SAMHÄLLSINNOVATION PÅ NYA SÄTT

SAMHÄLLSINNOVATION PÅ NYA SÄTT Business Region Göteborgs uppdrag att utveckla stöd till affärsutveckling av sektorn social ekonomi Alla bilder är från aktörer som fått stöd för socialt företagande i Göteborgs Stad och är godkända för publicering. Bert-Ola Bergstrand, Nordic Impact AB 2016-04-18

Bakgrund Vårt samhälle står idag inför stora förändringar. Finanskriser, klimathotet, demografiska - och sociala utmaningar har visat att vårt nuvarande sätt att leva på inte är hållbart. Detta speglas bland annat i att förtroendet för våra institutioner minskar, att våra värderingar ändras och nya entreprenöriella initiativ och innovationer växer fram. Det blir till exempel allt vanligare att människor startar företag, organisationer eller föreningar med syfte att verka samhällsförbättrande. Inför 2014 fick Business Region Göteborg (BRG) i uppdrag av Göteborgs stad att under åren 2014-2016 stärka företagsutvecklingen inom social ekonomi genom att inrätta en utvecklingspott om 2 miljoner där befintliga och nya organisationer inom sektorn skulle kunna ansöka om stöd till förstudier/idéutveckling samt utvecklingsprojekt. Föreliggande studie har haft som utgångspunkt att dels göra en mindre undersökning kring vad som skett i projektet samt dess effekter men också leda vidare till ett antal policy-förslag på hur man skulle kunna stärka det sociala entreprenörskapet och sociala företagandet inom Göteborgsregionen. Mot detta som bakgrund har ett antal frågeställningar väglett studien. Denna rapport sammanfattar studien. Frågeställningar Frågeställningar i studien har varit följande: Vilka är motiven som ligger bakom entreprenörernas initiativ? 1

Vilka utmaningar finns för att utveckla initiativen? Hur har stödet fungerat för entreprenörerna? Vilka effekter har uppnåtts genom stödet? Vilken roll har BRG haft, och kan ha, i att utveckla det sociala entreprenörskapet inom Göteborgsregionen? Hur kan man supporta/utveckla det sociala entreprenörskapet/sociala företagandet framåt? Utvikning av några nyckelbegrepp Inledningsvis görs en kort beskrivning av viktigare begrepp och den kontext som organisationerna som fått stöd befinner sig i. Socialt Entreprenörskap - Socialt Företagande Socialt entreprenörskap - ibland också kallat samhällsentreprenörskap - är på ett globalt plan ett snabbväxande fenomen, som dock är relativt outforskat inom såväl akademi som politik. Begreppet socialt entreprenörskap används här för att beskriva initiativ som först och främst finns till för att skapa socialt och/eller ekologiskt värde, men som till skillnad från traditionella bidragsfinansierade ideella organisationer får sina huvudsakliga intäkter från affärsverksamhet - med andra ord genom försäljning av varor, tjänster och kunskap. Eventuell ekonomisk avkastning delas inte alls, eller i begränsad utsträckning, ut till ägare och investerare. Framför allt återinvesteras denna i den egna verksamheten eller i liknande samhälleligt orienterade initiativ. Entreprenörskapet är dessutom organisatoriskt fristående från offentlig sektor och sker i Sverige, liksom i andra länder, inom ramen för en rad olika juridiska organisationsformer; alltifrån ideella föreningar och dess internationella motsvarigheter, till kooperativ och aktiebolag. 2

I engelsktalande länder används uttrycket "social enterprise" som ett samlingsnamn för den typ av organisationer som sociala entreprenörer skapar. Och på många andra språk existerar liknande begrepp. Ibland används den svenska motsvarigheten "socialt företag" på detta vis. Många tongivande aktörer i Sverige har dock en smalare syn på socialt företagande vilket ofta förknippas med att erbjuda sysselsättning till individer som står långt ifrån arbetsmarknaden. (Arbetsintegrerande sociala företag, ASF). Vid februaris ingång 2016 fanns det 350 registrerade sociala företag (ASF) i databasen. Några studier har genomförts för att kartlägga sociala företagssektorn. Bland annat SELUSI studien från 2010 som indikerar att sektorn sociala företag är ca 15 år gammal. Därtill visar studien att många nya små företag växer fram. Majoriteten av dessa är 1-4 år och har små intäktskällor. Ungefär 2500 personer var anställda och ytterligare 6000 deltog i olika i sysselsättningsåtgärder. (Tillväxtverket, 2012). Det finns ingen speciellt legal form för sociala företag även om det finns en form som kallas Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (SVB) som några sociala företag använder sig utav. SVB skapades dock inte primärt för att vara till för sociala företag. I mars 2016 så fanns det 107 företag som använde sig av SVB-formen. Dock är det sannolikt inte alla som skulle gå att klassificera som sociala företag. Generellt så har sociala företag formen av aktiebolag. Ideell förening, ekonomisk förening, eller stiftelseform. Majoriteten av Sociala företag har formen ideell förening. Ett fåtal har tagit formen av stiftelse. Även aktiebolagsformen förekommer. Motivet till att man använder den formen är att den kan uppfattas som tydligare bland investerare. Hybridorganisationer förekommer också som kan möjliggöra att man kan finansiera sin verksamhet såväl med bidrag som att man kan ge utdelning till eventuella aktieägare. 3

Studiens resultat Motiv och aktiviteter I syfte att öka förståelsen för de drivkrafter som ligger bakom de organisationer och entreprenörer som fått stöd så har frågor ställts kring deras motiv. Av svaren framgick tydligt att intentioner om att lösa någon form av samhällsutmaning är viktiga grundstenar hos entreprenörerna och de verksamheter som drivs. Ser vi till vilka typer av utmaningar som entreprenörerna strävar efter att lösa så är bilden relativt bred. I praktiken befinner sig motiven ofta i gränslandet mellan de ekonomiska, ekologiska och sociala dimensionerna. Samtidigt är det vissa motiv som dominerar och dessa rör sig framförallt inom den sociala dimensionens landskap. Att lösa olika typer av utanförskap dominerar motiven bakom projekten, exempelvis ungdoms och integrationsproblematik. Betraktar man aktiviteterna som genomförts så är vissa mer framträdande än andra. Projekten har nätverkat, byggt plattformar och kompetensutvecklat där de bakomliggande motiven handlar om att nya relationer och kunskap ska ge tillgång till resurser och möjligheter och i förlängningen leda till bättre måluppfyllelse. När man ser på vilken organisationsform verksamheterna har så spänner det över alla verksamhetsformer. Från aktiebolag till ideella föreningar. Hinder för utveckling Ytterligare en fråga i studien har handlat om vilka utmaningar entreprenörerna har för att utveckla sina verksamheter. En naturlig skillnad finns mellan verksamheterna som går att hänföra till att de har olika målsättningar och verksamhetsformer dock sammantaget kan de två största 4

utfordringarna relateras till försäljning och finansiering. Bland de intervjuade är det en utmaning att sälja och finna kunder. Inte minst finns det ett visst psykologiskt motstånd att sälja sina tjänster: Ibland upplever jag det som jag försöker sälja något som borde vara gratis, det här borde ju fungera i samhället. Det känns nästan lite dumt att ta betalt för min tjänst. Verksamheterna är i regel små och saknar som regel möjligheter eller kunskaper att utveckla en tydlig marknadsorientering. Tiden prioriteras för många till aktiviteter som måste tas itu med löpande och det är därför svårt att kommersialisera tjänsterna och produkterna. Det känns som jag jobbar hela tiden så det är svårt att få tid att marknadsföra/ /Jag jobbar också halvtid på ett annat ställe. Det gör det inte lättare Tillgången till finansiering är genomgående en utmaning hos majoriteten av de intervjuade men ändå tycks de klarat av att utveckla sina verksamheter utifrån sina mål och visioner. Den mesta finansieringen har organisationerna ordnat med hjälp utav traditionella finansieringskällor: Man skulle nog kunna säga att vi har varit lite av tusenkonstnär. Det har inte varit lätt men på något sätt har det gått/ /Vi har testat det mesta som går att söka till. Det gäller att hålla i så går det. Genomgående har ingen av de intervjuade verksamheterna givit någon större avkastning och om de skulle göra det så menar de som intervjuats att man kommer återinvestera i utveckling av sina verksamheter. De finansieringskällor man testat är som regel egen insats, EU medel, Ungdomsstyrelsen, Allmänna arvsfonden, VGR medel, Tillväxtverket och Vinnova. När det gäller riskkapital så är det för de flesta ett område man har 5

lite kunskap och erfarenhet av, om dock en aktör erhållit socialt investeringskapital. Det finns också andra utmaningar som de intervjuade framhåller som hinder till utveckling som framför allt går att hänföra till kompetensutveckling inom olika områden som till exempel kunskap om att vara med och genomföra upphandlingar. En annan utmaning som de intervjuade framhåller är att tas på allvar i dialogen med större och mer etablerade aktörerna i samhället. Det kan handla om företag, det kan handla om offentliga aktörer. Jag upplever det som att många ser ner på oss. De tar oss liksom inte på allvar. Jag tror det skulle bli lättare om vi hade mer verktyg i vilken nytta vi faktiskt gör för samhället. Till exempel kring effektmätning. Där finns det mycket att göra. Effekter Vilka resultat har projektet lett till? Den mest påtagliga effekten hos dem som tagit emot medel är nya relationer etablerats och kunskaper förvärvats som förväntas, eller under pågående projekt redan lett till konkreta möjligheter att utveckla verksamheterna vidare. I ett fall har också ett företag etablerats. Nedan ett par röster som representerar väl de som intervjuats: Vi kunde faktiskt ta steget att anställa en person under några månader. Det har varit en viktig brygga för oss att gå vidare i utvecklingen av företaget. För oss har stödet varit perfekt i tid. Kanske inte så mycket i pengar men det ledde till att vi var tvungen att tänka till lite. Hur ska vi gå vidare framöver/ /Det ledde faktiskt fram till att vi har ett litet presentationsmaterial om vad vi gör idag. 6

Värt att påminna i sammanhanget är att åtta verksamheter har intervjuats och effekterna potentiellt kan vara betydligt större med tanke på att kort tid har gått sedan projekten vilket gör det svårt att överskåda långsiktiga och kringeffekter i projekten. Vidare diskussion Lärdomar och resultat Vilka lärdomar och resultat kan vi ta med oss från denna satsning och hur kan man bygga vidare på de erfarenheter som genererats inom ramen för projektet? Resultat Resultat av projektet har framkommit på olika sätt och nivåer. När det gäller resultat på projektnivå har ett stort antal aktiviteter genomförts på grund av medlen och det har varit relativt enkelt att se att de enskilda verksamheterna gynnats och därigenom indirekt också det omgivande samhället. Framför allt, som beskrevs ovan, har organisationerna fått nya kontakter som har lett till, eller förväntas leda till, nya affärer och verksamhetsutveckling. På en institutionell nivå har projektet i första hand resulterat i att BRG har öppnat upp nya möjlighetsytor och kontakter för den sociala ekonomins aktörer som man tidigare haft svårt att nå ut till. I detta avseende har BRG spelat en viktig roll som inte ska underskattas. Normalt sett är det sociala resursförvaltningen eller andra aktörer som har, eller har haft, den rollen att från det offentliga supporta aktörer inom den sociala ekonomin. Med BRG som genomförare av projektet upplever de intervjuade att större företag, 7

akademi och olika stadsdelar blivit mer intresserade av vad man gör inom den sociala ekonomin. Generellt sett är de intervjuade också positiva till BRGs roll i uppdraget då det öppnar upp en ganska trög struktur för nytänk. Det är en viktig signaleffekt, som en person uttryckte sig. Ett annat resultat är att staden fått en hel del nationellt och internationellt PR genom projektet. Nedan några röster från intervjuerna: Att öppna upp mot filantropiskt kapital och företag är en viktig roll som BRG kan spela/ /Och när BRG bjuder in då står ju nästan tjänstemännen i olika stadsdelarna på rad för att vara med. Det kan vi aldrig uppnå själva eller genom sociala resurs Om vi enbart har sociala resursförvaltningen som stöd så kan det leda till att vi fokuserar för mycket på att söka bidrag. Det passiviserar/ /BRG kan i detta sammanhang spela en viktig och kompletterande roll. I detta avseende har nog BRG rubbat en del cirklar genom projektet. Det är positivt, tycker jag. BRG kan satsa mer på investeringskonferenser som Connect2Capital och liknande och då också bjuda in den sociala ekonomin. Det kan direkt leda till att vi får marknadsföring och nya källor till kapital En viss kritik framkom dock i intervjuerna i att BRG genomför tjänsterna för affärsutveckling inom ramen för projektet. Dessa menade de intervjuade med fördel, eller i högre omfattning, kunde läggas på den sociala ekonomins aktörer som kanske har lättare att se vilka behov som finns hos verksamheterna. Även om projektet inte har varit så stort så ligger det en risk i att BRG blir den aktören som blir utförare av affärsutvecklingen. Vill man verkligen stärka den sociala ekonomin så borde man väl också kunna 8

lägga ut en del av ekonomi även i detta avseende. Det skulle också vara en signal om att vi klarar av att utveckla oss själva. Det tror jag vi alla skulle gynnas av. Den sociala ekonomin som medel eller mål en balansgång En styrka inom den sociala dimensionen av ekonomin är att den i hög grad bygger på meningsfullhet och värdegrund. Dessa dimensioner utgör och kommer sannolikt att vara en källa att finna de innovationer som kan bidra till att lösa framtidens utmaningar. Det finns dock en uppenbar risk om den sociala ekonomin och dess aktörer börjar ses som ett instrument och verktyg istället för att nyttja dess inneboende kraft. Å ena sidan är det nyttigt att föreningar ser nya möjligheter att utveckla sig, å andra sidan bör det inte leda till att fältet professionaliseras i den grad att man tappar fotfästet med sin värdegrund och blir en ersättare till välfärdstjänster, framhåller de intervjuade representanterna för den sociala ekonomin. Jag har sett exempel på hur man som förening tar in ett företagsproffs i sin styrelse, börjar ta lån och startar något AB för att verka mer legitim. Ganska snart brukar det leda till att man tappar fotfästet med värdegrunden/ /Det brukar inte sluta bra. I många fall fungerar dialogen mellan det offentliga och den sociala ekonomins aktörer bra menar de intervjuade men den måste ständigt reflekteras och förnyas. Dialogen mellan det offentliga, med dess tyngd och professionalisering, och sociala ekonomin som är relativt fragmentarisk med små verksamheter och liten ekonomi, tenderar att ske på olika villkor. Avslutande ord Institutionell innovation I den snabbföränderliga tid vi lever med alltmer komplexa utmaningar ställs nya krav på att institutioner och organisationer har en förmåga att förändras 9

och testa nya grepp för att kunna hantera uppkomna situationer. Nya innovationer och arenor behöver utvecklas med en relevant kunskapsproduktion och supportstruktur. Detta projekt är ett gott exempel på institutionell innovation där samarbeten initierats och utvecklats mellan aktörsgrupper som inte tidigare arbetat med varandra i syfte att utveckla nya lösningar på samhällets utmaningar. 10