KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Relevanta dokument
DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare procent till 2030.

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

Växthuseffekten och klimatförändringar

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

ETE331 Framtidens miljöteknik

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

DEMOKRATI och VETANDE

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

VA-frågor och klimatförändringar

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Simulering av möjliga klimatförändringar

Energiomställning utifrån klimathotet

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Framtidsklimat i Hallands län

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.

ETE310 Miljö och Fysik

Klimatpolicy Laxå kommun

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Påverkar människan klimatet?

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1

Värdera metan ur klimatsynpunkt

ETE331 Framtidens miljöteknik

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Fuktcentrums informationsdag

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

En elevs skriftliga redovisning

Solaktivitet och klimat under de senaste åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Klimatförändringar genom jordens historia

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

När jag skriver det här har programmet ännu ej sänts, men det kan ju vara både trevligt och nyttigt att förekomma än att förekommas.

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Frequently Asked Questions

En varmare värld? Konsekvenser av globala och regionala klimatförändringar

Meteorologi. Läran om vädret

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS)

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Replik, frågor till Hanna Stjärne, vd för SVT

Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på?

FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?

Hur hantera ett problem som nästan inte märks, som främst kommer att drabba de som ännu ej är födda och som vi inte med säkerhet vet om vi kan lösa?

Lena Lindström, Norrköping IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Klimatet och våra utomhusanläggningar

ETE310 Miljö och Fysik

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Klimat, vad är det egentligen?

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

HOTANDE HAVSNIVÅER. En fallstudie av Lomma. Anders Lind Kandidatarbete 15 hp Fysisk Planering, Blekinge Tekniska Högskola Handledare: Abdellah Abarkan

Klimat och Energimål

Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Transkript:

DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com 2015-04-10 2015-04-11 Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/kva-granskning.pdf KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR www.kva.se/globalassets/vetenskap_samhallet/miljo_klimat/akademiuttalande_klimatuttalande_final_150410.pdf Det verkar som om gruppens meteorologer fått en dominerande ställning i författandet. Där finns en övertro på SMHIs och IPCCs modeller vilka i 20 års tid visat sig ge på tok för höga värden (*). Dokumentet uppvisar många tomrum där för politiker och andra beslutsfattare viktig information saknas. Här följer noteringar och kommentarer. Lars Cornell (*) Om SMHIs och IPCCs modeller skall vara beslutsunderlag för riksdag och regering kan vi vara säkra på dåliga beslut. Verkligheten har visat att 96 % av dem varit och är katastrofalt fel. http://www.klimatupplysningen.se/2015/04/05/jubileum-christy-och-spencer/ 1

KVA följer IPCCs The Physical Science Basis och det kan man kanske inte kritisera. Men det man borde kunna begära är att KVA bättre sätter in dessa uppgifter i ett större sammanhang. Hur nära förestående är nästa istid som vi med säkerhet vet kommer? Hur eniga är forskare om IPCCs slutsatser? I A1 redogör KVA för nuvarande värmeperioden Holocen. Men inte med ett enda ord redogörs för att vi nu rimligen befinner oss i slutskedet av den värmeperioden. Hur nära är mycket viktig information liksom att jordens temperatur då kommer att sjunka med mer än 4 grader. Det borde KVA redovisa och oroa oss för. Kurvan visar England. Det kan se annorlunda ut på andra platser. KVA redovisar koldioxidens och dess följdverkans positiva och negativa egenskaper. Men det sker utan ansats till kvantifiering. Utan att ha en åsikt om vilken koldioxidhalt som är mest gynnsam för oss och vår jord vet vi inte ens i vilken riktning vi skall sträva. Personligen anser jag att 800 ppm vore bäst eftersom då de positiva följderna av bättre växtkraft är större än de negativa. http://norrteljetidning.se/debatt/1.2650721-varfor-for-vi-krig-mot-koldioxid www.tjust.com/vit/2015/jo-smhi.pdf Sid 18 Eftersom KVA refererar till IPCCs modeller vore det skäligt att upplysa om att dessa hitintills till 96 % varit katastrofalt felaktiga. http://www.tjust.com/vit/2014/royspencer.pdf 2

Bland vetenskapsmän av facket råder oenighet om koldioxidens förmåga att påverka jordens temperatur. IPCC är politiserad och därför ingen pålitlig sanningskälla. Förmodligen är de i majoritet som anser att koldioxid nu nära uppnått mättnad och att en ökning från nuvarande 400 ppm till 800 ppm endast obetydligt påverkar jordens temperatur. Protestlistor mot IPCC med 30 000 namnunderskrifter finns. Se sid 19 VEM SKALL MAN TRO PÅ? samt bilaga 1 i www.tjust.com/vit/2015/jo-smhi.pdf NÅGRA NOTERINGAR A6. - Mellan 1870 och 2005 steg havsytan med ca 1,5 mm per år medan den under perioden 1993-2013 steg ca 3 mm per år. B5. - IPCC uppskattar att havsnivån vid slutet av detta århundrade kan vara 40 till 60 cm högre än den var kring år 2000. Kommentar: Enligt SMHIs redovisning (se figur) är värdena 1,7 samt 2,4 mm/år. Men varför välja just dessa intervall som falskeligen redovisar en accelleration? Mellan åren 1990 och 2014 steg havet 0,5 mm/år. Skall vi nå 0,5 m år 2100 måste höjningen bli > 6 mm/år. Men inga tecken på sådan förändring finns. Kurvan visar Sveriges havsnivå men är representativt globalt. År 1993 övergick man till satellitmätningar. A7.... möjliga förändringar relaterade till ett allt varmare klimat, tex mer intensiva och frekventa tropiska och extra-tropiska cykloner och en intensivare nederbörd globalt sett, kan däremot idag inte entydigt urskiljas. A8. På grund av dessa naturliga variationer råder det inte något entydigt samband mellan det senaste århundradets temperaturökning och ökningen av växthusgasernas strålningspåverkan under samma period. 3

A9. Det finns inga tillförlitliga indikationer från satellitmätningar på några långsiktiga variationer i solstrålningen... variationen av den totala solstrålningen under de tre senaste 11-årsperioderna har varit mindre än 1 promille. Kommentar: En promille är = 1,4 W/kvm i rymden och 0,34 W/kvm på jordytan. Solens variation under lång tid är sannolikt mycket större än så. A10. Orsaken till detta är oklar men en bidragande faktor är sannolikt att värme under denna tid tagits upp och lagrats i haven. Kommentar: Det saknas underlag för ett sådant påstående. A12. Koldioxiden... Satellitobservationer har emellertid visat att Jorden blivit grönare under de senaste 30 åren. A13. koldioxidhalten i atmosfären orsakar också en försurning av haven, Kommentar: Det finns så enorma mängder kalk i och kring haven att antropogen koldioxid endast kan ge lokal och obetydlig påverkan. Koldioxidens nytta måste också framhållas. Fotosyntesen i haven är sannolikt större än på land och nödvändig för livet till havs. B1. Vid mitten av detta århundrade kan en koncentration mellan 450 och 550 ppm förmodligen inte undvikas. Kommentar: Undvikas - varför bör det undvikas? Är det inte i stället eftersträvansvärt? Här redovisar KVA en fördomsfull attityd som saknar vetenskapligt underlag. kopplad till dess långa uppehållstid i atmosfären Kommentar: Om det råder olika åsikter. IPCCs åsikt avviker helt från vad en majoritet av världens vetenskapsmän anser. 4

B2. I ett längre perspektiv är den ökade koldioxidhalten den dominerande faktorn för framtida antropogena klimatförändringar. Kommentar: Det går ej att invända mot. Men är det till fördel eller nackdel? I ett längre perspektiv - när kommer nästa istid? B3. positiva återkopplingen från vattenånga Kommentar: Det går ej att se att sådan återkoppling finns med hot spots vid ekvatorn mm. B4. allvarliga problem Kommentar: Alla förändringar, och kyla i ännu högre grad än värme, innebär alltid problem med att anpassa till nya förhållanden. När dessa anpassningar genomförts kan det stationära resultatet mycket väl vara positivt. Ovanstående diagram visar jag för att ge perspektiv till KVAs rapport. Här gjorde Victoria Dyring en resa till Grönland för att larma om jordens uppvärmning (95 år efter kurvans slut). Det hon glömde att berätta var att ungefär samtidigt fastnade flera isbrytare i isen norr om där hon befann sig och att de stora sjöarnas vatten var många grader kallare än normalt. 5