EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 15.12.2015 COM(2015) 678 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport om genomförandet av mottagningscentrum (hotspots) i Grekland SV SV
ÖVERSIKT Det stora antal migranter som har anlänt till de grekiska öarna under 2015 (713 799 personer fram till den 3 december enligt Frontex) har skapat en flyktingkris och en humanitär krissituation som kräver brådskande åtgärder. Den 29 september 2015 antog kommissionen ett meddelande som beskriver de omedelbara operativa, budgetmässiga och rättsliga åtgärderna inom ramen för den europeiska migrationsagendan, där man betonar vikten av ett fullständigt införande av omplaceringssystemet och av stödgrupper för migrationshantering som arbetar i utsatta områden. I meddelandet av den 29 september konstateras det emellertid att genomförandet av unionsrätten när det gäller att bygga upp ett gemensamt europeiskt asylsystem har gått alltför långsamt i medlemsstaterna. Till följd av detta lade kommissionen den 14 oktober fram ett meddelande med en lägesrapport om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan, och med nästa steg för de kommande sex månaderna. Kommissionen uppmanade särskilt Grekland att genomföra handlingsplanen för återstående mottagningscentrum (hotspots) före slutet av november 2015, förbättra kapaciteten att registrera fingeravtryck i Eurodacsystemet, stärka möjligheterna till tillfällig inkvartering i de utsatta områdena, och skapa en ledningsgrupp för hantering av krisen så att de utsatta områdena och omplaceringsarbetet kan övervakas löpande. Sedan den senaste rapporten i oktober har antalet nyanlända visserligen minskat (136 827 migranter i november, mot 211 000 i oktober enligt FN:s flyktingkommissariat), men dagens siffror är fortfarande mycket höga. För att hantera dessa exceptionella migrationsflöden är det nödvändigt att genomföra prioriterade åtgärder inom fem centrala områden: upprätta fungerande mottagningscentrum, genomföra omplaceringsmekanismen, säkerställa effektivt återsändande av migranter som inte har rätt till internationellt skydd, förbättra gränsförvaltningen och skapa tillräcklig mottagningskapacitet. Vissa framsteg har gjorts sedan Europeiska rådets möte den 15 oktober, om än med vissa förseningar jämfört med de ursprungliga planerna. För närvarande finns det bara ett mottagningscentrum som inte helt fungerar, i Moria (Lesbos). Öppning av nya mottagningscentrum före slutet av november har inte skett som planerat. Man har emellertid påbörjat arbetet med att utvidga och uppgradera centrumet i Moria och med att bygga upp mottagningscentrumet på Leros. Enligt byggarbetsplanen ska båda platserna vara färdigställda den 8 januari 2016. På Chios har platsen för uppförandet lokaliserats och byggmaterial levererades den 11 december. Förutsatt att arbetet kommer igång som planerat under veckan 14 18 december kan det slutföras under första hälften av januari 2016. Arbetet på Kos har inte gått framåt och på Samos har det inte alls kommit igång. Platsen för uppförandet har ännu inte lokaliserats. Denna process bör påskyndas. Sedan Europeiska rådets möte i oktober har fyra omplaceringsflygningar genomförts och ytterligare två planeras till den 17 december och början av januari. Större insatser behöver göras för att ge bättre information till både tjänsteleverantörer på fältet och migranter, och för att öka kapaciteten att identifiera och registrera personer som är aktuella för omplacering. För 2
att minska osäkerheten och för att göra omplaceringsmekanismen effektivare måste berättigade asylsökande få tydlig information om vilka skyldigheter som ett deltagande i mekanismen innebär. Medlemsstaterna måste också uppmärksammas på att systemet är obligatoriskt och att de måste erbjuda fler platser. De största skälen till att systemet blockeras är idag att det tar för lång tid för att få godkännande från mottagande medlemsstater och att andra medlemsstater inte erbjuder tillräckligt många platser för omplacering. Den 15 december hade 297 fall för omplacering lämnats för godkännande av de grekiska myndigheterna till andra medlemsstater. Det krävs stora förbättringar vad gäller migranters återvändande (såväl frivilligt som med tvångsmedel). När det gäller gränsförvaltning har man kommit ett steg framåt genom avtalet för Frontexinsatser vid den norra gränsen av den 3 december 2015. Närmare detaljer återstår dock fortfarande att fastställa. Införandet av snabba gränsinsatsenheter (Rabit) den 12 december innebär också ett stort steg framåt. Detta väntas förbättra kapaciteten för gränsbevakning till sjöss. Viktiga framsteg kan också rapporteras när det gäller mottagningskapacitet. När alla fem mottagningscentrumen är färdigställda före slutet av januari 2016 kommer det att finnas 7 000 platser för ett första mottagande på de fem öarna. Kommissionen och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) startade den 14 december ett hyressystem genom vilket man skapade 20 000 nya platser för asyl och omplacering på fastlandet. Som en del av (åter)uppbyggnaden av mottagningscentrumen på Lesbos, Leros och Chios kommer 4 500 platser att skapas till början av januari 2016. Grekland bör kunna erbjuda 35 000 mottagningsplatser i början av januari 2016 (Grekland åtog sig vid mötet med västra Balkanländernas ledare att ha 30 000 platser till förfogande senast vid utgången av 2015 och sammanlagt minst 50 000). Sammanfattningsvis, trots de framsteg som gjorts på plats med stöd av kommissionen, återstår fortfarande mycket arbete. Alla fem mottagningscentrumen måste färdigställas utan dröjsmål. Registreringsprocessen måste förbättras ytterligare; bland annat krävs det betydligt fler Eurodacapparater för fingeravtryck. Programmen för omplacering och återvändande måste intensifieras och insatser i form av Frontex-experter och resurser måste påskyndas. Kommissionen har bistått Grekland genom särskilda insatser i samband med mottagningscentrumen, särskilt genom direkt daglig medverkan av kommissionens stödtjänst för strukturreformer en ny avdelning inom kommissionen som startades upp den 1 juli 2015, under direkt ledning av kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Stödtjänsten ger tekniskt expertstöd till medlemsstaterna för att genomföra viktiga administrativa och strukturella reformer. Stödtjänsten bistås i Grekland genom en särskild grupp från kommissionens generaldirektorat för inrikes frågor, där specialiserad personal ger stöd på plats genom täta besök till de fem öarna med mottagningscentrum. En person är stationerad på ön Lesbos. Kommissionen stöder Grekland på plats En grupp från kommissionen under ledning av generaldirektören för stödtjänsten för strukturreformer ger konkret stöd till Grekland för att hantera flyktingkrisen. Under de senaste åtta veckorna har stödtjänstens generaldirektör tillbringat halva sin tid i Grekland för att leda gruppen på plats och samordna arbetet med de grekiska myndigheterna. Gruppen består av 47 personer (av vilka tolv är baserade i Aten) och den hjälper Grekland med att få snabbare tillgång till nödfinansiering, förbättra samordningen mellan de olika 3
aktörerna, åtgärda administrativa hinder och underlätta kunskapsutbyte om gränsförvaltning och omplacering. Stödtjänsten hade, tillsammans med FN:s flyktingkommissariat, en central roll i arbetet med att inrätta ett hyressystem för att kunna erbjuda 20 000 platser till asylsökande i Grekland, i linje med sitt åtagande vid mötet med västra Balkanländernas ledare den 25 oktober 2015. Stödtjänsten underlättade och påskyndande flyktingkommissariatets process för intresseanmälan från potentiella partners om att tillhandahålla 20 000 platser för att ta emot flyktingar, särskilt genom att i samordning med andra avdelningar inom kommissionen skaffa fram de 80 miljoner euro från EU:s budget för 2016 som behövs för att kunna erbjuda dessa platser, i form av hyresrabatter och värdfamiljprogram. Andra konkreta exempel på stödtjänstens arbete: Tack vare stödtjänsten har man kunnat göra framsteg med att genomföra det rättsligt bindande avtalet om återtagande med Pakistan. Avtalet fungerade inte effektivt på grund av att resehandlingar för återvändande inte erkändes och på grund av ständiga förseningar i den nödvändiga administrationen. Stödtjänsten förde samman Greklands och Pakistans myndigheter för att tillsammans lösa de administrativa problemen och få till stånd ett ömsesidigt åtagande om att påskynda genomförandet av återtagandeavtalet och snabba upp processen för återvändande av pakistanska medborgare som inte är berättigade till internationellt skydd. Tack vare detta kunde en första returflygning från Grekland till Pakistan genomföras den 2 december där 19 flyktingar återsändes. Olika insatser, däribland flera särskilda finansieringsinsatser från Bryssel, för att skaffa fram finansiellt stöd för omplacering, återvändande och mottagande. Tack vare stödtjänstens arbete kunde ett katastrofbistånd på cirka 2,5 miljoner euro ges i december till den grekiska polisen och Internationella organisationen för migration (IOM) för att återuppta programmet för påtvingat återvändande och stöd vid självmant återvändande. Stöd för att åtgärda administrativa hinder för omplacering: tillsammans med det grekiska asylkontoret tog stödtjänsten fram en informationsbroschyr och ett formulär, som även finns på arabiska, för att identifiera personer som kan komma ifråga för omplacering. Råd i samband med upphandling: tack vare stödtjänstens arbete kunde ett påskyndat upphandlingsförfarande inledas i december för upphandling av sex nya Eurodacapparater för fingeravtryck. Inrättande av en mekanism med tydliga rapporteringsvägar för samordning mellan organ: en av de största utmaningarna för ett fungerande arbete vid mottagningscentrumen var samordningsaspekterna. Politiska samordningsstrukturer kunde upprättas utan större problem, men det krävdes flera möten mellan stödtjänsten och generalsekreteraren för den grekiska regeringssamordningen innan man kunde utse verksamhetschefer vid alla mottagningscentrum och en samordningskontakt på central nivå. Detta underlättar informationsutbytet mellan mottagningscentrumen och central nivå. Dessutom har den grekiska polisen utsetts till central myndighet med ansvar för byggnadsarbeten vid mottagningscentrumen. Inrättande av arbetsgrupper mellan olika organ för att optimera mottagningscentrumen och omplaceringsprocessen, samt för att ge expertutlåtanden, till exempel genom hjälp med begäran om att aktivera stödgrupper inom de snabba gränsinsatsenheterna. Stöd i kontakterna med tredjeländer i fråga om återtagande. Kommissionen ger betydande ekonomiskt stöd utöver de 474 miljoner euro som avsatts för migration och gränsförvaltning från 2014 2020 för att underlätta mottagande, återsändande och omplacering i Grekland. 4
Katastrofbistånd per den 10.12.2015 ISF gränser och Medlemsstat Amif viseringar TOTALT Grekland Euro 9 709 724,50 18 157 428,84 27 867 153,34 Grekland/UNHCR Euro 4 129 700,16 Grekland/IOM Euro 20 000 000,00 I. MOTTAGNINGSCENTRUM LÄGESRAPPORT 1. Fem mottagningscentrum har identifierats av de grekiska myndigheterna, på Lesbos, Leros, Kos, Chios och Samos. 2. Moria (Lesbos) är i dagsläget det enda centrumet som fungerar med rutiner för registrering, inklusive screening, kontroll av handlingar, fingeravtryck och registrering med stöd av Frontex, samt möjlighet att söka asyl och omplacering med hjälp av Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo). Fingeravtrycken registreras direkt i Eurodac. För närvarande finns 22 Eurodacapparater. Man bedömer att det behövs 36 apparater, och samtliga kommer att finnas på plats senast i mitten av januari 2016. 3. Genom ett ministerbeslut av den 2 december har Grekland klargjort att den första mottagningsmyndigheten kommer att ansvara för den dagliga driften av mottagningscentrumen. Den biträdande migrationsministern ansvarar för planering, samordning, teknisk utformning, övervakning och genomförande av arbetena, i samarbete med andra tjänster i tillämpliga fall. 4. De grekiska myndigheterna har tagit fram tekniska planer för vidare utbyggnad och upprustning av mottagningscentrumen på Lesbos, Leros, Chios och Kos med hjälp av planeringspersonal från FN:s flyktingkommissariat och den grekiska militären. Byggnadsarbeten inleddes i början av december på Lesbos och Leros och ska enligt arbetsplanen vara avslutade den 8 januari 2016. Byggmaterial levererades till Chios den 11 december 2015. Förutsatt att arbetet kommer igång som planerat under veckan 14 18 december kan det slutföras under första hälften av januari 2016. 5. Arbetet på Kos har försenats på grund av lokala protester och det är oklart när det kan återupptas. På Samos har platsen för mottagningscentrumet ännu inte lokaliserats men när detta sker kommer tekniska planer att tas fram med sikte på att slutföra arbetet senast i slutet av januari. 6. Grekland har inrättat en central samordningskommitté bestående av de tjänster som är mest berörda och som leds av generalsekreteraren för regeringssamordning. För varje ö har också tillfälliga samordnare för mottagningscentrumen utsetts inom den grekiska polisen. De grekiska myndigheterna har uppgett att de tillfälliga samordnarna kommer att ersättas av tjänstemän från den första mottagningsmyndigheten när arbetena vid mottagningscentrumen har slutförts. 7. En arbetsgrupp med deltagare från de grekiska myndigheterna, Europeiska kommissionen, EU:s organ och FN:s flyktingkommissariat har inrättats för att organisera mottagningscentrumen på ett optimalt sätt och planera nödvändiga insatser vad gäller resurser och experter. 5
8. Från den grekiska polisen utsågs 31 gruppledare den 7 december 2015 och Frontex kommer gradvis att öka sin närvaro under januari 2016. I december 2015 kommer Frontex att placera ut ytterligare 165 personer. I dagsläget är 304 personer från Frontex stationerade på de fem öar som har mottagningscentrum. De ger assistans i samband med screening och insamling av fingeravtryck samt vid kontroll av handlingars äkthet. 9. Registreringen vid alla mottagningscentrum görs fortfarande dels efter Eurodacförfarandet och dels med papper och bläck på grund av att det saknas Eurodacapparater för fingeravtryck. Totalt finns 46 Eurodacapparater för fingeravtryck vid mottagningscentrumen, och ytterligare 30 behövs för att systemet ska fungera ordentligt. För att åtgärda detta har Tyskland bistått med 15 apparater, nio har upphandlats av FN:s flyktingkommissariat och sex håller på att upphandlas genom ett nödbidrag från ISF. I mitten av januari kommer det därmed att finnas tillräckligt med Eurodacapparater vid mottagningscentrumen. Fingeravtryck kommer inte längre att behöva göras med bläck och på så sätt undviks förseningar med att föra in dem i Eurodacdatabasen. För att täcka behovet av nya apparater på fastlandet och utbyte av gamla apparater lämnade Grekland den 10 december in en begäran om nödfinansiering för inköp av ytterligare 90 Eurodacapparater. Genom EU-arrangemanget för integrerad politisk krishantering (IPCR) utlystes dessutom ett förfarande för att anskaffa fingeravtrycksutrustning den 9 december. 10. Frontex, Easo och eu-lisa har slutfört ett pilotprojekt för att öka kapaciteten vid mottagningscentrumen genom att rationalisera flödena i mottagningsprocessen. Resultaten har lagts fram för myndigheter och andra berörda parter. Europol har sänt en specialiserad tjänsteman till EU:s regionala insatsstyrka i Pireus utöver dem som redan utsetts av Frontex och Europeiska stödkontoret för asylfrågor. 11. Trots de grekiska myndigheternas åtgärder för att lösa problemen med att ta fingeravtryck på migranter som anländer irreguljärt utfärdade kommissionen en formell underrättelse den 10 december och begärde ytterligare information från de grekiska myndigheterna angående den nuvarande situationen. Kommissionen har konstaterat skillnader mellan antalet olagliga gränspassager vid Greklands yttre gränser och antalet personer som fått lämna fingeravtryck. I uppgifter från Frontex rapporteras 492 744 fall av irreguljära inresor av tredjelandsmedborgare i Grekland under perioden den 20 juli 2015 den 30 november 2015. Eurodacstatistiken för Grekland visar att fingeravtryck togs på endast 121 325 tredjelandsmedborgare. Detta återstår att göra 1. Grekland måste slutföra byggandet av mottagningscentrumen på Lesbos, Leros och Chios enligt tidsplanen. Byggnadsarbeten på Kos bör inledas omedelbart och platsen på Samos bör lokaliseras så att man kan ta centrumet i bruk före slutet av januari. 2. Tillsammans med Europeiska kommissionen, EU:s organ och FN:s flyktingkommissariat bör Grekland optimera arbetet med att organisera mottagningscentrumen, baserat på en utvärdering av behoven för varje ö och med stöd av resultaten från pilotprojektet som genomfördes genom samarbete mellan flera organ. Som en del av detta bör man inrätta ett strukturerat system för landsättning på officiella avstigningsplatser samt transport till mottagningscentrumen. 6
3. På grundval av en detaljerad behovsbedömning bör medlemsstaterna ställa nödvändiga experter till förfogande så att mottagningscentrumen kan bli fullt operativa så snart byggnadsarbetena har slutförts. Grekland bör å sin sida se till att det finns tillräckligt många gruppledare och att tillräcklig säkerhetspersonal finns närvarande vid mottagningscentrumen. 4. Grekland bör handla upp de nya fingeravtrycksapparater som behövs. Detta bör göras utan dröjsmål och genom påskyndade/förenklade upphandlingsförfaranden enligt direktiven 2004/18/EG och 2014/24/EU som gäller för fall av brådska eller synnerlig brådska. 5. IT-systemen bör uppdateras genom att man först inför ett fullständigt automatiskt system för identifiering av fingeravtryck (Afis) och därefter ser till att sammanlänka detta med nationella databaser, EU-databaser och internationella databaser, för att möjliggöra en fullständig kontroll av nyanlända migranter mot Schengens informationssystem (SIS II) och Interpols databas över stulna och förkomna resehandlingar (STLD). 6. Med hjälp av Europeiska kommissionen och EU-organ bör Grekland identifiera behoven av kulturella medlare och tolkar och stärka deras närvaro vid mottagningscentrumen. 7. Man behöver även förbättra samordningen genom att på ett systematiskt och effektivt sätt använda de samordningsmekanismer som har inrättats. De samordnare som har utsetts för öarna bör genom särskilda mandat ges behörighet att samordna alla relevanta statliga och icke-statliga aktörer vid mottagningscentrumen. 8. Europol bör stärka sin närvaro i Grekland och ingå operativa avtal med de grekiska myndigheterna för att stödja dem i arbetet med att stoppa smuggling. Sådant stöd bör omfatta ekonomiska utredningar, åtgärder mot dokumentförfalskning och bättre användning av nätverken med sambandsmän för invandring (ILO) i tredjeländer som viktiga informationskällor. 9. Den grekiska polisen bör erbjuda utbildning om identifiering av förfalskade dokument till polistjänstemännen vid mottagningscentrumen. II. OMPLACERING LÄGESRAPPORT 1. En första omplaceringsflygning från Grekland till Luxemburg med 30 asylsökande genomfördes den 4 november 2015. I december ökade takten för omplaceringar och flygningar genomfördes den 10 december 2015 (Finland), den 14 december (Tyskland) och den 15 december (Litauen). Nästa flygning är planerad till den 17 december (Portugal) och ytterligare en flygning är planerad till början av januari (Lettland). Den 17 december 2015 kommer sammanlagt 76 asylsökande att ha placerats om från Grekland. 2. Sammanlagt har 370 personer för omplacering för närvarande registrerats som sökande av internationellt skydd och, den 11 december hade 297 fall lämnats in för godkännande av de grekiska myndigheterna till övriga medlemsstater. 3. För närvarande finns det fler personer för omplacering än platser. Endast nio medlemsstater har erbjudit 305 platser medan 14 medlemsstater har utsett 7
kontaktpersoner. Ett första möte mellan kontaktpersonerna i Grekland hölls den 27 november 2015 och ett andra möte hölls den 9 december. 4. Information till flyktingar om omplaceringsmekanismen ges för närvarande bara vid mottagningscentrumet i Lesbos där Europeiska stödkontoret för asylfrågor, FN:s flyktingkommissariat och den grekiska asylmyndigheten är närvarande. Sammanlagt har stödkontoret stationerat ut sex experter för detta ändamål och planerar att öka detta antal till tio under de kommande dagarna. 5. Europeiska stödkontoret för asylfrågor har upphandlat tio nya mobila enheter och utrustning för att stödja omplaceringsprocessen på öarna. De mobila enheterna har anlänt i Grekland och kan användas när som helst på alla de fem öarna med mottagningscentrum. 6. Den grekiska asylmyndigheten har för närvarande endast begränsade personalresurser som arbetar med omplacering. Deras kapacitet är dock fortfarande betydligt högre (kapacitet att registrera 40 50 per dag) än det antal sökande som uttrycker ett intresse för registrering (omkring tio per dag). Europeiska stödkontoret för asylfrågor kommer att stödja den grekiska asylmyndigheten i registreringsfasen genom att stationera ut experter på nationalitetsbedömning och undantagsklausuler. 7. Kommissionen står i begrepp att genom respektive nationellt program inom Europeiska asyl- migrations- och integrationsfonden (Amif) tillhandahålla det avtalade finansieringsstödet (500 euro per omplacerad person) för att ge stöd åt förflyttningar inom omplaceringsmekanismen. Internationella organisationen för migration kommer att få i uppdrag av den grekiska asylmyndigheten att ansvara för de operativa aspekterna av omplaceringsmekanismen och har samtyckt till att förfinansiera förflyttningar tillsvidare, i väntan på det kompletterande avtal om nödbidrag på 20 miljoner euro som ska ingås med kommissionen före utgången av december 2015. 8. En arbetsgrupp med deltagare från de grekiska myndigheterna, Europeiska kommissionen, EU:s organ, Internationella organisationen för migration och FN:s flyktingkommissariat har inrättats för att optimera omplaceringsarbetet. 9. Europeiska kommissionen stöder detta arbete genom nödvändig finansiering och tekniskt stöd till Grekland genom personal på plats. Detta återstår att göra 1. Flyktingar måste informeras bättre om omplaceringsmekanismen, bland annat med hjälp av mer personal från grekiska asylmyndigheten och Europeiska stödkontoret för asylfrågor vid mottagningscentrumen, samt genom att man tar fram och delar ut informationsmaterial om mekanismen till personer som kan bli aktuella för omplacering, där deras rättigheter och skyldigheter framgår. Medlemsstaternas kontaktpersoner bör förse personer för omplacering med information om de aktuella destinationsländerna. 2. Det behövs betydligt mer personal för att registrera och behandla asylansökningar. Den grekiska asylmyndigheten har därför för avsikt att anställa ytterligare 40 personer i mitten av februari vilket bör göra det möjligt att registrera 100 120 ansökningar per 8
dag. Ytterligare personalökningar krävs för att kunna möta de ökade registreringsbehoven. 3. Medlemsstaterna bör avsevärt korta ner tiden för att svara på de grekiska myndigheternas begäran om omplacering (och undvika överdrivet omfattande ad hockontroller i Grekland). 4. Medlemsstaterna bör avsevärt öka sina åtaganden inom omplaceringsmekanismen. 5. Omplaceringsförfarandet bör förbättras ytterligare på grundval av arbetsgruppens rekommendationer. III. ÅTERSÄNDANDE LÄGESRAPPORT 1. Grekland har ännu ingen strukturerad och sammanhållen strategi för att återsända tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i landet till deras ursprungsländer, särskilt när det gäller påtvingat återvändande och förvar i tillämpliga fall. 2. Enligt de grekiska myndigheternas uppgifter har 16 131 påtvingade återvändanden genomförts sedan början av 2015, de flesta till Albanien. Det senaste återsändandet skedde den 2 december då 49 pakistanska medborgare återsändes från Aten med chartrat flyg, samordnat av Frontex. De pakistanska myndigheterna lät endast 19 av de återvändande komma in i Pakistan. Övriga 30 tilläts inte gå av planet och har återsänts, trots att de hade giltiga resehandlingar utfärdade av Pakistans ambassad i Aten. 3. Det finns 5 400 platser för förvar i samband med återsändande, vilket anses vara tillräckligt för den närmaste framtiden med tanke på att det för närvarande finns begränsade möjligheter att genomföra påtvingade återvändanden. Man har funnit allvarliga brister i de förhållanden som personer i förvar lever under, särskilt när det gäller tillgång till mat. Detta måste genast åtgärdas. 4. Enligt uppgifter från Internationella organisationen för migration räknar man med 3 460 fall av stöd vid självmant återvändande under året. Sedan juli har antalet frivilliga återvändanden sjunkit avsevärt till följd av akuta finansieringsproblem. 5. Europeiska kommissionen har gett nödhjälp på cirka 2,5 miljoner euro till den grekiska polisen och Internationella organisationen för migration för att möjliggöra ett snabbt återupptagande av programmet för påtvingat återvändande och stöd vid självmant återvändande. Som en följd av detta har programmet för stöd vid självmant återvändande återupptagits. 6. Europeiska kommissionen har genomfört specifika uppdrag för att underlätta återtagande, bland annat i Pakistan. 7. Europeiska kommissionen kommer att genomföra ett särskilt övervakningsuppdrag i Grekland med inriktning på systemet för återsändande för att bedöma situationen och föreslå praktiska lösningar som ligger i linje med EU:s regelverk. 9
Detta återstår att göra 1. De grekiska myndigheterna måste utarbeta en tydlig strategi för påtvingat återvändande, kartlägga prioriterade tredjeländer för samarbete och åtgärda brister i sitt system för förvar. Grekland måste rationalisera sina administrativa förfaranden för att möjliggöra snabbt återsändande. 2. Grekland måste öka antalet påtvingade och frivilliga återvändanden samt vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de tillgängliga medlen från det nationella programmet inom asyl- migrations- och integrationsfonden utnyttjas. 3. De grekiska myndigheternas arbete när det gäller återsändande bör inriktas mer på de nationaliteter som är mest relevanta i de utsatta områdena (personer från Pakistan, men även Afghanistan, Iran och Bangladesh), i stället för den nuvarande inriktningen på personer från Albanien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. 4. Bättre information om stöd vid självmant återvändande bör ges till migranter redan när de vistas vid mottagningscentrumen. En informationskampanj bör också övervägas i områden nära gränsen mot f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. 5. Europeiska kommissionen bör, med stöd av medlemsstaterna, ytterligare intensifiera sitt samarbete med tredjeländer för att underlätta återtagande av migranter som inte har rätt till internationellt skydd. Framför allt krävs mer arbete för att garantera återtagande av tredjelandsmedborgare av Turkiet. 6. Frontex bör se till att gemensamma återsändandeflygningar gör regelbundna mellanlandningar i Grekland för att genomföra återsändande. 7. Förhållandena för personer som hålls i förvar måste förbättras med omedelbar verkan. IV. FÖRBÄTTRAD GRÄNSFÖRVALTNING LÄGESRAPPORT 1. På Greklands begäran kommer Frontex att bistå med registrering av migranter i norra gränsområdet. Frontex och den grekiska polisen har gemensamt besökt området för att identifiera tekniska behov. Frontex har redan stationerat ut ett begränsat antal personal i Idomeniområdet. Antalet personal förväntas öka under januari. 2. EU och Turkiet har kommit överens om en gemensam handlingsplan som bör leda till en mätbar minskning av flyktingar som kommer till Grekland från Turkiet. 3. Grekland och Turkiet har inrättat gemensamma arbetsgrupper för att fördjupa samarbetet avseende gränsförvaltning. 4. Grekland begärde en aktivering av snabba gränsinsatsenheter (Rabit) för Egeiska havet den 3 december 2015. Frontex verkställande direktör beslöt att bifalla begäran om aktivering den 10 december. Insatserna från Rabit kommer att förstärka den gemensamma havsoperationen Poseidon, som omfattar samma område. 10
5. Hittills har medlemsstaterna utlovat 23 698 mandagar som svar på Frontex begäran om 75 489 mandagar (31 % av behovet). Detta återstår att göra 1. De grekiska myndigheterna och Frontex bör snarast fastställa de operativa detaljerna för utplacering av personal från Frontex vid Greklands norra gräns. 2. Utöver aktiveringen av Rabit bör medlemsstaterna genast skaffa fram nödvändig personal och utrustning för att fylla de behov som identifierats av Grekland och Frontex. V. MOTTAGNINGSKAPACITET 1. Den 14 december undertecknade Europeiska kommissionen och FN:s flyktingkommissariat en gemensam förklaring om ett hyressystem som innebär att Greklands mottagningskapacitet ökar med 20 000 platser på fastlandet och ytterligare 7 000 platser i de utsatta områdena. På denna basis avser flyktingkommissariatet att välja ut partner för genomförandet den 18 december och kan därefter omedelbart erbjuda logi till personer som kan komma ifråga för asyl och omplacering. Kommissionen har åtagit sig att bidra med 80 miljoner euro från asyl-, migrations- och integrationsfonden och fonden för inre säkerhet. 2. Man håller på att skaffa fram 4 500 tillfälliga inkvarteringsplatser till början av januari 2016 som en del av de pågående arbetena på Lesbos, Leros och Chios. Antalet platser kommer att öka till 7 000 (första mottagande) när mottagningscentrumen på Kos och Samos har färdigställts. 3. De grekiska myndigheterna har för närvarande en sekundär mottagningskapacitet för upp till 2 900 personer i Aten (Eleonas, Elliniko och Palio Faliro). Grekland har undertecknat ett bidragsavtal med Europarådets utvecklingsbank för att utvidga Eleonasområdet vid Aten med 500 700 platser. 4. I Eidomeniområdet finns det plats för upp till 1 500 personer i större och mindre tältkonstruktioner. 5. Kapaciteten för förvar i samband med återsändande uppgår för närvarande till 5 400 platser. 6. Den 3 december 2015 begärde Grekland hjälp genom EU:s civilskyddsmekanism. Genom denna mekanism har medlemsstaterna ombetts att lämna bistånd in natura för bättre mottagningsförhållanden. Detta återstår att göra 1. Grekland måste snabbt genomföra arbetet med att bygga upp 7 000 platser för alla fem öarna med mottagningscentrum. 11
2. Grekland måste förbättra mottagningen av särskilt utsatta grupper, i synnerhet ensamkommande barn. 3. Man måste hitta fler strukturella lösningar för att tillfredsställa behoven av livsmedel och andra grundläggande behov i mottagningsanläggningarna. 4. Grekland bör fortsätta att öka sin mottagningskapacitet i linje med sitt åtagande vid mötet med västra Balkanländernas ledare. 5. Medlemsstaterna bör utan dröjsmål besvara Greklands begäran om bistånd genom civilskyddsmekanismen. 12