen kan det bli aktuellt för den som ansöker om tillståndet att betala kostnaden för analysen helt eller delvis genom en avgift. 25 Fiskelagen 42 Påföljder. Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet planterar ut fisk, flyttar fisk eller odlar fisk utan tillstånd eller i strid med annan föreskrift enligt 28 I ringa fall skall inte dömas till ansvar I Fiskelagen 42 första stycket anges böter som påföljd vid oaktsamhet eller uppsåtlig utplantering av fisk utan tillstånd i strid med annan föreskrift enligt 28 i Fiskelagen. Bryter någon mot tillståndskravet, men i de fall det anses som ringa, skall denna inte dömas till ansvar. Definitionen av ringa sätter tyngden på om tillstånd skulle ha beviljats om en ansökan hade gjorts samt om risken för skada är liten. Ingen hänsyn tas till om hur många fiskar som 21 Prop. 1992/93:232 om fiskelag m.m., s.70 22 Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.12 23 SOU 2009:26 Det växande vattenbrukslandet 24 Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.13 25 Fiskeförordningen 2 kap. 12 & Fiskeförordningen 6 kap. 2 9
har planterats ut. 26 4.2.2. Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2011:13) om utsättning av fisk samt flyttning av fisk i andra fall än odlingar Föreskriften FIFS 2011:13 skall tillämpas vid tillståndsärenden angående utsättning av fisk. 27 Tillstånd skall ej beviljas i de fall som avser: Nationellt främmande arter och stammar. Fisk som bär på en smittsam sjukdom. Utsättning av flodkräfta i ett vattenområde som under de senaste två åren varit drabbad av kräftpest. Flyttning av fisk från hav med ett sötvattensområde med vandringshinder för havsöring eller lax i anknytning till ett separat sötvattensområde. 28 Vissa undantag för detta finns i 7 FIFS 2011:13 i form av undantag för fisk som prövats enligt Havsoch vattenmyndigheten metod för smittsamma sjukdomar samt varit i karantän av fisksorten ål av arten Anguilla Anguilla, vissa restriktioner om utsättning av ål finns även i 7. 29 Utsättning av signalkräfta i vattenområden som kommer i kontakt med Norge, har anslutning till områden med antingen akut kräftpest eller innehar ett bestånd av flodkräftan, norr om Dalälven, på Öland eller Gotland, vattenområden där arten inte förekommer vid tillfället eller vattenområden som inte tidigare har beviljats utsättning, Näringsorganism i form av kräftdjur. 30 När de avser 4 2, i FIFS 2011:13, om att tillstånd inte får ges för utplantering av fisk som bär på en smittsam sjukdom samt Fiskeförordningen 2 kap. 16 tredje stycket angående att tillstånd inte skall ges om risk för smittsam sjukdom finns. I dessa två bestämmelser avser det smittsam sjukdom, vilket definieras i 6 FIFS 2011:13. Flyttning av fisk inom Sveriges gränser skall inte ske om fisken visar tecken på någon smittsam sjukdom. Vid en flyttning ska inte fisk flyttas från ett vattenområde eller odling där det funnits oförklarlig dödlighet. Skulle en flyttning vara aktuell från ett EU land eller ett tredje land finns regleringar för dessa i SJVFS 2008:25. 31 Inom vad som definieras som främmande arter anses ej splejk, regnbåge, kanadaröding, bäckröding, signalkräfta, gräskarp samt stammar av arter som har fäste i Sverige och Finland alternativt Sverige och Norge. 32 Arten kanadaröding får enbart planteras ut i vattenområden där arten redan existerar i idag. Arterna bäckröding, splejk samt kanadaröding får enbart beviljas tillstånd för utplantering i vattenområden där arten tidigare har beviljats tillstånd för utplantering. Utplanteringstillstånd 26 Prop. 1992/93:232 om fiskelag m.m., s.70 27 1 FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk. 28 4 FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk. 29 7 FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk. 30 4 FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk. 31 6 FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk. 32 5 FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk. 10
för kanadaröding, bäckröding, gräskarp samt splejk skall utfärdas med villkor om att fisken inte skall ha någon möjlighet till att lämna det beviljade vattenområdet. 33 För utsättning av lax i havet bortom ett mynningsområde skall planteringen omfatta en stam som har sitt ursprung i anknytning till det aktuella vattensystemet. För utsättning av lax i mynnings- eller sötvattensområden skall planteringen omfatta stam som har sitt ursprung i det aktuella vattensystemet eller i det aktuella mynningsområdet. 34 Tillstånd ska inte ges för utplantering av så kallad laxartad fisk av familjen Salmonidae i Strömsåns, Örekilsälvens, Rolfåns, Anråeåns, Arödsåns, Kungsbackaåns, Bäveåns, eller Enningsdalsälvens vattensystem. 35 Åtgärder för att stärka fisket i Idefjorden, Enningdalsälven samt Svinesund skall konsulteras och bestämmas av de myndigheter som hanterar frågan i Norge och Sverige. 36 Tillstånd ska inte beviljas om det finns risk för att skada vattenområden med odlingar av arter eller stammar av landets intresse eller områden som enligt 3 kapitlet i Miljöbalken anses vara av riksintresse för friluftslivet, yrkesfisket eller naturvården eller områden som är av vikt för vattenbruk. 37 4.2.2.1. Förvaring av fisk Vid transporter av fisk som skall sättas ut skall behållaren som används för transport samt all utrustning som varit i någon sorts kontakt med den aktuella fisken desinficeras för att hindra en eventuell spridning av smittsamma sjukdomar. 38 Skulle ett vattenbyte vara aktuellt vid transport av fisk skall detta ske på godkända anläggningar eller efter konsultation av Länsstyrelsen. 39 Det är inte lagligt att använda metoder som, sump eller snarlika anordningar för bevaring av kräftdjur i levande tillstånd när de tas in i Sverige från ett annat land. Kräftdjuren skall bevaras i recirkulerade system. 40 4.2.2.2. Undantag från FIFS 2011:13 Undantag från tillståndsregleringen i FIFS 2011:13 kan göras men enbart efter att ha funnit det enskilda fallet ha en funktion och behov i ett vetenskapligt syfte eller om något synnerligt skäl skulle föreligga. Prövningarna för undantag hanteras inte bara av Länsstyrelsen utan även Havs- och vattenmyndigheten. I de undantagsfrågor som skall prövas av Havs- och vattenmyndigheten skall ansökningen komma Länsstyrelsen tillhanda som i sin tur sänder ansökan vidare. 41 33 5 FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk. 34 8 FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk. 35 9 FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk. 36 3 FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk. 37 4 3, FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk. 38 12 FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk. 39 13 FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk. 40 14 FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk. 41 15 FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk. 11
Vid utsättningar i form av egentliga fiskarter som görs i en privat anlagd trädgårdsdamm som saknar avlopp krävs det inget tillstånd. 42 42 10 FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk. 12
5. Riktlinjer för utplantering av fisk i svenskt sötvatten Denna del av uppsatsen kommer att presentera tanken bakom samt syftet med lagstiftningen. En djupare inblick i de mål och strategier som finns för att hantera tillståndsregleringen på ett konsekvent sätt. En översiktlig bild av de relevanta svenska miljömålen kommer att ges samt en inblick i vilka som jobbar utifrån dessa. 5.1. De svenska miljömålen De svenska miljömålen baseras på ett beslut om olika miljömål för ett hållbart Sverige. Dessa är allmänt formulerade och ska vara en vägvisare för miljöpolitiska beslut. 43 Sveriges Riksdag tog beslutet 1999 om att införa femton olika miljökvalitetsmål. Miljömålen ska vara vägledande för miljöarbetet i syfte att uppnå ett långsiktigt hållbart miljötillstånd. Sverige bör uppnå målen inom en generation. 2005 beslutade riksdagen att införa ett sextonde miljömål Ett rikt växt- och djurliv. 44 De svenska miljömålen innehåller bland annat målet Levande sjöar och vattendrag. Sjöar och vattendrag ska vara ekologiska hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Detta är riksdagens definition av miljökvalitetsmålet om just levande sjöar och vattendrag. Att värna om att behålla vattenmiljöernas naturliga produktionsförmåga är viktig. 45 Miljömålet Ett rikt växt- och djurliv: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Artens livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktig livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Detta är definitionen för miljökvalitetsmålet om ett rikt växt- och djurliv. Mångfald är en viktig faktor för att ekosystemens cirkel skall sluta sig. Mångfalden bidrar även positivt till friluftslivet för den mänskliga hälsan. 46 Miljömålet Hav i balans och levande kust och skärgård ser ut på följande sätt: Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Detta miljömål fokuserar på att bibehålla den ursprungliga vattenmiljöns funktioner som fiske samt tillgången till dricksvatten i sjöar och vattendrag. 47 43 Prop. 2004/05:150 Svenska miljömål Ett gemensamt uppdrag, s.9 44 Höglund, Nils (2008) vattendomar och fiskevård en vägledning, s.14 45 Miljömål 1, 2014 46 Miljömål 2, 2014 47 Miljömål 4, 2014 13
Miljömålet Storslagen fjällmiljö ser ut på följande sätt: Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Detta miljömål fokuserar på skydd för exploatering i form av industrier och turism. Fjällmiljön är känslig för påverkan på naturen och har fortfarande många viktiga platser som bör skyddas. 48 De svenska miljömålen involverar riksdag, regering, myndigheter, länsstyrelser, kommuner, företag samt frivilliga organisationer och enskilda. Riksdagen är den som fastställt de gällande miljömålen. Regeringen bär det övergripande ansvaret för målen. Miljömålsberedningen ger regeringen samhällsekonomiska kostnadseffektiva vägar och råd om hur målen skall kunna nås. Naturvårdsverket arbetar med uppföljning, kommunikation samt använder sig av samhällsekonomiska konsekvensanalyser utifrån miljömålen. Naturvårdsverket ansvarar även för vissa enskilda miljökvalitetsmål. Myndigheterna ansvarar för vissa miljökvalitetsmål samt uppföljning av dessa, vissa myndigheter arbetar inom sina enskilda områden för miljömålen. Länsstyrelsen arbetar med miljömålen utifrån en övergripande och samordnande regional miljömyndighet. Kommunerna kan genom den lokala politiken hjälpa till genom att införa lokala mål och åtgärder för att nå miljömålen. 49 5.2. Fiskeriverkets mål Fiskeriverket har sammanställt översiktliga mål för utsättning av fiske. Målen är direktciterade och ser ut på följande sätt: Skapa förutsättningar för livskraftiga näringar baserade på fiske, öka fiskemöjligheterna, bevara hotade bestånd och sörja för en långsiktig god hushållning med fisktillgångarna. Minimera risken för skadliga effekter av avsiktliga utsättningar och oavsiktlig spridning. Förebygga och minimera risken för spridning av för vattenområdets främmande arter och stammar. Förebygga spridning av parasiter och sjukdomar. 50 Målen ger en bild av hur utplanteringar bör hanteras och betraktas. Målen bidrar till att försiktighetsprincipen är tillämpbar vid utplantering av fisk som anses vara av främmande art och stam. Samt att innan en första utsättning kan göras skall en riskbedömning göras. Kravet på denna riskbedömning ser olika ut beroende på utsättningens sort samt vattenområdets skyddsvärde. Riskbedömningen fungerar som ett underlag där risken ska avvägas mot nyttan samt belysa eventuella åtgärder för att minska risken. Nyttan för den planerade utsättningen ska även bedömas mot andra fiskevårdsåtgärder samt att ett uppföljningsprogram över effekterna av utsättningen kan ställas som krav i det aktuella fallet. 51 48 Miljömål 2, 2014 49 Miljömål 3, 2014 50 Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.4 51 Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.5 14
5.2.1. Försiktighetsprincipen enligt Miljöbalken Försiktighetsprincipen innebär att redan vid risk för miljöskada skall risken beaktas. Denna princip kan leda till att andra åtgärder måste vidtas. Genom försiktighetsprincipen har den som vill vidta åtgärden bevisbördan om den vill komma undan eventuella miljökrav. En annan del av försiktighetsprincipen är krav på kunskap för verksamhetens negativa miljöpåverkan. 52 5.2.2. Syften med utsättning av fisk Syftet för att sätta ut fisk kan delas in i två grupper där ena gruppens huvudsyfte är att förbättra fisket och den andra har som syfte att bevara fisket. Utsättningar i syfte att bevara fisket är en naturvårdsåtgärd som görs för att skydda eller återetablera bestånden. Nyttan av åtgärden måste vägas mot de eventuella risker som finns vid utsättning av fisken. Vid förbättring av fisket skall problemet först och främst angripas genom att påverka produktionen i en gynnsam riktning till exempel genom biotopförbättringar. Detta på grund utav att biotopförbättringar kan ge en långvarig förbättring samt att åtgärden har en liten risk för negativ ekologisk påverkan. I de fall det inte går att angripa problemet på det sättet finns det en möjlighet till att en utsättning efter en riskbedömning kan vara en alternativ åtgärd. 53 Inom de två olika grupperna, bevara fisket samt förbättra fisket, finns det olika typer av fiskutsättningar. Dessa ser ut på följande sätt: 5.2.2.1. Bevarande fiske 1. Återintroduktion är en introduktion av en fisk i ett vattendrag där arten eller stammen tidigare existerat. Innan en återintroduktion i ett skadat vatten som har återställts skall det ges en möjlighet för naturlig återkolonisation om det är möjligt för naturlig återkolonisation samt att den sker inom rimlig tid. Om en naturlig återkolonisation inte kan göras kan en utsättning ske efter en riskbedömning. Först och främst skall fisk från det aktuella vattendraget som tillvaratagits i genbanken användas vid återintroduktion om det är möjligt. I de fall det inte är möjligt skall fisk från samma vattensystem användas. Skulle det inte finnas tillgång till den fisken skall fisk från närliggande eller vatten inom samma region användas. 54 2. Stödutsättning är en sorts utsättning som görs som ett stöd för den redan existerande fisken. Detta får enbart göras efter en riskbedömning och efter att dess förutsättningar har utretts. Skulle situationen vara sådan att det sker för mycket fiske skall fisket regleras. Vid miljöstörning skall det problemet lösas men under tiden kan det vara aktuellt att sättas ut stödutsättningar. Dessa utsättningar skall bestå av den befintliga stammen eller nära besläktad stam. Problemet skall angripas först vid stödutsättningar, utsättningen skall sedan fungera som hjälp för fiskens överlevnad samt att ett uppföljningsprogram ska finnas. 55 52 Michanek, Gabriel & Zetterberg, Charlotta (2014). Den svenska miljörätten, s.33 53 Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.5-6 54 Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.6 55 Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.6 15
5.2.2.2. Förbättra fiske 1. Inom kategorin introduktionsutsättning kan det handla om två olika sorter, antingen introduktion för landets ursprungliga arter och stammar utanför sina naturliga utbredningsområden eller om introduktion för främmande arter samt stammar. För de olika introduktionsutsättningarna är restriktionerna olika. Vid introduktion av landets ursprungliga arter samt stammar skall enbart riskerna för spridning utanför det aktuella introduktionsområdet samt risker för negativa genetiska samt ekologiska påverkan beaktas. Beroende på hur högt respektive hur lågt skyddsvärde ett vattenområde har varierar även omfattningen på hur omfattande riskbedömningen bör vara. Skulle vattenområdet vara fisktomt kan de utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden, detta medför att tillstånd enbart kan ges undantagsvis efter en specifik prövning. En utplantering i syfte av att introducera främmande arter eller stammar skall utföras med stor restriktivitet och med en betryggande kontroll så att åtgärden inte skadar den biologiska mångfalden eller påverkar miljön eller människors hälsa till det negativa. 56 2. Förstärkningsutsättning är en utsättning som görs för att förstärka den art och stam som redan existerar i det aktuella vattenområdet. Fisk som är aktuell att sätta ut i detta syfte är fisk från en lokal stam som det aktuella utsättningsområdet om det inte finns möjlighet till detta skall fisk från samma vattenområde eller vattensystem användas. 57 3. Vid kompensationsutsättning bör målsättningen för utsättningen vara att använda sig av en lokal stam. Vid denna utsättning gäller samma riktlinjer som för vid förstärkningsutsättning samt återintroduktion. 58 4. Put-and-take-fiske eller put-grow-and-take utsättningar handlar om att plantera ut fisk i ett område för att senare fiska upp den. Denna sorts utsättning får endast göras i vattenområden som saknar skyddsvärde samt att den aktuella arten inte existerar inom det aktuella vattenområdet. Villkor kan även bli aktuellt för tillståndet i form av att fisk inte får lämnas kvar i vattenområdet eller att fisken skall vara steril. 59 5.2.3. Vattenområden Vattenområdet är en viktig aspekt i tillståndsprövningen. Vattenområden inventeras och klassificeras genom en skala på lågt alternativt högt skyddsvärde. Vattenområden som har lågt skyddsvärde är inte lika strikt reglerat utan i dessa områden kan det till och med finnas möjlighet till put-and-take-fiske. I vattenområden som har klassificeringen högt skyddsvärde är utsättningar mer reglerade och restriktiva. I dessa områden finns det enbart möjlighet att få sätta ut fisk i förbättrande syfte. 60 56 Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.6-7 57 Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.7 58 Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.7 59 Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.8 60 Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.9 16
5.2.4. Riskbedömning Riskbedömningen består främst av fyra olika delar: 1. Den aktuella risken skall identifieras. 2. Presentera vilka värden som eventuellt kan komma att påverkas vid det aktuella fallet. 3. Presentera eventuella konsekvenser som kan komma att hända. 4. En bedömning som presenterar sannolikheten för att risken av de förutspådda konsekvenserna kommer att ske. Presentationen skall även omfatta alternativa åtgärder som kan vara aktuella för att nå målet av åtgärden. Riskbedömning ska ligga till grund för myndighetsbeslutet som ska fattas i frågan om tillståndsansökan för utsättningen. 61 Det ställs krav om kunskap om utsättningen och introduktionen. Det ställs olika krav på omfattningen av riskbedömningen beroende på vilken kunskap som finns. Om kunskapen är mindre krävs en mer omfattad riskbedömning. Den kunskapen som det ställs krav på är kunskap och erfarenhet om den introducerade arten/stammen samt om det aktuella ekosystemet och organismer som existerar i det aktuella området. En smittskyddsbedömning kommer att krävas vid en riskbedömning i frågan om utsättning av fisk. Vid utsättningar finns det en förhöjd risk för smittspridning till det aktuella åtgärdsområdet. 62 5.2.5. Risker som kommer med utsättningar Genetiska skillnader finns ofta mellan populationer inom en specifik art, speciellt hos de laxartade fiskarna. Populationerna delar ofta in sig i grupper som håller sig ifrån varandra av rumsliga, beteendemässiga och tidsmässiga anledningar. Detta bidrar till att genflödet blir begränsat när populationerna isolerar sig från varandra. Populationerna är det som i fiskevård kallas stam. Stammarna skiljer sig åt genetiskt i egenskaper som tidpunkt för könsmognad, vandringsmönster samt tillväxt. Detta medför att den lokalt anpassade populationen är viktig att bevara eftersom den ökar arternas chans att överleva. 63 Vid utsättningar av främmande stammar och arter finns det en risk för spridning av parasiter och sjukdomar samt även risk för konkurrens och predation som kan bidra till negativa effekter. Historiskt sett har både predation och konkurrens reducerat olika fiskbestånd. 64 De specifika riskerna som presenteras är de risker som kommer i och med att de långsiktiga ekologiska samt genetiska konsekvenserna sällan undersöks innan eller utvärderas efter utsättningar av fisk samt dålig dokumentering om sättfiskens härstamning och odlingshistoria. Det finns en risk att området som sättfisken sätts ut i är ett annat geografiskt område än det den härstammar från. Odlad fisk kan bidra till inavel och genetisk minskad variation samt en förökad risk för spridning av sjukdomar och parasiter. 65 61 Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.10 62 Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.10 63 Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.18 64 Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.19 65 Fiskeriverket informerar 2001:8 Utsättning och spridning av fisk, s.20 17
6. Praxis Det finns inte prejudicerande praxis på området. De domar jag hittade berörde antingen vattenområden som var aktuella att göras till naturreservat som i MÖD mål 1429-08 där miljöbalken aktualiserades då det handlade om att skydda ett planerat naturreservat, eller mål som handlade om kompensationsutsättningar som grundade sig i vattendomar och inte på tillståndsansökningar i ärenden om utplantering av fisk. Vattendomarna grundar sig i att kompensera fisket för de negativa effekterna som uppstått genom mänsklig aktivitet som till exempel byggnad av vattenkraftverk. 66 Jag har kontaktat Länsstyrelser i Skåne, Dalarna och Norrbottens län som hanterar ansökningar och beslut i frågan om tillstånd för utsättning av fisk i svenskt sötvatten. I denna uppsats använder jag mig av det material jag hämtat in av Länsstyrelserna samt av material inhämtat från Havs- och vattenmyndighetens arkiv samt en dom som har prövats i förvaltningsrätten i Göteborg FR 5271-13. En sammanfattning av ansökningarna och besluten av Länsstyrelserna, ärendet som gått upp till havs- och vattenmyndigheten samt förvaltningsrättens dom har sammanfattats i kommande stycken. 6.1. Instansordning Första prövningen utför av Länsstyrelsen, skulle denna överklagas sker detta till Havs- och vattenmyndigheten. Överklagan av Havs- och vattenmyndighetens beslut sker till Förvaltningsrätten. För att kunna överklaga till Kammarrätten krävs det ett prövningstillstånd. 67 6.2. Ansökan dnr 623-5380-14-1 Länsstyrelsen Norrbotten Ansökan om utplantering kom in till Länsstyrelsen Norrbotten den 29 april 2014. Ansökningen avsåg Älvsby sportfiske klubb om tillstånd för utplantering av 350 kilogram 2-5 årig öring, 200 kilogram 2-5 årig röding samt 300 kilogram 2-5 årig regnbåge i Djupträsk, Mattbergstjärn samt Abbortjärn. De tänkta odlarna var Nattbergs, UMLAX och eventuellt Kusträsk. Utplanteringen var planerad maj, september och oktober. De senaste utplanteringarna i samma vatten var utplantering av regnbåge som skedde mars-september samt utsättning av öring och röding i september. Fiskerättsägare i de aktuella vattenområdena var informerade om att utplanteringen skulle utföras. 68 6.2.1 Beslut dnr 623-5380-2014 Länsstyrelsen Norrbotten Tillstånd beviljades med stöd av Fiskeförordningen 2 kap. 16 och FIFS 2011:13 Fiskeriverkets föreskrifter om utsättning av fisk samt flyttningar av fisk i andra fall än mellan fiskodlingar. Tillståndet gällde Älvsby sportfiskeklubb och omfattar 350 kilogram öring, 200 kilogram röding samt 300 kilogram regnbåge i Aborrtjärn, Djupträsket samt Mattbergstjärn. Tillståndet innehöll villkor, som såg ut på följande sätt: att NI äger fiskerätten för utplanteringsvattnet eller har fiskerättsägarens tillstånd att den fisk som sätts ut är fri från sjukdomar att NI efterföljer Havs- och Vattenmyndighetens eller Jordbruksverkets föreskrifter vid påvisad smittsam sjukdom. 69 66 Naturvårdsverket rapport 5475 spridning av främmande populationer i Sverige, 2005, s.30-31 67 60 Fiskelagen 68 Diarienummer 623-5380-14-1 Länsstyrelsen Norrbottens län 69 Diarienummer 623-5380-2014 Länsstyrelsen Norrbottens län 18