Gott och blandat från Europaparlamentet I parlamentet fattar ledamöterna dagligen allvarliga och till och med livsomvälvande beslut. Men ibland får parlamentet också agera värd åt mer lättsamma evenemang. Ett exempel på det är när parlamentet har öppet hus och släpper in allmänheten. Upptäck här hur det såg ut när parlamentet öppnade dörrarna i Strasbourg. Europeiska Karlspriset för ungdomar gick i år till ett projekt som sammanförde flera yrkesskolor i Tyskland för att tillsammans bygga ett tåg. Du kan läsa mer om projektet nedan. Där kan du också läsa om hur ledamöterna ser på sport och hur EU hjälper den europeiska filmindustrin. SV Presstjänsten Direktoratet för medier Direktör - Presstalesman : Jaume DUCH GUILLOT Reference No.: 20100630FCS77236 Press switchboard number (32-2) 28 33000 1/6
Européerna och idrotten Att träna regelbundet är bra för din energi och hälsa. Men hur är egentligen formen hos européerna? Enligt en ny undersökning tränar mindre än hälften av européerna minst en gång i veckan. Undersökningen visar också på stora skillnader mellan medlemsländerna. Nordeuropéer är generellt mer sportiga än sina grannar i syd. Hur kan fysisk aktivitet främjas? Fyra ledamöter ger oss sin syn. Enligt kommissionens undersökning (Eurobarometer från mars 2010) är det bara 40 procent av européerna som idrottar minst en gång i veckan, medan 25 procent inte gör någon sport alls. Sean Kelly (EPP) från Irland: De övergripande socioekonomiska konsekvenserna av en mindre sportig befolkning är att övervikt och fetmarelaterade sjukdomar ökar. Det ger ett extra tryck på hälsovården som kämpar för att ta itu med följderna av allt fler stillasittande liv. Mitro Repo (S&D) från Finland: God fysisk kondition ger själen harmoni, och själsligt välmående stärker kroppen ytterligare. Experter är överens att fysisk aktivitet och träning är det bästa sättet att förebygga välfärdssjukdomar. Chrysoula Paliadeli (S&D) från Grekland: Den ekonomiska krisen är ingen ursäkt för någon medlemsstat eller för något EU-beslut att minska idrottsstödet. På lång sikt blir det större ekonomiska konsekvenser med en befolkning som tränar lite eller inte alls. Undersökningen visar att nordeuropéerna idrottar mer än sydeuropéerna. Varför? Mitro Repo: Den skandinaviska sportigheten har såväl historiska som socio-geografiska förklaringar. Norra Europa är glest befolkat och avstånden är långa. Genom historien har människor tvingats att förflytta sig för att överleva. Men kommissionens resultat ska också tas med en nypa salt. Finland "tävlar" exempelvis också om Europas fetaste. Iva Zanicchi (EPP) från Italien: Kanske för att folk i södra Europa är lite lata skämt åsido det är tydligt att de nordeuropiska länderna främjar sport mer Där börjar barn med idrott redan i grundskolan, och fortsätter mer seriöst på universiteten. I de här länderna är sportkulturen djupare rotad än i södra Europa. Vad kan parlamentet och EU göra för att uppmuntra européerna att sporta mer? Sean Kelly: Europaparlamentet, som med Lissabon(fördraget) har fått makt på området, ska sätta fokus på idrott som ett sätt att komma närmare medborgarna och göra sitt arbete mer relevant till vanliga idrottare. Parlamentet behöver få kontakt med organisationer på gräsrotsnivå och inte bara fokusera på elitidrott. Iva Zanicchi: Idrott spelar en viktig roll idag i kampen mot sociala problem som rasism. Idrott lär också ut respekt för regler, respekt för lagkamraterna och i synnerhet respekt för motståndarna. Idrott är ofta ett verktyg för fred. Idrott och fysisk aktivitet i EU: Män idrottar mer än kvinnor I Nordeuropa är det vanligare att idrotta än i Sydeuropa Det vanligaste svaret på "varför tränar du" är för att förbättra hälsan från Eurobarometerundersökning 72.3 mars 2010 20100630FCS77236-2/6
EU-film prisades i Cannes Focus EU-film på filmfestivalen i Cannes Tre filmer, tre utmärkelser Vad har åtta kristna munkar i de nordafrikanska bergen, en grupp burlesk- och stripteasedansare i Paris och en fransk gallerist i Toscana gemensamt? De spelar alla viktiga roller i sagan om den EU-finansierade filmens framgångar i världen - en saga som nu har fått ett lyckligt slut på årets filmfestival i franska Cannes. Tre filmproduktioner som finansierats via MEDIA-programmet - EU:s stöd till tv, film och interaktiva medier - har vunnit tre av sex prestigefyllda utmärkelser på årets filmfestival i Cannes, som ägde rum i den franska badorten mellan den 12 och 23 maj. Vi är väldigt nöjda med utfallet i Cannes - men inte särskilt överraskade. Det ger en klar fingervisning om vilken hög kvalitet europeisk film håller i dag, filmer som i många fall kunnat förverkligas tack vare MEDIA-programmet, säger kulturutskottets tyska ordförande Doris Pack (EPP). Festivalens stora pris - det mest prestigefyllda, näst efter Guldpalmen - gick till den franska filmen Of Gods and Men, i regi av Xavier Beauvois. Filmen bygger på en verklig historia om en grupp kristna munkar i bergen i Algeriet, som kidnappades av islamistiska fundamentalister 1996. Priset för bästa regi gick till Mathieu Amalric från Frankrike, som var i Cannes med sin film On Tour. Filmen handlar en grupp burlesk- och stripteasedansare i Paris som drömmer om framgång och berömmelse. Slutligen gick priset för bästa kvinnliga skådespelare till den alltid fängslande Juliette Binoche för sin roll i iranske regissören Abbas Kiarostamis film Certified Copy, där hon spelar en gallerist som inleder ett förhållande med en brittisk konsthistoriker i Toscana. MEDIA-programmet: en framgångssaga Totalt var 20 EU-finansierade filmer anmälda till årets Cannesfestival. Tre av dem åkte hem med några av filmbranschens mest prestigefyllda priser i bagaget. De senaste tio åren har åtta guldpalmsvinnare finansierats med EU-pengar. Flera Oscarsvinnare har också finansierats via EU, bland dem den åttafaldiga vinnaren Slumdog Millionaire. MEDIA-programmet gör det möjligt för filmskapare att få upp till 65 procent av budgeten för marknadsföring och distribution betald med EU-pengar. Även filmfestivaler i Europa kan söka ekonomiskt stöd via programmet, plus att man därutöver bedriver paneuropeisk utbildning och praktik för bland annat producenter, distributörer, regissörer och manusförfattare. Europaparlamentet beslutar inte bara om programmets budget, utan även innehåll och vad pengarna ska gå till. Mellan 2007 och 2013 har EU skänkt totalt 755 miljoner euro till olika filmprojekt i Europa. Bland de mer namnkunniga märks Att återvända av Pedro Almodovar, Frihetens pris av Ken Loach, Wolfgang Beckers Good Bye Lenin och Amelie från Montmartre av Jean-Pierre Jeunet. Europeisk film berättar europeiska historier som blottar vår europeiska själ. Vi har tittat på amerikansk film och sett bara hur amerikanarna lever i flera årtionden medan vår egen kultur förpassats till skuggorna eller våra enskilda språkområden, säger Doris Pack. 20100630FCS77236-3/6
Film bygger broar mellan länder och blottlägger hur vi har i mångt och mycket samma problem, samma känslor, i alla medlemsländer. Film underlättar för folk att hitta sin europeiska identitet. 20100630FCS77236-4/6
Strasbourg: öppna dörrar, öppen demokrati Focus 9 maj firas Europadagen till minne av Schumandeklarationen Öppet hus på Europaparlamentet i Strasbourg Tusentals besökare kom när Europaparlamentet höll öppet hus i Strasbourg för att fira Schumandeklarationens 60-årsjubileum. Plenarsalen var som vanligt fylld av med "ledamöter" - i själva verket speciellt inbjudna studenter från EU:s alla 27 medlemsländer. Studenterna kom från skolor som deltaget i Euroscola, ett program som ger unga människor möjlighet att med egna ögon se hur demokrati på Europanivå fungerar. Studenter från samtliga 27 EU-länder välkomnades av Europaparlamentets talman Jerzy Buzek och Pierre Lellouche, statssekreterare för Europafrågor i Frankrike. Buzek betonade i sitt välkomsttal att ungdomarna skulle skatta sig lyckliga att de växt upp i fredstid: Krigen har bytts ut mot europeisk demokrati, sa Buzek. Besökarna hade ett överflöd av montrar att välja och vraka bland. Ett särskilt jubileumsfrimärke hade till och med tryckts upp dagen till ära. På schemat för dagen fanns bland annat uppträdanden, aktiviteter för barnen, frågesport och tipspromenad. Det var långa köer både utanför och inne i parlamentsbyggnaden, inte minst till tolkarna. Unga besökare fick möjlighet att själva testa sina språkkunskaper på tal som bland andra Gordon Brown, Angela Merkel, Hillary Clinton och Nicolas Sarkozy hållit i parlamentet. Dagen bjöd även på många utomhusaktiviteter: EU-flaggan hissades, Europahymnen spelades och man arrangerade även en högläsning av Schumandeklarationen. Fotbollsturneringen som utkämpades under dagen stod inte bara mellan lag för de 27 medlemsländerna, utan även från andra europeiska länder som Turkiet, Republiken Makedonien, Kroatien och Ukraina. Dagen avslutades med filmfestivalen "27 länder, 27 filmer". Bland annat visades filmen "Platons akademi" om främlingshat, som valts ut särskilt för tillfället eftersom 2010 är Europaåret mot fattigdom och social utestängning. Vi frågade några av alla dem som var där vad de tyckte om arrangemanget: Det här är första gången jag besöker parlamentet i Strasbourg och jag är överväldigad av den magnifika arkitekturen, sa Alena från Slovakien. Gordon Brown ser alldeles uttänjd ut på platt-tv. Men jag kan med handen på hjärtat inte säga om jag föredrar att se honom så här eller på en vanlig tv, sa George från Storbritannien, pensionär, när han fick se ett filmat tal av den brittiske premiärministern. Skulle de inte ha en monter där de delade ut gratis kyssar? ville François från Frankrike veta. Det är fantastiskt att Rumänien får vara del av det här europeiska spektaklet. Jag är stolt över att vara rumän idag, sa Ioana från Rumänien. 20100630FCS77236-5/6
Europeiska Karlspriset för ungdomar 2010 går till... Tyskland Projektet "European CNC Network - Train for Europe" fick på tisdagen första pris i årets Karlspris för ungdomar. Priset vänder sig till unga människor, mellan 16 och 30 år, som har varit involverade i projekt som bidrar till att främja förståelsen mellan människor i Europa. Det tyska projektet deltog elever från 24 yrkesskolor, de byggde tillsammans en tågbana med lokomotiv och vagnar. Andra priset gick till "You are here" ett bokprojekt från Irland och tredje priset till "BEST Engineering Competition BEC" från Bulgarien. Europeiska Karlspriset tilldelas projekt som främjar förståelse, samarbete och samhörighet mellan ungdomar i Europa, och som genomförts av ungdomar mellan 16 och 30 år. Tre bidrag belönas med 5 000, 3 000 respektive 2 000 euro. Vinnarna bjuds också på besök till Europaparlamentet, som tillsammans med stiftelsen för Aachens internationella Karlspris delar ut priset. Vid prisutdelningen i Aachen den 11 maj deltog ett bidrag från varje medlemsland. Det svenska projektet samlade 300 deltagare från 31 länder runt om i Europa i Stockholm under en vecka i april 2009 för att diskutera frågor och lösningar på problem som är aktuella i EU idag. 20100630FCS77236-6/6