Kravspecifikation Tillgänglig Bio för utlysningen av stöd inom regeringsuppdraget ökad tillgänglighet till film på digitala biografer

Ku2011/977/MFI Kravspecifikation Tillgänglig Bio för utlysningen av stöd inom regeringsuppdraget ökad tillgänglighet till film på digitala biografer S v e n s k a F i l m i n s t i t u t e t

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Kontaktpersoner... 3 1.2 Beskrivning... 3 1.3 Termer och förkortningar... 5 1.4 Hänvisningar till andra dokument och länkar... 6 1.5 Omfattning... 7 1.6 Viktiga tidpunkter... 8 2 Övergripande beskrivning... 9 2.1 Filmproduktionens fem stadier... 9 2.2 Den digitala biografen... 11 2.3 Omvandlingen... 12 2.4 Samspelet mellan filmbranschens parter - Värdekedjan... 12 2.5 Grundförutsättningar... 13 3 Krav...13 3.1 Funktionella krav... 13 3.2 Tekniska krav... 14 3.3 Ekonomiska krav... 19 3.4 Juridiska krav... 19 3.5 Säkerhet... 19 3.6 Leverans, driftsättning och fortsatt drift... 19 3.7 Support... 20 3.8 Kvalitetssäkring... 20 4 Kravtabell...21 4.1 Kravtabell... 21 2

1 Inledning Denna kravspecifikation avser medverkan i utlysningen av stöd, inom ramen för regeringsuppdraget Tillgänglig Bio om ökad tillgänglighet till film på digitala biografer, för att utveckla en teknisk helhetslösning som omfattar sändnings- och mottagningsutrustning för syntolkning och inläst textremsa till digitala biografer. 1.1 Kontaktpersoner Projektledare, Lisa Wacklin Svenska Filminstitutet SFI, liwa@sfi.se, +46707288121 Projektadministratör, Anders Westin SFI, anwe@sfi.se, +4686651126 1.2 Beskrivning Trots många olika sätt att konsumera film, är film på bio fortfarande en viktig arena för publik att ta del av filmskaparens uttryck och berättelse. Statistiken visar att antalet biobesökare hållit sig på en relativt konstant nivå de senaste 15 åren med ca 15 miljoner biobesök/år. Det finns dock grupper i samhället som har små möjligheter att ta del av film på bio med god behållning. Några av dessa grupper är de ca 120 000 personer i Sverige som har olika grad av synskada 1 samt personer med läs-och skrivsvårigheter 2, t ex dyslektiker och andra som har behov av uppläst textremsa ca 1 700 000 personer. Idag innebär filmvisningar på bio som är syntolkade att en person som genomgått en syntolkutbildning sitter i salongen och berättar vad som händer visuellt i filmen under naturliga pauser mellan filmens dialog och ljudeffekter. Syntolkaren är utrustad med en mikrofon och enkel sändar-/mottagar-utrustning och de synskadade tar del av ljudet via hörlurar. Eftersom dessa visningar sker på analoga biografer med en person som måste vara på plats och tolka live, så blir visningarna relativt kostsamma. Visningarna kräver även ett stort mått av framförhållning och planering av både arrangörer och de som ska besöka visningarna. 1 Synskadad är den som har svårt att läsa eller som har svårt att orientera sig med hjälp av synen. De flesta kan svagt skönja färger och föremål eller ser med starkt begränsat synfält. Andra har svårigheter när det är mörkt eller när det är skarpt solsken. SRF beräknar antalet till över 120 000. Omkring 100 000 finns inskrivna vid någon av landets syncentraler och har rätt att låna talböcker. Källa: Synskadades Riksförbund 2 Läs- och skrivsvårigheter är den övergripande termen som innefattar alla som har svårigheter att läsa och/eller skriva oavsett vad som är orsaken. Personer med dyslexi utgör en undergrupp som särskilt definieras med avseende på svårigheternas orsaker och yttringar. 25 % av den vuxna svenska befolkningen, 20<, läser inte så bra som man förväntas göra när man lämnar grundskolan. Man kan exempelvis inte med god behållning tillgodogöra sig innehållet i en vanlig dagstidning eller läsa instruktionerna för receptbelagda läkemedel. Källa: Svenska Dyslexiföreningen och Centrum för lättläst 3

Utbudet av syntolkad film är för litet för att man ska kunna anse att film på bio är tillgängligt för målgruppen som har synnedsättningar. Förutom personer med synnedsättningar finns även andra grupper som skulle kunna erbjudas möjligheter att del av eller ha större utbyte av film på bio. En sådan grupp är t ex personer med läs- och skrivsvårigheter och långsamläsande, som i dag har betydande svårigheter att ta del av utländska filmer med svensk text p.g.a. svårigheten att hinna läsa den svenska textremsan. I takt med att biograferna nu byter från analog till digital visningsteknik förbättras möjligheterna för synskadade och långsamläsande att ta del av film på bio eftersom den planerade sändnings- och mottagningsutrustning som är nödvändig för syntolkning och inläst textremsa därmed lättare kan kopplas till den utrustning som biograferna installerar i sina maskinrum. Den digitala visningstekniken ger helt andra möjligheter att tillgängliggöra svensk och utländsk film eftersom digitala filmkopior kan innehålla upp till sexton olika spår, t ex en otextad version, en svensktextad version, ett syntolkat ljudspår 3 och en inläst textremsa 4. Detta skulle kunna innebära att filmen är potentiellt tillgänglig för döva, hörselskadade, synskadade och långsamläsande från premiär och framåt, oavsett var och när den visas. I juni 2011 gav regeringen Svenska Filminstitutet (Filminstitutet) och Post och Telestyrelsen (PTS) i uppdrag att genomföra ett projekt som syftar till att utveckla ett system för syntolkning av film på digitala biografer för att öka tillgängligheten till film för synskadade. Möjligheten att använda tekniken för andra grupper med särskilda behov, t ex dyslektiker ska också beaktas. 5 Filminstitutet och PTS har utrett på vilket sätt denna utveckling ska ske och kommit fram till att göra en utlysning av stöd enligt de minimis 6. Sökanden i denna utlysning ska sålunda utveckla en teknisk helhetslösning för paketering, utsändning, överföring, mottagning och avlyssning av 3 En syntolkare går igenom filmen och bestämmer vilka händelser och annat visuellt som behöver beskrivas och skriver ett manus. Filmens pauser, alltså när det inte förekommer dialog, används. När manuset är klart ska det läsas in och bilda ett nytt ljudspår. I första hand är det svenska filmer som syntolkas. Främsta anledningen är att det kan vara svårt för publiken att följa en utländsk dialog och samtidigt lyssna på en svensk berättarröst. Källa: Syntolkning.nu 4 Uppläst textremsa avser utländsk, svensktextad film. Texten läses in neutralt utan dramatisering och underlättar för personer med läs- och skrivsvårigheter som har svårt att hinna med att läsa texten. Kan vara både mänsklig röst och talsyntes. 5 Uppdrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Post- och telestyrelsen om ökad tillgänglighet till film på digitala biografer genom syntolkning. Ku2011/977/MFI 6 Insatser till enskilda företag som de minimis får beviljas för är mjuka investeringar, till exempel kontantstöd som beviljas med stöd av ett regeringsbeslut 4

ljudspår med syntolkning och uppläst textremsa samt ta fram en affärsmodell för denna tekniska lösning. 1.3 Termer och förkortningar DCI - Digital Cinema Initiatives, LLC (DCI) skapades i mars 2002, och är ett samarbete mellan Disney, Fox, Paramount, Sony Pictures Entertainment, Universal och Warner Bros Studios. DCI: s främsta syfte är att etablera och dokumentera specifikationer för digital biograffilm som garanterar en enhetlig och hög teknisk prestanda, tillförlitlighet och kvalitetskontroll. DCI Specification Standard för digitala biografer. Ladda ner hela dokumentet från: www.dcimovies.com/specification/index.html DCP - Digital Cinema Package. Hårddisk med en samling av digitala filer för att lagra och förmedla ljud, bild och effekter, filmens all information. DAISY - Digitalt Anpassat InformationsSYstem (Digital Accessible Information SYstem) är en internationell standard för digitala talböcker. Syftet med formatet är att göra tryckt text tillgänglig på ett så användarvänligt sätt som möjligt för personer med läshandikapp, exempelvis synskador och dyslexi. Lista över internationella tillverkare av DAISY-spelare finns på http://www.daisy.org/tools/hplayback Wi-Fi - en teknik för trådlösa nätverk. Bluetooth-teknik - ett trådlöst kommunikationssystem tänkt att ersätta kablage som ansluter många olika typer av enheter Hörslinga eller teleslinga - består av en ledning (även kallad magnetantenn) som monteras längs väggarna i en lokal. När en specialförstärkares audioutgång (högtalarutgång) ansluts till slingan genereras elektromagnetiska svängningar som en speciell telespole i hörsnäckan kan fånga upp. Infraröd strålning (IR-strålning) elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 700 nm till 1 mm, det vill säga våglängder strax över de för synligt ljus. Flersalongsbiograf - biograf med flera salonger av varierande storlek. Talsyntes - artificiellt tal som ska efterlikna människans röst, skapat med dator. Mediaspelare har till syfte att spela upp material i 2K eller 4K upplösning som är packat enligt DCI s DCP-standard Repertoarbiograf biograf med regelbundna visningar av aktuell biograffilm Postproduktion - innefattar det arbete som sker efter det att råmaterialet till en film är inspelat, till exempel klippning och ljudeffekter 2K/4K - är begrepp som används för att beskriva antalet bildpunkter på bildens bredd i tusental. 5

KDM-låsning Key Delivery Message-låsning. En DCP som är förpackad enligt DCIs standard är i huvudsak krypterad. För att möjliggöra uppspelning av denna används en unik kod-nyckel som är kopplad till den aktuella biografens mediaspelare och det filmmaterial som ska visas. VPF - Virtual Print Fee en avgift som distributörer betalar in till en fond som syftar till att bidra till investeringskostnaden för biografers digitalisering. Avgiftens storlek baseras på den besparing distributörerna gör när digitala filmkopior är billigare att framställa än analoga filmkopior. 1.4 Hänvisningar till andra dokument och länkar Regeringsuppdraget - Uppdrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Postoch Telestyrelsen om ökad tillgänglighet till film på digitala biografer Kan laddas ner från: http://www.sweden.gov.se/sb/d/14081/a/171203 Information och regler för Tillgänglig Bio. Kan laddas ner från www.sfi.se/tillgangligbio DCI Kravspecifikation. Kan laddas ner från: www.dcimovies.com/specification/index.html World Blind Union Toolkit. Kan laddas ner från: www.worldblindunion.org/en/ourwork/campaigns/pages/accesstotechnolo gy.aspx Dyslexiförbundet FMLS - samlar personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, personer med matematiksvårigheter/dyskalkyli http://www.fmls.nu US UngaSynskadade - http://www.ungasynskadade.se Synskadades Riksförbund http://www.srf.nu Syntolkning Nu http://www.syntolkning.nu Centrum för Lättläst http://www.lattlast.se Audio Description Associates, USA http://www.audiodescribe.com The Audio Description Project skapat av American Council of the Blind, http://www.acb.org/adp/ Audio Description in Scotland http://www.adscot.org.uk VocalEyes, engelsk välgörenhetsorganisation http://www.vocaleyes.co.uk Royal National Institute of Blind People http://www.rnib.org.uk 6

1.5 Omfattning Utlysningen av stöd omfattar fyra etapper, projektförslag, förstudie, teknisk helhetslösning med fysiska produkter och slutrapport. Sökande kan ladda ner handlingar för etapp 1 på www.sfi.se/tillgangligbio. Sökanden uppmanas att gå in på denna adress då det kommer det att finnas kompletterande information (Q&A) publicerad i takt med att frågor inkommer och besvaras. Etapp 1. I denna etapp ska projektförslaget beskrivas som idé med enkel teknisk funktionsbeskrivning. Etapp 2. I denna etapp ska förstudien arbetas fram. Denna ska innehålla en beskrivning av den tekniska lösningens alla delar från DCPn till den enhet med vilken biobesökaren kan lyssna på ljudspåret/en. Sökanden ska även presentera en plan för hur alla delarna ska produceras och/eller köpas in för att kunna utgöra den tekniska helhetslösning som efterfrågas i denna utlysning. Etapp 3. Sökanden ska lämna in den tekniska helhetslösningen som fysiska produkter redo för provdrift i SFIs biograf och för testvisningar med målgrupperna på några av SFI utvalda digitala biografer. Provdriften sker i Filminstitutets biograf tillsammans med husets maskinist för att säkerställa att den tekniska helhetslösningen fungerar enligt de krav som ställts upp i kravspecifikationens tabell. Efter provdriften får sökanden ett protokoll upprättat av Filminstitutets maskinist med provdriftens resultat som även kan innehålla påpekanden om korrigeringar. Sökanden bör då åtgärda dessa inom en vecka för att få möjlighet att utföra ytterligare en provdrift i Filminstitutets biograf innan testvisningarna ska ske. Testvisningar sker med ca 20 personer som har synnedsättningar och läs- och skrivsvårigheter, på två biografer; den ena i Nyköping (Svenska Bio) och den andra i Stockholm (SF). Biograferna är bokade för en halv dags visningar där var och en av de inlämnade tekniska lösningarna testas. Testningen innebär att den sökande presenteras sin helhetslösning för biografens maskinister och besökande. Lösningen testas med en ca 15 min lång sekvens av en film. Efter varje sådan visning intervjuas besökarna och biografens personal enligt ett frågeformulär. Resultat från visningen får sökanden en vecka efter testvisningen. Utrustning i form av särskilda applikationer och erforderlig utrustning tillhandahålls i första hand av sökanden. För att produkterna ska kunna användas av SFIs och biografernas maskinister ska en utförlig instruktion för hantering finnas med. I denna etapp ska även uppgifter om hur produktion och/eller inköp ska ske lämnas tillsammans med en beskrivning av garantier, service, skötsel, underhåll och support. Sökanden ska även presentera beräknat pris för ingående moduler i den tekniska kedjan, från maskinrum till besökare. Efter visningarna får sökande tillbaka sin helhetslösning. Etapp 4. Sökanden ska lämna en slutrapport som beskriver utvecklingen till den färdiga lösningen tillsammans med testresultat samt en redovisning av affärsmodellen för produktion/inköp och försäljningsorganisation. Det kan exempel- 7

vis vara så att någon eller flera av enheterna importeras från annat land och då ska hela kedjan från importförfarandet, eventuella agentavtal, lagerhållning, försäljningskanaler till slutkund beskrivas. Tillverkas produkterna i Sverige ska affärsmodellen från tillverkning till slutkund redovisas. Till slutrapporten ska även en ekonomisk redovisning över kostnaderna för utvecklingen av den tekniska helhetslösningen och upprättandet av affärsmodellen lämnas. Den ekonomiska redovisningen ska vara undertecknad av ansvarig från det sökande företaget. Efter godkänd slutrapportering och ekonomisk redovisning avslutas utlysningen och den resterande summa som motsvarar de redovisade kostnaderna utbetalas. 1.6 Viktiga tidpunkter 31 maj Utlysning av stöd. Etapp 1 startar. 13 juli Etapp 1 klar. Inlämning av projektförslag. 14 september Beslut om vilka projektförslag som går vidare och får göra förstudie, etapp 2. Avtal mellan SFI och sökanden skrivs. Etapp 2 startar. 26 oktober Etapp 2 klar. Inlämning av förstudie. 5 november Beslut om fortsättning att utveckla fysiska produkter. Avtal mellan SFI och sökanden skrivs. Etapp 3 startar. 11 januari Etapp 3 klar. Inlämning av teknisk lösning i form av fysiska produkter. 15 februari Analysresultat klara. Etapp 4 startar. 28 februari Etapp 4 klar. Slutrapport lämnas. 8

Utlysning 31/5 Etapp 1 startar Etapp 1 klar Inlämning av projektförslag 13/7 Utvärdering 13/7-14/9 Besked vilka som går vidare att göra förstudie, etapp 2 lämnas 14/9 14/9 Avtal Etapp 2 startar Etapp 2 klar Inlämning av förstudie 26/10 Beslut om fortsättning att utveckla fysiska produkter för provdrift och test i användargrupperna, etapp 3 lämnas 5/11 5/11 Avtal Etapp 3 startar Etapp 3 klar Inlämning av teknisk lösning som fysiska produkter 11/1 Provdrift och tester Analysresutat klara 15/2 Etapp 4 startar Etapp 4 klar Slutrapport lämnas 28/2 2 Övergripande beskrivning 2.1 Filmproduktionens fem stadier För att ge en inblick i processen att producera film presenteras de fem stadier som kan sägas utgöra en filmproduktion här nedan: 1. Utveckling 2. Förproduktion/förberedelser 3. Inspelning 4. Efterbearbetning/Postproduktion 5. Distribution I Sverige tar hela cykeln ungefär två år. En fullskalig Hollywood-produktion tar cirka tre år. Den första tredjedelen av tiden går åt att utveckla idén. Den andra tredjedelen åt förberedelser och inspelning. Den sista tredjedelen åt efterbearbetning (inklusive musikläggning) och distribution. Utveckling Här utvecklas en idé till ett filmmanus i flera steg: från de första nerskrivna tankarna till en s.k. step outline, till ett manus, och slutligen ett antal bearbetningar. Under arbetet har manusförfattaren mycket kontakt med tänkbara pro- 9

duktionsbolag för att se om det finns någon marknad för manuset. Sedan presenteras manuset för producenter och regissörer för att säkerställa filmens finansiering. Förproduktion Under förproduktionen får filmen sitt utseende och arbetet planeras, med budget och inspelningsschema. De poster som behövs under inspelningen tillsätts. Inspelning Varje tagning numreras i en klappa för att hjälpa redigeraren hålla reda på tagningarna vid klippningen. Klappan anger scenens nummer, tagningens nummer, regissör, producent, datum och filmens namn. Klappan används också för att synkronisera ljud och bild, eftersom ljudet spelas in separat. Vanligen skickas dagens tagningar i traditionell film (analog) till framkallning över natten (de kallas dagstagningar, på engelska dailies ) och granskas av regissören och vissa ur teamet så snabbt som möjligt. För digitalfilm visas filmen på liknande sätt. Efterproduktion/Postproduktion Här ställs filmen samman till en helhet. Filmen sätts ihop ( klipps ), och de visuella effekterna görs och fogas in i filmen. För- och eftertexter, samt alla skyltar i filmen, läggs in. Det ljud som tas upp under inspelningen är ofta endast dialogen, övrigt ljud undviks till så stor utsträckning som möjligt. Allt annat ljud läggs istället på i efterhand, vilket är två procedurer, fotsteg och ljudeffektläggning. I många länders filmer brukar dock mycket av dialogen spelas in i studio efteråt; en procedur kallad eftersynkning, där man till rörliga bilder, till exempel film, spelar in nytt talspår till en bild som redan har tal, där talet ska stämmas överens med bilden, bland annat synkroniseringen av munrörelser. Eftersynkroniseringsmetoden är dyr eftersom skådespelarna måste få lön under en längre tid, men ger ofta ett ljudkvalitetsmässigt högre resultat både i talet och i ljudsammanställningen. Ibland görs samma film också i olika språkversioner direkt som dubbning i vissa länder. Viss dialog spelas in på nytt, ljudet synkroniseras, och ljudeffekter(inklusive tramp och eftersynkronisering) läggs på. Musiken komponeras och läggs på. Den slutliga ljudmixen sker i en biografliknande miljö. Därefter är filmen låst, och filmen sägs ha nått final cut. En klipplista produceras och masternegativet skapas. Den kopieras till ett positiv, varpå den resulterade kopian blir master för de filmer som ska distribueras. (Anledningen till att man inte kopierar direkt från masternegativet är att man inte vill riskera att stå utan masternegativ.) Filmbolaget gör (ibland i Sverige, alltid i USA) en testvisning inför publik. Den feedback som kommer in avgör bland annat om vissa scener ska tas om. Distribution Det här är det sista stadiet, där filmen går upp på biografer eller säljs till tevekanaler och/eller dvd. Vanligtvis sker detta genom en distributör. Filmen kopieras i tillräckligt många exemplar utifrån beräkningar om en kommande publik. Pressmaterial, affischer, och annat reklammaterial publiceras. Filmens trailer börjar visas. Filmens reklamkampanj startar ofta med presskonferenser, 10

intervjuer, pressvisningar och visningar på filmfestivaler. Det är också vanligt att skapa en egen hemsida och att finnas i sociala medier som t ex Facebook. Filmen går upp på ett visst antal biografer, och ges oftast först senare ut på dvd. För att extra ljudspår för syntolkning och inläst textremsa ska kunna läggas till filmerna redan vid distribution på biograf krävs att de finns klara redan innan filmen går in i postproduktionstadiet (se ovan). Detta kräver löpande kontakt mellan filmens produktionsbolag, filmens postproduktionsbolag samt filmens distributör (vilka om vart annat kan vara samma bolag). Rutiner bör upparbetas för denna lösning för att minimera arbetsinsatsen inför varje separat filmproduktion. 2.2 Den digitala biografen Biografvärlden är mitt uppe i det största teknologiskiftet efter övergången från stum- till ljudfilm; skiftet från analog till digital film. Processen startar redan vid produktionen av filmen, som redan i dag oftast sker med ett digitalt inspelningsmedia, fortsätter sedan genom hela processen till den färdiga s.k. DCP:n (digital cinema package), d v s den digitala filmkopian för biografvisning. Visningen i biosalongen ger nu lika hög kvalitet som master originalet. Den digitala biografprojektorn är mycket ljusstark, med god färgåtergivning och kontrast. Biografens server är en kraftfull dator med stor kapacitet. Filmen levereras komprimerad och krypterad med KDM-låsning på en hårddisk som laddas ner i servern. Filmen är därmed oåtkomlig för olaglig uppspelning. Tillverkningskostnaden är låg för digitala kopior. Kvaliteten är minst lika bra som traditionell 35 mm film, och alltid i premiärskick. Den lilla hårddisken innebär enklare hantering av filmen i alla led jämfört med hantering av 35 mm-film. Genom samtidig premiär i hela landet, får både publik, distributör och biograf glädje av premiärlanseringens annonser, TV- och radioreklam, intervjuer, recensioner, m m. Då ökar publiktrycket kraftigt på mindre orter. Tekniken gör att även smalare filmer som i dag tas fram i ett fåtal kopior, kan spridas till fler platser. Per den 15 mars 2012 är 302 av 831 svenska biografer digitaliserade. Till årsskiftet beräknas siffran vara 500 biografer 7. Nedan visas en illustration över den digitala biografen. 7 Källa: Svenska Filminstitutet SFI 11

Illustration: Mattias Jonsson 2.3 Omvandlingen Under 2011 fanns 830 salonger i 478 biografer. 100 av dessa var flersalongsbiografer med totalt 452 salonger och 378 är s.k. singelbiografer med en salong. Pågående digitalisering av landets biografer kräver stora investeringar för att kunna fortsätta vara repertoarbiograf. Trots stöd från stat, kommun och egna insatser finns risk att vissa biografer på små orter, främst föreningsdrivna, kan tvingas avsluta sin verksamhet eftersom de inte är berättigade till det statliga stödet och kan ha svårt att hitta annan finansiering. Att exakt förutspå hur många som inte kommer att genomföra nödvändigt teknikskifte är inte möjligt men uppskattningsvis kan det handla om 100-200 biografer som lägger ner sin biografverksamhet. Antalet biografsalonger kan således röra sig om 600 700 8 salonger när digitalisering av landets biografer är genomförd i sin helhet. 2.4 Samspelet mellan filmbranschens parter - Värdekedjan Det är sannolikt att initiativet till att göra syntolksspår och uppläst textremsa kommer att tas av filmens distributör eller producent. Ljudspåren produceras och integreras med filmen i postproduktionsledet. Viktigt är då att syntolkaren och/eller uppläsaren får ta del av filmen för att kunna skriva och läsa in manus. 8 Anders Westin, film- och biografkonsulent, Film i Västmanland. 12

Detta material bearbetas sedan av postproduktionsbolaget som lägger in filmens alla olika ljudspår på DCPn. Producent Regissör butörer Produk- Postproduktion Distri- Biografer tionsbolag Samspelet mellan filmbranschens parter. 2.5 Grundförutsättningar Avsikten med denna utlysning är att skapa intresse för att utveckla en teknisk helhetslösning för syntolkning och uppläst textremsa på den digitala biografen, som är accepterad av filmbranschens berörda parter och slutanvändarna; personer med synnedsättningar och långsamläsande. Lösningen ska vara utformad så att den ska kunna fungera på samtliga biografvisningar parallellt med övrig publik som inte har behov av extra tjänster. I utlysningen välkomnas även innovatörer och leverantörer av teknik från andra branscher än filmbranschen, dvs sökanden kan vara ett redan etablerat varumärke i andra branscher. Dock måste sökanden vara införstådd med att det kan krävas samverkan med en, för biografbranschen känd och accepterad teknikleverantör, i det senare implementeringsskedet. Detta för att säkerställa att installation, service och underhåll sker i enlighet med biografens krav och fungerar i samklang med biografernas övriga utrustning. Exempel på leverantörer av digital utrustning till biografer finns på www.sfi.se under fliken Våra stöd/biografstöd/digitalisering av biograf. Dessa är endast förslag på leverantörer som är kända och etablerade bland svenska biografägare. I slutförslaget ska de varumärken som kan komma ifråga dock vara beredda att genomlysas. 3 Krav 3.1 Funktionella krav Den tekniska helhetslösningen ska dels förmedla ljudspår för personer med synnedsättningar och rör då i första hand svensk film där syntolkaren återger händelser i filmen utöver dialog och andra ljudeffekter såsom rumsligheter, kostymer, ansiktsuttryck, kroppsspråk etc som är viktiga för filmens handling och dels för personer med läs- och skrivsvårigheter. För den senare gruppen handlar det om utländsk film med svensk textremsa som dessa personer har svårt att hinna med att läsa och därför får glädje av uppläst textremsa. Berörda 13

publikgrupper i salong behöver en mottagarutrustning som dels kan ta emot signalen som skickas från sändarutrustning i maskinrummet och dels kan göra det möjligt för besökaren att lyssna av syntolkspåret eller den upplästa textremsan. I utlysningen söks en lösning där ljudet från syntolksspåret alternativt spåret med den upplästa textremsan är synkroniserat med filmen och spelas upp direkt från server/mediaspelare eller via synksignal till enhet med separat ljud som besökaren kan ta del av i sin hörlur, snäcka eller liknande. Mottagarutrustningen kan vara en enhet som biobesökaren använder redan idag för andra funktioner/användningsområden. Att användarna på så vis kan samutnyttja biobesökets utrustning med annan personlig utrustning bedöms positivt. I de fall mottagarutrustningen även består av en hörlur, snäcka eller liknande för avlyssning kan försäljning till biobesökaren på plats komma ifråga. Uthyrning av motsvarande utrustning bedöms däremot inte vara en framkomlig väg. Biografens personal anses inte ha möjlighet att ansvara för hantering med laddning, rengöring och service för utlämning/inlämning. Besökarnas mottagningsutrustning får inte störa övrig publik med avseende på ljud eller ljus från displayer. Mottagarnas utrustning måste fungera i biografmiljön d v s kunna släppa genom filmens övriga ljud från salongens högtalare. Den tekniska helhetslösningen ska fungera i flersalongsbiograf. Signal från en salong får inte påverka eller påverkas av signal i närliggande salong. Fler användare som sitter samtidigt i en salong får inte påverka varandras mottagningskvaliteter eller kvalitén för övriga besökare i salongen. Användarnas mottagarutrustningar kan t ex vara en Daisyspelare eller Smartphone/androidbaserade. Möjlighet till uppspelning av extra ljudkanaler för syntolkning och inläst textremsa på alla DCI-certifierade biografsalonger är ett framtida önskemål. Utrustningens kapacitet avseende ljudkvalitet etc. får inte vara avhängigt av antalet besökare som utnyttjar tjänsterna syntolkspår och uppläst textremsa, d.v.s. kvalitet och funktionalitet måste vara konstant oberoende av antalet besökare samtidigt i aktuell biografsalong. Den tekniska lösningen ska vara kompatibel med övrig utrustning i maskinrum och ska vara enkel att installera och hantera i driftläge för biografens tekniska personal. Nödvändig kunskap ska inrymmas i medföljande manual och inte kräva separat utbildning. Mottagarutrustning ska vara utformad utifrån användargruppernas särskilda behov avseende synskadade/blinda och personer med läs- och skrivsvårigheter. 3.2 Tekniska krav Den tekniska helhetslösningen ska bygga på DCIs kravspecifikation. Utrustningen ska enkelt kunna integreras i biografens maskinrum Utrusningen ska kunna uppgraderas. Underhåll och service av utrustningen måste kunna genomföras av biografens egna tekniker (jfr hörselslingor när det gäller enkelhet och säkerhet). Lösningen ska levereras med servicemanual. 14

3.2.1 Möjliga tekniska lösningar för uppspelning - exempel De nedan presenterade alternativen är endast exempel på lösningar. Generella förklaringar: Streckad röd linje avser synksignal från mediaspelare. Röd heldragen linje är ljudspår med syntolk alternativt uppläst textremsa Blå heldragen linje är ordinarie filmljud Uppspelning alternativ 1 Illustration: Mattias Jonsson Det extra ljudspåret finns med i DCP:n (digital cinema package) tillsammans med bild, (övrigt) ljud och textinformation redan vid leverans till biografen. All information på DCP n inklusive de extra ljudspåren laddas över till biografens server. Biografens server tappas på de extra ljudspåren vilka överförs till hårdvara som i sin tur sänder signalen trådlöst till salongen. 15

Detta alternativ kräver god kommunikation redan i filmens produktion- och postproduktionsled. De extra ljudspåren måste finnas klara när filmen finns hos post-produktionen och bakas in i filmens paket. DCI-standarden möjliggör för upp till 16 ljudspår. I dagsläget används endast 8 av dessa för uppspelning av ljud på biografen. Tekniskt finns alltså möjligheten att lägga in upp till 8 ytterligare ljudspår i filmen. Ljudfilerna måste vara okomprimerade. The audio file format shall comply with the Broadcast Wave file format (.wav), per [ITU Tech 3285 version 1 (PCM WAVE coding)], is extended and constrained as further described here. The audio file shall remain uncompressed throughout the Digital Cinema system. This shall include packaging, distribution and storage. 9 Uppspelning alternativ 2 Illustration: Mattias Jonsson 9 DCI Kravspecifikation 16

Det extra ljudspåret distribueras till biograf på externt uppspelningsformat. Uppspelningen sker i hårdvara separat från biografanläggningen men kommunicerar med denna via serverns tidskod vilket möjliggör synkroniserad uppspelning av det extra ljudspåret. The Broadcast Wave (.wav) file is required to contain metadata that indicates the first sample of audio data. The metadata is also required to contain a continuous frame count relative to the image as well as the sample rate 10. Detta alternativ kräver att aktuellt ljudspår distribueras separat vid sidan av filmens ljud, samt antingen en automatiserad uppspelning av ljudspåren, alternativt att uppspelningsutrustning startas och kontrolleras av personalen på biografen för att se till att uppspelningen/utsändning fungerar problemfritt. Uppspelning/ distribution alternativ 3 Illustration: Mattias Jonsson 10 DCI Kravspecifikation spec.1.2 kap 3.3.4.2 17

En variant till föregående alternativ är att ljudspåren finns lagrade på en webplats. Användaren kan därifrån ladda ner ljudfilen till sin mottagare innan biografbesöket. Uppspelning av ljudfilen sker med hjälp av synksignal från biografens maskinrum, på samma sätt som i ovanstående alternativ. Fördelarna med båda dessa lösningar är att de extra ljudspåren inte måste vara färdiga när DCP:erna skickas till biograferna. 3.2.2 Möjliga tekniska lösningar för distribution till besökarna - exempel De nedan presenterade alternativen är endast exempel på lösningar. Då de extra ljudkanalerna inte distribueras i biografsalongen via högtalare utan uppfattas via separata avlyssningsutrustningar tex hörlurar måste ljudsignalen på något sätt distribueras till dessa. Det finns två grundidéer om teknisk lösning: Alternativ 1 Via kabel från servern till några eller alla stolar i salongen där ett särskilt uttag finns för att ansluta hörlurarna. Detta alternativ kräver infrastrukturförändringar i biografsalongen och innebär höga kostnader. Alternativ 2 En sändare kopplas till biografens server/mediaspelare och matas med de extra ljudkanalerna eller synksignal. Denna distribuerar då dessa trådlöst till salongen. Detta kan göras på flera sätt, där en rad egenskaper bör tas i beaktande. Det här alternativet kan möjliggöras genom radioöverföring, wi-fi, bluetooth, hörslinga (elektromagnetisk induktiv koppling) och infrarött ljus (IR). Signalen bör antingen ha begränsad räckvidd alternativt separata adresser för varje salong för att undvika konflikter i etern. På en biograf med flera salonger, alternativt på en plats med många olika typer av signaler i etern, blir risken för störningar i överföringen överhängande. Detta alternativ kräver en separat sändarenhet i maskinrummen samt lokala anpassningar av sändningen. Investeringskostnaden är dock begränsad jämfört med en trådbunden installation. När svenska film- och biografbranschen enats om en standard som upprättats för distributionen av de extra ljudkanalerna i salongen måste besökarnas utrustning för avlyssning vara anpassad till denna standard. En teknisk helhetslösning som innebär att biografen förväntas låna eller hyra ut nödvändig mottagningsutrustning för användarna, är inte en acceptabel lösning av praktiska skäl. Däremot kan försäljning av mottagningsutrustning på biografen vara möjlig. 18

3.3 Ekonomiska krav 3.3.1 Distributörer De olika alternativen för paketering av ljudspår, t.ex. DCP eller extern källa, såsom CD-skiva, USB, webbaserad plattform eller annan lösning påverkar inte distributörens vilja att initiera produktion av syntolkat ljudspår eller uppläst textremsa, eftersom paketeringskostnaden bedöms likvärdig. Däremot får den i biografen placerade utrustningen inte ha sådana komplicerade formatkrav att löpande produktion och paketering av ljudspår blir en dyrare lösning än för ovan angivna exempel. 3.3.2 Biografägare Uppspelnings- och sändarutrustning som integreras med övrig utrustning i maskinrum kan exempelvis leasas eller köpas av biografen. Bedömningen är att den inte bör kosta mer än 20 000 kronor per salong vid köp. Vid leasing uppskattas hyran vara 500 kronor/månad. 3.3.3 Besökare med särskilda behov Intresset för en särlösning, d.v.s. en mottagarutrustning vars syfte endast är att användas på biografer för att ta emot syntolkat ljudspår eller uppläst textremsa, påverkas av inköpsprisets storlek. Sökanden bör beakta att inköpspriset för en mottagnings- och avlyssningsutrustning som besökare med särskilda behov ska utnyttja vid biobesök kommer att påverka intresset för denna utrustning. Om mottagnings- och avlyssningsutrustning, helt eller delvis, kan användas till andra ändamål i målgruppens vardag än bara till biobesök finns förmodligen större acceptans för ett högre pris. Dyra särlösningar bör m a o undvikas. 3.4 Juridiska krav Sökande måste i förstudien, etapp 2 redogöra för eventuella juridiska krav som kan vara aktuella i framtida produktions och implementeringsskeden, samt hur sökanden avser att beakta/förhålla sig/ta hänsyn till dessa. Exempel på juridiska krav: patent/mönsterskydd, upphovsrättsliga, lagkrav, tillstånd för trådlös ljudöverföring. 3.5 Säkerhet Produktion av ljudspår med syntolkning och/eller uppläst textremsa görs av företag som har kontakt med filmbranschens produktionsprocess. Stor vikt läggs vid nödvändiga säkerhetsaspekter i processen. Hänsyn kommer att tas till utrustningens nödvändiga placering i biografsalonger och eventuell känslighet för yttre påverkan t ex vandalism. Utrustningen måste följa gängse normer och krav avseende design och funktioner med tanke på personlig säkerhet. 3.6 Leverans, driftsättning och fortsatt drift Den tekniska lösningen kommer att bestå av dels en sändarutrustning som ska installeras i biografernas maskinrum och dels av den mottagarutrustning som besökaren ska använda. Produkterna kommer förmodligen att ha olika försäljningskanaler eftersom den ena parten, biografen är en professionell inköpare och den andra parten, besökaren är att betrakta som en privatperson med sär- 19

skilda behov. Det är viktigt att kunna beskriva hur produkterna kommer att säljas till de båda parterna. Lösningen till biograferna bör kunna levereras som Plug and play med testfil för enkel självkontroll. Levereras med instruktionsfilm och manual. Utrustningen bör inte kräva inställningar och justeringar vid varje föreställning utan endast vid installation. Föreslagen teknisk lösning och dess komponenter måste vara enkel att funktionstesta för biografens personal och det är ett krav att det visuellt går att göra en snabb bedömning av utrustningens status med kontrolllampa eller liknande. Upprättade rutiner för daglig kontroll och enklare service ska vara beskrivna och finnas i den manual som medföljer produkten i implementeringsskedet. Enklare service ska kunna göras av biografens ordinarie tekniska personal utan avsevärd utbildning. Årlig, genomgripande service ska kunna göras av tekniker knutna till etablerade biografteknikleverantörer utifrån avtal mellan dessa och innovatören. På grund av film- och biografbranschens farhågor för piratkopiering och olovlig fildelning så tillåts inte kommande utrustning för syntolkning och uppläst textremsa ha åtkomst till Internet, vilket medför att all service och underhåll måste kunna göras på plats och inte via webbaserade lösningar. Utbytesdetaljer för reparationer av utrustning i maskinrum måste finnas tillgängliga inom fem dagar. I bedömningen kommer hänsyn att tas till pris på komponenter och utbytesdetaljer. Hänsyn kommer att tas till lämnade garantier då det är av största vikt att leverantör fullföljer ansvar även efter installation. Besökarnas utrustning bör kunna finnas i sådana försäljningskanaler som besökaren är van vid/kan tänka sig att använda. Utrustningen ska säljas med tydliga instruktioner och garantier. 3.7 Support Plan för hur supporten för utrustningen är organiserad ska presenteras vid inlämningen av slutrapporten, etapp 4. För biografens sändarutrustning ska gängse rutiner som gäller för biografens övriga tekniska utrustning följas, d v s supportorganisationen ska finnas tillgänglig via telefon under alla tider som biograferna visar film. Supportorganisationen för besökarnas mottagarutrustning kan finnas på Internet och likna det vis på vilket support erbjuds för andra tekniska konsumentprodukter som t ex mobiltelefoner. 3.8 Kvalitetssäkring Att den tekniska helhetslösningen lösningen följer DCIs kravspecifikation är ett krav. Den tekniska helhetslösningens produkter kommer dessutom att bedömas var och en för sig och det är en positiv faktor om produkterna i så stor utsträckning som möjligt består av standardkomponenter. Det är ett krav att leverantör kan fullfölja ansvar efter implementering varför hänsyn tas till leverantörens soliditet. Det är ett krav att föreslagen utrustning följer svensk standard avseende säkerhet. Komponenter ska vara anpassade till gängse miljökrav. 20