Grundläggande fakta digitalkameror

KAPITEL 2 Grundläggande fakta digitalkameror Hur en digitalkamera fungerar På utsidan verkar en filmbaserad och en digital kamera vara detsamma. Du siktar med ett objektiv på ett motiv och trycker ner slutarknappen för att ta en bild. Men inne i kameran finns det stora olikheter. Istället för film har den digitala kameran en liten platta som är täckt med ett nät av ljussensorer. Sensorerna kallas för pixlar (förkortning av engelskans picture element). Pixlar är måttet för upplösning eller digitalbildens kvalitet. Ju fler sensorer, desto finare detaljer registreras, och ju större bild kan du skriva ut. Digitalkameror har så många sensorer att de mäts i megapixlar grupper av en miljon pixlar åt gången. Varje sensor har ett filter som släpper in rött, grönt och blått ljus, som färgämnena för färgfilm. Varje pixel sparar sedan ett varierande värde av färg för varje specifik punkt i bilden. När du trycker ner slutarknappen, registrerar kameran den mängd färg som varje pixel ser. Kamerans mikroprocessor den lilla datorhjärnan som styr en digitalkamera samlar sedan informationen till en digital fil och sparar filen på ett lagringsmedium i kameran. Du kan sedan föra över den filen till en dator eller skrivare, där miljoner små delar av röd, grön och blå data återskapas för att skapa en visuell bild. Rundvandring i en typisk digitalkamera Att titta på digitalkameror är som att besöka ett zoo. Du finner en skrämmande uppsjö av storlekar och former, med 13

14 Kapitel 2: Grundläggande fakta digitalkameror en enorm variation av funktioner. Men trots detta så har alla digitalkameror några gemensamma beståndsdelar. Fram- och ovansida av kameran Kameraframsidorna är väldigt lika från modell till modell, därför att de har de flesta standardelement som både filmbaserade och digitala kameror har. På ovansidan kan det variera lite mer, men räkna med att du hittar de element som illustreras i Figur 2.1. Slutarknapp Strömknapp Sökare Blixt Figur 2.1 Framoch ovansida på en digitalkamera. Objektivlins Kamerorna sätts igång på ett av två sätt. Kameror som skyddar objektivet med en kåpa framför linsen slås på när man skjuter kåpan åt sidan. Kameror utan kåpa har ofta en on/off-knapp på ovansidan av kameran, som i vissa fall även kombineras med play-funktionen så att man kan se filmer och bildspel i kameran. Kamerans sidor och undersida Sidorna av kameran används för olika kontakter och ström (Figur 2.2). Det kan finnas en liten lucka på undersidan eller på en av sidorna som förvarar batterier och lagringsmedium. På andra sidan finns vanligen en mindre öppning som innehåller kamerans utdatakontakt, där du kopplar en kabel för att föra över bilder till

Hur en digitalkamera fungerar 15 din dator eller skrivare eller visa dem på en TV. De flesta kameror har också på undersidan en fattning för att montera på ett stativ. Stativfattning A/V inoch utdata Batterilucka Lagringsmedium Figur 2.2 Undersidan och sidorna. Batterier och lagringsmedium kan vara placerade tillsammans på sidan av kameran eller på undersidan, eller kan ha var sin öppning. Kontakt till dator Baksidan av kameran Kamerans baksida är den sida du kommer att se mest. Tillverkarnas design kan variera på många olika sätt. Figur 2.3 är en LCD-skärm Sökare Lagringsmedium öppet Zoom T OK W Figur 2.3 Baksidan av kameran. Notera att det kan finnas fler knappar och att meny och väljarhjul kan vara arrangerade så att alla riktningarna, upp/ner och vänster/höger, kan styras av bara två pilar. LCD på/av Makroknapp Blixtknapp Menyväljarknappar OK-knapp

16 Kapitel 2: Grundläggande fakta digitalkameror sammansatt blandning av några av de mest populära kameramodellerna. Lägen och funktioner De digitala funktionerna som finns på baksidan av din kamera faller inom två kategorier: lägen och funktioner. Lägen är digitala recept som låter dig snabbt reagera på olika situationer. De är namngivna för de situationer de är designade för, som nattläge, porträttläge eller snöläge. Funktioner är möjligheter som ljud eller videoinspelning som finns tillgängliga i några, men inte nödvändigtvis alla, modeller. Kamerafunktionerna kan vara tillgängliga på ett av tre sätt: Knappar som är arrangerade på kameran. De flesta kameror har knappar för att komma åt kritiska funktioner som zoom, blixt, makro och LCD-skärmen. Eftersom mycket information trängs på ett litet utrymme så kan en knapp göra flera saker, beroende på hur många gånger du trycker på den, eller vilket läge du har inställt när du trycker på den. En ratt på kameran. Många 35 mm filmbaserade kameror har en ratt för att välja manuell exponering. Några tillverkare har därför bara uppgraderat bekanta element för att lägga till digitala lägen. En menyskärm på kamerans LCD-skärm. De flesta av kamerans funktioner, och många mer komplicerade lägesval, syns och kontrolleras från LCD-skärmen. Det finns vanligtvis en knapprad som låter dig kommunicera med menyerna. Där finns ofta en vänster- och högerpilknapp för att ändra inställningar och en Set- eller OKknapp. Menyerna på LCD-skärmen är oftast en kombination av ikoner, som representerar de lägen du kan välja, samt upp/ner- och vänster/högerskalor, som används för att öka eller minska de manuella inställningarna.

Kamerans fem basfunktioner 17 Kamerans fem basfunktioner Varje digitalkamera, vare sig den är packad med funktioner eller minimalistisk, innehåller fem funktioner som du absolut måste kunna behärska. Några av dem är vanliga på filmbaserade kameror, andra är uteslutande för digitalkameror: Slutarknapp Zoom Blixt LCD-skärm Kvalitet/upplösningsinställningar Digitalkameror tar så bra bilder i automatiskt läge att du kan använda läget för all fotografering, utan att någonsin behöva några andra delar än dessa basfunktioner av kameran. Slutarknapp Slutaren är den absolut viktigaste funktionen på hela kameran. När du är i automatiskt läge och trycker ner slutarknappen hela vägen, kalkylerar kameran rätt avstånd för att fokusera objektivet på det motiv den ser. Den bestämmer också hur stor öppning linsen måste ha för att fånga tillräckligt ljus för bilden. Sedan knäpper den bilden. Men när slutarknappen är halvt nedtryckt är den ett kraftfullt verktyg. Använd på detta sätt, tar du över kontrollen och går förbi den automatiska fokuse- Figur 2.4 Kamerans autofokus blev lurat av reflektionen från den ljusa lampan som lyser i fönstret i mitten av bilden. Resultatet blir att det dansande paret är oskarpt.

18 Kapitel 2: Grundläggande fakta digitalkameror ringen och exponeringen, när det behövs för att ta en bra bild. Gå förbi autofokus När ett motiv inte är centrerat i bilden eller när det finns något väldigt ljust motiv nära mitten, så kan autofokusen inte bedöma rätt avstånd (Figur 2.4). Flytta kameran tillfälligt så att det tänkta motivet är i mitten av bilden och tryck ner slutarknappen till hälften. Komponera om bilden och fortsätt nedtryckningen hela vägen ner för att ta bilden. Gå förbi autoexponering Autoexponeringen mäter rätt mängd av ljus som behövs för att få en bra bild. Om det finns speciellt ljusa eller mörka områden nära mitten av bilden kan det lura exponeringen. Än en gång kan slutarknappen hjälpa dig att kompensera. Flytta kameran så att ett område med rätt Figur 2.5 En ljus bakgrund kan lura autoexponeringen (till höger). Att ställa in autoexponeringen till förgrunden levererar rätt nivå av ljus (ovan).

Kamerans fem basfunktioner 19 mängd ljus finns i mitten av bilden och tryck ner slutarknappen till hälften. Komponera om bilden och fortsätt nedtryckningen hela vägen (Figur 2.5). Det är möjligt att situationen kräver mer finess än att bara återställa autoexponeringen. Läs Avancerade kameraprinciper längre fram i detta kapitel för en förklaring av några av de manuella redskap du kan få hjälp av inför mer utmanande fokus- och exponeringsproblem. Zoom Zoomkontrollen låter dig komponera bilden utan att flytta på dig. Detta är en väldigt praktisk funktion som du kommer att använda ofta. Du kan ändra från en vidvinkelbild till en närbild utan att röra på dig en centimeter. Titta bara genom sökaren (eller LCD-skärmen) och tryck på zoomknappen för att flytta in eller ut. Likaväl som zoomen funkar genom att flytta linsen, har de flesta digitalkameror även digital zoom, men du måste för det mesta slå på den i funktionsmenyn. I de flesta fall kommer du att vara nöjd med resultatet med digital zoom avstängd, och enbart jobba med den optiska zoomen. I kapitel 3 Fotografera människor och kapitel 4 Fånga rörelse hittar du råd för att använda de olika typerna av zoom mer effektivt. Blixt Blixten lägger till nog med ljus för att få en välexponerad bild när inte tillgängligt ljus är tillräckligt. De flesta kameror använder blixten automatiskt när det behövs. Efter att blixten har använts blir det en kort fördröjning medan blixten laddar om. När blixten är påslagen, syns ett stadigt orangefärgat sken i sökaren för att indikera att blixten är laddad och redo. När skenet blinkar så är inte blixten laddad eller det finns inte tillräckligt med ljus för att ta bilden utan blixt. Om det inte finns tillräckligt ljus för att få en bra exponering, men du ändå inte vill använda blixten,

20 Kapitel 2: Grundläggande fakta digitalkameror så tillåter de flesta kameror dig att slå av den. Denna manöver skapar problem, men i kapitel 5 finns det några förslag för att lösa dem. Digitalkameror erbjuder ofta några sofistikerade funktioner, förutom de vanliga blixt på och blixt av. Både Avancerade kameraprinciper längre fram i detta kapitel och kapitel 3 förklarar hur du undviker röda ögon, hur du förbättrar motljusbilder och hur du finjusterar blixtens styrka. LCD-skärm LCD-skärmen som finns på digitalkameror är överlägsen vanliga filmbaserade kameror, och är för det mesta bättre att använda än sökaren när du komponerar din bild. Alla kameror har en sökare, vilket är en liten lins som du ser genom för att komponera bilden. Men sökare kan vara bedrägliga. Gör/Gör inte: Stäng av LCD-skärmen när du kan Använd inte skärmen om du inte behöver den. Även om LCD-skärmen är en av de främsta fördelarna med digitalkamerarevolutionen, så är den också en batterislukare. Om du fotar i automatiskt läge och du inte behöver någon av kamerans specialfunktioner, så ska du stänga av den. Dina batterier kommer att räcka längre. Detta tips är speciellt viktigt om du tar med dig kameran där det inte finns tillgång till elektricitet, som på stranden eller på en campingresa. LCD-skärmen visar exakt vad kamerans lins ser. Den ger dig en precis förhandsvisning av hur du komponerat bilden och låter dig ta bättre beslut innan du tar bilden. Efter att du tagit bilden kan du kolla resultatet och ta en ny bild om du inte är nöjd. Det finns nästan alltid en knapp bredvid LCD-skärmen som låter dig sätta på eller stänga av skärmen (som förinställning är den vanligtvis påslagen när du slår på kameran). LCD-menyn På LCD-skärmen finns de mer sofistikerade och spännande funktionerna i din digitalkamera gömda. Det finns vanligtvis en meny-knapp bredvid LCD-skärmen. Tryck på den och du får tillgång till de flesta digitala funktionerna inklusive digitala funktioner som man finner i filmbaserade

Kamerans fem basfunktioner 21 kameror, som exponerings- och fokuseringsinställningar, liksom ett gäng funktioner som bara finns på digitalkameror för att automatisera uppgifter som annars krävde kilovis med extra fotoutrustning och olika typer av filmrullar. De flesta exempel i denna bok kräver denna typ av digitala menyfunktioner för att ta bra bilder. Kvalitet och upplösning Förutom upplösning, så är den del som påverkar kvaliteten av bilden mest något som kallas kompression. Detta är en teknik för att göra stora bildfiler mindre och därför enklare att föra över till en dator. Men ju mer komprimerad en bild är, desto mindre detaljer innehåller den, och ju lägre blir kvaliteten. Du kan ta en bild med många megapixlar, men om den är väldigt komprimerad, så kan den se sämre ut än mindre bilder som är mindre komprimerade. De flesta kameror tillåter dig att välja inställning för både filstorlek (upplösning) och kvalitet (kompression). Välja rätt upplösning För de flesta så är det opraktiskt att ta varje bild i högsta upplösning. Ju högre upplösning, desto större filstorlek; ju större filstorlek, desto mindre antal bilder ryms på minneskortet (se Hur många bilder fyller ett kort? senare i detta kapitel). Priset på lagringsmedier sjunker för varje dag, men enorm lagringskapacitet kostar fortfarande mycket. Ibland är högt upplösta bilder bara utrymmeskrävande. Om du tar bilder för webben eller för att skicka e-post och aldrig tänker skriva ut dem, så måste du förminska storleken för att skicka dem Gör/Gör inte: Spara förinställningarna Bespara dig en massa jobb genom att låta kameran komma ihåg dina senaste inställningar. Det finns inget mer irriterande än att ha gjort en massa inställningar, sedan bli distraherad av något och kameran stänger av sig själv och du måste göra om alla inställningar igen. De flesta kameror låter dig antingen återställa till kamerans originalinställningar när du stänger av den, eller spara de inställningar du gjort när du stänger av den.

22 Kapitel 2: Grundläggande fakta digitalkameror eller visa dem. Det ökar arbetsbördan och är slöseri med tid. Varför inte fota i den storlek du verkligen behöver istället? Välja rätt kvalitet Det finns ingen industristandard för terminologin för kvalitetsinställningar. En kamera kan ha två kvalitetsinställningar, eller så många som fyra. Och kvalitetsinställningarna kan variera beroende på bildstorleken du valt. Några kameratillverkare, till exempel, erbjuder väldigt hög komprimering på de minsta bildstorlekarna, som används för e-post och Internet, men inte på större bildfiler som troligen ska skrivas ut. Även när två stora tillverkare använder samma namn för att beskriva sina kvalitetsnivåer så kan de faktiska filerna vara i olika storlekar. Till och med olika kameror från samma tillverkare kan skilja sig åt, beroende på när kameran släpptes ut på marknaden och dess megapixelstorlek. På det hela taget, du ska välja kamerans högsta kvaliteter för bilder du vill skriva ut i stora storlekar, mellannivåer för mindre ögonblicksbilder och låga kvaliteter för bilder du ska skicka via e-post eller publicera på webben (Figur 2.6 och 2.7). Ändra inställningar I de flesta fall kan du välja bildstorlek och kvalitet under samma avdelning på din LCD-skärm. Denna meny låter dig också ändra den typ av fil du vill skapa (se Bildfiltyper här nedan). I sådana fall sparas information om kvalitet och upplösning separat för varje bildtyp du väljer. I de flesta kameror, fast inte i alla, när du valt upplösning och kvalitet, sparas dessa inställningar även när du stänger av kameran. Bildfiltyper Med digitalfotografi behöver du inte välja mellan dia- eller negativfilm, eller dagsljusfilm eller film för dåligt ljus, som du behöver göra med filmbaserade kameror. Men din digitalkamera kan du ta och spara bilder i fler än ett filformat. Liksom filmtyper är de olika filtyperna designade för olika ändamål.

Bildfiltyper 23 Figur 2.6 Vid inställning för högsta kvalitet och upplösning blir stadssilhuetten skarp. Denna upplösnings- och kvalitetskombination ger dig en bra 11 x 15 fotokopia likaväl som en bra 15 x 20 och 20 x 27 kopia. Figur 2.7 Vid den lägsta upplösningen och kvaliteten så blir detaljerna klart sämre. Notera båten på floden. Denna kombination av inställningar är acceptabel endast för bilder tänkta för e-post eller webben.

24 Kapitel 2: Grundläggande fakta digitalkameror Hur många bilder fyller ett kort? Denna fråga på allas läppar är inte lätt att svara på. Kvaliteten och storleken på bilden du har valt avgör svaret, likaväl som märket och modellen på din kamera. I alla kameror gäller ju högre kvalitet och upplösning desto mindre utrymme för bilder på kortet. Eftersom standarden för kvalitet och bildstorlek du kan välja mellan varierar mellan olika tillverkare, kan en kapacitetstabell bara gissa sig till antalet bilder din kameras minneskort klarar av. Denna tabell erbjuder exempel för lagringsutrymme för olika bildstorlekar på ett 256 MB stort kort. När du använder den för att räkna ut hur många minneskort du behöver, börja med att anta att kortet klarar det minsta värdet bilder, tills du får ett grepp om din kameras egen lagringsförmåga. Bildupplösning Bildkvalitet Antal bilder på (pixlar) ett 256 MB kort 640 x 480 lägsta 2240 3840 låg 1280 1440 medium 720 880 högsta 460 560 1024 x 768 låg 640 960 medium 320 480 högsta 190 250 1280 x 960 låg 560 800 medium 380 480 högsta 190 250 1600 x 1200 låg 560 720 medium 320 380 högsta 160 200 2048 x 1536 låg 250 320 medium 95 160 högsta 60 90 2272 x 1704 låg 190 285 medium 60 125 högsta 15 45 Notera att de flesta kameror har funktioner för att hålla reda på hur mycket utrymme du har kvar på kortet och visar siffran för återstående antal bilder vid kamerans aktuella inställningar.

Avancerade kamerabegrepp 25 Det finns tre filtyper som digitalkameror kan erbjuda: JPEG, TIFF och RAW. Alla kameror kan spara i formatet JPEG, vilket också är kamerans fabriksinstsällda format. Om kameran inte låter dig ändra filformat, sparar den JPEG-bilder. Andra kameror kan också erbjuda filformat som behåller mer information och mycket bättre bildkvalitet än JPEG. Om din kan det, så kan formatet antingen vara TIFF eller RAW (inte alla kameror erbjuder alla tre typerna). TIFF eller RAW är att föredra om du planerar att föra över dina bilder från kameran till datorn för att redigera dem, eller om du fotar med högre upplösning och kvalitet för att förstora dina kopior. Filformaten RAW och TIFF är bara värda att använda om du har en dator och programvara som kan arbeta med dem. De förbrukar betydligt mer lagringsutrymme än JPEG, och många digitala fotolabb accepterar dem inte för att göra kopior, då de inte kan läsa dem. Men, om du är duktig på bildredigering så kan du redigera bilderna i dessa format och spara kopior i JPEG för att skriva ut eller användas av ett fotolabb. Avancerade kamerabegrepp Det automatiska läget i de flesta digitalkameror ger dig bra, och ibland fantastiska, bilder, speciellt under idealiska förhållanden. Men ibland kan förhållandena vara mer utmanande, som nattbilder eller att ta bilder under lysrörsljus. I sådana fall bör du utforska några av din kameras mer avancerade möjligheter. I den här boken kommer du att hitta många lösningar för flera av dessa typer av situationer. För att utnyttja dessa möjligheter och experimentera med framgång, hjälper det att förstå några fler av kamerans funktioner. Slutarhastighet På filmbaserade kameror finns en fysisk slutare inne i kameran som stänger och öppnar linsen. Hur lång denna process tar kallas slutartid. På digitalkameror Tips: Du kan blanda filtyper och storlekar på samma minneskort. Så du kan använda olika format för olika bilder, bara genom att ändra inställningarna.

26 Kapitel 2: Grundläggande fakta digitalkameror är slutartiden den tid det tar för pixelns sensor att fånga bilden. Teknologin kan variera, men konceptet är detsamma. En snabb slutartid låter dig frysa bilden. En lång slutartid fångar rörelseoskärpa och låter dig fånga mer bildinformation i ljussituationer med begränsat ljus. Slutartider kan ibland anges med olika kameralägen (se kapitel 4 Fånga rörelse för mer om olika slutartidslägen). De kan också finjusteras i manuellt läge. Exponeringskompensation För att dra nytta av kamerans autoexponering plus en viss grad av kontroll, kan en del kameror erbjuda exponeringskompensation. Med denna funktion kan du ställa in autoexponeringen att bli något ljusare eller mörkare än kamerans första mätning, för att tona ner blänk i kraftigt solljus eller för att förbättra högdagrar i djup skugga. De flesta inställningarna för exponeringskompensation anger kompensationen i positiva eller negativa siffror med decimaler (Figur 2.8). En siffra i positiv riktning gör bilden ljusare och en negativ siffra gör bilden mörkare. Kapitel 5 och 6 tar upp flera situationer med fokus och exponering där exponeringskompensation kan användas. Figur 2.8 Exponeringskompensation är tillgänglig i manuellt läge. Denna skärm visar hur du ökar eller minskar exponeringen genom att flytta reglaget upp eller ner.

Avancerade kamerabegrepp 27 Blixtkorrigering Om du behöver använda blixten, men tycker att den resulterande bilden är för ljus, för mörk eller för skarp, kommer du att uppskatta om din kamera erbjuder blixtkorrigering. Vanligtvis finns det som val under en av LCD-menyerna och erbjuder en skjutbar skala så att du kan finjustera hur mycket blixt som ska användas. Vitbalans Om du fotar i ett speciellt ljus, till exempel inomhus med artificiellt ljus, kan du råka ut för besynnerliga resultat. Eftersom artificiellt ljus har en annan färgtemperatur än naturligt ljus, kan en bild bli för röd eller för grön (Figur 2.9). Digitalkameror har en fan- Figur 2.9 En bild tagen i glödlampsljus utan vitbalans är väldigt röd (infälld). Den större bilden visar samma motiv med justering för glödlampa vald.

28 Kapitel 2: Grundläggande fakta digitalkameror tastisk funktion som kallas vitbalans (även förkortad till WB) som förebygger dessa problem helt. Vitbalansinställningen (Figur 2.10) kan justera för: Glödlampsljus (Incandecsent) Lysrörsljus (Fluorescens) Molniga dagar Soliga dagar (högtstående sol) Figur 2.10 En vitbalansinställning erbjuder flera ikoner som representerar olika typer av ljussituationer för inom- och utomhus. De flesta kameror har också en automatisk inställning för att avgöra bästa vitbalansen för en bild, men komplicerade ljuskombinationer (som naturligt ljus från ett fönster kombinerat med lampor inomhus) kan förvirra kameran. Dessutom handskas varje kamera lite olika med vitbalansen, så två olika modeller kan ta olika beslut i automatiskt läge. Nyckeln är att experimentera.