RM/ETL/Kommunal och regional energistatistik Helena Rehn Version 1.5

Transkript

1 Kommunal och regional energistatistik 2007 EN0203 ANVÄNDARHANDLEDNING Innehållsförteckning A. Inledning... 2 B. Statistik... 2 C. Flödesbeskrivning... 3 D. Den kommunala och regionala energistatistikens delar och dess källor Bruttotillförsel Insatt för omvandling Omvandlat Användning i energisektor Överföringsförluster Slutlig användning... 4 Stenkol och koks... 5 Bensin... 5 Diesel... 5 Eldningsoljor... 5 Gasol, naturgas, torv, avfall, avlutar och övrigt... 5 Trädbränsle... 6 Fjärrvärme... 6 El... 6 E. Slutlig användning - samhällssektorer... 7 F. Statistikens tillförlitlighet... 8 F.1. Osäkerhetskällor... 8 Ramtäckning... 8 Bortfall... 8 Mätning... 8 Modellantaganden... 8 F.2. Granskning... 9 G. Sekretess och röjande

2 A. Inledning Syftet med denna handledning är att du som användare på ett lätt och enkelt sätt ska kunna tolka den statistik som finns på kommunal och regional nivå. Den kommunala och regionala energistatistiken har hittills tagits fram avseende år 1990, 1995 och Energimyndigheten står som beställare och SCB är producent av produkten. Det ursprungliga projektet avseende att ta fram denna statistik startades hösten Den första publiceringen gjordes B. Statistik Statistiken på kommunal och regional nivå presenteras som energibalanser och som fasta tabeller. Denna statistik bygger på bearbetning av underlag till officiell statistik. Det är i huvudsak tre undersökningar som uppgifterna till den kommunala och regionala energistatistiken är hämtad ifrån: Årlig el-, gas- och fjärrvärmestatistik (AREL) Industrins årliga energianvändning (ISEN) Oljeleveranser, kommunvis redovisning (KOMOLJ). Viktigt att komma ihåg är att det primära syftet med Årlig el-, gas- och fjärrvärmestatistik och Industrins årliga energianvändning är att presentera statistik på riksnivå och inte på kommunal nivå. Uppgifter tas även från undersökningen Energistatistik i småhus. För att läsa mer om ovanstående undersökningar se: aspx 2

3 C. Flödesbeskrivning I tabell 1 nedan ges en bild av hur den kommunala och regionala energistatistiken är uppbyggd. Därefter följer en beskrivning av energistatistikens delar och dess källor. Tabell 1. Energistatistikens delar ENERGISTATISTIK Bränsle 2 Bruttotillförsel Bränsle A Bränsle B Bränsle C Bränsle D 3 Insatt för omvandling, totalt 3.1 Vattenkraftstationer 3.2 Vindkraftverk 3.3 Kärnkraftverk 3.4 Värmekraftverk (ej kärnkraftverk) 3.5 Industriella mottrycksanläggningar Kraftvärmeverk, fjärrvärmeproduktion varav fjärrvärme, värmepumpar Kraftvärmeverk, elproduktion 3.7 Fristående värmeverk varav fristående värmeverk, värmepumpar 4 Omvandlat, totalt 4.1 Vattenkraftstationer 4.2 Vindkraftverk 4.3 Kärnkraftverk 4.4 Värmekraftverk (ej kärnkraftverk) 4.5 Industriella mottrycksanläggningar 4.6 Kraftvärmeverk varav kraftvärmeverk, värmepumpar varav kraftvärmeverk, spillvärme 4.7 Fristående värmeverk varav fristående värmeverk, värmepumpar varav fristående värmeverk, spillvärme 5 Användning i energisektor, totalt 5.1 Vattenkraftstationer 5.2 Vindkraftverk 5.3 Kärnkraftverk 5.4 Värmekraftverk (ej kärnkraftverk) 5.5 Industriella mottrycksanläggningar 5.6 Kraftvärmeverk varav kraftvärmeverk, värmepumpar 5.7 Fristående värmeverk varav fristående värmeverk, värmepumpar 7 Överföringsförluster 9 Slutlig användning, totalt 9.1 Jordbruk, skogsbruk och fiske 9.2 Industri och byggverksamhet 9.3 Offentlig verksamhet 9.4 Transporter 9.5 Övriga tjänster 9.6 Hushåll varav hushåll, småhus varav hushåll, eluppvärmda småhus varav hushåll, flerbostadshus varav hushåll, fritidshus 3

4 D. Den kommunala och regionala energistatistikens delar och dess källor Nedan beskrivs kortfattat vilka undersökningar och modeller som används för att sammanställa den kommunala och regionala energistatistiken (KRE). Rent praktiskt gör man uttag från de olika produkternas databaser och sammanställer resultaten. 2. Bruttotillförsel Total tillförsel av energi och likvärdig energi. Omfattar inhemsk tillförsel av primär energi och sekundära energibärare. Bruttotillförseln räknas fram från övriga poster enligt bottom-up principen, det vill säga bruttotillförseln sätts lika med den totalt kända användningen. Därigenom kommer tillförsel och användning alltid att balansera. Bruttotillförseln räknas ut enligt följande: Bruttotillförsel 2 = Insatt för omvandling Denna del visar de bränslen som har satts in för el- och värmeproduktion. Exempel på bränslen är t.ex. biobränslen, oljor m.m. Uppgifterna tas från AREL och kommuntillhörighet bestäms utifrån anläggningens kommunkod. Raffinaderierna, gasverken och koksverken är inte med i denna statistik. 4. Omvandlat Här anges den el- och värmeproduktion som skett med de bränslen som angetts i punkt 3. Alltså den el och värme som producerats efter omvandlingsförluster. Uppgifterna tas från AREL och kommuntillhörighet bestäms utifrån anläggningens kommunkod. 5. Användning i energisektor Denna del visar energisektorns egen elanvändning för drift av anläggningar o.d. Uppgifterna tas från AREL och kommuntillhörighet bestäms utifrån anläggningens kommunkod. 7. Överföringsförluster Förluster av el och fjärrvärme som uppstår vid överföring från leverantör till slutanvändare. Dessa uppgifter hämtas från AREL och fördelas per kommun efter fördelningen för den totala slutliga användningen. 9. Slutlig användning Slutlig användning av den energi som tillförs de slutliga användarna. Redovisning av slutlig användning görs enklast med en genomgång bränsle för bränsle: 4

5 Stenkol och koks Dessa bränslen förekommer endast i industrisektorn. Uppgifterna tas från ISEN och kommuntillhörighet bestäms utifrån anläggningens kommunkod. Bensin All bensinanvändning redovisas under transportsektorn. Uppgifterna hämtas från KOMOLJ, som anger vart bensinen levereras. Ett relevansfel uppstår genom att statistiken avser leveranser, medan det egentligen är förbrukningen som är intressant. Bensinanvändningen förs alltså till den kommun där bilen tankas. Köparen kan naturligtvis tanka i en kommun och förbruka bensinen i andra kommuner. Ett mindre fel uppstår på grund av att man antar att allt som levereras även används, dvs. att lagerförändringen är noll. Diesel För samtliga sektorer tas uppgifterna från KOMOLJ. Uppdelningen på olika sektorer är relativt osäker. För dieselanvändning i transportsektorn uppstår samma redovisningsproblem som för bensin (se ovan). Eldningsoljor För samtliga sektorer tas uppgifterna från KOMOLJ. Uppdelningen på olika sektorer är relativt osäker. Gasol, naturgas, torv, avfall, avlutar och övrigt Dessa bränslen redovisas endast för industrisektorn. Uppgifterna hämtas från ISEN. Således saknas uppgifter om naturgas för bussar, gasol för husvagnar och stadsgas i hushållen. Vidare saknas uppgifter om etanol och miljödiesel (s.k. FAME). Flygbränsle saknas helt i statistiken. Under bränslet "Övrigt" ligger sammanslagningar av sådana bränslen som har för liten förbrukning för att få en egen kategori. Det kan t.ex. vara tall- och beckolja, petroleumkoks, fotogen, stadsgas, masugnsgas, koksugnsgas, deponigas, rötgas, färdig värme, spillvärme, ånga, hetvatten samt diverse andra bränslen för respektive kommun (t.ex. halm, havre, olivkärnor, kaffebönsskal, köttmjöl, animaliska biprodukter, gummidäck, plast osv.). 5

6 El Trädbränsle För industrisektorn hämtas uppgifterna från ISEN. För hushållssektorn tas Uppgifterna uppgifterna om från el hämtas undersökningen från AREL. Energistatistik Nätbolagen specificerar i småhus. Detta där överföringen är en årlig av urvalsundersökning el kommunvis, vilket avseende kan vara ca svårt i vissa urvalsobjekt fall. Överföringen (= småhus). är För år 2003 definitionsmässigt gjordes en större lika undersökning med användningen. avseende Uppdelningen ca urvalsobjekt på hushålls- varpå resp lantbrukssektorn års undersökning är tämligen används för osäker. framskrivning av data inom hushållssektorn. Det bör även noteras att det saknas heltäckande statistik för biobränslen. Fjärrvärme Uppgifter om fjärrvärme hämtas från AREL. Värmeproducenterna specificerar leveranser av värme kommunvis. Detta kan leda till vissa mätfel för vissa kommuner. Under själva Fjärrvärme ingår endast förbrukningen av fjärrvärme och alltså inte sådana bränslen som går åt för att producera fjärrvärme. Bränslen som används till att framställa fjärrvärme ingår under respektive bränsle. Dessa bränslen redovisas under punkt (Insats Kraftvärmeverk, fjärrvärmeproduktion) samt under punkt 3.7 (Insats Fristående värmeverk). El Uppgifterna om el hämtas från AREL. Nätbolagen specificerar där överföringen av el kommunvis, vilket kan vara svårt i vissa fall. Överföringen är definitionsmässigt lika med användningen. Uppdelningen på hushålls- resp. jordbrukssektorn är tämligen osäker. 6

7 E. Slutlig användning - samhällssektorer Under slutanvändning (punkt 9) redovisas sex olika samhällssektorer; Jordbruk, skogsbruk och fiske, Industri, Offentlig verksamhet, Transporter, Övriga tjänster samt Hushåll. De olika sektorerna redovisas både efter energibärare och efter tid. Tabell: 9. Slutlig användning (MWh) efter samhällssektor Vald region: Kommun Sektor: Jordbruk, skogsbruk, fiske xx xx xx xx xx xx xx xx xx 9.2 Industri xx xx xx xx xx xx xx xx xx 9.3 Offentlig verksamhet xx xx xx xx xx xx xx xx xx 9.4 Transporter xx xx xx xx xx xx xx xx xx 9.5 Övriga tjänster xx xx xx xx xx xx xx xx xx 9.6 Hushåll xx xx xx xx xx xx xx xx xx Under respektive sektor ingår följande: Jordbruk, skogsbruk, fiske: SNI (Svensk Näringsgrensindelning 2002) Industri (inkl. byggsektorn): Tillverkningsindustrin och utvinning av mineral, SNI (Svensk Näringsgrensindelning 2002) Offentlig verksamhet: Utbildning, forskning och utveckling, Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, Sport, fritid och kultur, Gatu- och vägbelysning, Vattenverk, Avfallshantering, avloppsrening och renhållning Transporter: Oljeleveranser till tankställen, Järnvägstransport och kollektivtrafikverksamhet Övriga tjänster: Elförsörjning av kontor, lager o.dyl., Gasförsörjning, Ång- och hetvattenförsörjning, Parti- och detaljhandel, Hotell- och restaurangverksamhet, Post och telekommunikation, Bank- och försäkringsverksamhet, Fastighetsförvaltning mm Hushåll: Småhus, flerbostadshus och fritidsbostäder. 7

8 F. Statistikens tillförlitlighet F.1. Osäkerhetskällor Vi går nedan igenom de olika kvalitetskomponenterna. Generellt gäller att kvalitetsbrister kan få större genomslag för enskilda kommuner än i den nationella redovisningen. Ramtäckning Samtliga undersökningar som ligger till grund för den kommunala och regionala energistatistiken bedöms ha god ramtäckning (d.v.s. det register man har över de objekt man vill undersöka har god täckning). Det föreligger dock viss undertäckning (d.v.s. de objekt man vill undersöka saknas i det register man har) i AREL som bedöms ha marginell betydelse på riksnivå. På kommunal nivå kan det dock innebära att uppgifter helt saknas i stället för att redovisningen är komplett då det ofta bara finns ett värmeverk i en kommun. Avstämningar med Energimyndigheten kan minska undertäckningen. Bortfall Objektbortfallet (d.v.s. objekt som inte svarat) varierar mellan undersökningarna. Där kan dock vissa uppgifter hämtas från kortperiodiska undersökningar avseende samma undersökningsobjekt. Det partiella bortfallet (d.v.s. att man har fått in svar men att någon eller några uppgifter saknas) kan dock vara större och omfattningen är i viss mån okänd. För samtliga undersökningar gäller att imputeringar (d.v.s. att man ersätter saknade värden med uppgifter från t.ex. andra undersökningar) kan leda till stora fel på kommunnivå. Mätning De största problemen med mätfel (d.v.s. skillnaden mellan uppmätt värde och det sanna värdet) finns i KOMOLJ där uppgiftslämnarna många gånger har stora problem att fördela leveranserna kommunvis. I viss mån förekommer samma problem i AREL avseende i första hand fjärrvärmeleveranser. Ett generellt problem för leveransstatistiken är att den inte med säkerhet är lika med slutanvändningen av ett bränsle i en viss kommun. Vidare kan det förekomma problem, såsom enhetsfel och andra felrapporteringar som kan vara svåra att upptäcka om uppgifter från tidigare år saknas. Modellantaganden På användningssidan i den kommunala och regionala energistatistiken används en modell för framskrivning (d.v.s. man gör en skattning av aktuellt värde utifrån trenden i tidigare insamlad data) av data inom hushållssektorn (småhus). Modellen bygger på 2003-års småhusundersökning (då ett utökat urval från till undersökningsobjekt gjordes). I modellen antar man att den procentuella fördelningen av användningen av biobränsle i småhus är densamma för övriga år som för år

9 Användningen av diesel som drivmedel i lantbruket (jordbruk samt skogsbruk i lantbruksföretag) uppskattas utifrån en prediktionsmodell som använder regressionsanalys. Modellen bygger ytterst på uppgifter från en energiundersökning för lantbruket avseende Skattningen används för den totala användningen inom jordbruk, skogsbruk och fiske. I de fall dieselanvändningen är mindre än total användning inom jordbruk, skogsbruk och fiske enligt KOMOLJ, används den senare uppgiften om total användning. Sammanfattningsvis bör det påpekas att ovan nämnda osäkerhetskällor (både var och en för sig och sammantaget) inte bedöms orsaka några större problem i själva basundersökningarna (förutom mätfelen i den kommunala redovisningen av oljeleveranser). I den kommunala och regionala energistatistiken är dock situationen den omvända. Var och en av osäkerhetskällorna kan i princip ge upphov till en helt ny bild av kommunens resultat eftersom redovisningen många gånger bygger på en eller ett fåtal observationer. F.2. Granskning Både AREL och ISEN granskas i första hand för redovisning på riksnivå. AREL har viss regional redovisning, men inte på så låg nivå som kommunindelning. Granskningen i AREL är inriktad på konsistensgranskning mellan blankettens olika delar och inte så mycket på jämförelser mellan åren. ISEN har kontroller mot föregående år och även mot Kvartalsvis bränslestatistik och Månatlig elstatistik för de större företagen. Många gånger är det dock svårt att avgöra vad som är rimliga skillnader mellan uppgifter från olika år. Granskningen bedöms sammantaget fungera väl för det avsedda syftet: att ta fram skattningar på främst riksnivå. För samtliga undersökningar gäller att saknade eller felaktiga uppgifter från enskilda företag kan få stor betydelse för resultatens tillförlitlighet på kommunal nivå. Det gäller även i stor utsträckning uppgifter som kan anses ha marginell betydelse på riksnivå. KOMOLJ redovisas på kommunal nivå. Där är det svårt att se att ökade granskningsresurser skulle leda till någon avsevärd kvalitetshöjning. I stället handlar det mer om att i samråd med uppgiftslämnarna öka kvaliteten i rapporteringen. För mer information om respektive primärundersökning se länk på sidan 2. 9

10 G. Sekretess och röjande Det finns problem med sekretesshanteringen och röjandefrågan i den kommunala och regionala energistatistiken. Sekretessmarkerade värden i tabellerna markeras med prick prick ( ). Det finns tydliga regler för hur röjandeproblematiken ska behandlas i statistikredovisningen. Statistisk röjandekontroll, ett CBM från september 2001, med tillägg, finns som vägledning: Tröskelvärdesregeln säger att en cell måste innehålla minst tre objekt för att kunna publiceras, det vill säga. tröskelvärdesregeln tillämpas med parameter 3. Kombination av dominansregler: Inget objekt får bidra med 50 procent eller mer till cellvärdet. Inte heller får två objekt tillsammans bidra med 90 procent eller mer till det totala cellvärdet. Om minst en av reglerna är uppfylld måste åtgärder vidtagas. På kommunalnivå är det relativt vanligt att sekretessmarkerade värden förekommer eftersom riksvärden bryts ner till kommunnivå. Den åtgärd som vidtagits är att begära medgivande från de företag som ingår i AREL. Tack vare att många företag därigenom har accepterat att deras uppgifter får ingå i den kommunala redovisningen kan vi publicera betydligt fler värden än vad annars vore möjligt. Medgivandet är undertecknat av firmatecknare. De basundersökningar som berörs är AREL, ISEN och KOMOLJ och i viss mån undersökningen Energistatistik i småhus. För vissa delar av den kommunala statistiken kan det fortsättningsvis bli aktuellt att ersätta befintliga uppgifter med modellskattningar. Det finns fyra angreppssätt man skulle kunna använda för att åtgärda röjandeproblematiken: 1. Inhämtande av medgivande från berörda uppgiftslämnare (företag). (Dock mycket arbetskrävande och kostsamt.) Detta angreppssätt har genomförts på AREL. 2. Sammanslagning av berörda kommuner. (Ej genomfört) 3. Sammanslagning av energislag. (Ej genomfört) 4. Sammanslagning av sektorer. (Ej genomfört) 10