Bilaga 1 (Energiplanen 2011-13) Nulägesbeskrivning och analys Energi- och växthusgasstatistik för Alingsås 1
Innehåll 1 SAMMANFATTNING...4 2 INLEDNING...5 AVGRÄNSNING OCH METOD...5 BESKRIVNING AV STATISTIK FRÅN SCB...5 BESKRIVNING AV STATISTIK FRÅN RUS...5 3 ENERGIANVÄNDNING I KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE...6 INDUSTRISEKTORN...7 HUSHÅLLSSEKTOR...8 OFFENTLIG VERKSAMHET...8 4 ENERGIÅTGÅNG BRÄNSLEN OCH EL...9 BRÄNSLEN FÖR UPPVÄRMNING OCH EL...9 ELDNINGSOLJA...10 FJÄRRVÄRME OCH TRÄDBRÄNSLEN...10 ELANVÄNDNINGEN...11 SOLENERGI...11 5 ENERGIANVÄNDNING SEKTORER OCH ENERGIKÄLLOR...12 6 FOSSILA OCH FÖRNYBARA BRÄNSLEN...12 7 TRANSPORTER...14 ALINGSÅSBORNAS RESVANOR OCH BILINNEHAV...15 RESVANOR...19 KOLLEKTIVTRAFIKEN I ALINGSÅS...20 RESEAVDRAG...21 8 KLIMATPÅVERKAN...22 UTSLÄPP AV KLIMATPÅVERKANDE GASER INOM ALINGSÅS KOMMUN...22 9 ENERGIANVÄNDNING INOM KOMMUNENS EGEN VERKSAMHET...25 ENERGIANVÄNDNING INOM BYGGNADERNA...25 ÖVRIG ENERGIANVÄNDNING, EL- OCH BIOGASPRODUKTION...28 VATTEN- OCH AVLOPP...28 PARK OCH GATA...31 TRANSPORTER OCH BILINNEHAV...31 10 UTSLÄPP AV CO2 FRÅN DEN KOMMUNALA VERKSAMHETEN...34 2
11 ANALYS...36 KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE...36 KOMMUNENS EGEN VERKSAMHET...37
1 Sammanfattning Alingsås kommun arbetar med att ta fram en ny Energiplan som även ska innehålla en energi- och klimatstrategi med fokus på Alingsås energirelaterade klimatutsläpp. I detta arbete ingår att göra en nulägesbeskrivning/nulägesanalys innehållande relevant statistik för Alingsås kommun. Arbetet med att ta fram Energiplanen genomförs av en intern projektgrupp. För att ta fram och analysera statistiken har konsulthjälp anlitats, Chris Hellström på KanEnergi Sweden AB. Alingsås kommuns miljömål är övergripande för den energiplan som håller på att tas fram. Miljömålen gäller för åren 2011-2019 och gäller för hela den geografiska kommunen: De totala utsläppen av växthusgaser per invånare i Alingsås kommun ska minska med 40% jämfört med 1990. Den totala energianvändningen per invånare i Alingsås kommun ska minska med 20% jämfört med 2008. Andelen förnybar energi för uppvärmning, transporter och industriella processer ska öka till 50%. Dessutom finns ytterligare ett fjärde mål: Nya byggnader och omfattande ombyggnader ska kännetecknas av mycket hög energieffektivitet (25% lägre än byggnormen). Dessa fyra mål kommer inom energiplansprojektet att brytas ner både till 3-åriga målsättningar (2011-2013) samt till förslag på åtgärder. Nulägesanalysen visar att andelen förnybar energi år 2008 var 43% i den geografiska kommunen. Utgångsläget för målet om minskat energianvändning är är 23 400 kwh/invånare år 2008. Under åren 1990 till 2008 har utsläppen av koldioxidekvivalenter minskat med 36 procent, räknat per invånare. Den största minskningen har skett för bränslen för värme. (66%). Däremot har utsläppen från transporter ökat med 8%. Målsättningen är med andra ord nära att uppfyllas om inte trenden med ökade transporter fortsätter. De totala utsläppen var 115 400 ton koldioxidekvivalenter eller 3 ton per invånare. Detta skall jämföras med en utsläppsnivå av 6 ton per invånare på nationell nivå. Den kommunala verksamheten har analyserats med avseende på energianvändning för uppvärmning och tappvarmvattenproduktion i byggnaderna, elanvändning inom park/gata och energianvändningen inom vatten- och avlopp samt transporter med egna fordon. Energianvändning för övriga verksamheter samt för inköpta tjänster har inte beaktats. Inom den kommunala verksamheten och de kommunala bolagen används ca 72 000 MWh per år eller ca 1900 kwh/invånare av el, bränslen för värme och drivmedel. Koldioxidutsläppen kommer främst från uppvärmningen och är totalt 1500 ton per år eller lite mer än 40 kg per invånare. Andelen för transporter i detta är 30%. Drift och uppvärmning av fastighetsbeståndet samt transporter är dom viktigaste områden att lägga fokus på, men även mindre verksamheter som VA och gatubelysning har förbättringspotential. 4
2 Inledning Alingsås kommun arbetar med att ta fram en ny Energiplan som även ska innehålla en energi- och klimatstrategi med fokus på Alingsås energirelaterade klimatutsläpp. I detta arbete ingår att göra en nulägesbeskrivning/nulägesanalys innehållande relevant statistik för Alingsås kommun. Arbetet med att ta fram Energiplanen genomförs av en intern projektgrupp. För att ta fram och analysera statistiken har konsulthjälp anlitats, Chris Hellström på KanEnergi Sweden AB. Avgränsning och metod Statistik från SCB den nationella emissionsdatabasen, RUS, har används för en översiktlig beskrivning av energianvändningen inom kommunens geografiska område. SCB s statistik har delvis kompletterats med egna siffror från kommunens projektgrupp. Med hjälp av uppgifter från kommunens egen verksamhet och andra underlag ges en fördjupad bild av klimatpåverkan av kommunens egna verksamheter, inklusive de kommunägda bolagen Alingsås Energi, Fabs och Alingsåshem. Beskrivning av statistik från SCB Kommunal och Regional Energistatistik baseras på data för årlig el-, gas- och fjärrvärmeförsörjning (AREL), industrins årliga energianvändning (ISEN), oljeleveranser (KomOlj), energistatistik för småhus samt energianvändning inom lantbruket. En balansräkning används för beräkning av Kommunal och Regional Energistatistik. Tillförseln i balansen är beräknad bottom-up. Användningssidan är hämtad genom direktkopiering av de data som ingår i de olika energiundersökningarna och det är användningssidan som är relevant för beräkningarna. Energianvändningen inom transportsektorn baseras på oljeleveransstatistik insamlat av KomOlj. Statistiken bygger på uppgifter från de 13 största oljebolagen om vart de levererat drivmedel och eldningsolja. SCB antar därefter att allt som levererats även används. Uppgiftslämnarna har ofta problem med att fördela leveranser kommunvis. För att läsa mer om statistik från SCB, se bilaga 1, Kommunal och regional energistatistik 2007 - Anvandarhandledning_Version_1_5. Energistatistiken från SCB som har trots sina brister även flera fördelar. Det finns data från 1990 och framåt, de data som finns har samlats in på likvärdigt sätt vilket gör dem jämförbara och användbara för att se till olika trender i kommunen. Beskrivning av statistik från RUS Uppgifterna i den nationella emissionsdatabasen utgår från Sveriges officiella utsläppsstatistik, som rapporteras bland annat till klimatkonventionen och luftvårdskonventionen. Denna utsläppsstatistik finns tillgänglig på läns- och kommunnivå. Utsläppen för Sverige har fördelats över landet i ett rutnät (rutorna motsvarar 1 km2) med hjälp av relevant statistik och geografiska data (till exempel vägnät, betesmark, avverkad skog, befolkningsuppgifter). Hur uppgifterna tagits fram beskrivs i rapporten Metod- och kvalitetsbeskrivning - Geografisk fördelning av emissioner till luft år 2008, David Segersson m fl. Uppgifterna som rör transportsektorn håller en bra kvalitet på både läns- och kommunnivå. Övriga sektorer är något mer osäkra, men ger trots detta en relativt bra bild av utsläppsförhållandena. Eftersom utsläppen har tagits fram på samma sätt är det möjligt att 5
jämföra utsläppsförhållanden mellan olika län och kommuner med varandra. Enskilda siffror bör dock tas med viss försiktighet. Däremot kan trenderna i materialet ge en relativ tydlig bild av utvecklingen under tiden. Energibalanserna och emissionsdata har en viss eftersläpning, vilket betyder att tillgängliga siffror finns fram till år 2008. 3 Energianvändning i kommunens geografiska område Energianvändningen inom kommunen år 2008 var totalt 862 936 MWh eller 23 190 kwh per invånare. Alingsåsborna använder därmed något mer än hälften av energimängden jämfört med en genomsnittlig svensk eller boende i Västra Götalands län, se figur 1. Förklaringen är att kommunen saknar eller har få energiintensiva industrier. 50000 45000 Energianvändning sektorer 40000 7850 7017 kwh/invvånare 35000 30000 25000 20000 15000 3774 3284 9769 10749 1862 1702 6718 2009 Hushåll Övriga tjänster Transporter Offentlig verksamhet Industri, byggverks. 10000 19020 19877 10606 Jordbruk,skogsbruk,fiske 5000 0 747 707 1868 1294 496 Riket VG län Alingsås Figur 1: Jämförelse mellan energianvändningen av olika samhällssektorer i riket, Västra Götalands län och Alingsås kommun år 2008. Källa: SCB Sektorn offentlig verksamhet omfattar utbildning, forskning och utveckling, Hälso- och sjukvård samt sociala tjänster, Sport, fritid och kultur, Gatu- och vägbelysning, Vattenverk, Avfallshantering, avloppsrening och renhållning. Sektorn övriga tjänster omfattar elförsörjning av kontor, lager och dylikt, Gasförsörjning, Ång- och hetvattenförsörjning, Parti- och detaljhandel, Hotell- och restaurangverksamhet, Post och telekommunikation, Bank- och försäkringsverksamhet, Fastighetsförvaltning mm. Den energi som används för transporter inom respektive sektor redovisas för sig. Detta innebär att allt transportarbete redovisas i sektorn Transporter. Alingsås kommuns energianvändning är kopplad till sektorn offentlig verksamhet och transporter. Kommunens bolag Alingsåshem och Fabs återfinns i sektorn övriga tjänster. 6
Figur 2 tydliggör att transportsektorn dominerar energianvändningen. Nästa stora sektor är hushållen. Kommunens egen verksamhet utgör tillsammans drygt hälften av hushållssektorn. Figur 2: Samhällssektorernas andel av energianvändningen. Källa: SCB Industrisektorn Energianvändningen inom industrin har en svagt nedåtgående trend (figur 3). Utvecklingen skiljer sig starkt från den för Sverige och Västra Götalands län. Figur 3: Energianvändningen inom industrisektorn i Alingsås kommun, Västra Götalands län och riket under åren 1990-2008. Källa: SCB 7
Hushållssektor Energianvändningen inom hushållssektorn har minskat mellan 1990 och 2008, räknat per invånare. Utvecklingen stämmer överens med utvecklingen i länet och Sverige (figur 4) Figur 4: Energianvändningen inom hushållssektorn i Alingsås kommun, Västra Götalands län och riket under åren 1990-2008. Källa: SCB Offentlig verksamhet Energianvändningen inom den offentliga sektorn i kommunen följer utvecklingen i landet och länet. Minskningstakten för Alingsås kommun verkar ha ökat de sista åren, vilket kan vara en effekt av kommunens arbete med att minska energianvändningen i byggnaderna (figur 5). Siffrorna är inte korrigerade för årsvariationer, vilket påverkar värmebehovet enskilda år jämfört med ett så kallad normalår. I bilaga 1 redovisas årsvariationerna i förhållande till ett så kallad normalår. Rent allmänt blir vintrarna allt varmare, vilket betyder att energibehovet för uppvärmning minskar, vilket förklarar den allmänna trenden med minskat värmebehov. Figur 5: Energianvändningen inom den offentliga verksamheten i Alingsås kommun, Västra Götalands län och riket under åren 1990-2008. Källa: SCB 8
4 Energiåtgång bränslen och el Den totala energianvändningen har minskat med 10 procent år 2008 jämfört med år 1990. Den största minskningen skedde för användningen av eldningsolja (figur 6). Elanvändningen har ökat något och användningen av diesel har mer än fördubblats under tiden. Figur 6: Användning av energi, fördelat på olika bränslen och el i kwh per invånare. Källa: SCB, egen bearbetning Miljömålet för Alingsås kommun för energianvändninge n är att den totala energianvändningen per invånare ska minska med 20% jämfört med 2008. Utångsläget år 2008 är 23 400 kwh/invånare. Bränslen för uppvärmning och el Ur figur 7 framgår att användningen av energi för uppvärmning av byggnader verkar ha minskat. Energiåtgången för uppvärmningen är dock inte korrigerad för hur vintrar enskilda år förhåller sig till ett så kallat normalår. I figuren redovisas även hur respektive år har förhållit sig jämfört med ett normalår. Se även beskrivningen i bilaga 1. 9
Figur 7: Användning av bränslen för uppvärmning av byggnader och beredning av tappvarmvatten samt el och antal graddagar för respektive år. Observera att skalan för åren är per fem år det första tre redovisade åren och sedan årsvis. Jämförelsen av användningen av bränslen för värme och el med kurvan för hur året förhöll sig jämfört med normalåret visar ett starkt samband sett över hela perioden. Eldningsolja För 20 år sedan var eldningsolja det dominerande energislaget för uppvärmning av byggnader. Användningen av eldningsolja (EO1 (villaolja) och tung eldningsolja) har minskat från dryg 6 500 kwh per invånare år 1990 till endast 240 kwh/invånare år 2008, dvs en minskning med över 95 procent. Användningen av tung eldningsolja har nästan upphört. Minskningen beror troligen på ökade priser samt det konverteringsstödet som fanns mellan 2006 och 2007, även om minskningen inleddes redan tidigare i samband med utbyggnaden av fjärrvärme. Eftersom konverteringsstödet är borta och de antagligen sämsta pannorna utbytta lär den fortsatta avvecklingstakten för oljan plana ut. Fjärrvärme och trädbränslen Fjärrvärmenätet i kommunen började byggas ut efter år 1996 och har ersatt mycket oljeeldning i enskilda pannor. Utvecklingen av fjärrvärmeproduktionen framgår av figur 8. År 2009 användes 93 procent biobränslen för fjärrvärmeproduktionen. 10
Figur 8: Fjärrvärmeproduktion år 1996-2009. Källa: Alingsås Energi Användningen av trädbränslen avser ved och pelletseldning i enskilda pannor. Trädbränsleeldningen verkar ha varit relativt konstant under åren. Med stor sannolikhet finns de flesta byggnader med fastbränslepannor utanför fjärrvärmeområdet. Elanvändningen El används av samtliga sektorer till olika ändamål och kan för sektorerna hushåll, offentlig sektor och övriga tjänster inte separeras på el för uppvärmning och annan elanvändning. Elanvändningen var 9050 kwh/invånare år 2008 och är den dominerande energikällan i kommunen. Ökningen de sista åren kan härledas till att konvertering från oljeeldning till värmepump ökar elbehovet. Konvertering från elvärme till värmepump minskar elanvändningen, men antalet hus som konverteras från olja är större än de som konverteras från el. Bytet till värmepumpar kan också vara en förklaring för att energianvändningen för uppvärmningen verkar ha minskat totalt sett. Även användningen av fastighetsel för ventilation mm har ökat de sista åren. Kommunens miljöskyddskontor har sedan år 1999 till slutet av augusti 2010 handlagt 1209 installationer av berg- och/eller jordvärmepumpar. Övriga värmepumpstyper (luft-luft, luftvatten-värmepumpar) är inte anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Solenergi Den enda tillgängliga statistiken över solenergianläggningar i kommunen är den över byggnader där ägaren har sökt statligt bidrag för solvärme eller solceller. Bidraget har funnits sedan år 2000. Uppgifterna har lämnats från länsstyrelsen. Inga uppgifter är tillgängliga över entalet solvärmeanläggningar som är byggda före år 2000. Sedan år 2000 har 51 st solvärmeanläggningar färdigställts. 16 solvärmeanläggningar har sökts bidrag för, men anläggningarna är inte färdigställda 2010-08-25. För 6 anläggningar har det sökts bidrag för installation av solceller. Ingen av dessa är färdigställda. Solvärmeanläggningarna uppskattas producera mellan 2000-5000 kwh/år per anläggning. Samtliga anläggningar tillsammans kan då innebära en potential på ca 250 000 kwh/år. Solcellsanläggningarnas produktion kan inte uppskattas, eftersom det saknas uppgifter om yta. 11
5 Energianvändning sektorer och energikällor En analys av sambandet energianvändning fördelat på olika bränslen och olika sektorer ger följande bild för år 2008 (figur 9): Figur 9: Energianvändning år 200, fördelat på energikällor och sektor. Källa: SCB Återigen blir tydligt att el är det dominerande energislaget i kommunen totalt sett. För hushållssektorn blir tydligt att en förhållandevis stor andel av hushåll värmer sina hus med trädbränslen. I den offentliga sektorn och övriga tjänster är merparten av byggnaderna ansluten till fjärrvärmenätet. Även för industrin dominerar fjärrvärme. Användningen av eldningsolja inom industrin kan både vara för uppvärmning och som processenergi. Elanvändningen inom transportsektorn utgörs av el för drift av västra stambanan som fördelats på kommunen. 6 Fossila och förnybara bränslen I detta kapitel överger vi uppdelningen i samhällssektorer och lägger istället fokus på energianvändningen i tre områden: transporter, bränslen för värme och el samt industriprocesser. I industriprocesser ingår bränslen och el som kan härledas till just processenergi inom både industrisektorn och jordbruk. Området värme och el omfattar bränslen för hushåll, offentlig verksamhet och övriga tjänster samt fjärrvärme från industri. I denna grupp ingår också all el som inte genom SCB fördelats på transporter och industri, även om en del el även används till annat än uppvärmning. 12
I de tre områden har förhållandet mellan fossila och förnybara bränslen samt kärnkraft (el) beräknats (figur 10). Fördelningen av elmixen i fossila och förnybara källor samt kärnkraft har beräknats enligt tabell 1. Eftersom inga uppgifter föreligger om hur många elabbonnenter i kommunen valt el från förnybara källor eller miljömärkt el har all el räknats som nordisk mix. Figur 10: Andel fossila och förnybara bränslen fördelat på olika användningsområden. Andelen av el har beräknats enligt Svenska Energis redovisning av fördelningen av produktionsslag för nordisk elmix. Uppvärmningen domineras av förnybara bränslen, medan transporterna sker mest med fossila bränslen. Inom industriprocesser används övervägande förnybara bränslen (trädbränslen). El utgör 39 procent av den totala energianvändningen i kommunen och drygt 60 procent av denna används inom de redovisade användningsområdena. Enligt Energimyndighetens statistik för småhus, flerbostadshus och lokaler används ca 40 procent av elen i hushållssektorn för uppvärmning av bostäder, men endast 3 respektive 15 procent för uppvärmning av flerbostadshus och lokaler. Tabell 1 Redovisning av nordisk elmix år 2008 Produktionsslag Andel (%) Fossilt inkl. torv 22,6 Förnybart 59,9 Kärnkraft 17,5 Tabell 1: Ursprungsmix för elleveranser utan känt ursprung år 2008. Källa: Svensk Energi, Vägledning angående ursprungsmärkning av el, 2009. 13
Ser man enbart på förhållandet mellan fossilt och förnybart får man dock inte glömma bort storleksordningen mellan dom olika områdena, vilket illustreras i figur 11: Figur 11: Användning av energi från fossila och förnybara källor fördelat på olika användningsområden. Elanvändningen har beräknats enligt redovisning ovan. Miljömålet för kommunen för användnignen av förnybar energi är att andelen förnybar energi för uppvärmning, transporter och industriella processer ska öka till 50%. År 2008 är fördelningen 50% fossila bränslen, 43% förnybart och 7% kärnkaft. 7 Transporter SCB redovisar drivmedel som levererats till tankställen i kommunen. Statistik för E85 redovisas endast från år 2008. Statistiken säger ingenting över om drivmedlen använts i kommunen eller tankats av fordon på genomfart. Delvis har bränsleleverantörerna också svårt för att redovisa exakt kommuntillhörighet i redovisningen. Elanvändningen för västra stambanan fördelas också ut på kommunerna och ligger för Alingsås kommun på cirka 1400 kwh/invånare (figur 12). Figur 12: Drivmedel sålda vid kommunens tankställen 1990 2008. Källa: SCB, SPI 14
Användningen av bensin har minskat något. Dieselanvändningen har under åren ökat kraftigt för Sverige som helhet. I Alingsås har det skett en ökning under åren 2000-2005, medan användningen verkar minska igen åren efter. Detta kan bero på att mycket diesel tankades av passerande lastbilar och att tankningsmönstret har ändrats eller kan också bara vara en tillfällig förändring. Alingsåsbornas resvanor och bilinnehav Bilinnehavet i kommunen ligger något högre än genomsnittet för Sverige (figur 13). Antalet bilar är dock ganska stabilt efter år 2000 och är vid årsskiftet 2009/2010 17 510 stycken. Figur 13: Bilinnehav per 1000 invånare år 1974-2008 i Riket, Länet, Alingsås och grannkommuner. Källa: SCB Figur 14: Körsträckor per bil registrerad i Riket, Länet, Alingsås och grannkommuner år 10098-2008. Källa: SCB 15
Körsträckorna för bilarna i kommunen motsvarar genomsnittet för landet och är något lägre jämfört med grannkommunerna (figur 14 och 15). Figur 15: Körsträckor per bil och invånare i Riket, Länet, Alingsås och grannkommunerna år 1008-2008. Källa: SCB. Fördelas körsträckorna på invånarantalet ligger även där bilarna i Alingsås i paritet med Sverige och länet, men bilarna körs mindre än i grannkommunerna. En tolkning av detta är att Alingsåsborna använder sig i högre utsträckning av kollektivtrafiken än boende i grannkommunerna. Figur 16:Bensinförbrukning i Riket, Länet och Alingsås kommun år 1999-2008. Källa: SCB Uppgifter för drivmedelsförbrukningen baseras på antal och typ av fordon som finns registreade i kommunen, med hänsyn taget till tjänstevikt och motoreffekt samt körsträckor. Den minskade bensinförbrukningen speglar dels att körsträckorna minskat, men även att bilarna har blivt mer bräsnlesnåla och att antalet dieselbilar ökat (figurerna 16
16 och 17). Jämför med diagrammet tidigare, som visat mängden sålt bensin verkar inte diagrammen stämma överens, men detta är en effekt att det är många bilar som inte är registrerade i kommunen som tankar vid kommunens tankställen. Figur 17:Dieselförbrukning Riket, Länet och Alingsås kommun, år 1999-2008. Källa: SCB Vid en jämförelse av personbilar i trafik vid årsskiftet 2009/2010 och nyregistrerade personbilar bekräftas bilden (figur 18 och 19). Den största andeln befintliga bilar utgörs av bensinbilar, medan nya bilar går lika mycket på bensin som på diesel, vilket gör att andelen dieselbilar ökar. Gashybrider är ännu relativt ovanliga, medan antalet etanol/elhybrider börjar bli vanligare vid nyinköp av bilar. Figur 18:Personbilar i trafik i Alingsås kommun år 2009, fördelat på drivmedel, antal och procentandel. Källa: SCB 17
Figur 19:Antal och andel nyregistrerade personbilar i Alingsås kommun år 2009. Källa: SCB Totalt ökar antalet miljöbilar i kommunen, men inte i samma utsträckning som i övriga landet (figur 20), dessutom har utvecklingen planat ut (figur 21) för både landet som helhet och kommunen. Figur 20:Andel miljöbilar i trafik vid respektive årsskifte i Alingsås kommun år 2004-2009. Källa: SCB 18
Figur 21:Andel nyregistrerade miljöbilar i Alingsås kommun år 2004-2009. Källa: SCB Antal miljöbilar i trafik Antal nyregistrerad e miljöbilar 2004 2005 2006 2007 2 008 2009 33 69 134 257 443 622 18 26 52 111 180 145 Tabell 2: Antal miljöbilar i trafik och antal nyregistrerade miljöbilar i Alingsås kommun år 2004-2009. Källa: SCB Resvanor År 2003 genomförde kommunen en resvaneundersökning bland dryg 2000 slumpmässigt utvalda kommuninvånare. Fler än hälften använder bil (egen eller samåkning) för att ta sig till och från jobbet/skola, men så många som en fjärdedel tar cykel. Av dom som cyklar använder fler än hälften även cykel vintertid. (figur 22) Av de som bodde och arbetade i Alingsås tätort (max 6 km resväg) använde 40procent bil och 40 procent cykel. 19
Figur 22: Fördelning av färdsätt att ta sig från och till jobbet. Resultat av en enkät bland ca 1000 slumpvis utvalda kommuninvånare år 2003.Källa: Alingsås kommun, resvaneundersökning 2003. I kommunen finns år 2009 58,3 km gång- och cykelvägar, vilket utgör 35 procent av den totala trafikvägsträckan i kommunen. Kollektivtrafiken i Alingsås Uppgifter om kollektivtrafiken finns i kommunens miljö- och folkhälsoredovisning från 2009, som texten i detta kapitel är hämtat ifrån. Enligt redovisningen ökade kollektivtrafiken totalt med 2 procent mellan åren 2008 och 2009. Den största ökningen har skett för resor inom kommunen, vilka ökade med 40 procent. Mellan åren 2006-2009 har antalet resor ökat med 89 % (figur 23). Den största procentuella ökningen har skett i tätortstrafiken, som ökade med 156 % (figur 24). Pendeltåget har den största faktiska ökningen, med drygt 2 miljoner fler resor år 2009 än år 2006. Enligt Västtrafiks sista resvägsundersökning utgör pendeltågets marknadsandel 22 % av arbetspendlare. Antal resor på pendeltåget 2000-2009 Antal resor 4 500 000 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 23: Antal resor med pendeltåg år 2000-2009. Källa: Alingsås kommun, miljö- och folkhälsoredovisning från 2009 20
Antal resor med kollektivtrafik i Alingsås tätort 2000-2009 Antal resor 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 År 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 24: Antal resor med kollektivtrafik inom Alingsås tätort år 2000-2009. Källa: Alingsås kommun, miljöoch folkhälsoredovisning från 2009 Ökningarna i tätorten beror mycket på tätare turer, senare turer på kvällen och att vissa linjer trafikerar i stort sett hela Alingsås tätort. Det totala resandet i tätorten var 361 074 resor. Fler pendlare kan åka kollektivt från dörr till dörr, vilket också ökar antalet resor på pendeltåget. Även de ökade bränslepriserna och långa bilköer mot Göteborg påverkar kollektivtrafiken positivt. Antal resor med kollektivtrafik 2000-2009 på landsbygden Antal resor 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 År 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 25: Antal resor med kollektivtrafik på landsbygden år 2000-2009. Källa: Alingsås kommun, miljö- och folkhälsoredovisning från 2009 Antalet resor på landsbygden med kollektivtrafik ökade kraftigt år 2007, men har därefter minskat något igen (figur 25). Orsakerna till detta verkar inte klarlagda. Reseavdrag Alingås har en hög arbetspendling till främst Göteborgsområdet, vilket naturligtvis påverkar resmönstret i kommunen. Göteborg är också ett regionalt centrum för handel, kultur- och nöjesaktiviteter, som även det leder till ett ökat resebehov. År 2008 gjorde 16 procent av skattebetalarna i kommunen avdrag för resor till och från jobbet (figur 26). Det går inte att få statistik över hur många avdrag som görs för respektive bil eller kollektivtrafik, däremot vet vi sen tidigare att cirka 13 procent av invånarna använde kollektivtrafik år 2003 och att det totala antalet resor med 21
kollektivtrafiken (pendeltåget) sedan dess nästan har fördubblats. Dessutom har skattereglerna skärpts för att få avdrag resor med bil godkända av skatteverket. Ett rimligt antagande är att en större del av reseavdragen faktiskt görs för resor med kollektivtrafik. Figur 26: Andel av skattebetalare i Riket, Länet och Alingsås kommun som gjort avdrag för resor till och från jobbet i sin deklaration för inkomståret 2008. Källa: SCB 8 Klimatpåverkan Utsläpp av klimatpåverkande gaser inom Alingsås kommun Utsläppen av klimatpåverkande gaser redovisas genom den nationella emissionsdatabasen, RUS. Koldioxid är den dominerande växthusgasen med en andel på 84 procent och uppstår vid förbränning av fossila bränslen (eldningsolja, bensin, diesel, gasol och naturgas), tabell 3. RUS data är mycket exakta när det gäller utsläpp från transporter och övriga växthusgaser, medan övriga sektorer endast beräknas schablonmässig på kommunnivå. Därför har utsläpp av CO2 från hushålls-, tjänste- offentliga och industrisektorn beräknats utifrån SCB s siffror för tillförda bränslen för värme samt el. ton/år CO2- % ekvivalent CO2 Transporter 64 824 56,2 CO2 El&Värme 32 138 27,9 N2O (lustgas) 13429 11,6 CH4 (metan) 4931 4,3 PFC 5 (Polyflourcarboner) 0,0 SF6 38 (Svavelhexaflourid) 0,0 Summa 115 365 Tabell 3: Totala mängder av utsläpp av klimatpåverkande gaser samt deras andel. Källa: RUS, SCB, egen beräkning. Utsläppen av lustgas kan härledas till jordbruket. Även metan kommer till största del därifrån, men kan även läcka ut från deponier. Deponigas tas omhand i kommunen i viss omfattning och ingår i fjärrvärmemixen och belastar därför inte utsläppskontot. 22
Mängderna PFC och SF6 har av RUS fördelats på kommunen och utsläpp har inte nödvändigtvis skett. SF6 är ett ämne som bl a används som isolering i elektrisk utrustning. Tabell 3 redovisar de totala mängderna som koldioxidekvivalenter. Koldioxidekvivalenterna beskriver vad varje gas motsvarar omräknat till koldioxid, eftersom samtliga nämnda gaser (förutom CO2) har kraftigare klimatpåverkan än koldioxid 1. Utsläppen av både metangas och koldioxid har minskat stadigt under tiden 1990 till 2008 (figur 27). Detta kan förklaras med avvecklingen av oljeeldning i kommunen (koldioxid) och att man tar hand om en del deponigas (metangas) från avfallsdeponin. Minskningen av koldioxidutsläppen motverkas dock av att användningen av drivmedel (bensin och diesel) ökat. Med tanke på att nästan all eldningsolja numera är avvecklat kan man förvänta sig att utvecklingen nu planar ut eller till och med kommer att öka igen. Figur 27: Utsläpp av de tre viktigaste klimatpåverkande gaser i kg CO2-ekvivalenter per invånare.co2 redovisas för transporter och bränslen för värme samt el. Källa: RUS. SCB, egen beräkning. Under åren 1990 till 2008 har utsläppen av koldioxidekvivalenter minskat med 36 procent (figur 27). Den största minskningen har skett för bränslen för värme. (66%) (se även figur 28), däremot har utsläppen från transporter ökat med 8%. Utsläppen av metan har minskat med 42% och utsläppen av lustgas har minskat med 25%. Utsläpp från metan och lustgas sker mestadels från jordbrukssektorn. Miljömålet för Alingsås kommun när det gäller minskningen av koldioxid är att minskningen skall vara 40% mellan 1990 och 2019. Målsättningen är med andra ord nära att uppfyllas om trenden fortsätter. 1 Förhållandet anges som GWP, Global warming potential. Metan är 21 gånger starkare än koldioxid och lustgas 310 gånger starkare. 23
Figur 28: Utsläpp av CO2 från värme och el. Källa: SCB, egen bearbetning. En fördjupad analys av transportsektorns utsläpp ger följande bild (figur 29): Figur 29: Utsläpp av klimatpåverkande gaser från transportsektorn fördelat på fordonstyp. Källa: RUS Personbilarna står för merparten av utsläppen. Nivån är konstant under tidsperioden 1990 till 2008. Tunga lastbilar och inte minst lätta lastbilar visar en ökande trend. En ökad användning av E85 och biogas har ännu inte blivit märkbart, lika lite som trenden att bilarna blir alltmer bränslesnåla. 9 Energianvändning inom kommunens egen verksamhet 24
Kommunens egen verksamhet omfattar förutom de kommunala förvaltningarna 2 även de kommunala bolagen Alingsåshem, Fabs och Alingsås Energi. Redovisat statistik baseras på uppgifter verksamheterna själva har tagit fram. Kommunens verksamheter använder dryg 56 800 MWh energi för drift och uppvärmning av byggnader, 2 200 MWh för transporter, 3 400 MWh för VA-verksamheten och 3090 MWh för gatubelysning och övrig verksamhet ca 6 500 MWh. Total energianvändning är ca 72 000 MWh, motsvarande 1900 kwh per invånare. Samtidigt produceras ca 16 MWh energi vid vatten- och avloppsverken (VA). Detta motsvarar 8% av den geografiska kommunens totala energianvändning. Till detta kommer energi för övriga verksamheter (t ex drift av kontor, kök, boenden mm) och köpta tjänster, som inte kommer att behandlas i denna nulägesanalys. Energianvändning inom byggnaderna För byggnaderna redovisas användningen av energi för att värma dessa, beredning av tappvarmvatten samt användning av el för drift av byggnaderna, dvs allmän belysning, drift av fläktar och pumpar mm (fastighetsel). Däremot redovisas inte el som används för verksamheten i byggnaderna (verksamhetsel). De kommunala byggnaderna förvaltas av två bolag, Alingsåshem och Fabs. I denna nulägesbeskrivning har inte tagits med det mindre antal byggnader som ingår i samhällsbyggnadskontorets förvaltning. För statistik rörande dessa byggnader hänvisas till Alingsås energieffektiviseringsstrategi. Alingsåshems fastighetsbestånd och dess användning redovisas i tabell 4. Alingsåshem äger totalt över 228 000 m 2, varav ca 41 000 m 2 används för kommunal verksamhet. Drygt 97 procent av fastighetsbeståndet värms för närvarande med fjärrvärme. antal fastigheter kwh/m 2 lägenhetsyta, år Energi för Fastighetsel Uppvärmning och varmvatten 2007 152,1 14,9 2008 152,5 14,4 2009 150,2 14,1 71 Tabell 4: Användning av energi för uppvärmning och tappvarmvatten samt fastighetsel i Alingsåshems fastigheter. Källa: Alingsåshem miljörapport 2009 Antal lägenheter m 2 2 Kommunledningskontoret, miljöskyddskontoret, tekniska kontoret, plan- och byggkontoret, socialförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, vård- och äldreomsorgsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen 25
Antal bostadslägenheter 2805 182527 Bostäder äldreboendet 429 20 489 Omsorgsbostäder 66 4 251 Lokaler för kommunal 14 16222 verksamhet Lokaler i vanliga bostadshus 84 4855 Uthyrningsbar yta totalt 228 344 Tabell 5: Fastighetsinnehav Alingsåshem efter användning. Källa: Alingsåshem miljörapport 2009 Alingåshem redovisar att dom använt 33 558 MWh fjärrvärme och 3 429 MWh fastighetsel under år 2009. Fabs äger dryg 163 000 m 2 byggnader av många olika typer och för olika användningsområden (tabell 6). Detta medför en stor spridning av energianvändningen i kwh/m 2. Några byggnader används inte alls och inte alla har behov av uppvärmning. Samtliga byggnader är energideklarerade. m 2 Allm byggnad 9577 Industribyggnad 26912 Kontor 8425 Kulturbyggnad 670 Skola 99358 Småhus Sportanläggning 12397 Vårdbyggnad 5961 Summa 163300 Tabell 6: Fastighetsinnehav Fabs efter användning. Källa: Fabs Vid energideklarationen av byggnader jämförs de befintliga byggnaderna med ett s k referensvärde, som är ett genomsnitt av andra byggnader med jämförbar konstruktion, ålder, läge i landet och användning. Referensvärden ges ut av Boverket. Figur 30 visar att byggnaderna inom Fabs bestånd till stor del ligger under referensvärden, dvs är bättre än genomsnittliga jämförbara byggnader, men att det även finns några objekt som ligger betydlig över referensobjektens energianvändning. 26
Figur 30: Jämförelse av energianvändningen för värme, beredning av tappvarmvatten och fastighetsel i kwh/m2 jämfört med Boverkets referensvärden för den genomsnittliga energianvändningen för liknande byggnader.siffrorna på x-axeln betecknar enskilda objekt/byggnader. Källa: Fabs Fabs byggnader värms främst med fjärrvärme eller med någon kombination av fjärrvärme med el eller olja som spets vid kalla perioder. Övriga byggnader har oljeeldning eller värms med el/värmepump (figur 31). Figur 31: Andel uppvärmningssätt inom Fabs fastighetsbestånd år 2009. Källa: Fabs Vid jämförelse över uppvärmningssätten bör man även ta hänsyn inte enbart till energianvändningen eller bränslemixen, utan även till byggnadens användningssätt och dess storlek i fastighetsbeståndet. T ex har vårdbyggnaderna en relativ stor andel oljeeldning kvar, dessa utgör dock bara en mindre del i det totala beståndet. Bland skolorna är det bara en liten andel som värms med olja, men det är mer än fyra gånger så många m 2 som vårdbyggnaderna som har oljeeldning (tabell 7)! 27
Värme & tappvarmvatten Fastighetsel m 2 MWh kwh/m2 MWh kwh/m2 Allm byggnad 9 577 897 93,7 224 23,5 Industribyggnad 26 912 2 685 99,8 146 5,5 Kontor 8 425 702 83,3 120 14,3 Kulturbyggnad 670 74 111,0 74 111,0 Skola 99 358 10 101 101,7 1 929 19,4 Sportanläggning 12 397 1 645 276,1 1 645 276,1 Vårdbyggnad 5961 548 3,4 52 0,3 Summa 163 300 14 248 4 193 Tabell 7:Fabs fastighetsbestånd, ytor samt användning av energi för värme, tappvarmvatten och fastighetsel. 1 MWh = 1000 kwh. Till energi för värme kommer ytterligare energi, mestadels el, som används inom verksamheterna i dem kommunala förvaltningarna. Denna elanvändning gick det inte att få uppgifter om i denna nulägesanalys. Alingsås Energis byggnader värms med fjärrvärme och el, dessutom åtgår fastighetsel. År 2009 köptes in ca 280 MWh fjärrvärme och 390 MWh el. Övrig energianvändning, el- och biogasproduktion Vatten- och avlopp På vattenreningsverket Hjälmared finns en värmepumpsanläggning som tar ut energi ur inkommande vatten (producerar värme) och på avloppsreningsverket Nolhaga finns en gasmotor som producerar energi (el och värme) ur den biogas som alstras i verkets biogasanläggning. Den egenproducerade energin (el och värme) används inom verksamheten för att minska behovet av inköpt elenergi och olja. Bild 32 och 33 redovisar elanvändningen i vattenverket (VV) och avloppsreningsverket (ARV) samt producerade mängder renvatten i VV respektive mottaget mängd spillvatten till ARV. Den egna värmeproduktionen motsvarar cirka 75 % av värmebehovet vid både VV och ARV kalla vintrar. Värmetäckningen kan vara större vid varma vintrar. I VV har elanvändningen minskat med 13 % mellan åren 2005 och 2009. Totalt producerades dryg 2 800 000 m 3 renvatten år 2009. Renvattenproduktionen har minskat med 11 % under tiden, den största minskningen skedde år 2008 (bild 32). Minskningen beror i huvudsak på nedläggning av Arla Foods verksamhet i kommunen, men det kan även ses en minskning av hushålls- och övrig vattenförbrukning. Renvattenproduktionen per invånare låg år 2005 på 88 m 3 och hade år 2009 minskat till 75 m 3. 28
Figur 32: Elanvändning och produktion av renvatten i VV åren 2005-2009. Källa: VA Av det producerade vattnet säljs ca 70 % och dryga 20 % räknas som ospecifik förbrukning 3. Resterande vatten används inom verksamheten. Andelen ospecifik förbrukning låg under åren 2000-2005 på cirka 24 % i genomsnitt. Under åren 2006-2009 minskade den ospecifika förbrukningen till cirka 20 % per år. Mängden spillvatten som tas emot vid avloppsreningsverket (ARV) ligger normalt runt 5 200 000 m 3 per år eller ca 130 m 3 per invånare (bild 33). Mängden spillvatten är mycket beroende av mängden årsnederbörd, eftersom verket tar emot en del dagvatten, vatten från dräneringar och inläckande grundvatten. År 2009 var ett extremt torrt år, vilket återspeglas i den mottagna vattenmängden. Mängden spillvatten minskade också bl a efter att Arla Foods la ner sin verksamhet i kommunen. Mängden mottaget vatten påverkar inte minst elbehovet för pumpar mm. En del av energianvändningen i ARV utgörs av egenproducerad el från biogas (se även bild 35). 3 Begreppet ospecifik förbrukning eller odebiterbart vatten innefattar dels vatten som försvinner genom t ex läckage i ledningsnätet, men även omätt vattenförbrukning, som t ex brandvatten, vatten för bevattning av parker och idrottsplaner m. Detta innebär att andelen odebiterbart vatten inte kan bli noll. 29
Figur 33: Elanvändning och mängden mottaget spillvatten i ARV åren 2005-2009. Källa: VA Nyckeltalen för förhållandet mellan energibehov och produktion av renvatten respektive mottaget spillvatten ligger runt 0,58 kwh per m 3 renvatten för VV och 0,43 kwh per m 3 spillvatten för ARV som medel under år 2005 till 2009, bild 34. För VV syns ett mycket svagt samband på att man genom att ha minskat mängden ospecifikt vatten kunnat minska energibehovet och därmed kostnaden för att producera renvattnet som kan debiteras till kund. För ARV ger nyckeltalet energimängd/m3 spillvatten ingen tydlig bild av sambandet vattenmängd och energianvändning. Man ska dock ha klart för sig att man inom verksamheten under den sista tioårsperioden jobbat med att minska elbehovet genom bland annat byte till mer energisnåla och energieffektiva pumpar. Effekten av detta arbete var störst i början och minskningstakten har avtagit dom senaste åren. Därför ger nyckeltalen för enbart dom sista fem åren ingen heltäckande bild av utvecklingen av energibehovet inom verksamheten. Figur 34: Nyckeltal för VA-verksamheten åren 2005-2009. Produktionen av slam är relativt konstant under åren, räknat per invånare. Under 2009 inträffade ett större haveri i rötkamrarna och anläggningen fick tas ur drift några månader. 30
Efteråt tog det lång tid innan produktionen hade kommit igång igen. Av denna anledning redovisar man mycket låg gasproduktion det året. Gasproduktionen påverkas även av Arla Foods nedläggning, eftersom en stor mängd energirikt substrat försvann. Figur 35: Nyckeltal för slam- och gasproduktion. TS = torrsubstans. Källa: VA År 2009 användes 1620 MWh energi vid VV och 1 770 MWh vid ARV, totalt 3 390 MWh. Vid ARV utvanns 16 MWh el från biogas. Park och gata Tekniska kontoret redovisar att det år 2009 fanns 8155 ljuspunkter i gatubelysningen. Elförbrukningen för dessa var 379 kwh/ljuspunkt, dvs totalt 3 090 MWh. Transporter och bilinnehav Fordonsbeståndet redovisas för Alingsås Energi, Fabs, Alingsåshem och dem kommunala förvaltningarna (kommunledningskontoret, miljöskyddskontoret, tekniska kontoret, planoch byggkontoret, socialförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, vård- och äldreomsorgsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen). Tekniska förvaltningen förvaltar de fordon som används inom de kommunala förvaltningarna och det kommunala bolaget Fabs. De kommunala bolagen Alingsåshem och Alingsås energi hanterar sina fordon själva. Det redovisade fordonsbeståndet omfattar både personbilar och lastbilar (figur 36). 31
Figur 36: Antal personbilar i den kommunala verksamheten, uppdelat på verksamhet/bolag och efter drivmedel, år 2009. Samtliga verksamheter har satsat på miljöbilar och deras andel i fordonsbeståndet varierar mellan 8 och nära 63 procent (tabell 8). Alingsås Energi Fabs Kommunala förvaltningar Alingsåshem Personbilar Bensin 2 1 24 2 Diesel 7 11 60 4 Fordonsgas 5 0 16 10 E85 1 0 28 0 Totalt antal 15 13 128 16 personbilar Antal miljöbilar 6 1 67 10 %miljöbilar 40 8 52 63 Lastbilar (diesel) 2 14 Total antal fordon 17 13 142 Tabell 8: Redovisning av fordonsinnehavet av de kommunala verksamheterna och bolag, fördelat efter drivmedel, biltyp samt innehav av miljöbilar. Användningen av drivmedelsmängder i den kommunala verksamheten redovisas i tabell 9. Bensin (liter) Diesel (liter) E85 (liter) Gas (Nm3) Alingsås energi 2 795 13 790 1 748 3 703 Fabs 324 5017 0 0 Kommunala förvaltningar 49 000 111 000 42 000 7 100 Alingsåshem 1 115 5 316 0 7 716 Summa 53 234 135 123 43 748 18 519 Tabell 9: Drivmedelsanvändningen i den kommunala verksamheten och de kommunala bolagen, 2009 32
För de kommunala förvaltningarna finns dessutom uppgifter om resor i tjänsten som de anställda genomfört i egen bil. Totalt betalades det ut ersättning för motsvarande 34 000 mil. Räknas milantalet upp med genomsnittlig bränsleförbrukning motsvarar detta ca 38 500 liter fordonsbränsle. Detta motsvarar ca 15% av drivmedelsanvändningen för kommunförvaltningarna. Det finns inga uppgifter om resor med privata bilar för de kommunala bolagen. Ur antalet bilar och respektive drivmedelsslag har den genomsnittliga drivmedelsförbrukningen för respektive fordonsslag beräknats, tabell 10. När det gäller KF och Alingsås Energi ska det tas hänsyn till att drivmedelsmängden för dieselbilar är missvisande, eftersom dieselförbrukningen även omfattar tyngre fordon, över vilkas förbrukning det inte finns uppgifter. Bensinbilar Dieselbilar E85 Gas Alingsås energi 1398 1970 3703 741 Fabs 324 456 KF 2042 1850 1500 444 Alingsåshem 558 1329 1852 Tabell 10: Drivmedelsanvändning per fordonsslag i respektive verksamhet i liter per bil. Ur tabell 10 framgår att bilarna utnyttjas mycket olika. SCB och organisationen Gröna bilister anger den genomsnittliga drivmedelsförbrukningen för bilarna i liter respektive Nm 3 per mil enligt följande (2008 års upgifter): Bensin: 0,82 Diesel: 0,68 E85: 1,0 Fordonsgas: 0,71 Med hjälp av antal bilar och beräknat liter per bil och drivmedelsförbrukningen kan den genomsnittliga körsträckan för samtliga bilar beräknas, tabell 11. Återigen ska påpekas att när det gäller KF och Alingsås Energi ska det tas hänsyn till att körsträckan för dieselbilar är missvisande, eftersom dieselförbrukningen även omfattar tyngre fordon, över vilkas förbrukning det inte finns uppgifter. Bensinbilar Dieselbilar E85 Gas Alingsås energi 3 409 20 279 3 703 5 215 Fabs 395 7 378 - - KF 59 756 163 235 42 000 10 000 Alingsåshem 1 360 7 818-26 083 Tabell 11: Beräknat total antal mil för olika fordonsslag utifrån bilantal och drivmedelsförbrukning. Det som blir tydligt utifrån tabell 10 och 11 är att KFs etanol- och gasbilar tillsammans (16+28 st, dvs 44 fordon) körs färre mil än bensinbilarna (24 st). Alingsåshems gasbilar går tydligt längre sträckor än deras bensinbilar, samma förhållande gäller även Alingsås Energis etanol- och gasbilar. Till det redovisade transportarbetet tillkommer ytterligare transporter, där dock inga uppgifter kunde tas fram, nämligen transportarbetet genom inköpta tjänster, som t ex färdtjänst och skolskjuts. 33
10 Utsläpp av CO2 från den kommunala verksamheten De kommunala bolagen Fabs, Alingsåshem och Alingsås Energi har endast lite transportarbete i sin verksamhet och andelen av CO2-utsläpp från transporter är därför relativt liten. Förhållandet som visats i kapitlet ovan återspeglar sig när man betraktar koldioxidutsläppen. Fabs har mycket lite transportarbete och låga utsläpp även när dom inte använder alternativa bränslen (figur 37). KF har som nämnt en del tunga fordon, som samtliga körs på diesel. Även Alingsås Energis utsläpp härstammar huvudsakligen från diesel, även här finns några tunga fordon. Alingsåshem använder störst andel miljöbränslen i sitt transportarbete och har därför minskat sina koldioxidutsläpp i stor utsträckning. De kommunala förvaltningarna står för huvudparten av utsläppen. Deras transportarbete är visserligen också störst, samtidigt som andelen miljöbilar är störst, men återigen syns det att merparten av transportarbetet inte sker med miljöbilarna eller genom att använda alternativa bränslen. Figur 37: Utsläpp av CO2 från transporter, fördelat på verksamhet och drivmedel år 2009.KF=kommunala förvaltningar. Ren bensin, diesel osv betyder att CO2 utsläppen är beräknade utifrån andelen fossila bränslen, eftersom t ex drivmelden innehåller varierande andelar förnybara bränslen, tex bensin 5% etanol. CO2-utsläppen från transporterna redovisas i tabell 11. ton CO2, från bensin ton CO2 från diesel ton CO2 från fordonsgas ton CO2 från E85 Summa ton CO2 34
Fabs 1 8 0 0 9 Kommunala förvaltningar 104 179 7 20 310 Alingsås energi 6 22 4 1 33 Alingsåshem 2 9 8 0 19 Summa 113 218 19 21 370 Tabell 12: Utsläpp av CO2 i den kommunala verksamheten och de kommunala bolagen, 2009 De totala utsläppen av koldioxid från kommunens verksamheter motsvarar ca 1,2 procent av utsläppen i den geografiska kommunen. Den största utsläppskällan är uppvärmningen av byggnaderna. Även om dessa tills största del värms med fjärrvärme och denna produceras till 93 procent med biobränslen. Man får inte bortse ifrån att mängden CO2 från fjärrvärmen ändå är mycket liten i förhållande till värmebehovet i det stora fastighetsbeståndet och den geografiska kommunens totala utsläpp. Kommunens verksamheter, Alingsåshem och Fabs omfattas av samma upphandling för el och köper 100% förnybar el. Alingsås Energi däremot omfattas inte av upphandlingen, men även dom köper förnybar el. Samtliga verksamheter har därför inga utsläpp av CO2 från elanvändningen. Figur 38: Utsläpp av CO2 från kommunens verksamheter. Lägger man ihop utsläppen av koldioxid från uppvärmning och transporter (figur 36) blir tydligt att det är uppvärmningen av byggnader som bidrar mest och då främst av Alingsåshems stora fastighetsbestånd. Utsläppen från transporterna (så långt dom kunde redovisas) utgör cirka en tredjedel av det totala utsläppet på dryg 1500 ton eller 41 kg per invånare (tabell 12). ton CO2 Transporte Byggnader r kg CO2/inv Transporte Byggnader r 35
Fabs 3 436 0,1 11,6 KF 438 0 11,7 0 Alingsås Energi 25 5 0,7 0,1 Alingsåshe m 10 628 0,3 16,7 Summa 476 1070 12,7 28,5 Sammanlagda utsläpp av CO2 Ton CO2 Kg CO2/inv Fabs 439 11,7 KF 438 11,7 Alingsåshe m 638 17,0 Alingsås Energi 30 0,8 Summa 1546 41,2 Tabell 13: Utsläpp av CO2 från kommunens verksamheter fördelat på transporter och värme. 11 Analys Kommunens geografiska område Nulägesanalysen visar att andelen förnybar energi år 2008 var 43%. Målet att nå 50% verkar nära att nå, men man får vara medveten om att den största minskningen har skett för bränslen för värme, genom att främst fjärrvärme har ersatt eldningsoljan. Den trenden kommer inte att forsätta i lika stor takt, eftersom det inte finns så mycket mer olja kvar. Samtidigt visar användningen av bensin och diesel en ökande trend i samhället som stort. Utgångsläget för målet om minskat energianvändning är är 23 400 kwh/invånare år 2008. För att nå målet att minska den allmänna energianvändningen behöver man jobba med energieffektivsering rent allmänt, i byggnader, industriprocesser och transportsektorn. Under åren 1990 till 2008 har utsläppen av koldioxidekvivalenter minskat med 36 procent, räknat per invånare. Den största minskningen har skett för bränslen för värme. (66%). Däremot har utsläppen från transporter ökat med 8%. Målsättningen är med andra ord nära att uppfyllas om trenden inte trenden med ökade transporter fortsätter. De totala utsläppen var 115 400 ton koldioxidekvivalenter eller 3 ton per invånare. Detta skall jämföras med en utsläppsnivå av 6 ton per invånare på nationell nivå. Målen som kommunen satt berör till stor del områden som inte kommunen direkt kan påverka. Däremot kan kommunen spela en viktig roll och påverka genom att vara föregångare, t ex på området att energieffektivsera sina byggnader eller använder sig av bilar som använder förnybara bränslen och ställa krav som gynnar målsättningarna vid upphandling. Även informationsåtgärder och energirådgivningen kan vara viktiga för att föra ut budskapet. Nulägesanalysen visar att det skett en stor förändring när det gäller användningen av eldningsolja inom bostadssektorn. Oljan som återstår finns det starka ekonomiska incitament för att fasa ur. Med stor sannolikhet kan målet om ytterligare minskning uppnås inom snart framtid. Kommunen kan spela en roll att få fastighetsägare att välja förnybara bränslen i så stor utsträckning som möjligt genom att fortsätta att erbjuda fjärrvärme och påverka Alingsås Energi att satsa på att fasa ut den sista oljan samt utöka fjärrvärmenätet och eventuellt erbjuda närvärme i mindre tätorter som idag saknar fjärrvärme. Om ingen 36