Remiss av digital agenda Uppsala län

Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/655 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remiss av digital agenda Uppsala län Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens förslag till yttrande som sitt eget. Göran Nilsson

Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Anders Fredriksson Datum KS-2013/655 2013-09-03 Kommunstyrelsen Remiss av digital agenda Uppsala län KS-2013/655 Förslag till beslut: Att Kommunstyrelsen antar förvaltningens förslag till yttrande som sitt eget. Sammanfattning Regionförbundet har i samverkan med länets kommuner tagit fram ett förslag till digital agenda för Uppsala län 1.0 och vill ha kommunernas synpunkter på denna. Förvaltningen har diskuterat frågorna ingående under processen fram till förslaget och kommit med synpunkter och information. Dokumentet bygger till stora delar på den nationella digitala agendan och har även samband med Regionala Utvecklingsstrategin. Bakgrund Regeringen presenterade i oktober 2011 en digital agenda för Sverige IT i människans tjänst. Det nationella målet som anges i den är att Sverige ska ha ett bredband i särklass och vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. När det gäller infrastruktur för elektroniska kommunikationer är målet att år 2020 ska minst 90 % av Sveriges befolkning och fasta verksamheter ha tillgång till bredband om 100 mbit/s. Arbetet med den digitala agendan är ett uppdrag som Regionförbundet i Uppsala län och Länsstyrelsen i Uppsala län genomför tillsammans. Den skall godkännas av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Den digitala agendan spänner över fyra strategiska områden som berör olika företag, verksamheter och organisationer runt om i länet. Regionförbundet och Länsstyrelsen är angelägna om att få in synpunkter på bred front från hela länet. Remissen är ställd till bl a samtliga kommunstyrelser samt landstingsstyrelsen. Remissen pågår fram till 1 oktober 2013. Därefter planeras ett länsmöte med fokus på den digitala agendan 6 november. Lena Fransson kommunchef

Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Anders Fredriksson Datum KS-2013/655 2013-09-03 Kommunstyrelsen Yttrande gällande digital agenda Uppsala län 1.0 KS-2013/655 Knivsta kommuns yttrande Kommunstyrelsen i Knivsta kommun har tagit del av remissversionen av Digital agenda för Uppsala län 1.0 och behandlat denna vid sitt sammanträde 26 september 2013. Dokumentet beskriver på ett utförligt sätt de utmaningar och möjligheter som den fortsatta digitaliseringen möter. Det finns en tydlig koppling mellan EU 2020-strategin, den digitala agendan för Sverige och den digitala agendan för Uppsala län. Knivsta kommun ser positivt på att den kopplingen görs för att sammanhålla dessa frågor i en gemensam process. Stort fokus bör i fortsättningen ligga på hur den digitala agendan för Uppsala län ska kopplas samman med bredbandsplaner, it-strategier etc. på kommunal nivå. För Knivsta kommuns del ligger den digitala agendan väl i linje med den e-strategi som beslutades 2010-12-16 av kommunens ledningsgrupp. Det arbete som pågår med att ta fram en infrastrukturpolicy passar väl in i dokumentet. Vidare talar agendan om de utmaningar som föreligger för bredbandsutbyggnad framför allt på landsbygden. Agendan uttalar tydligt att alla delar är viktiga, såväl stad som landsbygd, ett förhållningssätt som är viktigt för Knivsta kommun. Knivsta kommun vill också betona vikten av att dessa frågor hanteras utifrån ett övergripande länsperspektiv, dvs. att inte var och en av kommunerna hittar sina egna lösningar utan att dela med sig till andra. Tillsammans med andra kan vi göra mycket. Men själva har vi, liksom flera andra, små möjligheter att göra stora framsteg. Regionförbundet bör därför ha en fortsatt roll i att skapa arenor för samverkan i den här typen av frågor. Samma förhållanden gäller i frågor som handlar om e-förvaltning, e-tjänster etc. En annan utmaning består i att öka det digitala innanförskapet. En del medborgare väljer aktivt att stå utanför det digitala samhället på grund av osäkerhet och okunskap. Att möta dem, och med ett positivt förhållningssätt stödja dem över tröskeln, är ett uppdrag som många kan dela på. Till exempel bör studieförbund, föreningar, näringsliv, bibliotek mm fortsätta sin verksamhet inom detta område. Hur detta ska samordnas är en fråga som bör behandlas för ett gemensamt förhållningssätt i regionen. Utifrån ovanstående delar Knivsta kommun uppfattningen att det fortsatta arbetet bör inriktas på att vidareutveckla, förstärka och stötta de insatser som redan görs samt att länka samman olika aktörer med varandra. Lena Fransson kommunchef

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 Del 1 Mål och strategier Remissversion

Del 1 INNEHÅLL Del 1 Mål och strategier SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 SYFTE... 5 VISION OCH MÅL FÖR UPPSALA LÄN... 6 UTMANINGAR... 7 FYRA STRATEGISKA OMRÅDEN... 8 1. LÄTT OCH SÄKERT ATT ANVÄNDA... 9 2. TJÄNSTER SOM SKAPAR NYTTA... 11 3. DET BEHÖVS INFRASTRUKTUR... 12 4. IT:S ROLL I SAMHÄLLSUTVECKLINGEN... 13 ANSVAR OCH FÖRANKRING... 14 MÅNGA INSATSER BEHÖVS!... 14 UPPFÖLJNING... 14 Del 2 - Nulägesbeskrivning Bilagor 2

Del 1 SAMMANFATTNING Skrivs efter remissen. 3

Del 1 INLEDNING Informationsteknologi (IT) är idag en integrerad del av människors vardag, såväl privat som i arbetslivet och i skolan. Digitala tjänster används dagligen, dels för studier och arbete, men också i stor omfattning för att handla eller konsumera musik, film och tv via internet. Företagarna är också alltmer beroende av snabba uppkopplingar för sin utveckling, sina affärer och uppdrag. Olika sociala medier blir en allt tydligare del av alla människors vardag och används både privat och för arbete eller studier. Mycket av de digitala kommunikationerna är användar- och efterfrågestyrda, vilket påverkar hur och var utvecklingen och utbyggnaden av IT sker. Nationella undersökningar visar följande: 6,6 miljoner av befolkningen i åldern 16-74 år har tillgång till en dator och internet i hemmet år 2012, vilket motsvarar 94 %. Åtta av tio svenskar använder internet varje dag. Drygt 85 % av befolkningen hade tillgång till en e-postadress 2012. Tre av fyra har hämtat information från myndigheters hemsidor. Hälften av alla i åldern 16-74 år handlar resor och biljetter till evenemang på internet. Sex av tio svenskar har kopplat upp sig med en smart telefon (Smartphone). 1 Samtidigt beräknas att 40 000 invånare bara i Uppsala län står utanför den digitaliserade världen genom att inte ha tillgång till eller kunskap om digitala kommunikationer. Endast 34 % av äldre män och endast 22 % av äldre kvinnor (65 84 år) använder sig regelbundet av internet. Hela 25 % av lärarna i den svenska grundskolan saknar tillgång till en egen dator för sitt arbete. Lika stor andel anser sig ha låg eller ingen IT-kompetens. Tillgången till datorer för elever i grundskolan varierar och det varierar också i vilken omfattning skolorna använder sig av IT-verktyg och datorer i undervisningen. Även hos småföretagen varierar IT-kompetensen ganska mycket. Generellt använder över 90 % IT, men enskilda branscher avviker. Det är också endast 45 % av befolkningen i Uppsala län som har tillgång till bredband och skillnaden är stor mellan tätort och landsbygd. I tätbebyggda områden har 52 % tillgång till bredband medan motsvarande siffra är 7 % i glesbyggda områden. 2 Utifrån att allt fler gör allt mer på nätet ställer det krav på användarvänliga och kvalitativa e-tjänster i det offentliga Sverige, samtidigt som utbyggnaden av IT-infrastrukturen allt mer blir en förutsättning för att kunna delta i samhället. Det är viktigt att utbyggnaden av infrastrukturen inte bara koncentreras till de centrala delarna av städer/ större orter, utan att den också sker i mer glesa delar av länet, i mindre tätorter och även i de större orternas villaområden. 1 Privatpersoners användning av datorer och internet 2012, www.scb.se 2 PTS-kartläggning 2012. 4

Del 1 IT-infrastrukturen ska vara en möjliggörande faktor, men även tjänsterna måste vara lätta och säkra att använda. IT-kompetensen behöver öka för att uppnå digital delaktighet för alla. Utvecklingen går allt snabbare och behoven ökar allt mer. SYFTE Den digitala agendan för Uppsala län är en avstamp och en del av den process som ska medverka till att Uppsala län blir Europas mest attraktiva kunskapsregion. Den regionala agendan ska vara ett levande dokument och följas upp varje år. Uppföljningen görs av Regionförbundet och Länsstyrelsen i dialog med länets kommuner, landsting samt övriga berörda aktörer. 5

Del 1 VISION OCH MÅL FÖR UPPSALA LÄN Vision Uppsala är Europas mest attraktiva kunskapsregion 3 Mål till år 2020 Samhällsplanering och Infrastruktur År 2020 ska minst 90 % av alla hushåll och verksamheter/ företag ha tillgång till bredbandsuppkoppling på 100 Mbit/s. (Bas: 41 % år 2011). 2 IT-kompetens och användning Antalet invånare i Uppsala län som står utanför den digitaliserade världen och som mycket sällan eller inte alls använder internet ska minska och år 2020 vara lägre än 10 000 invånare. (Bas: 40 000 stod utanför år 2012.) 4 Säkra tjänster som skapar nytta och tillväxt Användarvänliga e-tjänster bör utvecklas för att underlätta kontakter med privata och offentliga verksamheter. För offentliga verksamheter blir detta ett led i att utveckla en god eförvaltning. (Bas: Saknas. En nulägesbeskrivning bör tas fram under hösten 2013. I den bör e- tjänster definieras och utifrån den kan ett tydligare mål sättas). IT:s roll för samhällsutvecklingen Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 % till år 2020 för att utveckla ett bättre miljöanpassat samhälle. IT-teknik kan medverka till detta mål genom att ökad användning av digitala tjänster ger ökade möjligheter till flexibelt arbete, färre transporter/ resor och effektivare styrning av värme- och kylsystem. (Bas: 2 mdr ton CO2-ekvivalenter år 1990). 2 Kommentarer till målen Digitaliseringskommissionen har fått i uppgift av regeringen att kartlägga digitaliseringen av Sverige och föreslå hur den kan mätas. Kommissionen utarbetar lämpliga mål och indikatorer för såväl den nationella agendan som för de regionala agendorna. Det arbetet kan därför framledes föranleda en revidering av målen även för den regionala agendan i Uppsala län. 3 Regionförbundet Uppsala läns regionala utvecklingsstrategi Uppländsk Drivkraft 3.0 (2012) 4 Svenskarna och internet 2012, www.internetstatistik.se. 6

Del 1 Målet för IT-kompetens och användning bygger på nationell statistik och nationell uppföljning. Avsikten är att verka för att statistiken även bryts ner regionalt, så att det blir möjligt att se skillnader i olika delar av landet och i bästa fall även i olika delar av länen. Detta behov kommer att framföras till Digitaliseringskommissionen och Digidel2013-projektet. UTMANINGAR Uppsalaregionen är en attraktiv region som behöver bejaka en växande befolkning och hantera en hållbar tillväxt. Förutsättningarna skiljer sig åt mellan länets olika delar, till exempel vad gäller geografiskt läge, befolkning, avstånd, historia, struktur, resurser, organisering mm. Vissa delar är glest befolkade, andra mer täta. Vissa kommuner är stora, andra är små. Vissa har relativt ung befolkning, medan andra har många äldre. Sammantaget utgörs länets sysselsättning främst av arbetstillfällen inom den offentliga sektorn, av kunskapsintensiva företag inom Life Science och IT, av företag med inriktning på handel och logistik, av uppdragsverksamhet inom tillverkningsindustrin samt av omfattande arbetspendling till Stockholm 5. Företagens struktur och inriktning skiljer sig mycket åt mellan olika delar av länet, men domineras i vissa kommuner av många mindre företag. Utifrån de olika förutsättningar som länets olika delar har är det viktigt att arbeta på bred front med alla fyra strategiska områden som regeringen antagit:1) Lätt och säkert att använda, 2) Tjänster som skapar nytta, 3) Det behövs IT-infrastruktur och 4) IT:s roll för samhällsutvecklingen. Utmaningen är att alla i länet ska ha möjlighet att dra nytta av digitaliseringen. Insatser i form av utvecklingsarbete och samverkan behövs för att öka tillgängligheten och utnyttja potentialen inom IT. Särskilt viktiga målgrupper är äldre mer ovana användare, elever och pedagoger i skolan, vårdtagare samt mindre företag i vissa branscher. Vissa delar av länet behöver fokusera på utbyggnad av grundläggande IT-infrastruktur. I andra delar behöver fokus vara på att utveckla användarvänliga och kvalitativa e-tjänster. Gemensamt för hela länet är att det digitala utanförskapet finns överallt och inte kan härledas till några enstaka platser. Det finns såväl i städerna som på landsbygden. Trots olikheterna behöver alla aktörer i länet bidra till att utveckla samverkanformer och lösningar för att öka tillgängligheten till och användningen av IT generellt sett. Forskning och innovation har redan idag en stark ställning i Uppsalaregionen genom länets framstående universitet och Akademiska sjukhuset. Ett ICT-kluster av företag inriktade på utveckling av ITverktyg och IT-tjänster har etablerats sedan flera år, och bedöms ha potential att utvecklas till en nordlig replipunkt i förhållande till IT-klustret i Kista. Utmaningen nu är att vidareutveckla detta så att det kommer så många företag och verksamheter i länet som möjligt till gagn. Kopplingarna mellan universiteten och näringslivet behöver stärkas och utvecklas. 5 Länsstyrelsen i Uppsala län strategiska inriktning 2012-2015 7

Del 1 FYRA STRATEGISKA OMRÅDEN Uppsala läns digitala agenda utgår från de strategiska områdena som också finns i den nationella agendan IT i människans tjänst. På följande sidor presenteras strategier för hur Uppsalaregionen kan verka och arbeta för att klara målen i den digitala agendan. Precis som i den nationella agendan har Uppsalaregionen valt att arbeta vidare med fyra strategiska områden: 1. Lätt och säkert att använda 2. Tjänster som skapar nytta 3. Det behövs IT-infrastruktur 4. IT:s roll för samhällsutvecklingen Varje område presenteras i en länk från definierade utmaningar, till nödvändiga åtgärder och önskvärda resultat. Utmaningar Åtgärder Resultat 8

Del 1 1. LÄTT OCH SÄKERT ATT ANVÄNDA När samhället blir alltmer digitaliserat bör alla kunna ta del av de möjligheter som skapas. Människor behöver också själva god kunskap för att kunna erbjuda sina tjänster till andra. Den strategiska inriktningen för att skapa ett digitalt samhälle som är lätt och säkert att använda bör därför fokusera på insatser enligt följande: Utmaningar Åtgärder Resultat Hela befolkningen i Uppsalaregionen behöver en god digital kompetens och en god tillgång till IT, såväl i hemmet som på arbetet och i skolan. För den arbetsföra befolkningen är detta än viktigare, så att den står sig väl i konkurrensen på arbetsmarknaden. Det finns en ojämlikhet mellan olika gruppers digitala kompetens och tillgång till IT. Det största utanförskapet finns bland äldre, men utanförskap finns även bland barn och ungdomar samt hos företag i vissa branscher. Behovet av transporter och resor behöver minskas för att klara en hållbar samhällsutveckling i Uppsalaregionen. Ökad kunskap och användning av IT bör kunna bidra till detta. Riktade utbildningssatsningar mot särskilda grupper, t ex: Äldre Kvinnor med utländsk bakgrund Företag i vissa branscher Riktade fortbildningssatsningar mot personal i offentliga sektorn, t ex inom Vård och omsorg Socialtjänsten Grundskola Gymnasieskola Utöka tillgången till IT-utrustning, IT-verktyg och IT-support för personal inom offentliga sektorns olika verksamheter ovan Arbeta gemensamt för att alla elever i Uppsalaregionens skolor ges en likvärdig och god digital kompetens. Användningen av IT skall bli en naturlig lärprocess för dem. Ev kan en gemensam policy/ plan utarbetas. Se till att alla skolor har god tillgång till ITutrustning och IT-verktyg, som alla elever kan använda sig av. Ökad digital kompetens och därmed sannolikt ökad ITanvändning. Ökad jämlikhet mellan olika grupper. Minskat utanförskap i det digitala samhället. Ökad konkurrenskraft för småföretag i vissa branscher. Ökade möjligheter att utföra tjänster och ärenden digitalt, med följden att behovet av resor och transporter minskar. Det bidrar till minskade utsläpp och en hållbar utveckling.. Tänkbara aktörer Olika verksamheter inom kommuner och landsting (skolor, socialtjänst, vård- och omsorg mm) Länsbiblioteket Bibliotek Studieförbund Föreningar Företagsorganisationer Regionala nätverk inom ovanstående områden Detta strategiska område är ett av de viktigaste att arbeta med om Uppsalaregionen ska uppnå visionen att bli Europas mest attraktiva kunskapsregion. Ett antal delmål (som hör till målområde ITkompetens och användning) föreslås för att bättre kunna följa utvecklingen. När det gäller utvecklingen av IT-användningen i skolan är det viktigt att IT blir en Integrerad del i lärares och pedagogers lärprocess och undervisningsmetodik. Då ökar också möjligheterna för att 9

Del 1 eleverna ska se IT som en naturlig del i sin lärprocess i skolarbetet. Detta är dock svårt att mäta, varför föreslagna mål för skolan (se nedan) får kvarstå tills vidare för att fungera som en måttstock på hur utvecklingen går. I det fortsatta arbetet kan andra mål och nya underlag tas fram med syfte att få en bättre bild av hur IT-användningen ser ut i Uppsala läns skolor. Nätverket för skolchefer är lämpligt forum för detta. Delmål Andelen av befolkningen i ålder 65 84 år som har tillgång till internet i hemmet ska överstiga 90 % år 2020. (Bas: 69 % för män respektive 57 % för kvinnor år 2011). 3 Andelen av befolkningen i åldern 65 84 år som använder internet regelbundet ska överstiga 75 % år 2020. (Bas: 34 % för män och 22 % för kvinnor år 2012). 3 Andelen lärare i grundskolan som har tillgång till en egen dator eller surfplatta bör vara 100 % år 2020. (Bas: 77 % år 2012). 4 Andelen lärare som bedömer sin IT-kompetens som mycket bra eller ganska bra bör vara 100 % år 2020. (Bas: 76 % för lärare i grundskolor och 80 % för lärare i gymnasieskolor år 2012). 4 10

Del 1 2. TJÄNSTER SOM SKAPAR NYTTA Behovet av digitala tjänster varierar för olika delar av livet och tjänster ska förenkla och stimulera användningen för människor i alla åldrar. Offentliga verksamheter har en bra bit kvar innan en god eförvaltning har utvecklats. Det syns särskilt i internationella jämförelser. Det finns därför mycket att göra för svenska kommuner, landsting och myndigheter på detta område. En övergripande utmaning är att utveckla en gemensam definition av e-tjänster, åtminstone på länsnivå, men gärna även på nationell och europeisk nivå. Först då blir det möjligt att jämföra utvecklingen mellan olika orter och regioner. Det är inte antalet e-tjänster som är viktigt. Det viktiga är att de e-tjänster som skapas är användarvänliga och bidrar till ökad kvalitet och service. Den strategiska inriktningen för att skapa ett användarvänligt och säkert digitalt samhälle bör därför fokusera på insatser enligt följande: Utmaningar Åtgärder Resultat Den offentliga sektorn i Uppsalaregionen ska erbjuda sina medborgare/ kunder/ brukare användarvänliga och kvalitativa e-tjänster, så att de på ett enkelt sätt kan kommunicera och genomföra så många tjänster som möjligt digitalt. Samverkan, gemensamma lösningar och medborgaren i fokus bör vara nyckelorden i detta utvecklingsarbete. För sektorerna vård, omsorg och socialtjänst gäller det att uppnå ambitionerna inom ehälsa (etjänster) i hela länet. Alla kommuner, landsting och övriga offentliga verksamheter i Uppsalaregionen behöver ta fram en strategi och ta beslut om en organisation för utvecklingen av eförvaltning och e- tjänster inom sina olika verksamheter. Ett organiserat samarbete behöver utvecklas mellan ledning, verksamhetsansvariga och IT-strateger/ utvecklare för att kunna ta fram lämpliga e-tjänster och för att få ihop det till en överblickbar eförvaltning. Utvecklingen av e-tjänster bör med fördel ske i samverkan med andra likvärdiga verksamheter, särskilt för kommuner och landsting. Olika typer av lösningar för e-tjänster, eförvaltning och ehälsa måste kontinuerligt följas. Vidta åtgärder som medför att användningen av IT-verktyg som stöd vid medborgardialoger och remisser ökar. Med bra e-tjänster utvecklas en god eförvaltning och ehälsa, som gör det möjligt för många medborgare i Uppsalaregionen att på ett smidigt sätt kommunicera eller genomföra digitala tjänster. Det kan bidra till att servicen till den enskilda förbättras och för en patient kan det medföra förbättrad vård och omsorg. En bra eförvaltning bedöms kunna reducera behovet av transporter och resor, vilket bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Ökade möjligheter att få in synpunkter från ett brett spektrum av människor i samband med remisser och medborgardialoger. Tänkbara aktörer Olika verksamheter inom kommuner och landsting (skolor, socialtjänst, vård- och omsorg mm) Regionala nätverk inom ovanstående områden Projektet regional samverkan inom ehälsa 2013 11

Del 1 3. DET BEHÖVS INFRASTRUKTUR För att använda och erbjuda digitala tjänster behövs en grundläggande infrastruktur. Den samlade bedömningen i länet är att fast infrastruktur (bredband) är det som över tid kommer vara säkrast för att åstadkomma en snabb och stabil uppkoppling där olika användare inte behöver samsas om kapaciteten på nätet och där det inte behövs ett stort antal master. Den övergripande utmaningen är att tillgången på bredband ska öka i hela länet och att utbyggnaden framförallt på landsbygden ska intensifieras för att nå målet på 90 % år 2020. För att lyckas med detta är nyckelordet samverkan och ett tydliggörande av olika roller hos berörda aktörer. Den strategiska inriktningen för att åstadkomma detta är därför att fokusera på följande: Utmaning Åtgärder Resultat Minst 90 % av Uppsalaregionens alla hushåll och verksamheter ska ha möjlighet att ansluta sig till en bredbandsuppkoppling på minst 100 Mbit/sekund. På landsbygden behöver en stor del av utbyggnaden ske längs enskilt vägnät eller på privat mark. Detta ställer krav på att medlemmar i t ex vägsamfälligheter, byalag eller liknande kommer överens om lösning och finansiering. De behöver också ta tillfället i akt och söka de stöd för bredbandsutbyggnad på landsbygden som erbjuds. I tätorter kan utbyggnaden av bredband till stor del ske på kommunal mark (vägar, cykelvägar, parkmark mm), vilket ställer krav på samverkan mellan operatören, kommunen och enskilda fastighetsägare (ev föreningar eller samfälligheter där så finns). Alla kommuner bör ha en strategi för hur de ska lyckas med bredbandsutbyggnaden i sin kommun, såväl i tätorter som på landsbygden. En kontinuerlig dialog behöver hållas med verksamma operatörer, för att få information om deras planer, bekymmer och behov. Samarbetet med vägsamfälligheter, byalag, föreningar, näringsliv mm lokalt behöver utvecklas för att lyckas med utbyggnaden av bredband på landsbygden. Informationsinsatser behöver genomföras om möjligheten till ekonomiskt stöd. Lokala föreningar/ företag behöver stöttas i ansökningsförfarandet. Bredbandsutbyggnad behöver tas med i kommunernas planering för t ex grävtillstånd, vägombyggnader, beläggningsunderhåll, parkanläggningar mm så att allt detta samordnas. Samverkan behöver också ske med kommunala bolag, så att även planering för fjärrvärme, vatten/ avfall mm beaktas. Bredbandsutbyggnaden i Uppsalaregionen underlättas och kan ta verklig fart, så att vi inom en ganska snar framtid når det uppsatta målet. Utvecklad samverkan inom olika kommuner kan innebära fördelar i andra processer. Med en säker, stabil och snabb ITinfrastruktur både på landsbygden och i länets tätorter skapas goda möjligheter för utveckling i hela Uppsalaregionen. Då kan såväl privatpersoner som företag och verksamheter utveckla sin IT-användning och sina IT-lösningar. Med en sådan utveckling bedöms behovet av transporter och resor kunna minska, vilket bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Tänkbara aktörer Berörda verksamheter inom kommuner och landsting (t ex bredbandssamordning, grävtillstånd, vägombyggnad, parkombyggnad, vägunderhåll, kommunala bolag mm) Länsstyrelsen Operatörer Regionförbundet Lokala byalag, föreningar, samfälligheter m fl Infrastrukturägare, t ex Trafikverket, Vattenfall, Svenska Kraftnät m fl 12

Del 1 4. IT:S ROLL I SAMHÄLLSUTVECKLINGEN IT har en viktig och stark roll i samhällsutvecklingen. Det visar inte minst den ökande digitaliseringens påverkan på samhällets processer och strukturer. Tekniken spelar även en roll i utvecklingen för ett mer hållbart, jämlikt, deltagande och innovativt samhälle. Länsstyrelsens Klimat- och energistrategi 6 har betonat att modern teknik och inte minst IT-teknik kan medverka till att minska utsläppen av växthusgaser inom olika sektorer av samhället från transporter till effektivare brukningsmetoder inom jordbruk. Användning av digitala tjänster kan ge ökade möjligheter till flexibelt arbete, minskning av fysiska resor och transporter, effektivare styrning av värme- och kylsystem liksom utveckling av privata och offentliga tjänster vilket bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser och bättre miljöanpassat samhälle. En övergripande utmaning är på vilka sätt Uppsalaregionen kan bidra till att tillhandahålla lösningar på de stora samhällsutmaningarna inom klimat- och energiområdet, hälsa och sjukvård samt hållbar samhällsutveckling. Uppsalaregionen har redan i dag en stark ställning som innovativ och värdeskapande, vilket en rad befintliga organisationer, nätverk och processer vittnar om. Uppsalaregionen kan bidra till att tillhandahålla lösningar på de stora samhällsutmaningarna inom klimat- och energiområdet, hälsa och sjukvård samt hållbar samhällsutveckling. Med satsningar på bl a god IT-kompetens, bredare IT-användning, utbyggd IT-infrastruktur och moderna IT-verktyg kan detta bli verklighet. Genom att Uppsalaregionen redan idag fungerar som ett ICT-kluster för sådana företag och verksamheter, bedöms förutsättningarna för en utveckling vara goda. I gränssnittet mellan ICT, life science, kreativa näringar och clean tech kan också nya gröna företag och applikationer växa fram, vilket också kan bidra till mer hållbara lösningar. Uppsalas två universitet fortsätter att förse såväl Uppsalaregionen som samhället i stort med välutbildad arbetskraft och kvalificerad forskning. Akademiska sjukhuset utvecklar högspecialiserad vård som många medborgare i Sverige och andra länder kan ta del av. Med detta som bakgrund finns ett behov av att gemensamt verka för en utökad samverkan mellan länets universitet, kommuner, landsting och näringsliv, för att alla delar av Uppsalaregionen ska kunna ta del av den positiva utveckling som redan sker inom länet, inte minst vad gäller forskning, innovationer och näringslivsutveckling. Det finns redan många goda exempel på gemensamma projekt och nätverk, men de kan både breddas och bli fler. 6 http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/sv/publikationer/2011/pages/klimat--och-energistrategi-for-uppsala-lan.aspx?keyword=klimat- +och+energistrategi 13

Del 1 ANSVAR OCH FÖRANKRING Regionförbundet och Länsstyrelsen i Uppsala län är ansvariga för att ta fram den regionala digitala agendan för Uppsala län. För genomförande och förankring krävs samarbete och dialog med olika aktörer, som länets kommuner, landstinget, universiteten, näringslivet och olika organisationer. MÅNGA INSATSER BEHÖVS! Eftersom den digitala agendan spänner över fyra strategiska områden behöver många aktörer involveras i allt från övergripande innovationer och forskning till bredbandsutbyggnad och grundläggande IT-utbildning. I del 2 ges en nulägesbeskrivning av vad som pågår och vilka aktörer som gör vad. I första hand bör det fortsatta arbetet inriktas på att vidareutveckla, förstärka och stötta de insatser som redan görs samt att länka samman olika aktörer med varandra. Varje aktör behöver utifrån sina verksamheter och sitt ansvar organisera sitt eget arbete för att bidra till att målen i den digitala agendan uppnås. Förslag på hur en tänkbar organisation för elektroniska kommunikationer kan se ut finns beskrivet i bilaga 2. Eftersom detta är ett brett och strategiskt arbete behöver arbetet ske i nära samverkan med ledningen hos respektive organisation. Med aktörer avses alla som har en roll att spela för att målen ska kunna förverkligas. Länets kommuner och landsting är redan involverade i arbetet. I första hand gäller det chefer och medarbetare på strategisk nivå. I det fortsatta arbetet behöver även verksamhetsansvariga (t ex skolchefer, omsorgschefer, bibliotekschefer, gatuchefer) och strateger involveras. Kontakter har tagits med länets universitet, länsbiblioteket, aktuella operatörer och en rad andra offentliga aktörer. Företrädare för näringslivet skall också engageras i arbetet framledes. Regionförbundet och Länsstyrelsen fungerar som samordnare, omvärldsbevakare och länk mellan olika aktörers insatser. UPPFÖLJNING Uppföljning av agendan sker årligen och innehåller dels en uppdatering av del 2 (vad som pågår i länet och vem som gör vad), dels en uppföljning av målen i del 1. På så sätt får alla som bidrar med insatser vetskap om vad som händer i olika delar av Uppsalaregionen och hur långt det är kvar tills de gemensamma målen har uppnåtts. Ansvariga för uppföljningen på regional nivå är Regionförbundet och Länsstyrelsen. Uppföljningsarbetet kommer att vara samordnat med det som görs på nationell nivå av Digitaliseringskommissionen. 14

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 Del 2 Nulägesbeskrivning (och bilagor) Remissversion

INNEHÅLL Del 1 Mål och strategier Del 2 - Nulägesbeskrivning Bilagor BAKGRUND... 3 SVERIGE... 3 UPPSALA LÄN... 4 FYRA STRATEGISKA OMRÅDEN... 5 1. LÄTT OCH SÄKERT ATT ANVÄNDA... 6 2. TJÄNSTER SOM SKAPAR NYTTA... 12 3. DET BEHÖVS INFRASTRUKTUR... 21 4. IT:S ROLL I SAMHÄLLSUTVECKLINGEN... 28 REFERENSER... 32 BILAGA 1... 33 HUR HÄNGER AGENDAN IHOP MED ANDRA DOKUMENT?... 33 BILAGA 2... 37 FÖRSLAG PÅ TÄNKBAR ORGANISATION FÖR ELEKTRONISKA KOMMUNIKATIONER... 37 BILAGA 3... 38 MER OM OPTISK FIBER... 38 BILAGA 4... 39 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 39 BILAGA 5... 41 KARTLÄGGNING TILLGÅNG TILL 100 MBIT/S I KOMMUNERNA OCH LÄNET ÅR 2012... 41 2

BAKGRUND Sverige Regeringen Regeringen presenterade i oktober 2011 en digital agenda för Sverige IT i människans tjänst 1. Det nationella målet som anges i den är att Sverige ska ha ett bredband i särklass och vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. När det gäller infrastruktur för elektroniska kommunikationer är målet att år 2020 ska minst 90 % av Sveriges befolkning och fasta verksamheter ha tillgång till bredband om 100 Mbit/s. Därutöver lyfter regeringen fram ytterligare tre strategiska förbättringsområden, som bl a syftar till ökad kunskap och delaktighet, fler e-tjänster samt ökad användning av IT i olika utvecklingsprocesser. För att detta ska bli verklighet krävs ett omfattande arbete där många har en uppgift: privatpersoner, föreningar, företag, offentliga verksamheter, universitet med flera. Digitaliseringskommissionen I juli 2012 tillsattes Digitaliseringskommissionen som har i uppdrag är att verka för att det ITpolitiska målet i den digitala agendan uppnås och att regeringens ambitioner inom området fullföljs. Deras huvuduppdrag är att utforma ett förslag till handlingsplan för genomförande av uppdraget att verka för det IT-politiska målet, att analysera utvecklingen i förhållande till det IT-politiska målet, att visa på digitaliseringens möjligheter, att kommunicera den digitala agendan och dess innehåll, att vara administrativt ansvarig för signatärerna till den digitala agendan och att samverka med olika aktörer i samhället för en ökad digitalisering. Uppdraget ska slutredovisas i december 2015. 1 http://www.regeringen.se/sb/d/14375 3

I sitt första delbetänkande (maj 2013) lyfter Digitaliseringskommissionen särskilt fram 5 av 22 sakområden i den digitala agendan: Digitalt innanförskap Jämställdhet Skola och undervisning Digital kompetens Entreprenörskap och företagsutveckling www.digitaliseringskommissionen.se Uppsala län Länsstyrelsen Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län Med den digitala agendan för Sverige som utgångspunkt tar Länsstyrelsen Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län fram en regional agenda för Uppsala län. Den tas fram i samverkan med i första hand kommuner och landsting, men dialog förs också med bl a företrädare för universitet, länsbibliotek, operatörer, övriga län i landet m fl. Detta blir version 1.0 av den digitala agendan för Uppsala län. Den kommer att publiceras på Länsstyrelsens och Regionförbundets hemsidor samt på Facebook-sidan Uppländsk Drivkraft 3.0 och ska vara ett levande dokument som uppdateras minst en gång per år. Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att verka för att målen i regeringens bredbandsstrategi nås. De ska årligen redovisa utvecklingen i länet inom IT-infrastrukturområdet, med särskild inriktning på mindre tätorter, småorter och glesbygd. Länsstyrelsen ska även främja anläggning av kanalisation. Länsstyrelsen arbetar utifrån Sveriges landsbygdsprogram, som är ett sjuårigt EU-program som ger aktörer och företagare på landsbygden möjlighet att söka bidrag för att starta eller utvidga företag, men också för att höja kompetensen. Regionförbundet är en politiskt styrd organisation med representanter från länets kommuner samt landstinget. Regionförbundet har uppdraget att verka för regional utveckling inklusive en god infrastruktur i hela länet. I december 2012 antogs en ny regional utvecklingsstrategi, Uppländsk Drivkraft 3.0, där regionen tar sikte mot 2030 och visionen om att bli Europas mest attraktiva kunskapsregion. 4

FYRA STRATEGISKA OMRÅDEN I del 1 redovisas nedanstående fyra strategiska områden i korthet. På följande sidor beskrivs närmare hur situationen idag ser ut, vilka insatser som pågår samt vilka olika aktörer/ organisationer som är verksamma (både nationellt och regionalt) inom dessa fyra områden. Den digitala agendan för Sverige har satt i gång en rad processer och aktiviteter runt om i hela landet. Många har skrivit under avsiktsförklaringar om att ta fram regionala agendor. Därutöver har en rad kommittéer, projekt och instanser tillsatts för att skynda på detta arbete, såväl på nationell som regional nivå. Regeringen är tydlig med att detta är ett högt prioriterat område, som de vill stötta och uppmuntra på olika sätt. I den digitala agendan för Uppsala län har ambitionen varit att lyfta fram de aktörer/ organisationer och aktiviteter som är av central betydelse för arbetet med att öka digitaliseringen i Uppsalaregionen, såväl nationella som regionala och lokala. 1. Lätt och säkert att använda 2. Tjänster som skapar nytta Läget i Sverige Läget i Uppsala län Vad görs nationellt? Vad görs i Uppsala län? Fortsatt arbete Läget i Sverige Läget i Uppsala län Vad görs nationellt? Vad görs i Uppsala län? Fortsatt arbete 3. Det behövs infrastruktur 4. IT:s roll i samhällsutvecklingen Läget i Sverige Läget i Uppsala län Vad görs nationellt? Vad görs i Uppsala län? Fortsatt arbete Läget i Sverige Läget i Uppsala län Vad görs nationellt? Vad görs i Uppsala län? Fortsatt arbete 5

1. Lätt och säkert att använda Läget i Sverige Vilka använder internet? Vårt samhälle blir allt mer digitaliserat. Internet möjliggör ett snabbt och tillgängligt informationsflöde och en effektiv kommunikation. Andelen regelbundna internetanvändare fortsätter att öka, enligt en undersökning från SCB 2012. 94 % av personerna i åldern 16 74 år använder internet regelbundet, en ökning med 14 % sedan 2006. Användningen av internet ökar men inte spridningen. I 17 år har tillgången till internet för befolkningen ökat för varje år, från 2 % år 1995 till 89 % 2012. Nu har spridningen börjat plana ut, den ökar inte längre i åldrarna över 18 år. Användningen bland de som redan har tillgång till internet ökar dock fortfarande. Det dagliga användandet har ökat i alla åldrar utom bland de äldsta. De största ökningarna har skett bland skolbarn i åldrarna 9-11 år. Allt yngre barn använder sig av internet och 2012 är det hälften av 3- åringarna som gör det och 40 % av 2-åringarna. Svenska skolor har mycket bra tillgång till IT-utrustning jämfört med många länder i Europa. Ändå är IT-användningen i svenska skolor relativt låg jämfört med skolor i flera europeiska länder. Elevernas IT-användning i skolarbetet tenderar att öka och utvecklas om skolan har en plan/ policy för IT-användningen i olika ämnen. Några av de länder som har minst tillgång till utrustning är samtidigt de länder där IT används mest, t ex Bulgarien och Slovakien. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors användning har minskat och det är nu bara bland de äldsta samt utrikesfödda som en skillnad syns. I de grupperna är det fortfarande betydligt fler män än kvinnor som använder internet. Tillgången till internet i hemmet är lika stor bland inrikes födda som utlandsfödda (94 %). En något lägre andel av de utlandsfödda använder dock internet dagligen, 75 %, jämfört med 81 % av de inrikesfödda. Fortfarande står dock 1,2 miljoner invånare i Sverige utanför den digitaliserade världen. Det rör sig i huvudsak om människor över 65 år och i synnerhet över 75 år. Det främsta motivet är att de inte alls är intresserade av internet. Hur används internet? Den förvärvsarbetande delen av befolkningen använder internet mer på arbetet än hemma. Internet har blivit allt viktigare, särskilt för de med högre positioner i arbetslivet. Sociala nätverk som Facebook är i huvudsak privata även om en mindre andel (18 %) blandar både arbetskontakter och privata kontakter. Trots att allt fler arbetar hemifrån med hjälp av internet är det få som regelbundet kan vara kortare tid på sin arbetsplats. 6

Över åren har internet bedömts som allt viktigare som källa till information, men samtidigt har traditionella mediernas viktighet bestått. Många söker upp traditionella medier på internet, men inte så ofta. 57 % ser på tv, 45 % lyssnar på radio, 80 % läser någon gång en tidning på nätet och 12 % har någon gång läst en e-bok. Fortfarande saknar halva befolkningen e-legitimation. 19 % av de äldre, över 65 år, med låg utbildning eller låg inkomst har en e-legitimation, jämfört med 90 % av de högutbildade i åldrarna 26-45 år. Den stora förändringen under det senaste året gäller de mobila uppkopplingarna via smarta mobiler och surfplattor. På ungefär två år har hälften av svenska folket skaffat sig tillgång till internet via mobilen. Under det senaste året har spridningen av surfplattor tagit fart och var femte svensk (20%) använder nu en surfplatta. Bland barnfamiljerna är det var tredje. Vanligast är användningen bland ungdomar 12-15 år där nästan hälften någon gång använder en surfplatta. Ju högre inkomst och ju högre utbildning, desto vanligare är det med surfplattor. De sociala nätverkens expansion har stannat upp. 10 nya % av befolkningen har varje år under de senaste 5 åren anslutit sig ett socialt nätverk, vanligen Facebook. Musiklyssnande och videotittande via internet har stabiliserats på en hög nivå. Två av tre lyssnade på musik via internet 2011. E-handeln har stadigt utvecklats fram till idag då 84 % av internetanvändarna (72% av befolkningen) någon gång e-handlar. Läget i Uppsala län Den ökade användningen av IT innebär många fördelar, men medför också en del problem. Ett sådant är att de individer som inte vill eller kan vara en del av det digitaliserade samhället går miste om information och därmed hamnar i ett utanförskap. 1,2 miljoner invånare i Sverige och däribland över 40 000 invånare i Uppsala län stod fortfarande utanför den digitaliserade världen år 2012. Någon regional statistik finns idag inte tillgänglig. Digidels nationella kansli bedömer dock att den nationella statistiken tills vidare kan användas även på regional nivå. De bedömer att skillnaderna mellan olika regioner är relativt liten. Det digitala utanförskapet finns överallt. Mycket av det arbete som görs för att skapa kunskap och delaktighet i Uppsala län görs av biblioteken, studieförbunden och det lokala föreningslivet. Informations- och utbildningsinsatser är ofta riktade till särskilda grupper, som t ex pensionärer. Eftersom det digitala utanförskapet även finns bland barn och ungdomar spelar skolors och fritidshems insatser en viktig roll för att ge alla barn och ungdomar en likvärdig utbildning och god tillgång till att använda dator och internet bl a i sitt skolarbete. Barnens utanförskap är kanske inte lika stort, men det finns och är enligt Digidel än mer alarmerande. Om barn redan i tidig ålder hamnar utanför är risken stor att de får svårigheter att delta i samhälls- och arbetslivet när de blir vuxna. 7

Vad görs nationellt? När det gäller utbildningen i svenska skolor så ställer den nuvarande skollagen och aktuella läroplaner krav på att alla barn och ungdomar i svenska skolor ska ges en god tillgång till IT och goda digital kompetens i olika ämnen. Situationen ser dock väldigt olika ut runt om i landet. Regeringen och även Skolverket har vid olika tillfällen de sista åren skickat ut tydliga signaler i landet om att IT-kompetensen hos lärare och pedagoger (från förskolan och uppåt) måste höjas samt att IT måste bli en naturlig del i elevernas lärprocess i olika ämnen. Detta är viktigt både för den enskilda individens möjligheter och för att Sverige ska kunna fortsätta stå sig väl i den internationella konkurrensen. Ett förslag på ny bibliotekslag har nyligen lagts, som syftar till att ge biblioteken ett utvidgat uppdrag när det gäller digital media och digital delaktighet i samhället. Biblioteken tillsammans med bl a studieförbunden har redan sedan tidigare en viktig roll när det gäller folkbildning. Beslut skall komma under 2013. Ett beslut innebär att biblioteken får en tyngre roll och bättre förutsättningar att utveckla och bredda sin verksamhet. Biblioteken får en tydligare uppgift att arbeta med utsatta grupper och att minska det digitala utanförskapet. http://www.regeringen.se/sb/d/16860/a/215252 Digidel är en nationell kampanj för digital delaktighet i Sverige. Digidel fungerar som ett nätverk på nationell nivå som har bildats för att samverka för att öka e-delaktigheten och minska digitala klyftor. Digidel arbetar för att alla ska våga, vilja och kunna ta del av internet. Kampanjen pågår till slutet av 2013 och målsättningen är att det digitala utanförskapet då ska ha minskat med 500 000 invånare (från 1,5 miljoner 2011). Digidel vill även bidra till att de som redan använder nätet blir bättre på att ta tillvara möjligheterna som internet erbjuder för att underlätta vardagssysslor, vara delaktig i samhällsutvecklingen, få en bättre vård och omsorg, större möjlighet till arbete och en bättre utbildning. Alla som vill är välkomna att gå med i kampanjen! http://www.digidel.se/ Föreningen Sveriges Länsbibliotekarier har till syfte att utifrån ett regionalt perspektiv främja biblioteksutvecklingen i landet. Alla landets länsbibliotek är med i föreningen och har enats om strategiska mål och färdriktning för sitt arbete i kampanjen Digidel under 2011 och våren 2012. http://www.lansbiblioteken.se/ 8

Vad görs i Uppsala län? Skolans roll är mycket viktig när det gäller möjligheterna att minska det utanförskap som trots allt finns bland barn och ungdomar. Det är mycket angeläget att barn och ungdomar ges en likvärdig utbildning och tillgång till internet/ datorer oavsett var de bor eller går i skolan. Även fritidslokaler, bibliotek och andra mötespunkter för barn och ungdomar spelar här en viktig roll. Undersökningar visar att skolor som har en policy/ plan för sin IT-användning i olika ämnen samt som ger sina lärare och pedagoger regelbunden fortbildning, har bättre möjligheter att erbjuda sina elever en god och mångfasetterad digital kunskap där IT blir en naturlig del i både pedagogernas och elevernas lärprocess. Även tillgången till särskilda IT-pedagoger eller annan stöttande ITpersonal påverkar utvecklingen. Skolcheferna i länet har ett gemensamt nätverk och träffas regelbundet. Regionförbundet håller i dessa träffar. Bibliotekens och studieförbundens roll är mycket viktig när det gäller folkbildning och utbildningssatsningar lokalt ute i kommunerna. Länsbiblioteket i Uppsala är en verksamhet inom Kultur i länet, Landstinget i Uppsala län. Länsbiblioteket arbetar konsultativt med att stödja länets folkbibliotek i deras arbete att lära invånarna navigera och kommunicera på nätet. Länsbiblioteket arbetar aktivt med perspektiven jämställdhet, tillgänglighet och interkulturellt/internationellt. Satsningar genomförs i samverkan med t ex lokala bibliotek, studieförbund och folkhögskolor. Detta sker inom ramen för det nationella projektet Digidel2013. http://www.lul.se/sv/kultur/lansbibliotek-uppsala/ Digidel-nätverket i Uppsala län är ett strategiskt nätverk för digital delaktighet i Uppsala län. Från varje kommun deltar den bibliotekspersonal som har ansvar för arbetet med Digidel. Alla kommuner i länet är nu med i Digidel. Länsbiblioteket fungerar som samordnare för nätverket. Bibliotekscheferna i länet har ett gemensamt nätverk och träffas regelbundet. Länsbiblioteket håller i dessa träffar. www.bibli.se är en hemsida som biblioteken utvecklat gemensamt. En föredömlig satsning, som flera andra verksamheter borde ta del av. 9

Alla kommuner är numera med i Digidel-nätverket. Tre kommuner har rapporterat in att de genomfört insatser under 2011 och 2012, med koppling till kampanjen Digidel: Heby kommun: 2 aktiviteter (Biblioteket och PRO). Uppsala kommun: 8 aktiviteter (Stadsbiblioteket, Studiefrämjandet och Serbiska kulturföreningen). Älvkarleby kommun: 6 aktiviteter (Biblioteket). Det har varit olika typer av insatser som syftar till att öka kunskapen och underlätta IT-användning: datakurser, IT-rådgivning, föredrag om e-handel, visning av surfplattor, visning av internet mm. Ibland var kurserna för särskilda grupper, ibland var de öppna för alla. Alla insatser som rapporterats till Digidel finns i deras databas: http://www.digidel.se/alla-insatser/ Studieförbunden i en del län har lyckats bra med sitt samarbete och fått igång många aktiviteter. I Uppsala län har det dock varit ganska begränsat och främst skett i Uppsala kommun. Det finns en regionförening för alla studieförbund, som torde kunna fungera som ett nätverk där studieförbundens utvecklingsmöjligheter och framtida insatser skulle kunna diskuteras vidare. Folkbildningsförbundet är studieförbundens gemensamma organisation. http://www.studieforbunden.se/ I en del kommuner finns det också lokala föreningar som varit aktiva och själva eller tillsammans med studieförbund eller bibliotek ordnat informationsträffar eller utbildningar med inriktning på IT. Fortsatt arbete Utgångspunkten ser god ut eftersom det redan finns väl etablerade nätverk och organisationer inom detta område. Samtidigt är det ett område med små ekonomiska resurser, vilket gör samverkan och erfarenhetsutbyte ännu mer angeläget. Skolan och skolcheferna har en nyckelroll när det gäller skolans möjligheter att utveckla IT till en naturlig del i både pedagogernas och elevernas lärprocess. 10

När det gäller folkbildningen så är det istället biblioteken och studieförbunden som har nyckelrollen. Biblioteken har varit föregångare vad gäller IT-utveckling, dels genom användarvänliga och kvalitativa e-tjänster, men också genom sin modernisering av verksamheten och kompetensutveckling av den egna personalen. Flera bibliotek i länet erbjuder också sedan länge ITstöd och IT-utbildningar. Detta arbete bör kunna vidareutvecklas och spridas till ännu fler bibliotek i länet. En starkare och tydligare lagstiftning (som nu föreslagits) torde också vara positivt för möjligheten att utveckla bibliotekens verksamhet i detta avseende. Länsbiblioteket är också en viktig samordnare för biblioteken i länet samt för länets egna Digidelnätverk. Genom deras försorg träffas olika representanter från biblioteken i länet regelbundet för att samverka och utbyta erfarenheter och information. Detta samverkansarbete bör självfallet kunna vidareutvecklas ännu mer. Studieförbunden och det lokala föreningslivet är också viktiga aktörer när det gäller folkbildningen. Studieförbunden i Uppsala län har potential för att utveckla sina verksamheter ut till alla länets kommuner. Erfarenheter och inspiration torde kunna inhämtas från Folkbildningsförbundet, som är alla studieförbunds gemensamma organisation. Länsbiblioteket har kontakter med studieförbunden och skulle lämpligen kunna fungera som länk mellan dem, lokala bibliotek, lokala föreningar och enskilda kommuner/ orter. 11

2. Tjänster som skapar nytta Läget i Sverige Sverige befinner sig i ett omfattande brytningsskede. Många invanda mönster utmanas av den allt mer genomgripande digitaliseringen av samhället. Privatpersoner och företag förväntar sig att kunna lösa sina kontakter elektroniskt. Samtidigt kvarstår vissa styrnings- och samordningshinder. Dubbelarbete förekommer när myndigheter och kommuner utvecklar och upphandlar olika lösningar inom likartade områden. Under de senaste åren har arbetet med att utveckla e-tjänster och eförvaltning inom den offentliga sektorn intensifierats. Ett flertal aktörer verkar för att detta ska bli verklighet inom en snar framtid. Några av dessa beskrivs nedan och fler kan kompletteras vid behov. Än så länge är det dock så att utvecklingen av e-tjänster och eförvaltning inom den svenska offentliga sektorn generellt sett går relativt långsamt. Inom den privata sektorn har utvecklingen av e-tjänster gått snabbare och där är den mer marknadsorienterad och efterfrågestyrd. Konkurrensen inom olika branscher är tuff och ska företagen stå sig så måste de helt enkelt se till att utveckla sin verksamhet och sina tjänster kontinuerligt. Detta bidrar till utvecklingen av e-tjänster i den privata sektorn i princip sker av sig självt. En viss eftersläpning finns i vissa branscher samt inom de minsta företagen. Läget i Uppsala län Någon särskild undersökning som beskriver läget i Uppsala län har inte tagits fram. Läget i Uppsala län bedöms dock stämma väl överens med det läge för Sverige som beskrivs ovan. Vissa offentliga myndigheter har kommit längre än andra och olika typer av samarbeten har under det sista året intensifierats. Landstinget i Uppsala län är en av de myndigheter som arbetat mycket med att utveckla e-tjänster och IT-användning. Se mer nedan under vad som görs i Uppsala län. Medvetenheten inom den offentliga sektorn har ökat, såväl bland politiker som chefer och tjänstemän, om behovet av att utveckla en god eförvaltning med användarvänliga och kvalitativa e- tjänster. Detta beskrivs närmare nedan under vad som görs i Uppsala län. När det gäller den privata sektorn bedöms utvecklingen av e-tjänster generellt som god. Uppsala län är en av Europas mest innovativa och värdeskapande regioner. Innovativa företag och organisationer finns i regionens alla delar, från Älvkarleby i norr till Håbo i söder, från Heby i väster till Östhammar i öster. Samtidigt finns det även i Uppsalaregionen en viss eftersläpning hos småföretagen i vissa branscher. 12