Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Relevanta dokument
Internationell politik 1

Perspektiv och teorier i internationell politik

Internationell politik 1

Internationell politik 1

Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt. Jörgen Ödalen

INTERNATIONELL POLITIK

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

Absoluta och relativa Internationell politik. fördelar

Säkerhetspolitik för vem?

Vad ungdomar bör veta om

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen

Finlands globala ansvar

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för internationell handel. från utskottet för internationell handel. till utskottet för ekonomi och valutafrågor

Världshandel och utveckling

En modern svensk ekonomisk historia

Svenska folket och globaliseringen

Förslag från analysgruppen Global samverkan Globala cyberfrågor: Samverkan för ett effektivare svenskt deltagande i globala cyberfrågor

Fabian Wallen Svenskt Näringslivs Lärarfortbildningsdagar Växjö, 16 april, 2008

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd

Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Internationell politik

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

2 Internationell policy

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Mänskliga rättigheter

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Eders majestäter och kungliga högheter, herr talman, herrar stadsministrar, ärade stadsråd, excellenser, mina damer och herrar.

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla?

Internationella relationer

Informerar. Förklarar. Möjliggör. Europeiska miljöbyråns strategi

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld?

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: "Antikapitalister motsäger sig själva"

Förslag till RÅDETS BESLUT

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

Strategi hållbar fred

Maktbalans och alliansfrihet

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se

NEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle

Vad vill Moderaterna med EU

Produktion - handel - transporter

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

JURIDISKA INSTITUTIONEN

Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral. Jörgen Ödalen

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

NEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle

Varför handlar vi med omvärlden? Hur ser handeln ut och hur regleras den? Håkan Nordström

Produktion - handel - transporter

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Utrikespolitiska institutet (UI )

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Företagsekonomi A: Marknadsföring och organisation, 15hp. Litteraturtest

Kultur I. Kultur. Inom etnologisk och antropologisk vetenskap idag 1/23/2018

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

Policy för Hållbar utveckling

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Statsrådsberedningen Stockholm Remissyttrande ang Promemoria DS2007:48

Skapande skola

Mänskliga rättigheter

LHK260, Att leva i en globaliserad omvärld, 15 högskolepoäng

Anförande. Globaliseringen och IMF. Andre vice riksbankschef Eva Srejber. Socialdemokratiska studentklubben i Stockholm

Vår rödgröna biståndspolitik

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Är demokrati och utveckling ömsesidigt förstärkande? Ett exempel från Tanzania

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring

Kulturantropologi A1 Föreläsning 5. En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll

Transkript:

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se

Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider liberala värden och skapar globala marknader som binder människor samman. en konsekvens av utvecklad informations- och kommunikationsteknologi och kapitalism. underminerar statens kapacitet.. något bra.

Vad är globalisering? Tre olika perspektiv forts. Skeptiker. Globalisering är inget nytt. i hög grad en myt. Det finns en global ekonomi nu, och historiskt. Världen var mer integrerad under 1870-1914 än under 90-talet. kapitalism som vanligt. Främst interaktion mellan stater snarare än marknadens triumf. statens kapacitet oförändrad. Stora skillnader mellan staters agerande i världsekonomin.

Vad är globalisering? Tre olika perspektiv forts. Transformationalister. Globalisering är en verklig men långvarig process av teknologisk utveckling och spridning av idéer och institutioner som utsträckt mänskligt aktivitet i tid och rum. en process som knyter människor samman i allt högre grad, och allt snabbare. en mångfacetterad process ekonomisk, politisk, social, och kulturell. Olika delar av mänsklig aktivitet globaliseras i olika grad.

Vad är globalisering? Tre olika perspektiv forts. Transformationalister. Globalisering omformar statens kapacitet. Skillnaden mellan inrikes- och utrikespolitik blir mindre tydlig. skapar både vinnare och förlorare, och omstrukturerar traditionella politiska gemenskaper.

Vad är globalisering? Fyra viktiga politiska implikationer av globaliseringen, enligt transformationalisterna: 1. Stater fortfarande viktiga aktörer i världspolitiken, men ny teknologi har gjort det möjligt för andra slags aktörer att agera politiskt globalt (NGO:s, transnationella företag, terrorister, kriminella nätverk). 2. Globalisering skapar en genuint transnationell värld. Det finns inte längre några opåverkade politiska gemenskaper. Dock är det en ojämn process som lokalt och regionalt påverkar olika gemenskaper i olika hög grad (exempel: globala ekonomiska krisen).

Vad är globalisering? Fyra viktiga politiska implikationer av globaliseringen, enligt transformationalisterna: 3. Ökad global integration har lett till att skillnaden mellan inrikes- och utrikespolitik blir mer otydlig. Fenomen som globala miljöproblem, terrorism, kriminella nätverk korsar gränser och kräver internationellt samarbete för att kunna hanteras. 4. Det har uppstått nya former av internationella och transnationella samarbeten global styrning för att hantera globala fenomen (FN, G20, EU). Även ickestatliga aktörer spelar viktiga roller inom global styrning.

1. Global ekonomisk interdependens (ömsesidigt beroende) som för nationella ekonomier allt närmare varandra. 2. Globaliseringen skyndar på processer som verkar vidga gapet mellan vinnare och förlorare i världsekonomin. 1:an kräver koordinering mellan stater och harmonisering av policyer. 2:an kräver hantering: de negativa konsekvenserna av den ekonomiska globaliseringen måste dämpas.

Tillsammans skapar detta ett ökat behov av global styrning av ekonomin och globala ekonomiska institutioner (GEI:s). Skapandet av GEI:s en ny liberal ekonomisk ordning skedde vid en FN-konferens i Bretton Woods 1944. Världsbanken, Internationella valutafonden (IMF) och GATT (som senare, 1995, blev Världshandelsorganisationen WTO).

Syftena med att skapa en ny ekonomisk ordning var: 1. Att skapa ekonomisk stabilitet. Ekonomisk instabilitet under 30-talet sågs som en av orsakerna till andra världskriget. 2. Frihandel och ekonomisk stabilitet sågs som nödvändigt för att de Europeiska staterna skulle återhämta sig efter andra världskriget.

3. Nationella intressen behövde balanseras med internationellt samarbete: En kompromiss behövdes mellan statlig hantering av inhemska marknader och liberala ekonomiska principer, s.k. inbäddad liberalism.

De olika institutionerna och deras roller: Internationella valutafonden (IMF): Ska främja ekonomisk utveckling i medlemsländerna genom stabilitet och samarbete i det internationella valutasystemet. Världsbanken: Bistår finansiellt och ger råd åt länder i syfte att främja ekonomisk utveckling och utrota fattigdom. Världshandelsorganisationen (WTO): Övervakar och liberaliserar internationell handel. Förser medlemmarna med en struktur för förhandlingar och formalisering av handelsöverenskommelser, och processer för konfliktlösning.

Washington-konsensus: Specifik uppsättning ekonomiska policys som utgjorde ett standard-reformpaket för utvecklingsländer. Skapad av IMF och Världsbanken under 1980-talet: - Handelsliberalisering - Privatisering av statlig verksamhet - Avreglering Särskilda strukturanpassningsprogram skapades för utvecklingsländer för att de skulle passa in i mallen

Den nyliberala ekonomiska filosofin bakom den nya ekonomiska världsordningen och Washingtonkonsensus: Ekonomisk frihet och komparativa fördelar: Länder bör specialisera sig på att producera det de relativt sett är mest effektiva på att producera och sälja denna produkt till andra länder. Handel blir då ett plussummespel som alla tjänar på i det långa loppet.

Fungerade Washington-konsensus? Nja De utvecklingsländer som strikt följde råden (främst latinamerikanska länder) presterade sämre än de som meckade med råden anpassade dem efter lokala förhållanden men följde de grundläggande principerna (Kina, Indien, Sydkorea, Taiwan). Framtiden: Från ett Washington-konsensus till ett post- Washington-konsensus? För tidigt att avgöra. Men från Världsbanken och IMF tas idag större hänsyn till lokala kontexter och önskemål.

IR-teori och GEI:s: Liberalism: GEI:s är viktiga och skapar genom institutionaliserat samarbete ömsesidiga fördelar som alla tjänar på. Realism: GEI:s är mindre viktiga och endast de starkaste staterna tjänar på deras existens. Konstruktivism: GEI:s kan vara viktiga och oberoende aktörer som uttrycker ett normativt konsensus och påverkar staters identitet och handingar. Kritisk teori: Vilka dominerande intressen gynnas och upprätthålls av GEI:s? Vilka förtryck och orättvisor finner vi bakom den globala ekonomins strukturer?