Almega AB har beretts tillfälle att lämna remissvar över Mer trygghet och bättre försäkring och vill med anledning härav framföra följande.

Relevanta dokument
Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21

Almegas proposition 2012/ Del 2. Förslag för ett längre och mer dynamiskt arbetliv ALMEGA- Prop. 2012/2

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna (DS 2016:8)

Remissvar. Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Svenskt Näringslivs sammanfattande synpunkter 63/2015/CBK.

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21)

Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010:4

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04) Dir. 2012:90

REHABILITERINGSPOLICY

Hälso- och sjukvårdsnämnden

YTTRANDE Yttrande över betänkandet Samlad kunskap - stärkt handläggning (SOU 2017:25)

Almegas proposition 2012/ Del 3. Förslag för bättre arbetsförmedling och rehabilitering ALMEGA- Prop. 2012/3

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK. regeringskansliet.

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

REHABILITERINGSPOLICY

Karensavdrag en mer rättvis självrisk (Ds 2017:18)

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Faktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen,

Socialdemokraterna. Stockholm Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Nr 14. Landstingsstyrelsen Dnr 2015/00001

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018

Remissyttrande. Svenskt Näringsliv har givits tillfälle att yttra sig med anledning av promemorian om införande av en rehabiliteringskedja.

Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Ds 2017:18 Karensavdrag en mer rättvis självrisk

Socialförsäkring i förändring

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Sjukskrivningarnas anatomi

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredning om trygghetssystemen för företagare (N2006:11) Dir. 2007:156

Vår referens Karin Fristedt

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

Sjukskrivnas återgång i arbete

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Yttrande över remiss av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

1. Inledning. 2. Definitioner

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Vad händer om jag blir sjuk?

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Ändring i Allmänna bestämmelser 17 och 28

Försäkringskassan i Värmland

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Skåne Blekinge 11 och 12 november

Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)

36 beslut som har gjort Sverige kallare

Vi är Försäkringskassan

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

TCO:s remissyttrande över delbetänkandet Tid för utveckling, SOU 2018:24

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Månadsuppgifter. Uppgifter om sjuklön och kompletterande ersättningar vid sjukdom och föräldraledighet bör enligt utredningen särredovisas.

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg


Remissvar ang. Ersättning vid arbetslivsinriktad rehabilitering (Ds 2018:32)

Yttrande över Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:5)

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Falun 27 september. Socialförsäkring i förändring. Sjukskatten stoppad vad händer nu? Vad innebär höjd pensionsålder för företagen?

Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)

Remissvar: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

Samlad kunskap stärkt handläggning. SOU 2017:25. Inledning

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Transkript:

Datum 2015-08-26 Vår referens MSE Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Remissvar SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring Almega AB har beretts tillfälle att lämna remissvar över Mer trygghet och bättre försäkring och vill med anledning härav framföra följande. Inledning Sjukfrånvaron stiger återigen samtidigt som regeringen aviserat ett borttagande av bortre tidsgränsen. Kommunernas försörjningsstöd finansierar arbetslösa som inte omfattas av försäkringslösningar. I båda fallen finns det risk för ökade kostnader om inte rätt åtgärder sätts in vid rätt tillfälle. Det är en allvarlig utveckling. Almega anser inledningsvis att de förväntningar på en genomgripande översyn och ett nytänkande när det gäller sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen inte uppfylls genom utredningens betänkande. Almega gav tidigt i utredningsfasen uttryck för behovet av att hitta en försäkringslösning som underlättar den strukturförändring och omställning som näringslivet för närvarande genomgår, en utveckling som kommer att fortsätta. Nya branscher uppkommer medan andra försvinner. Allt fler företag konkurrerar på en global marknad där jobben riskerar att hamna i de länder som har de lägsta kostnaderna för att anställa. Detta innebär att omställningsförmågan för de svenska näringslivet kommer att bli allt viktigare och det var en bidragande orsak till att Almega förordade en allmän omställningsförsäkring. Dynamiska effekter av aktiva åtgärder hade kunnat minska de förväntade kostnadsökningarna. Almega anser vidare att den stora utmaningen för försäkringssystemen är att få de personer som, oavsett skäl, står utanför arbetslivet att komma i arbete. I vissa fall kan skälet vara sjukdom, i andra arbetslöshet och i vissa fall en kombination av detta och där det är svårt att avgöra vad som är orsak och verkan. Almega anser därför att det hade varit önskvärt om de förslag som presenterats av kommittén hade haft utgångspunkten att hitta ett system där, oavsett anledning, resurserna sätts in för att underlätta för den enskilde att komma i arbete. Almega AB Sturegatan 11 Box 555 45 102 04 Stockholm Tel +46 (0)8-762 69 00 Fax +46 (0)8-762 69 48 Org nr 556334-0941 almega.se

2 Ett stort problem med dagens tudelade system är att de olika delarna inte harmoniserar med varandra. Det kan innebära en finns risk för att den enskilde vid varje tidpunkt strävar efter att omfattas av det system som är mest ekonomiskt fördelaktigt i stället för att omfattas av de åtgärder som just i det fallet skulle underlätta återgången i arbete. De tudelade system som även fortsättningsvis kommer att gälla riskerar att cementera anledningen till utanförskap. Införandet av historiska inkomstuppgifter och månatliga redovisningar är en möjlighet till att erhålla korrekta inkomstuppgifter som ska ligga till grund för ersättningar inom socialförsäkringarna och även när det gäller försörjningsstödet. Detta är ett av skälen att Almega redan tidigare uttalat sig för principen om månadsuppgifter. Almega beklagar även att utredningen inte tydligare markerat vikten av en väl fungerande arbetsförmedling och matchning för att minska tiden i utanförskap. Det finns ett klart samband mellan samhällets kostnader för utanförskap och brister i matchning, omställning och rehabilitering. Leverantörer specialiserade inom dessa områden skulle kunna vara den resurs som i dag till stor del saknas. Med detta sagt avser Almega att kommentera de befintliga förslagen enligt nedan Sammanfattande kommentar Almega instämmer i Svenskt Näringslivs remissvar men vill härutöver framföra följande: Almega instämmer i Svenskt Näringslivs resonemang att reformerna ska medverka till försäkringsmässiga, förutsägbara och långsiktigt hållbara försäkringssystem samt att de ska vara finansiellt stabila. Socialförsäkringarna och arbetslöshetsförsäkringens regelverk bör därutöver ha tydliga självrisker, avtrappad ersättningsnivå över tid, tydliga bortre tidsgränser och koppling mellan den avgift som betalas och den ersättning som kan erhållas. Almega ser stora fördelar med införandet av historiska inkomstuppgifter. Almega instämmer i betydelsen av mål för sjukfrånvaron som är i nivå med jämförbara länder och system i Europa. Almegas principiella inställning är att ett karensavdrag är bättre än en karensdag men anser att det förslag som utredningen presenterat utgår från arbetstagare med jämn fördelning av arbetstid och tillgodoser inte alla behov. Almega anser att nackdelarna med flexibel sjukpenning väger tyngre än fördelarna. Almega tillstyrker utredningens förslag för bättre stöd vid återgång i arbete från ohälsa men anser att förslagen behöver utvecklas och framför allt hanteras enhetligt

3 Almega instämmer i uppfattningen att staten ska vara huvudman, med solidarisk finansiering och enhetlig premie. Almega har som grundläggande uppfattning att arbetslöshetsförsäkringen liksom sjukförsäkringen bör vara statligt administrerad. Intill dess att så är fallet, är de förslag som kommittén presenterar en förutsättning för rättssäkerheten. Almega har därmed inga invändningar mot förslaget. Almega anser att det ur rättssäkerhetssynpunkt kan finnas skäl till en s k 100-dagarsregel i arbetslöshetsförsäkringen men skälen för en individuell prövning överväger. Almega anser att försäkringssystemen bör vara tillämpliga för nya former av anställningar eller sätt att bedriva verksamheter. Att kunna erhålla arbetslöshetsersättning på deltid är en viktig del av detta. Tidsperioden bör dock vara avgränsad. 4. Allmänna överväganden Kommittén konstaterar (sid 242) De stora förändringarna i demografi, arbetsliv, hälsa och samhällsekonomi innebär enligt kommittén inte att socialförsäkringarna har spelat ut sin roll i välfärden. Det betyder emellertid att försäkringarna måsta anpassas till nya förutsättningar. Kommittén anser att det främst är de stora förändringarna i befolkningens sammansättning, arbetsmarknaden och arbetslivet som kräver anpassningar. Almega utgår från att kommittén menar att socialförsäkringarna bör anpassas och inte befolkningen. Och det är just de förändringar som utredningen här nämner som i större utsträckning borde ha påverkat det slutgiltiga förslaget. Allt fler arbetar i tjänstesektorn. I stället för att producera en vara sker mycket av arbetet i samverkan med en kund, på uppdrag av en kund eller hos en kund och där varje uppdrag är unikt för just den kunden. Många arbeten har därmed sin grund i relationer till kund och det ställer specifika krav på bland annat arbetsmiljön. Den här kraftiga förändringen i arbetslivet återspeglas inte i de förslag som presenteras av utredningen och innebär en risk att den långsiktighet som borde finnas i de kommande förändringarna riskerar att omkullkastas. Almega instämmer i Svenskt Näringslivs resonemang att reformerna ska medverka till försäkringsmässiga, förutsägbara och långsiktigt hållbara försäkringssystem samt att de ska vara finansiellt stabila. Förutsägbarheten är en förutsättning för att såväl arbetsgivare och arbetstagare ska kunna beräkna vilka kostnader eller vilka ersättningar som systemen kommer att innebära och därmed, om så erfordras, vidta eventuella kompletterande lösningar. Socialförsäkringarna och arbetslöshetsförsäkringens regelverk bör därutöver ha tydliga självrisker, avtrappad ersättningsnivå över tid, tydliga bortre tidsgränser och koppling mellan den avgift som betalas och den ersättning som kan erhållas. Systemen ska dessutom kunna ge tydliga signaler om hur försäkringstagarens egna handlingar kan påverka det stöd som erhålls på såväl kort som lång sikt.

4 Del 1 Ett rättvisande inkomstunderlag Almega ser fördelar med införandet av historiska inkomstuppgifter. Även införandet av det månatliga uppgiftsinlämnandet kan komma att innebära administrativa fördelar för arbetsgivaren. Historiska inkomstuppgifter kan ligga till grund för arbetslöshetsersättningen. Därmed kommer arbetsgivarens administrativa börda med ifyllande av arbetsgivarintygen att minska. Almega menar att månatliga redovisningar som skickas in till Skatteverket kommer också kunna minska risken att oseriösa företag låter bli att betala sociala avgifter. Den anställdes möjlighet att kontrollera uppgifterna på skatteverket reducerar möjligheten till fusk. Svenskt Näringsliv har i sitt remissvar poängterat det olyckliga med att två parallella system ska kunna tillämpas. Almega instämmer till fullo i detta. 9. Överväganden om en långsiktig hållbar sjukförsäkring 9.4.1. Utvecklade mål för sjukfrånvaron Almega instämmer i betydelsen av mål för sjukfrånvaron som är i nivå med jämförbara länder i Europa. Almega menar dock att det är inte bara länder som Sverige ska jämföras med utan även sjukfrånvaron för motsvarande system. Därutöver bör ett ständigt utbyte av erfarenheter länderna emellan kunna ligga till grund för en fortsatt utveckling av system eller åtgärder. 10 Förslag för en långsiktigt hållbar sjukförsäkring 10.1.7. Rättvisare utformning av karens Almegas principiella inställning är att ett karensavdrag är bättre än en karensdag samt att karensavdraget i möjligaste mån ska vara ett generellt avdrag som inte påverkas av den enskilde arbetstagarens arbetstid. Almega menar dock att det förslag som utredningen presenterat utgår från arbetstagare med jämn fördelning av arbetstid. För flera grupper med koncentrerad arbetstid innebär förslaget inte någon förbättring vad gäller rättviseaspekten jämfört med nuvarande regler. Kostnaden för arbetsgivaren att införa denna hantering av karensavdraget har inte tillräckligt belyst. Almega förutsätter att ett nytt lagförslag till karensavdrag presenteras. Almega menar dessutom att det bör förtydligas att karensavdraget ska göras för den första dagen i sjukperioden. Almega delar uppfattningen att det kan finnas behov av att hitta branschspecifika lösningar genom kollektivavtal. Sjuklönelagen reglerar vilka frågor som är dispositiva genom kollektivavtal. Det gäller bland annat den närmare beräkningen av sjuklönen storlek men däremot inte sjuklönens nivå eller omfattning. Almega ställer sig positivt till att dispositiviteten även gäller karensavdraget.

5 10.1.8. Mer flexibel sjukpenning Almega ser både för och nackdelar med en mer flexibel sjukpenning enligt utredningens förslag. All arbetad tid är viktig för att underlätta återgång i arbete och dagens steg om krav på 25 % ökad arbetsförmåga kan i vissa sjukdomsfall uppfattas som alltför stort. Ur ett företagsperspektiv överväger dock nackdelarna. Flexibiliteten, enligt utredningens förslag, skulle dock innebära stora svårigheter för företagens schemaläggning och eventuell anställning av vikarier. Om förslaget om flexibel sjukpenning skulle genomföras kommer detta att ställa krav på att arbetsgivarens möjlighet att visstidsanställa säkerställs. Detta skulle vara enda möjligheten att hantera problemen med schemaläggning. 13. Förslag för bättre stöd för återgång i arbete vid ohälsa Almega tillstyrker kommitténs förslag att utveckla hälso- och sjukvårdens ansvar i den medicinska rehabiliteringen av de anställda. Almega vill poängtera att det finns stora värden i en snabbare rehabilitering både för individ, arbetsgivare och samhället. En mer effektiv rehabilitering skulle innebära såväl stora ekonomiska besparingar som minskat lidande. En effektivisering skulle dessutom innebära att befintliga resurser skulle kunna användas på ett bättre sätt. I dag finns medel t ex den s k sjukvårdsmiljarden, som skulle kunna användas till att minska kötider för såväl medicinsk vård som rehabilitering. Som ett led i denna effektivisering skulle fler aktörer än det offentliga kunna utföra såväl vård som rehabilitering. För att lyckas med rehabiliteringsarbetet behöver den sociala, arbetslivsinriktade och medicinska rehabiliteringen samordnas på ett bättre sätt. Rehabiliteringsfrågorna måste hanteras i ett sammanhang och med helhetssyn, en bra rehabilitering kräver både ett bra faktaunderlag, tydliga ansvarsområden och uppgifter, snabb och effektiv ärendehantering, men också ett bra samarbete mellan de aktörer som har ansvar igenom rehabiliteringsprocessen. I dag saknar arbetsgivaren många gånger information om vilken nedsättning av arbetsförmågan som medarbetaren egentligen har. Sekretess, långa handläggningstider och svårigheter att få kontakt gör att det i regel krävs en bra kontakt med den anställde för att arbetsgivaren ska ha en möjlighet att komma rätt i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Med fokus på arbetsförmåga och ett tidigt samarbete mellan arbetsgivare, sjukskrivande läkare och handläggare på försäkringskassan går det sannolikt att åstadkomma stora förbättringar i rehabiliteringsarbetet. För de längre sjukfallen behöver samarbetsformer och roller beröra även arbetsförmedling och socialförvaltning, även här finns i dag stor förbättringspotential när det gäller ärendehantering och samarbetsformer. Arbetsgivaren har i regel mycket svårt att få information om vem som gör vad i de riktigt långa sjukskrivningarna, allt hänger på att medarbetaren kan och vill kommunicera med arbetsgivaren.

6 Almega vill poängtera att kommitténs olika förslag som finns för att förbättra rehabiliteringsprocessen i viss grad behöver utvecklas, men framför allt hanteras enhetligt så att det slutgiltiga förslaget är homogent, fungerande och effektivt. Almega anser att kommittén skulle kunnat utveckla detta ytterligare. Del 4 En mer rättssäker arbetsskadeförsäkring Almega instämmer i uppfattningen att staten ska vara huvudman, med solidarisk finansiering och enhetlig premie. Almega vill dock poängtera att just arbetsskadeförsäkringen är en sådan försäkring som inte är anpassad till det nya arbetslivet där många arbetstagare inte har sina arbetsplatser hos arbetsgivaren utan hos en eller flera kunder. Detta framkommer inte minst vid redovisning av var skador inträffar. Ska en eventuell arbetsolycka registreras hos arbetsgivaren eller på det arbetsställe där arbetet faktiskt utförts? Svaret på den frågan får stor betydelse vid ett eventuellt införande av differentierade avgifter men hur forskning kring förebyggande arbete ska prioriteras. 20. Förslag för en trygg och effektiv arbetslöshetsförsäkring 20.1 20.3 Förvaltningsrättsliga frågor avseende arbetslöshetskassorna Almega har som grundläggande uppfattning att arbetslöshetsförsäkringen liksom sjukförsäkringen bör vara statligt administrerad. Intill dess att så är fallet är de förslag som kommittén presenterar om tillämpning av förvaltningslagen, intern kontroll och riskhantering och informationssäkerhet för arbetslöshetskassorna en förutsättning för rättssäkerheten. Almega har därmed inga invändningar mot förslaget. 20.6 Sökområde 100-dagars regeln återinförs Almega ser såväl för- som nackdelar med den så kallade 100-dagarsregeln. I den förändring av arbetslivet som innebär att allt fler kommer att tillhöra den kunskapsintensiva sektorn är det viktigt att den kompetens som den enskilde besitter inte slösas bort på arbeten där denna inte behövs. Almega menar att detta måste försäkringen ta hänsyn till vid den individuella prövningen av rätten till ersättning. En generell regel skulle ha inneburit en mer rättssäker prövning jämfört med en individuell prövning. Trots detta överväger fördelarna med en individuell prövning. 20.7 Deltidsbegränsning Utgångspunkten för Almega är att all arbetat tid är bättre än ingen arbetad tid. Såväl företagen/verksamheternas som individens behov och förutsättningar varierar över tiden och därför måste även försäkringssystemen kunna hantera detta. Systemen måste även kunna vara tillämpliga för nya former av anställningar eller sätt att bedriva verksamhet, så kallade egenanställningar är ett exempel på en sådan utveckling.

7 En deltidsanställning kan ofta vara en möjlig väg in i arbete eller vid övergång från en bransch till en annan eller från att vara anställd på heltid till att våga ta steget att bli företagare. Almega delar därför kommitténs uppfattning om behovet av att möjliggöra för arbetssökande deltidsanställda att erhålla arbetslöshetsersättning på deltid intill dess att ett heltidsarbete kan erhållas. Almega tillstyrker därför utredningens förslag om en fastlagd period för hur länge deltidsarbetslösa ska ha möjlighet att erhålla ersättning från arbetslöshetsförsäkringen men hur lång den optimala perioden ska vara är inte tillräckligt klargjort. För att inte den deltidsarbetslöse ska bli fast i en sådan lösning är det därutöver viktigt med aktiva åtgärder för att underlätta möjligheten att hitta ett heltidsarbete. Dagens arbetsförmedling har brister inom detta område. Avslutning Almega har härutöver inga ytterligare synpunkter. Med vänlig hälsning Almega AB Ulf Lindberg Näringspolitisk chef Marie Silfverstolpe Näringspolitisk expert