Energiinventering. för Landskrona stad

Energiinventering för Landskrona stad 2014 1

Innehållsförteckning Syfte... 3 Avgränsningar... 3 Framtagande av uppgifter... 3 Inledning... 4 Upplägg... 4 Ingående energistatistik... 4 Kompletteringar pga. Kvalitetsbrister i statistiken... 5 Övriga statistikkällor... 5 Sekretessbelagd energistatistik (KRE)... 6 Hantering av sekretess... 6 Fjärrvärme statistik... 8 Övrig energi... 10 Vindkraftsverk... 11 Sol-el och solvärme... 14 Biogas... 14 Energiläget (energibalans 2012)... 15 Energibalans 2012... 15 Slutanvändning... 16 Uppvärmning av hushåll... 17 Försörjningstrygghet - el... 18 Persontrafiken... 19 Cykelresor... 19 Kollektivtrafik (buss)... 20 Personbil... 20 Planering och byggande... 22 Kollektiv trafiken i Landskrona... 22 Stadens egna verksamheter... 24 Kommunala fordonsflottan... 24 Kommunala flygresor... 26 Kommunala fastigheter... 27 Bilagor... 31 2

Syfte Syftet med energiinventering är att skapa en samlad bild av energiförsörjning och energianvändning inom kommunens gränser. Inventering skall ge en helhetsbild och peka ut förutsättningarna för en energiomställning i mer hållbar riktning, ge handlingsberedskap och underlätta beslutsfattande i energi- och miljöfrågor. Inventeringen skall dessutom öka samverkan mellan de förvaltningar och bolag som arbetar med energifrågor på olika sätt. Avgränsningar Energiinventeringen omfattar hela energisystemet inklusive transportsektorn, vilket är en viktig del med tanke på trafikens stora och växande påverkan på miljön. Gods- och varutransporterna på väg, järnväg och sjöfart kommer inte att presenteras i denna inventering. Detta på grund av omfattande arbete som krävs för att dela upp transporterna. Istället kommer endast totala slutanvändningen från transporter att presenteras. Nulägesbeskrivning av tillförsel och användning från förgående energiplan (2009) används som underlag för jämförelse med nuvarande inventering. Framtagande av uppgifter Arbetet med energiinventeringen har tagits fram med hjälp utav en arbetsgrupp som består av representanter från Stadsbyggnadsförvaltningen (SBF), Miljöförvaltningen (MF), Landskrona Energi (LEAB), Landskrona Svalöv Renhållnings (LSR), LandskronaHem (LaHem), Teknik- & serviceförvaltningen (TS) och Landskrona hamn (LaHamn). I ledningsgruppen ingår chefer för dessa förvaltningar och bolag. Till arbetet med energiinventering hör också en referensgrupp som fungerar som bollplank under informationsinsamlingen. I referensgruppen ingår Statistiska Centralbyrån (SCB), Länsstyrelsen Skåne, Trafikverket (TRV), Skånetrafiken, Trafikanalys (TRAFA) samt Regional Utveckling & Samverkan i miljömålssystemet (RUS). Arbetsgruppen är uppdelad i fyra delgrupper: Produktion och distribution, med deltagare från LEAB (sammankallande), LSR och SBF. Användare och information, med deltagare från LaHem (sammankallande), LEAB och SB. Transporter, med deltagare från LaHamn, MF och SBF. Myndighet och fysisk planering, med deltagare från SBF och MF. 3

Inledning Rapporten Energiinventering för Landskrona stad påbörjades 2014 och är tänkt att ge en övergripande bild av energiläget i Landskrona mellan åren 1990-2012. Som vägledning till arbetet användes metodbeskrivning Energibalans för Skåne som utfärdadats av Länsstyrelsen i Skåne och var tänkt att fungera som vägledning för andra län, kommuner och aktörer i arbete med SCBs energistatistik. Inventeringen för Landskrona stad är tänkt att presentera tillförsel, produktion och slutanvändning för olika energislag samt utvecklingen genom åren. Rapporten kommer även ge en detaljerad bild över Landskrona stads energibalans 2012 (presenterat i Sankey diagram). Förutom redovisning av energibalansen kommer även energi uppgifter över de kommunala verksamheterna redovisas (energianvändning i fastigheter och energiförbrukning för transporter). Upplägg Rapporten följer samma arbetssätt som Energibalasen för Skåne och beskriver utförligt de kompletteringar och avvägningar som gjorts vid sammanställningen av energistatistiken. Energistatistiken har krävt olika bearbetningar under sammanställningen över Landskrona stads energiläge. Den ingående statistiken är hämtad från olika källor med olika uppgifter från år till år. Dessa avvikelser i underlaget har krävt bearbetning av inhämtad statistik för att möjliggöra jämförelse mellan åren. Statistiken har även krävt diverse avvägningar och kompletteringar pga. kvalitetsbrister och sekretessbelagda uppgifter i energistatstiken. Avvägningarna och kompletteringarna kan delas upp i tre delar: Ingående energistatistik Kompletteringar pga. kvalitetsbrister i statistiken Sekretessbelagd energistatistik. Metodbeskrivningens första del går igenom hur statistiken har hanterats för att möjliggöra jämförelse mellan åren. Andra delen går igenom hur olika avvägningar och kompletteringar använts för att förbättra kvaliteten av det statistiska underlaget. Den sista delen beskriver de metoder som använts för att hantera sekretessbelagda uppgifter i SCBs statistik. Ingående energistatistik Kommunal och regional energistatistik (KRE) Utgångspunkten för insamlad energistatistik för Landskrona stad har skett från SCBs sammanställning (Kommunal och Regional energistatistik, KRE). SCB har sedan 2003 fått i uppdrag att sammanställa bearbetad statistik från KRE, statistiken hämtas från fem undersökningar: 1. Årligt el-, gas-, och fjärrvärmestatistik (AREL) 2. Industrins energianvändning (ISEN) 3. Oljeleveranser kommunvis inledning (KomOlj) 4. Dieselanvändning inom jordbruket 5. Energistatistik i småhus. Bearbetning av statistiken gör att KRE publiceras med en fördröjning på två år, varför uppgifter för 2012 är den mest aktuella statistik som finns att tillgå idag. Den kommunala och regionala energistatistiken har fr.o.m. 2009 fått ett nytt utseende. I förgående statistik var bränslen sorterade i egna bränslekategorier. I den nya statistiken från 2009 och framåt används istället en aggregerad indelning av bränsleslagen i fast, flytande och gas för förnybara och 4

icke förnybara bränslen. För att möjliggöra jämförelsen mellan de nya och gamla uppgifterna från KRE-statistiken har de gamla bränsleslagen sorterats i de nya bränslekategorierna enligt Tabell 1. Tabell 1 Bränslekategorier från KRE statistik mellan 1990-2008 och nya bränslekategorier i KRE 2009-. Bränslekategori i KRE fr.o.m. 2009 Bränslekategori i KRE 1990-2008 Icke förnybar (Fast) Stenkol, koks, avfall (50 %), torv, övrigt (50 %) Icke förnybar (Flytande) Bensin, diesel, eldningsolja 1, eldningsolja >1 Icke förnybar (Gas) Gasol, naturgas Förnybar (Fast) Trädbränsle, avfall (50 %), övrigt (50 %) Förnybar (Flytande) Avlutar Förnybar (Gas) - Bränsle kategorin Övrig energi från gamla energistatistiken (1990-2008) har valts att exkluderas i sammanställningen. Kompletteringar pga. Kvalitetsbrister i statistiken Kvalitén på inhämtad statistik från KRE har försvagats av olika anledningar. De undersökningar som KRE bygger på startade med syfte att ta fram energistatistik på riksnivå. Det var inte menat att denna statistik skulle användas på kommunal nivå. Av denna anledning finns det många osäkerheter och avvikelser när statistiken bryts ner på kommunal och regional nivå, som i stort kan försummas på nationell nivå. Det förekommer även bortfall av statistik för vissa år, detta kan bero på att företag eller arbetsställen inte besvarat SCBs utskick. Dessa uppgifter kan kompletteras i efterhand genom kontakt med företag och industri. Utöver dessa bortfall och brister ingår inte vissa uppgifter över produktion och användning av olika energislag inom ramen för KRE. Flera av bortfallen är möjliga att komplettera genom uppgifter från andra källor, medan andra bortfall anses vara ogörliga. Detta innebär att det saknas uppgifter över viss energianvändning och för vissa produktionstyper. Exempelvis flygbränslen, mindre värmepumpar och användning av gas i hushållssektorn, samt användning fast förnybart bränsle i flerbostadshus och fritidshus. Nedan följer en genomgång av kompletteringar och avvägningar som gjorts pga. kvalitetsbrister i statistiken. Övriga statistikkällor Övriga statistikkällor som används har varit för framtagning av följande statistik: - Transportstatistik (TRAFA & RUS) - Kollektivtrafikresor (Skånetrafiken) - Förbrukning hushållssektorn (Landskrona Hem) - Statistik över kommunala verksamheter, fastigheter, tjänsteresor samt fordonspark (SB & MF) All statistik från ovanstående områden har i flesta fall varit kompletta och har krävts endast mindre kompletteringar. De uppgifterna som inhämtats från olika förvaltningar har antagits hålla god kvalitet. Det återstår diverse kompletteringar från den kommunala statistiken (främst från fastighetsbeståndet, A temp ) och bearbetas när mer information finns tillgänglig. 5

Sekretessbelagd energistatistik (KRE) Arbetet med energibalansen för Landskrona stad har försvårat kraftigt pga. de sekretessbelagda uppgifterna i SCBs energistatistik. Sekretessen gör att flera uppgifter om total slutanvändning av olika bränslekategorier och sektorer i Landskrona är okända. Bakgrunden till dagens sekretess är en hårdare tillämpning av offentlighets- och sekretesslagstiftningen (SFS 2009:400). Lagen har genomgått flera förändringar sedan första året den började tillämpas i den kommunala och regionala energistatistiken 2005. Tillämpningen av lagstiftningen har sedan dess skärpts, vilket påverkat 2009 och 2012 års statistik. Tabell 2 visar hur de sekretessbelagda uppgifterna presenteras från ett utdrag ur KRE. Energistatistik sekretessbeläggs av tre primära anledningar: A Det måste finnas minst tre objekt i varje cell B Ett objekt får inte dominera med mer än 50 % av cellvärdet C Två objekt från inte dominera med mer än 90 % av cellvärdet (innan 2010 gällde 75 %). Tabell 2 Hämtad från Energibalans för Skåne, tabellen visar ett utdrag från KRE år 2010. Röd cell är sekretessbelagd uppgift, grön cell är uppgifter som ingår i KRE och vita celler ingår inte i KRE. För att minimera antal sekretess på kommunal och regional nivå ska SCB arbeta aktivt med s.k. medgivandeutskick. Det innebär att man ställer en förfrågan till företags firmatecknare om medgivande att publicera företagets energiuppgifter i KRE. Under 2011 genomförde SCB ett stort utskick som riktade sig till företag som rapporterade in till undersökningen AREL. Utskicket föll väl ut då 87 % av de tillfrågade gav sitt medgivande, vilket är orsaken till att sekretessen började lätta i kommande energistatistik från KRE. Antalet sekretessbelagda uppgifter har varit omfattande och påverkat den totala sammanställningen av Landskronas energistatistik. Nedan följer den arbetsmetod som presenterades av Länsstyrelsen Skåne i rapporten Energibalans för Skåne och som valts att använda vid denna energiinventering för Landskrona stad. Hantering av sekretess Till att börja med kan sekretess reglerna delas upp innan och efter 2009. Sekretessen för åren innan 2009 är inte lika strikta och har möjliggjort användningen av Sudoku-lösningen vilken kommer att förklaras nedan. Sekretessen efter 2008 förklaras under respektive rubrik ( Sekretess efter 2008 ). 6

Sekretess år 2005-2008 Den metod som tagits fram under framställningen av Energibalans i Skåne har varit väldigt effektiv för att bryta ut sekretessbelagda uppgifter mellan åren 2005-2008. Metoden kan användas på två sätt. Antingen utgår man från tillförd energi i statistiken och räknar framåt till dess att man löst upp den sekretessbelagda uppgiften. I det andra alternativet räknar man från den totala slutanvändningen för olika sektorer och därifrån räkna bakåt för att lösa ut sekretessen. Det senare alternativet används för Landskrona stads sekretess belagda uppgifter mellan åren 2005-2008. Sekretess efter 2008 De nya sekretess reglerna som tillämpades fr.o.m. 2009 för energistatistiken från KRE har inte möjliggjort användning av Sudoku-lösningen. Istället kommer dessa uppgifter kompletteras genom kontakt med respektive användare i Landskrona stad. Exempel Sudoku-lösning Ett exempel på hur sudoku-lösningen har använts kommer att presenteras för år 2008 där koks (icke förnybara fast) & naturgas (icke förnybara gas) innehåller sekretessbelagda uppgifter. Denna sekretess gäller endast slutanvändningen för industri- och byggsektorn. Eftersom bruttotillförseln (2), insatt för omvandling (3), omvandlat (4), användning i energisektorn (5) samt överföringsförlusterna (7) är kända för respektive bränsleslag kan slutanvändningen räknas ut genom följande formel (se förklaring i Figur 1). 9 = 2 3 + 4 5 7 2 = Bruttotillförsel Total tillförsel av energi och likvärdig energi. Omfattar inhemsk tillförsel av primär energi och sekundära energibärare. Bruttotillförseln räknas fram från övriga poster enligt bottom-up principen, det vill säga bruttotillförsel sätts lika med den totalt kända användningen. Därigenom kommer tillförsel och användning alltid att balasera. Bruttotillförseln räknas ut enligt följande: 2 = 3 4 + 5 7 9 3 = Insatt för omvandling Denna del visar de bränslen som har satts in för el- och värmeproduktion. Uppgifter tas från AREL och kommuntillhörighet bestäms utifrån anläggnings kommunkod. 4 = Omvandlat Här anges den el- och värmeproduktion som skett med de bränslen som angetts i punkt 3. Alltså den el och värme som producerats efter omvandlingsförluster. Uppgifterna tas från AREL och kommuntillhörighet bestäms utifrån anläggningens kommunkod. 5 = Användning i energisektorn Denna del visar energisektorns egen elanvändning för drift av anläggningar o.d. Uppgifterna tas från AREL och kommuntillhörighet bestäms utifrån anläggningens kommunkod. 7 = Överföringsförluster Förluster av el och fjärrvärme som uppstår vid överföring från leverantörer till slutanvändare. Dessa uppgifter hämtas från AREL och fördelas per kommun efter fördelningen för den totala slutliga användningen. 9 = Slutanvändning Slutlig användning av den energi som tillförts de slutliga användarna. Figur 1 Förklaring av de olika faktorer som använts i uträkningen redovisas i rutan ovan. 7

Fjärrvärme statistik Fjärrvärme statistiken innehöll små till inga kvalitetsbrister mellan åren 1990-2012, bränsleanvändningen och producerad fjärrvärme anses vara komplett och har kvalitetssäkras med hjälp från Landskrona Energi (LEAB). De största bristerna i statistiken härrör från sekretessbelagda uppgifter för bränsletillförseln samt hanteringen av överskott/underskott av bruttotillförsel från fjärrvärme användningen. Detta gäller åren innan fjärrvärmeledningen mellan Landskrona och Helsingborg färdigställdes (2005/2006). Tabell 3, sammanställer SCBs statistik över bruttotillförsel av fjärrvärme mellan åren 1990-2012. Under åren 1990 och 2002 finns ett underskott av fjärrvärme i Landskrona stad (bruttotillförsel överföringsförluster slutanvändning + omvandlad fjärrvärme). Ytterligare information krävs för att ta reda på hur underskottet av fjärrvärme tillgodosågs innan fjärrvärmeledningen mellan Landskrona och Helsingborg färdigställdes. Åren 1995, 2000 och 2003 gick bruttotillförsel överföringsförluster slutanvändning + omvandlad fjärrvärme jämt ut. 2001 och 2004 producerades det mer fjärrvärme än vad som användes inom kommunen hur överskottet hanterades framgår inte av statistiken. Resterande år har det funnits ett underskott av fjärrvärme vilken antas komma från Öresundskraft AB efter åren 2005/2006 då ledningen var driftklar. Överföringsförlusterna redovisades i den gamla kommunala och regionala energistatistiken och medelvärdet för dessa låg runt 7 %. I den nya statistiken har överföringsförlusterna ersatts med en tumregel på 8 % vilket har används i uträkningen för åren 2009-2012. Tabell 3 Överskott/underskott mellan bruttotillförsel + omvandlad överföringsförluster - slutanvändning av fjärrvärme (MWh) mellan åren 1990-2012. 1990 28838 1995 0 2000 0 2001 1858 2002 73715 2003 0 2004 4005 2005 20349 2006 105829 2007 84049 2008 110735 2009 100309 2010 105318 2011 129939 2012 124967 De sekretessbelagda uppgifterna för den gamla energistatistiken (1990-2008) har varit möjligt att räkna ut baklänges med användning av sudoku-lösningen som presenterats först i Energibalans för Skåne. Denna metod har tyvärr inte varit möjlig att använda för den nya energistatistiken (2009-) vilket beror på striktare tillämpning av sekretess reglerna. Metodanvändningen (sudoku-lösningen) och sekretess reglerna beskrivs närmare under Hantering av sekretess och Sekretessbelagd energistatistik (KRE). 8

1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 MWh Fjärrvärme produktionens bränsle mix för 2012 redovisas under Figur 2, Landskrona stads slutanvändning av fjärrvärme har delats upp i producerad fjärrvärme från LEAB, köpt fjärrvärme från Öresundskraft AB och spillvärme (inkl. överföringsförluster). Statistiken för åren 1990-2012 är sammanställd under Figur 3. Andelar tillfört bränsle till fjärrvärmeproduktionen 2012 - Totalt 317 955 MWh Öresundskraft AB 39% Spillvärme 24% Olja 2% Naturgas 7% Biogas 2% Figur 2 Använd bränsle mix i fjärrvärmeverket 2012. Biobränsle (Flis+Frö+RDF) 26% 400 000 Total tillförsel av fjärrvärme i Landskrona Stad mellan åren 1990-2012 350 000 300 000 250 000 200 000 Öresundskraft AB Spillvärme 150 000 100 000 50 000 Fristående värmeverk Inklusive överföringsförluster 0-50 000 Figur 3 Fördelning av fjärrvärme tillförsel mellan åren 1990-2012 (MWh). Bakgrund (energiplan 2009) Produktionen av fjärrvärme sker huvudsakligen i Hetvattencentralen (HVC) och baseras till största delen på förbränning av träflis, fröavfall, RDF (sorterade och pelleterade sopor) och biogas från Lundåkradeponin. Det finns ytterligare fem anläggningar runt om i tätorten varav fyra fungerar som 9

spets- och reservanläggningar. I spetsanläggningarna för-bränns huvudsakligen naturgas och olja. Utanför tätorten finns ytterligare två panncentraler som förser två lokala närvärmesystem med värme i Landskrona. Den ena av dem finns i Asmundtorp och den andra i Häljarp. Utöver värmeproduktionen i Landskronas olika pannor erhålls idag spillvärme från industrierna ScanDust AB och Boliden Bergsöe AB samt värmeleveranser från Öresundskraft AB genom en överföringsledning mellan Landskrona och Helsingborg. Leveranserna från Öresundskraft AB består främst av värme producerat från deras biobränslebaserade kraftvärmeverk, men även av spillvärme från Kemira, värme från deras värmepump och avgasvärme från deras gasturbin. Detta medför att elproduktionen i regionen har ökat p.g.a. ökad värmelast för kraftvärmeverket och gasturbinen i Helsingborg. År 2011 producerades totalt 170 GWh fjärrvärme (med spillvärme inräknat). Ytterligare 130 GWh levererades från Öresundskraft AB genom överföringsledning mellan Landskrona och Helsingborg. När distributionsförlusterna räknats av blir det 278 GWh fjärrvärme som till slut användes i Landskrona 2011 (skall kunna jämföras/presenteras i energibalansen). Den tillförda bränslemixen 2008 bestod av 25 % biobränsle (främst skogsflis), 41 % från Öresundskraft AB (delvis spillvärme), 27 % spillvärme (Scandust AB och Boliden Bergsöe AB), 3 % naturgas och 4 % biogas. Nationella mål Minst 50 procent förnybar energi, handlingsplanen till att nå målet innehåller: - Elcertifikatsystemet utvecklas, målnivån höjs, innebär en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 - Nationell planeringsram för vindkraft med en produktionskapacitet på 30 TWh varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs - Förbättra villkoren för anslutningen av förnybar elproduktion till elnätet - Utveckling av biogas för fordon ska stimuleras. 40 procent minskning av klimatutsläpp: Målet avser en jämförelse mellan år 1990 2020 och avser den icke handlande sektorn, alltså de sektorer som inte ingår EU:s utsläppshandelsystem. Detta gäller då transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsbruk, vattenbruk samt delar av industrin. För de verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bestäms minskningen av utsläppen gemensamt på EU-nivån inom ramen för handelssystemets regler. EU-länderna har enats om att minska utsläppen i handelssystemet med 21 procent mellan 2005 och 2020). Övrig energi Fram till 2008 redovisades Övrig energi som en bränslekategori i den kommunala och regionala energistatistiken (KRE). I bränsle kategori ingick flera olika typer av bränslen som SCB ansett haft för liten användning för att få egna bränslekategorier. De innehåller t.ex. tall- och becksolja, petroleumkoks, fotogen, stadsgas, masugnsgas, koksugnsgas, deponigas, rötgas, färdig värme, spillvärme, ånga, hetvatten samt diverse andra lokalt förekommande bränslen (halm, havre, olivkärnor, kaffebönskal, köttmjöl animaliska biprodukter, gummidäck, plast osv.). Övrig energi har valts att exkluderas från statistiken eftersom den dels innehåller både förnybara och icke förnybara bränslen vilket inte möjliggör uppdelning till de nya bränslekategorier som SCB använder i KRE för åren 2009-2012 (se Tabell 1 för uppdelning av bränslekategorierna). Den andra anledningen till att exkludera detta bränsle är pga. den låga andelen som detta bränsle står för jämfört med bruttotillförseln över ett år. I genomsnitt står övrig energi för 2 % av den totala brutto tillförseln mellan åren 1990-2008. 10

Vindkraftsverk Producerad el från vindkraftverk SCBs statistik över vindkraftsproduktionen i Landskrona stad ingår fram till 2004. Åren 1990 och 1995 saknas uppgifter över producerad el från vindkraftverk och mellan åren 2005-2011 har den producerade elen från vindkraftverk sekretessbelagts. Dessa har tyvärr inte varit möjliga att räkna ut med hjälp av sudoku-lösningen. Istället har statistiken från SCB kompletteras med hjälp från LEAB för åren 1996-2012. I denna energiinventering ingår jämförelse av antal vindkraftverk och kapacitetsstorlek på vindkraftsverken i Landskrona från förgående energiplan 2008 och senaste inventering för 2012. Bakgrund (energiplan 2009) Landskrona stad uppförde två stycken vindkraftverk under 1990-talet. Det ena var helägt av staden medan det andra var en andelsförening där elnätskunder i Landskrona kunde köpa andelar. Ungefär hälften av andelarna såldes. Övriga förblev i kommunens ägo. Båda dessa vindkraftverk såldes senare till Sydkraft (nuvarande E.ON). Kraftverken demonterades år 2008 och ersattes med större modeller med bättre lönsamhet. Den elproduktion som fanns i stadens gränser utgjordes av 20 stycken vindkraftverk var de innehöll en samlad effekt på 15,7 MW 2008 (E-on, A.B. Vindkraft och Eolus). Den potentiella producerade elen från dessa var 40 GWh/år. Vindkraftverken ägdes till en början av Landskrona stad men 2008 var 16 stycken av de 20 vindkraftverken uppköpa av E.ON. (två stycken av dem, Vindella och Landskronavind, demonterats år 2008 och ersattes av två stycken nya vindkraftverk som ägs av E.ON). I Annelöv fanns totalt fyra vindkraftverk stationerade, två utav dessa ägs av A.B. Vindkraft (ca 1 MW tillsammans) och de resterande två ägs av Eolus (vardera 1,5 MW). Tidigare fanns även en biogasdriven motor som med gas från Lundåkradeponin och reningsverket under vinterhalvåret producerade en liten mängd el och värme. Inom stadens gränser utgjordes E.ONs del av 12 vindkraftverk på Gipsön om vardera 600 kw (7,2 MW) och 4 vindkraftverk i Lundåkrabukten (de som köptes upp och uppgraderades från Vindella och Landskronavind, på totalt 9 MW (2x2 + 2x2,5 MW). Summa ansluten effekt låg på 16,2 MW. Tillsammans med A.B. Vindkraft och Eolus fanns en installerad effekt på 20,2 MW inom kommunens gränser 2008. Uppföljning 2014 Sedan senaste energiplanen (2008) har E.ON uppfört ytterligare tre vindkraftverk ute i Tofta (Örja) på vardera 2 MW (6 MW totalt). Detta har medfört en ökad effektinstallation från 16,2 MW till 22,2 MW. Även Eolus har installerat ytterligare ett vindkraftverk i Annelöv på 2,3 MW. Detta ger i sin tur en total ökning på 8,3 MW av vindkraftskapaciteten. Kapacitetutökningen har medfört en ökning av den totala vindkraftsproduktionen med närmare 30 % mellan åren 2008 och 2012 se Figur 4. Den totala effekten av de 20 vindkraftsverken i Landskrona uppgick till 20,2 MW 2008. Uppföljningen har visat att ytterligare fyra vindkraftverk har uppförts inom kommunens gränser vilket har medfört en effektökning på 8,3 MW (20,2 MW till 28,5 MW). Detta ger en procentökning på 28 % mellan åren 2008 och 2014 (se Figur 5). 11

Antal Effekt (MW) 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 MWh 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Årlig vindkraftsproduktion 1996-2012 Produktion vindkraft Figur 4 Utvecklingen av vindkraftsproduktionen i Landskrona stad mellan åren 1996-2012 (LEAB). - E.ON, I dagsläget har E.ON 19 vindkraftverk med en samlad effekt på 22,2 MW. 2008 ägde E.ON 16 vindkraftverk med en samlad effekt på 20,2 MW (efter uppköp och uppgradering av Vindella och Landskrona vinds vindkraftverk). Installerade effekten mellan 2008-2012 har ökat med nästa 10 % sedan 2008 (9,9 %). - AB Vindkraft, har inte förnyat de två vindkraftverken i Annelöv sedan 2008 (två vindkraftverk på cirka 1MW). - Eolus, äger i dagsläget tre vindkraftverk i Annelöv, där två av vindkraftverken fanns sedan tidigare. Det senaste vindkraftverket har en installerad effekt på 2,3 MW vilket motsvarar en ökning på cirka 77 % i installerad effekt jämfört med 2008 (76,7 %). 20 15 10 5 0 Vindkraftverk i Landskrona E.ON A.B. Vindkraft Eolus Figur 5 Installerad effekt och antal vindkraftverk fördelat på energiproducent 2012 (MW). Potential (energiplan 2009) Idag består den förnybara elproduktionen i Landskrona huvudsakligen av vindkraftsel. På Gipsön finns idag tolv stycken vindkraftverk som till storleken har lägre effekt än de nya vindkraftsverk som byggs och uppförs idag. Enligt översiktsplanen 2010 bör dessa inte ersättas med större verk på grund av Gipsöns närhet till Landskrona centrum. Sverige har i sin energi- och klimatpolitik antagit målet att till år 2020 ha utfört en planeringsram för hur det i Sverige ska införas 30 TWh vindkraft. Landskrona 25 20 15 10 5 0 Antal 2011 Effekt (MW) 12

stad ansluter sig till den nationella energi och klimatpolitiken och man är positivt inställd till en fortsatt utbyggnad av vindkraft för att ytterligare öka tillförseln av den fossilfria energin. Vindkraften utgjorde 6 % av tätortens elanvändning i Landskrona 2008. Denna andel kan ökas då förutsättningarna för fortsatt utbyggnad av vindkraft i Landskrona är goda tack vare god vindtillgång inom hela kommunen. Om det i Landskrona byggs två vindkraftsparker om vardera tolv stycken verk och ytterligare en park om 30 stycken verk utanför Landskronas kust skulle det enligt Miljöredovisningen för Landskrona stad 2008 ge 450 GWh el per år vilket motsvarar 31 % av dagens Energiförbrukning. Nationella mål Till år 2020 skall minst 50 % av Sveriges energi komma från förnybara källor. Nationellt har energimyndigheten och regeringen fastställt att det behövs kraftfulla satsningar på utbyggnaden av vindkraft. I Energimyndighetens planeringsmål skall vindkraften producera 30 TWh el år 2020. 20 TWh skall komma från landsbaserade verk och de resterande 10 TWh skall vara havsbaserade. Vindkraft är idag den förnybara energikällan som ökar mest i världen. År 2008 producerades 2,0 TWh el i Sverige och år 2012 var siffran uppe i cirka 7 TWh. Detta utgör cirka 5 procent av Sverige elanvändning (källa Svensk Energi). Förutom det nationella planeringsmålet på 30 TWh vindkraftsproducerad el finns inga rekommendationer för hur mycket enskilda kommuner skall producera fram till 2020. Avsaknaden av rekommendationer försvårar uppföljningsarbetet eftersom det saknas tydliga mål att förhålla sig till. I Figur 6 följer en uträkningsmodell för vindkraftsproduktion i Landskrona stad med avstämning av det nationella målet. Denna uträkningsmodell är till för att ge en fingervisning av Landskrona stads vindkraftsproduktion jämfört med det uppsatta nationella målet. Inhämtad invånarstatistik kommer från SCB och nuvarande vindkraftsproducerad el är inhämtade från Landskrona Energi (LEAB). 1. Det nationella målet på 30 TWh vindkraftsproducerad el bryts ner till kommunal nivå, detta görs genom att räkna ut procentandelen invånare som bor i kommunen jämfört med riket. 2. Därefter kan procentandelen multipliceras på det uppsatta målet (30 TWh) för att ta reda på hur stor del Landskrona stad kan förväntas producera år 2020. 3. Sista steget blir att ta reda hur Landskrona stad förhåller sig till det nationella målet i dagsläget. Detta görs genom att dividera senaste årets vindkraftsproducerad el med det uträknade målet för 2020. Landskrona = 42 560 invånare Sverige = 9 555 893 invånare 42 560 1. Landskronas andel = 0,00445 9 555 893 cirka 0,45 % 2. Vindkraftsproduktion i Landskrona 2020 0,45 30 = 0,134 TWh 134 000 MWh 3. Idag producerar vi cirka 36 000 MWh vilket motsvarar cirka 27 % av målet 2020 36 000 134 000 = 0,268 Uträkningen visar att vindkraftsproduktionen i Landskrona stad i dagsläget producerar cirka 27 % av det uppsatta nationella målet för 2020 (nerbrutet på kommunal nivå). Eftersom uträkningen är baserad på invånare har andra faktorer som vindtillgång, mark m.m. inte tagits hänsyn till. Resultatet skall endast användas som en fingervisning för framtida uppföljningsarbete. Figur 6 Räkne exempel av det nationella planeringsmålet för vindkraftsproduktionen nedbruten till kommunal nivå för Landskrona stad 13

Sol-el och solvärme El- och värmeproduktionen från solceller och solfångare inom Landskrona stads gränser ingår inte i SCBs statistik. Eftersom större producenter av solenergi inom Landskrona stad saknas har uppgifter varit svåra att sammanställa och har uteslutits i denna inventering. För att väcka intresse för solenergi bland kommun invånarna har Landskrona stad påbörjat framtagning av en solpotential karta inom kommunen. Kartan skall informera privatpersoner om vilka byggnader kan vara lämpliga för solenergianläggningar. Utvecklingen av antal solenergiinstallationer, installerade effekt och producerad energi kan följas upp efterhand som verktyget görs tillgängligt. Biogas SCB inkluderar inga uppgifter över biogas produktionen. Istället redovisas uppgifter hur de förnybara gaserna används inom industrin och i el- och fjärrvärmeproduktionen efter 2009 och framåt. Fram till 2008 har bränslekategorin biogas ingått i övrig energi. I den nya statistiken ingår biogas användning i bränslekategorin gas (förnybara). Rötgas Inom kommunens gränser finns lokala tillgångar på rötgas som uppstår i avloppsreningsverket samt deponigas som bildas vid nedbrytning av organiskt material i deponier. I Landskrona stad drivs avloppsreningsverket (Lundåkraverket) av NSVA medan LSR ansvarar för deponin (Lundåkradeponin). Både deponigasen och rötgasen är en biogas som levereras till Landskrona Energi som förbränner gasblandningen för produktion av fjärrvärme. Sedan den 1 januari 2009 slutade Lundåkradeponin ta emot avfall, målet är att återställa deponin. Detta är ett långsiktigt arbete där det beräknas ta minst till 2019 innan deponin förvandlas till ett båda grönskade och miljösäkert område. På grund av all sorts möjligt avfall som tippats och grävts ner i deponin förväntas det inte vara säkert under hundratals år framöver och tuffa regler kommer diktera vad som får göras på Lundåkradeponin. Datainsamling från LEAB gällande använd biogas (deponigas och rötgas) i fjärrvärme produktionen kompletteras i efterhand för åren 1990-2008 då bränsleslaget övrig energi har valts att exkluderas. Bakgrund (energiplan 2009) I mitten av 1980-talet byggdes i Landskrona en anläggning inom Lundåkradeponin för upptag av deponigas. Om gasen inte tas tillvara läcker den ut i atmosfären och man förlorar en lokal energiresurs. Insamlingssystemet för deponigas har sedan dess successivt byggts ut i omgångar år 1990, 1994, 2004 och 2008. Utbyggnaden 2004 omfattade cirka 20 nya brunnar inom deponiområdet och en ökning av effektkapaciteten med cirka 400 kw till totalt cirka 1,4 MW. År 2003 producerades drygt 8 GWh energi från Lundåkradeponin och reningsverket och efter utbyggnaden 2004 uppgick produktionen till 11 GWh. Under 2005 investerades i ny produktionskapacitet för att kunna utnyttja all producerad biogas för värmeproduktion. Omfattande utbyggnad skedde under 2008, då det på nytt infördes fler insamlingsbrunnar. Idag finns totalt 63 insamlingsbrunnar inom Lundåkradeponin. Här finns även ett utbyggt ledningsnät som transporterar biogasen till fjärrvärmeverket där gasen blandas med rötgas från det närbelägna reningsverket innan blandningen förbränns i panna på Hetvattencentralen. Den sammanlagda utbyggnaden har skapat en ökad potential för insamling av deponigas. Den nya potentialen bedöms årligen ha ökat från 1,5 miljoner m 3 till 2,3 miljoner m 3. Det innebär att den årliga energimängden som produceras ur deponigasen uppgår till 10 350 MWh. 14

Energiläget (energibalans 2012) Energibalans 2012 Energibalansen 2012 för Landskrona stad redovisas i Figur 7. Diagrammet illustrerar de olika energislag som används i SCBs energistatistik (icke förnybara/ förnybara flytande, fast och gas) och de som används i Landskronas fjärrvärmeproduktion. Finns även möjligheter att presentera el- och värmeproduktionen efter 2012 då kraftvärmeverket togs i drift. Totalt omfattar hela energibalansen cirka 1 600 GWh för Landskrona stad 2012. Den tillförda energin visas på vänster sida av diagrammet i GWh. Denna energi används i produktionen av fjärrvärme samt av slutanvändare vilka är redovisade nederst i diagrammet. Spillvärme från industrier (gul pil) tas tillvara av fjärrvärmeverket, dessutom tillfördes det ytterligare fjärrvärme från Öresundskraft AB för att tillgodose slutanvändningen av fjärrvärme 2012. Rökgaskondens är en ny post som börjat redovisas i SCBs energistatistik och placeras under Fjärrvärme LEAB i diagrammet. Eldistributionen är placerad i högra hörnet av diagrammet och är en blandning mellan importerad el och vindkraftsproducerad el. Elproduktionen från kraftvärmeverket ingår inte i energibalansen 2012. Energibalansen finns även tillgänglig under bilagor i högre upplösning. Figur 7 Energibalans för Landskrona stad år 2012 (GWh), baserad på SCBs energistatistik. 15

1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 MWh Slutanvändning Den totala slutanvändningen mellan åren 1990-2012 med fördelning av bränsleslag finns redovisad under Figur 8. Diagrammet visar den totala mängden använda bränslen samt deras fördelning åren 1990-2012. De tre största energislagen/bränslen som använts genom åren är El-, fjärrvärme användningen samt de flytande icke förnybara bränslen. Dessa kommer undersökas vidare under Fel! Hittar inte referenskälla. och Figur 11. Användningen av flytande icke förnybara har valts att inte undersökas vidare under denna paragraf. 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Total slutlig användning i Landskrona Stad 1990-2012 Elenergi Fjärrvärme Förnybara - Gas Förnybara - Fast Förnybara - Flytande Icke förnybara - Gas Icke förnybara - Fast Icke förnybara - Flytande Figur 8 Totala mängden använd energi i Landskrona stad för åren 1990-2012 (MWh). Vid fördelningen av Landskrona stads totala energianvändning på sektorer förbrukades mest energi 2012 inom industri- & byggverksamhet, transporter och hushåll nämnd efter storleksordning (Figur 9). Tillsammans står de för 88 % av den totala slutanvändningen 2012. Total slutlig energianvändning fördelat på sektorer år 2012 - Totalt 1 583 499 MWh Övriga tjänster 6% Hushåll 21% Jordbruk, skogsbruk, fiske 2% Industri, byggverksamhet 34% Transporter 33% Figur 9 Fördelningen av slutanvändningen mellan olika sektorer i Landskrona stad 2012. Offentlig verksamhet 4% 16

1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 MWh Uppvärmning av hushåll Bakgrund (energiplan 2009) Under 2008 användes i Landskrona cirka 260 GWh för uppvärmning av hushållen, fördelat över bränsleslagen nedan: Fjärrvärme 180 GWh El 69 GWh Olja 4,5 GWh Biobränslen 7,5 GWh Totalt 251 GWh fjärrvärme levererades till Landskrona år 2008. Uppföljning 2012 Under 2012 användes i Landskrona cirka 212 GWh för uppvärmning av hushållen, fördelat enligt nedan: Fjärrvärme El Olja Biobränslen 199 GWh Saknas 0,4 GWh 13,1 GWh Statistik för eluppvärmda hushåll har upphört efter 2008. Förklaringen till detta är att allt fler konverterar från direktverkande el till alternativa uppvärmningssystem. Detta har försvårat för producenter/leverantörer att särskilja sina uppgifter (siffran har blivit alltför osäker att redovisa varför den har tagits bort i SCBs energistatistik). Resultatet redovisas under Figur 10. Utvecklingen visar en positiv trend som skett under åren där fler hushåll konverterat från användning fossila bränslen (olja) till fjärrvärme. Andelen hushåll som använder trädbränslen visar också en ökande trend. Fjärrvärme användningen för uppvärmning av hushåll har ökat samtidigt som de fossila bränslena har börjat fasas ut. Slutanvändning för uppvärmning av hushåll mellan åren 1990-2012 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Elenergi Icke förnybara - Flytande Förnybara - Fast Fjärrvärme Figur 10 Utveckling av använda bränsle för uppvärmning av hushåll i Landskrona stad, 1990-2012. 17

1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 GWh Försörjningstrygghet - el Bakgrund (energiplan 2009) Elnätet i Landskrona består av nedgrävda jordkablar och elnätsverksamheten har drygt 18 000 abonnenter. Den sammanlagda längden på elnätet var år 2007 cirka 615 km varav 75 % utgjordes av lågspänningsledningar och 25 % av högspänningsledningar. Landskronas elnät ägs av Landskrona stad som har nätkoncession för elnätet i tätorten och för närvarande är Lunds Energi anvisad elleverantör inom området. Det innebär att kunder inom Landskrona elnät som inte själv väljer elleverantör får Lunds Energi som leverantör. Landskrona elnät omfattar den elnätkoncession som förser boende, företag och andra organisationer i Landskrona med el. I övriga delar av Landskrona och på Ven har E.ON elnät och koncession. Det elavtal som staden tecknat för el till offentliga verksamheter och lokaler skall försäkra att det är s.k. grön el från vattenkraft och vindkraft som används under ett normalår. Uppföljning 2012 År 2012 transporterades cirka 560 GWh på Landskronas elnät. Det är en ökning med cirka 8 % jämfört med år 1990 då det transporterades 514 GWh. Andelen nätförluster bygger energistatistiken från 1990-2008. Fr.o.m. 2009 används en tumregel på 8 % för nätförlusterna. Resultatet av distribuerad el och förluster redovisas i Figur 11. 700 Slutanvändning elenergi, inkl. förluster 600 500 400 300 200 Överföringsförluster MWh Slutanvändning MWh 100 0 Figur 11 Distribution till elnätskunder i Landskrona stad, 1990-2012. 18

Persontrafiken Informationsinsamlingen har gjorts genom kontakt med följande: - TRAFA, Trafikanalys (tillgänglig statistik) - SCB, Statistiska Centralbyrån (Helena Rehn) - RUS, Regional Utveckling & Samverkan i Miljömålssystemet (tillgänglig statistik) - Skånetrafiken, (Maria Heideman). Följande statistik har samlats in: - Cykelresor per år inom strategiskt utvalda platser (centrum & stationen) - Antal påstigningar på kollektivtrafiken i Landskrona stad - Utvecklingen av persontrafiken i Landskrona kommun, körsträckor per invånare - Andel miljöbilar i kommunen samt utvecklingen av nyregistrerade miljöbilar - Analys av resvaneundersökningen 2013 för Landskrona kommun. Nyckeltal Vilka nyckeltal kan vara lämpliga att använda: - Körsträckor per invånare - Andel miljöbilar registrerade i kommunen. - Antal påstigningar per invånare - Cykelresor per invånare Finns möjligheter att jämföra statistiken mellan kommuner och län för att undersöka om vi ligger över eller under genomsnittet. Cykelresor Antal cykelresor i kommunen det senaste året presenteras i Figur 12. Strategiskt placerade cykelbarometer (mätstationer) har används vid framtagandet av statistik. En barometer i centrum och en vid centralstationen har placerat ut. Värden gäller för det senaste året (2013-08-13 t.o.m. 2014-07-14). 30000 Cykelresor 25000 20000 15000 10000 5000 Barometer Kasernplan Barometer Stationen 0 Figur 12 Mätning av antal cykelresor i Landskrona stad med hjälp av mätstationer, aug 2013 jul 2014. 19

Mil/invånare Invånare 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kollektivtrafik (buss) Antal påstigningar på stadsbussen finns presenterat under Figur 13. Utvecklingen visar en positiv trend där stadsbussen används i större utsträckningen. Anledningar till denna positiva ökning kan bero på en utökad busslinje trafik samt en aktiv planering i att minska avstånden från kollektivtrafiken och boende/arbete (Skånetrafikens brytvärden 500m tills stadsbuss, 1000m till regionbuss samt 1500m till tåg). Förklaras mer under Planering och byggande. - 1995 = cirka 13 påstigningar per invånare och år - 2013 = cirka 51 påstigningar per invånare och år. 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 Antal påstigande Antal påstigande Figur 13 Antal påstigningar på Skånetrafikens linjebussar i Lanskrona stad mellan åren 1995-2013. Personbil Uppgifter insamlat från RUS (Regional Utveckling & Samverkan i miljömålssystemet) angående antal körsträckor per invånare (Figur 14). Diagrammet visar en minskad trend av antal mil per invånare och år. Detta resultat kan bero på att fler bil resor har ersatts med bussresor inom kommunen om man jämför utvecklingen av antal påstigningar på Skånetrafikens linjebussar (förgående figur). Uppgifterna bygger på vilken kommun fordonen är registrerade i samt mätarställningen från årliga besiktigningar. Detta kan skilja lite från verkligheten då de bilar som körs i en viss kommun kan vara registrerade i en annan. Om man jämför data mellan likstora kommuner samt med genomsnittsvärdet för kommuner i Skåne ser man att persontrafiken i Landskrona ligger under snittet för Skåne (se Figur 15). 700 650 600 550 500 450 400 350 300 Körsträckor per invånare i Landskrona 1999 2000 2005 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 14 Antal mil körda per invånare för Landskrona stad. mellan åren 1999-2012. 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 Körsträcka per invånare Invånare 20

Körsträcka/invånare 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Körsträckor per invånare jämfört med snitt 1999 2000 2005 2008 2009 2010 2011 2012 2013 LANDSKRONA TRELLEBORG ÄNGELHOLM HÄSSLEHOLM SKÅNE LÄN Figur 15 Jämförelse mellan likstora för körsträckor per mil, mellan åren 1999-2013. För att ta reda på hur fordonsbeståndet ser ut för respektive kommun har data samlats in från RUS gällande registrerade fordonstyper. Förgående diagram ger en fingervisning hur ofta bilen används årligen i likstora kommuner i Skåne jämfört med genomsnittet. Dessa uppgifter kan ha helt olika miljöpåverkan då bränslen för fordonen kan ha mycket större spridning. Utfasning av fossila bränslen (bensin och diesel) är av största intresse, det är viktigt att minska beroendet av personbilen och istället använda sig mer utav kollektivtrafiken och cykel. När sträckorna är för långa eller när personbilen inte går att ersätta är det viktigt att se till man använder alternativa bränslen istället för fossila för att minska miljöpåverkan. Eftersom begreppet miljöbilar används olika i samhället finns tyvärr ingen samlad definition. Tanken från transportstyrelsen är att en miljöbil skall ha liten klimatpåverkan och låga utsläpp av miljö- och hälsoskadliga avgaser. Detta innefattar olika typer av alternativbränslebilar, flexifuelbilar, hybridbilar och snåla bilar med vanliga bensin- eller dieselmotorer. Av denna anledning har följande fordonstyper för respektive tagits fram: - Miljöklass 1 - Miljöklass 2 - Miljöklass 3 - Euro 3 - Euro 4 - Euro 5-2005PM - Hybrid - El - Samt övriga Figur 16 visar fordonsfördelningen för Landskrona 2013, data visar att 64 % av de registrerade fordonen i Landskrona stad har någon typ av miljödefinition. Den absolut vanligaste är miljöklass Euro 4 med hela 36 %. 21

Registrerade personbilar i Landskrona 2013 Euro 5 0% Euro 3 3% Övriga 36% Miljöbilar 64% Figur 16 Registrerade fordonstyper i Landskrona stad 2013. Miljöklass 3 8% Miljöklass 2 5% Miljöklass 1 7% El 0% Hybrid 0% Euro 4 36% Euro 4 (2005 PM) 5% Planering och byggande Kollektiv trafiken i Landskrona Stationsnära läge Definitionen av stationsnära läge beskriver det maximala avståndet från bostad/arbete till närmaste hållplats som ökar chansen till resor med kollektivtrafik framför fordon. Begreppet stationsnära skiljer sig en del beroende på vem man frågar. Banverket och Vägverket anser att områden inom en radie av 2-3km från närmaste tågstation kan anses som stationsnära läge. Skånetrafiken har däremot ställt upp ett antal brytvärden för hur långt det anses vara rimligt att förflytta sig till och från enjärnvägsstation eller busshållplats, beroende på trafikslag. För stadsbuss är detta avstånd 500 meter, för regionbuss 1000 meter och tåg 1500 meter. Områden inom dessa avstånd från hållplats eller station är i Skåne att beteckna som kollektivtrafiknära lägen. Det tredje exemplet som länsstyrelsen använder sig av har definitionen av stationsnära läge hämtats från en dansk studie Stationsnærhedsp litikken i hovedstadsområdet baggrund och effekter. I denna visas att om bostad och arbetsplats ligger inom 600m från en järnvägsstation är chansen att man ställer bilen och istället åker kollektivt som störst. En generell tumregel skulle kunna vara att det är dubbelt så många som nyttjar kollektivtransporter till en stationsnära arbetsplats eller bostad inom 600 respektive 1000 meter till en station. Skånetrafikens brytvärden har använts för inventering utav andelen Laga kraft vunna planer från 1999 fram till 2014 som skett inom stationsnära lägen (stadsbuss, regionbuss och tåg). Inventeringen har skett inom följande områden: - Landskrona stad - Glumslöv - Härslöv - Asmundtorp - Häljarp - Saxtorp - Annelöv För respektive område kommer stationsnära lägen (1500 m tåg) undersökas: 22

- Landskrona stad - Glumslöv - Häljarp För respektive område kommer stationsnära lägen (1000 m regionbuss) under sökas: - Landskrona stad - Glumslöv - Härslöv - Asmundtorp - Häljarp - Saxtorp - Annelöv För respektive område kommer stationsnära lägen (500 m stadsbuss) undersökas: - Landskrona stad Inventeringen av stationsnära lägen, kommer ligga till grund för fortsatt analys för att ta reda på hur/om planeringsarbetet har bistått till den positiva minskningen av fordonstrafik samt ökade kollektivtrafik resandet inom kommunen. Underlaget kommer analyseras vidare där resultatet kommer att presentera hur planeringsarbetet har bistått till ökad närhet till stationsnära lägen. Figur 17 presenterar en illustration av de olika tillgängliga kollektivtrafikslagen inom kommunen med tillhörande laga kraft vunna detaljplaner mellan åren 1999-2014. Figur 17 Illustration av den tillgängliga kollektivtrafik alternativen inom Landskrona kommun med tillhörande laga kraft vunna detalj planer mellan åren 1999-2014. Övre bild till vänster hörn stationsnära lägen för tågtrafik (1500m radie), övre bild till höger hörn stationsnära lägen för regionbussar (1000m radie), nedre bild till vänster hörn stationsnära lägen stadsbuss (500m radie) och nedre bild till höger nya planerade busshållsplatser för stadsbuss (500m radie). 23

Stadens egna verksamheter Kommunala fordonsflottan Utgångsläge 2014 Teknik- och serviceförvaltningen påbörjade 2012 med att sammanföra samtliga Landskrona stads fordon under en och samma förvaltning. Bakgrunden till arbetet låg i att skapa en rationell metod för optimering av fordonsinnehavet genom att följa upp resorna och reducera användningen av privata körningar i tjänst. Genom att ha en genomsam fordonspark skall miljöbilar tillhandahas vilket på sikt skall reducera miljöpåverkningen. Inventering har gjorts av fordonsparken där den totala på storleken av fordonsparken redovisas i Tabell 4. Uppgifterna är fördelade på fordonsslag, antal fordon samt bränsletyp. Fördelningen över respektive bränsleslagen illustreras i Figur 18. Målet med inventeringen har varit att fastställa andelen miljöbilar i stadens egna fordonsinnehav, detta framgår i Figur 19. Tabell 4 Inventering av den kommunala fordonsparken. Fordonsslag Bensin Diesel El Metangas Bensin/etanol Bensin/metangas Bensin/el Personbil 21 19 1 7 42 5 5 100 Lätt lastbil 14 48 3 22 0 8 0 95 Tung lastbil 0 7 0 0 0 0 0 7 Moped 19 0 1 0 0 0 0 20 Traktor 0 14 1 0 0 0 0 15 Övrigt 6 2 4 0 0 0 0 12 Specialfordon 3 10 0 0 0 0 0 13 Totalt 63 100 10 29 42 13 5 262 Antal fordon Bränslefördelning 16% 5% 2% 24% Bensin Diesel El 11% Metangas 4% Bensin/etanol Bensin/metangas 38% Bensin/el Figur 18 Fördelning av fordonsflottans bränsleslag. 24

m3 nm3 Andelar miljöbilar 38% 62% Fossilt bränsle Miljöbilar Figur 19 Andel miljöbilar. Att inneha en stor andel miljövänliga fordon i fordonsflotta är ett steg i rätt riktning, nästa steg är att undersöka vilka bränsleslag används i största utsträckning, om det är de alternative bränslen eller de fossila som har störst användning. Eftersom vissa fordon kan drivas på mer än ett bränsle slag blir det mer rättvisande att undersöka mängden använd bränsle istället för körsträckor då det inte går att koppla vilka km är körda med vilka bränsleslag. Uppgifter är inhämtade från Teknik & Service (TS) gällande mängden tankad bensin, diesel och metangas i fordonsflottan från 2011-2013.. Dessa uppgifter är presenterade i Figur 20. För uppgifter gällande använd etanol och el till fordonsflottan behöver respektive tankställe i kommunen kontaktas, då det finns tankkort kopplade till dessa fordon. Bränsleförbrukning 180,00 160,00 140,00 120,00 100,00 80,00 60,00 40,00 20,00 0,00 2011 2012 2013 20,00 18,00 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 Bensin [m3] Diesel [m3] Metangas [nm3] Figur 20 Bränslemängder använda för fordonsflottan mellan åren 2011-2013. En annan undersökning som utförts har varit att ta reda på om antalet resor i tjänst med privat bil har minskat sedan bilpoolen aktualiserades. För att få fram siffror över användningen av privat bil i tjänsteärenden har kontoutbetalningar följts mellan åren 2011-2013. Eftersom endast utbetalningarna finns tillgängliga har sträckorna räknats ut med hjälp av utbetald ersättningen per km (2,9 kr/km). All bränsleförbrukning från privata bilar i tjänsteresor har antagits härröra från bensin och diesel (värsta fallet). Antal kilometer körda med privat bil i tjänsteresor kontra bilpoolen har sammanställts i Figur 21. 25