2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola
Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha hög kvalitet, för elevernas skull, men också för jobben. Vi vill ha en skola som ger alla elever möjlighet att växa utifrån sina egna förutsättningar. Så får alla barn en god start i livet. Vi vill att svenska föräldrar ska veta att när deras barn kommer hem från skolan har de lärt sig något nytt och blivit väl behandlade. Genom att utbilda och stärka arbetskraften får vi ett rikare och bättre Sverige. Det är bra för människor, för jobben och för Sveriges konkurrenskraft. För att stärka den svenska skolan presenterar vi i dag ett Lågstadielyft, för att ytterligare höja kvaliteten i undervisningen i lågstadiet, och satsningar på tioårig grundskola. Utrymmet i svensk ekonomi är begränsat de kommande åren. Inriktningen är att få de offentliga finanserna tillbaka till balans och överskott. Det betyder att alla reformer behöver vara finansierade, krona för krona. Alliansregeringen har från första dagen arbetat för att förbättra den svenska skolan. Det väljer vi att fortsätta med. Vi har genomfört flera viktiga förändringar. Tidigare uppföljning av elevernas kunskaper, tydligare mål och skärpta behörighetskrav på de lärare som ska undervisa är några exempel. Vi har också tillfört betydande resurser för att stärka skolan, bland annat genom stora fortbildningssatsningar som Lärarlyftet II, Mattelyftet och Läslyftet och genom karriärtjänstreformen för lärare, där statliga pengar finansierar högre löner för särskilt skickliga lärare. Alla våra reformer syftar till att kunskap på nytt ska stå i fokus i skolan. Alliansregeringens satsningar på skolan innebär att staten i år satsar cirka 7 miljarder kronor mer på utbildningsväsendet än 2006, från förskola till vuxenutbildning. Ekonomiska resurser är viktiga, men för att skolan ska bli bättre måste resurserna användas på bästa sätt. Vi ser att elevens framgång i skolan grundläggs redan i lågstadiet, genom tidiga insatser för att se och stötta alla elever. Lågstadielyftet som vi presenterar i dag handlar om att utbilda fler lågstadielärare och satsa på högre kvalitet i elevernas utbildning genom mindre klasser. Dessutom presenterar vi hur mycket vi vill satsa på tioårig grundskola, med skolstart vid sex års ålder och fyraårigt lågstadium. Samlat ger satsningen: Mindre klasser eller fler lärare i klassrummet Fler halvklasstimmar Fler anställda speciallärare Tioårig grundskola med fyraårigt lågstadium Fler utbildade lågstadielärare
Lågstadielyftet del 1: Mindre klasser Regeringen presenterar i dag Lågstadielyftet, som bl.a. innebär ett statsbidrag på 2 miljarder kronor för att höja kvaliteten på undervisningen i lågstadiet. Skolorna får möjlighet att använda pengarna för att exempelvis minska storleken på klasserna, ha fler lärare i klassrummet, ha fler halvklasstimmar eller anställa fler speciallärare. Statsbidraget är en permanent satsning fr.o.m. 2015 och omfattar förskoleklassen t.o.m. årskurs 3. Vi behöver höja kvaliteten på undervisningen under lågstadieåren. Det är viktigt med tidiga insatser för att alla elever ska få hjälp i tid, för att kunna hänga med i andra ämnen. Alliansregeringen ser Lågstadielyftet som en viktig hjälp för att stärka de första skolåren för de ca 450 000 elever som varje år befinner sig i förskoleklass till och med årskurs 3. Lärartätheten i den svenska grundskolan är klart bättre än OECD-snittet. Bättre resultat kommer inte enbart att nås genom att öka resurserna och personalen. Resurserna måste också användas på rätt sätt. Internationell forskning visar att mindre klasser under de första skolåren kan ge positiva effekter på elevernas resultat, särskilt om lärarens kompetens utnyttjas på bästa sätt. I dag finns skillnader mellan skolorna vad gäller såväl klasstorlekar och hur undervisningen organiseras som vilka förutsättningar som finns för att göra förändringar. Med Lågstadielyftet får varje kommunal och fristående skola möjlighet att själv bestämma hur de vill använda statsbidraget, utifrån sina egna förutsättningar och behov. Mindre klasser är en möjlighet, men även halvklasser kan vara ett alternativ. Med halvklasstimmar får läraren mer tid för varje elev och det blir dessutom lugnare och ökad studiero i klassrummet. Lågstadielyftet ska också kunna ge möjlighet att anställa fler speciallärare. Alliansregeringen presenterade nyligen att speciallärarutbildningen kommer att byggas ut, med 600 nybörjarplatser per år, från och med 2015. Lågstadielyftet handlar om att eleverna ska möta fler utbildade lärare. Det betyder t.ex. två utbildade lärare i en klass, snarare än fler elevassistenter. För att de mindre undervisningsgrupperna ska ge största möjliga effekt på resultaten ska statsbidraget delvis också kunna användas för att utveckla arbetssätten, t.ex. med kompetensutveckling eller moderna lärverktyg.
Tioårig grundskola Drygt 1,4 miljarder kronor per år bör gå till den permanenta finansieringen av tioårig grundskola och förlängd skolplikt. Dessutom behövs olika fortbildningsinsatser m.m. som förbereder för reformen, för sammanlagt nära en miljard kronor under åren 2015 2018. Tidigare i år aviserade regeringen att en tioårig grundskola med skolstart vid sex års ålder ska införas. Förskoleklassen ska inte bara bli obligatorisk. Den ska bli en ny årskurs 1 i grundskolan. När ämnen införs i förskoleklassen ska eleven bl.a. ha rätt till särskilt stöd för att nå kunskapskraven i t.ex. svenska och matematik. Det blir alltså tidigare insatser för elever i behov av särskilt stöd. Regeringen har också aviserat att de enda som framöver ska vara behöriga att undervisa i det som nu är förskoleklassen är lågstadielärare. Grundskoleutredningen ska senast sommaren 2015 lämna förslag på exakt hur tioårig grundskola med skolstart vid sex års ålder ska införas, inklusive förslag om övergångsregler och tidplan. För att kunna genomföra reformen så snabbt som möjligt presenterar regeringen nu vad reformen beräknas kosta. Förslaget gör det möjligt att införa tioårig grundskola läsåret 2017/18, dvs. för barn som är födda 2011. Lågstadielyftet del 2: Utbilda fler lågstadielärare Alliansregeringen vill att fler lågstadielärare ska utbildas så att fler elever kan möta duktiga lärare. Därför vill vi att förskollärare som i dag arbetar i förskoleklassen ska få fortbildning. Vi vill även att lågstadielärarutbildningen ska byggas ut. Med möjligheten till mindre klasser och halvklasser växer behovet av utbildade lågstadielärare, dvs. de som i dag är grundlärare med inriktning mot F-3 (förskoleklass t.o.m. årskurs 3). Dessutom blir behovet än större när tioårig grundskola införs, eftersom det innebär att lågstadielärare ska undervisa i fyra årskurser, dvs. fler elever. Regeringen har därför två förslag som syftar till att utbilda fler lågstadielärare. För det första vill vi ta tillvara befintlig kompetens hos dem som jobbar i förskoleklassen. Bland de som i dag arbetar där finns flera olika personalkategorier och drygt hälften av arbetet utförs av förskollärare. Vi vill att de som är legitimerade förskollärare och är tillsvidareanställda i förskoleklass ska få en skräddarsydd fortbildning. Deras befintliga utbildning bör kompletteras med
kunskaper om bl.a. läs- och skrivinlärning. Det ska de kunna tillgodogöra sig under en utbildning som motsvarar ett års heltidsstudier. Tillsammans med den arbetslivserfarenhet de redan har ska fortbildningen leda till lärarlegitimation och behörighet att undervisa i F 3. Under de fyra första åren kan över 3 500 förskollärare i förskoleklassen ges möjlighet att delta i denna fortbildning. Fortbildningen ska kunna läsas på halvfart under två år. Under tiden går förskolläraren ned till 75 procents arbetstid, men behåller hela lönen. Nedsättningen i arbetstiden ska betalas till hälften av staten, till hälften av arbetsgivaren. För det andra vill vi utöka antalet platser på lärarutbildningen, med inriktning mot F-3, så att vi får fler utbildade lågstadielärare. Läsåret 2013/2014 antogs drygt 1 800 studenter till F-3-lärarutbildningen. Antalet nybörjarplatser bör utökas med 700, en ökning med närmare 40 procent. Ökat söktryck betyder att det finns goda förutsättningar att bygga ut antalet platser på utbildningarna. Från 2008 till 2013 har antalet behöriga förstahandssökande till lärarutbildningarna ökat med ca 40 procent. 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Behöriga förstahandssökande till lärarutbildningen Endast ht. Källa: SCB. 2008 2013
Kostnad för Lågstadielyftet och tioårig grundskola Förslagen kommer att aviseras i den ekonomiska vårpropositionen och kommer som konkreta förslag i höstens budgetproposition. De av Alliansregeringens förslag som presenteras i dag innebär en permanent nivåhöjning om cirka 3,7 miljarder kronor per år. I utbildningspaketet ingår också fler delar, både sådant som har aviserats och sådant som kommer att aviseras. Förslag (mnkr) 2015 2016 2017 2018 Perm effekt Dagens förslag Lågstadielyftet del 1: Mindre klasser 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Tioårig grundskola och förlängd 714 1 427 1427 skolplikt (permanenta kostnader) Utbilda fler lågstadielärare fortbildning 68 220 354 320 0 av förskollärare m.m. Lågstadielyftet del 2: Utbilda fler 122 203 285 325 325 lågstadielärare ordinarie lärarutbildning SUMMA UTGIFTSEFFEKT dagens 2 190 2 423 3 353 4 072 3 752 förslag Tidigare aviserade förslag Matte- och NO-lärare fler 121 221 313 365 266 utbildningsplatser och examenspremie Speciallärare fler utbildningsplatser och 87 130 140 150 75 examenspremie Förskollärare fler utbildningsplatser 139 232 325 325 325 Förskolepaket 200 200 200 50 10 SUMMA UTGIFTSEFFEKT 2 737 3 206 4 331 4 962 4 428 dagens förslag och tidigare aviserade förslag
Bakgrund: Tidiga insatser och regeringens reformer Regeringen har sedan 2006 stärkt det pedagogiska innehållet i förskolan, bl.a. med nya mål i läroplanen och fortbildning för förskolepersonalen. Många av regeringens skolsatsningar har haft en tydlig lågstadieprofil. Den elev som inte hänger med de första åren utan saknar basfärdigheterna att kunna läsa, skriva och räkna riskerar att halka efter och få större problem senare under skoltiden. För att fler elever ska klara grundskolan behövs det tidiga insatser; stöd och stimulans i tidig ålder. För att eleverna ska klara skolan är det avgörande att de når kunskapsmålen i årskurs 3. I årskurs 3 finns det nu tydliga kunskapskrav för eleverna. Till dessa mål hör nationella prov, för att lärarna ska kunna följa upp hur eleverna har klarat kunskapskraven och hjälpa dem som behöver extra stöd. Lärarna ska varje år ge skriftliga omdömen till föräldrarna om hur det går för eleven. En särskild läsa-skriva-räkna-satsning har också genomförts. Det innebar statsbidrag för olika satsningar till skolornas huvudmän, med syfte att öka måluppfyllelsen, t.ex. genom fortbildning av lärare. I den elevhälsosatsning som pågår fördelas statsbidrag för personalförstärkningar av bl.a. speciallärare och specialpedagoger inom elevhälsan. Speciallärarutbildningen, som togs bort under Socialdemokraternas tid vid makten, har Alliansregeringen återinfört 2008. Antalet platser byggs dessutom ut i och med budgetpropositionen för 2014. Slutligen innebär den nya lärarutbildningen att det på nytt utbildas särskilda lågstadielärare (grundlärare med inriktning mot arbete i F-3). För dessa blivande lärare krävs bl.a. minst en termins studier i matematik.