Sida 1/10 Försäkringstekniska riktlinjer Förenade Liv Gruppförsäkring AB Bolag: Förenade Liv Gruppförsäkring AB Beslutad av: Styrelsen Fastställd: 2016-05-27 Tillämpas från och med: 2016-06-01 Område (Avsnitt) Regelverksägare Regelverksspecialist Försäkringstekniska riktlinjer Sari Zander Artur Chmielewski
Sida 2/10 Innehåll 1. Försäkringstekniska riktlinjer... 3 1.1. Allmänna regler... 3 1.2. Verksamhet... 3 1.3. Gemensamma riktlinjer... 4 1.4. Försäkringstekniskt beräkningsunderlag... 6 1.5. Efterlevnad... 6 1.6. Ändringar... 6 1.7. Beslut och uppföljning av premier och villkor... 6 1.8. Beräkning av försäkringstekniska avsättningar... 7 1.9. Beslutsordning och befogenheter... 10 1.10. Analys och rapportering... 10
Sida 3/10 1. Försäkringstekniska riktlinjer Dessa riktlinjer gäller alla försäkringsavtal och omfattar således även försäkringsavtal tecknade före ikraftträdandedatumet, i de fall de inte strider mot tidigare fastställda försäkringsvillkor. 1.1. Allmänna regler Dessa riktlinjer innehåller principer för försäkringstekniska beräkningar i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter. Beslut om försäkringstekniska riktlinjer, samt ändringar och avsteg, fattas av styrelsen. Styrelsen ansvarar för att riktlinjerna följs och ska fortlöpande pröva om de behöver ändras. Aktuariefunktionen ansvarar för att föreslå förändringar av riktlinjerna till styrelsen. Mindre avsteg från riktlinjerna får beslutas av vd och efterrapporteras till styrelsen. Bolaget äger rätt att ändra försäkringstekniska riktlinjer även för redan tecknade försäkringar om ändringen inte strider mot för försäkringen gällande försäkringsvillkor. Riktlinjer, beräkningsunderlag samt försäkringsvillkor gäller i kombination för försäkringen. 1.2. Verksamhet Bolaget bedriver följande verksamhet: Övrig livförsäkring Livförsäkring Premiebefrielseförsäkring Gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring Gruppensionsförsäkring Skadeförsäkring Sjukförsäkring Fristående förtidskapital Diagnosförsäkring Sjukvårdsförsäkring Olycksfallsförsäkring Bolaget har ingen tjänstepensionsförsäkring. Premiebefrielseförsäkring Premiebefrielseförsäkring betalar den avtalade premien för en livförsäkring vid sjukdom eller olycksfall Gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring Grupplivförsäkring innefattar ettåriga dödsfallsförsäkringar uppdelat på olika produkter. Inom ramen för grupplivförsäkring ingår även premiebefrielseförsäkring.
Sida 4/10 Gruppensionsförsäkring Gruppensionsförsäkringen är en försäkrings som utbetalas vid dödsfall där det utfallande försäkringsbeloppet utbetalas i rater. Sjukförsäkring Sjukförsäkring ersätter förlorad arbetsinkomst på grund av sjukdom eller olycksfall. Fristående förtidskapital Försäkringen ger ersättning som ett engångsbelopp på grund av sjukdom eller olycksfall. Diagnosförsäkring Försäkring som ger ersättning vid vissa diagnoser. Sjukvårdsförsäkring Försäkringen ger ersättning för olika typer av kostnader vid sjukdom. Olycksfallsförsäkring för barn och vuxna Försäkringen ger ersättning för olika typer av kostnader/invaliditet vid olycksfall. Bolaget kan även tillhandahålla återförsäkring för bolag inom koncernen inom ovanstående grenar. Dessa försäkringstekniska riktlinjer omfattar hela bolagets verksamhet. 1.3. Gemensamma riktlinjer 1.3.1. Förräntning av försäkringsbelopp som har förfallit till betalning När rätt till ersättning uppkommit och den som begär utbetalning Fullgjort de åtgärder som angetts för utbetalning eller premiebefrielse, Lagt fram den utredning som skäligen kan begäras för att fastställa Förenade Livs betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras, ska utbetalning ske senast 1 månad därefter. Sker utbetalning senare, betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Härutöver ansvarar Förenade Liv inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på krig eller politiska oroligheter. Oavsett om dröjsmål föreligger, betalar Förenade Liv ränta på dödsfallskapital, förtidskapital, inkomstkapital, sjukkapital, sjukkapital 1, sjukkapital 2, diagnosförsäkring och ersättning från livförsäkringens barngruppliv eller barnskydd som har förfallit till betalning men kvarstår i Förenade Livs förvaltning. Ränta betalas för tid efter en månad efter det att försäkringsbeloppet förfallit till betalning men kvarstår i Förenade Livs förvaltning. Den räntefot som tillämpas är referensräntan minskad med 2 procentenheter och i förekommande fall minskad med den på det förräntade beloppet belöpande avkastningsskatt Förenade Liv har att erlägga. Räntan avräknas i förekommande fall från dröjsmålsränta. Ränta betalas inte om den är mindre än 0,5 procent av prisbasbeloppet det år utbetalning sker.
Sida 5/10 1.3.2. Principer för återköp, flyttning och belåning av försäkringar samt fribrev Återköp, flyttning och belåning av försäkringar medges inte. Rätt för försäkringstagare att behålla försäkringen efter avslutad premiebetalning (fribrev) föreligger heller inte. 1.3.3. Regler för förlusttäckning i enskild verksamhetsgren I detta avsnitt används följande benämningar: Gren skadeförsäkring bestånd som är skadeförsäkringsklassade enligt Försäkringsrörelselagen, Gren livförsäkring bestånd som livförsäkringsklassade enligt Försäkringsrörelselagen. Om en verksamhetsgren inte kan täcka egna förluster genom reduktion av verksamhetsgrenens egen andel i konsolideringsfonden, ska lån göras från andra verksamhetsgrenar (interna förlagslån) enligt följande regler. Verksamhetsgrenar som hör till gren livförsäkring lånar i första hand av andra verksamhetsgrenar som hör till gren livförsäkring. Verksamhetsgrenar som hör till gren skadeförsäkring lånar i första hand av verksamhetsgrenar som hör till gren skadeförsäkring. Inom respektive gren ska lån i första hand upprättas mellan verksamhetsgrenar med likartade kundkollektiv. Ränta på lånet utgörs av Stibor 3 månader + 2 procentenheter. Strävan för verksamhetsgren med lån ska vara att så snart överskott uppstått i grenen, låta detta överskott utgöra amortering av lånet. Om förlusterna på en verksamhetsgren, som inte längre nytecknas, blivit så omfattande att återbetalning inte bedöms kunna göras inom överskådlig tid, får vd besluta att utestående förlagslån inte längre ska belastas med låneränta. Om en verksamhetsgren inte långsiktigt kan bedömas täcka sina egna förluster, ska vd lämna redovisning till styrelsen med förslag till åtgärder, vilka ska syfta till att begränsa de ekonomiska förlusterna så långt möjligt med beaktande av befintliga underskott. 1.3.4. Principer för fördelning av överskott till försäkringstagare och andra ersättningsberättigade Överskott avsätts till Fond för tilldelad återbäring i den mån resultatet tillåter detta. Utifrån det ekonomiska resultatet för verksamhetsgrenen i sin helhet beslutar den verksamhetsansvarige sedan om återbäring ska delas ut från fonden och, i så fall, hur mycket. Den summa ställts till förfogande som återbäringsmedel fördelas sedan på de olika försäkringsavtalen efter deras respektive ekonomiska resultat. Tilldelning ur fond för tilldelad återbäring till försäkringarna och andra ersättningsberättigade ska vara så stor att det innebär en substantiell effekt för försäkringstagarna.
Sida 6/10 1.4. Försäkringstekniskt beräkningsunderlag Bolaget ska upprätta ett försäkringstekniskt beräkningsunderlag som innehåller specificerade regler och definitioner. Underlaget ska innehålla ändringshistorik. Beslut om försäkringstekniskt beräkningsunderlag fattas av bolagets vd, efter förslag från bolagsaktuarien. I beräkningsunderlaget ska anges vilka metoder, modeller, antaganden och expertbedömningar som används för beräkning av försäkringstekniska avsättningar. Beräkningsunderlagets detaljnivå kan anpassas med hänsyn till bolagets verksamhet. Aktuariefunktionen ansvarar för uppföljningen av beräkningsunderlaget. Uppföljning av gjorda antaganden om framtida utfall ska göras minst vart femte år. Aktuariefunktionen ska rapportera uppföljning skriftligen till vd och styrelsen. Antaganden som varaktigt ger upphov till förluster ska justeras. 1.5. Efterlevnad Ansvarig för uppföljningen av efterlevnaden av riktlinjerna i detta dokument är aktuariefunktionen som också ansvarar för att fortlöpande pröva om riktlinjerna i detta dokument behöver ändras. Uppföljningen samt prövningen ska rapporteras skriftligen till vd och styrelsen minst en gång årligen i samband med den årliga aktuarierapporten. 1.6. Ändringar Ändringar och avsteg från riktlinjerna i detta avsnitt beslutas av styrelsen för Förenade Liv. 1.7. Beslut och uppföljning av premier och villkor 1.7.1. Beslut Företagsledningen är beslutsfattare inom ramen för nyckelavtal, avtal vars premievolym överstiger tio miljoner kronor och/eller vid specifika kundanpassade avtal. Om den totala skadekostnaden på grund av villkorsändringen riskerar överstiga återförsäkringsskyddets självbehåll eller om produktchefen eller aktuariefunktionen kräver så är vd högsta beslutsansvarig. Vd ska fatta sitt beslut i företagsledningen. Beslut ska dokumenteras skriftligt och meddelas aktuariefunktionen. 1.7.2. Uppföljning Aktuariefunktionen, produktenheten och respektive försäljningschef har ett gemensamt ansvar för uppföljningen av premiesättning och villkor inom alla verksamhetsgrenar. Uppföljningen ska främst göras utifrån kraven på bolagets soliditet och dess förmåga att fullgöra sina åtaganden gentemot försäkringstagarna. Dessutom skall alla enskilda verksamhetsgrenar bidrar till bolagets konsolidering. I uppföljningen ska också särskild vikt läggas vid risken för moturval och om betydande risk för detta föreligger ska premier och/eller villkor förändras. Uppföljningen ska ske minst en gång per år. Det åligger aktuariefunktionen att inom ramen för den årliga rapporten till vd och styrelse lämna ett utlåtande om risker i försäkringsrörelsen avseende tecknande av försäkring i enlighet med Företagsstyrningspolicyn.
Sida 7/10 1.8. Beräkning av försäkringstekniska avsättningar 1.8.1. Försäkringstekniska avsättningar för finansiell rapportering 1.8.1.1. Skadeförsäkring Avsättningen för ej intjänade premier ska utgöra värdet av bolagets samlade ansvarighet för löpande försäkringar. Beräkningarna av avsättningarna ska göras enligt vedertagen metodik innebärande att man beaktar hur stor del av premien för varje enskild försäkring som hänför sig till tiden efter redovisningsperioden. I grenar där premienivån har bedömts som otillräcklig ska den enligt ovan beräknade avsättningen för ej intjänade premier för vid redovisningsperiodens slut gällande försäkringar förstärkas med en avsättning för kvardröjande risker avseende perioden fram till nästa förfallodag. Avsättning för kända men oreglerade skador ska göras till sitt kända belopp (teknisk reserv) med tillägg för beräknade återstående utbetalningskostnader samt beräknade återstående skaderegleringskostnader. Avsättning för okända skador avseende såväl utbetalningskostnader som skaderegleringskostnader ska ske med hänsyn till erfarenhet av för varje tidpunkt inträffade men i efterhand rapporterade försäkringsfall. Överskott avsatt till fond för tilldelad återbäring ska i sin helhet betraktas som försäkringsteknisk avsättning. I de fall ersättningarna enligt villkor eller lag ska värdesäkras ska ett explicit antagande för detta göras. Antagandet ska vara aktsamt och om möjligt baseras på observerbara marknadsdata. I de fall avsättningarna diskonteras ska antagande om avkastning vara aktsamma och baseras på observerade marknadsräntor och beakta gällande regelverk. Samtliga beräkningar av avsättningarna ska göras med hjälp av vedertagna aktuariella och statistiska metoder. 1.8.1.2. Livförsäkring Livförsäkringsavsättning för premiebefriade avtal är förväntade kapitalvärdet av framtida skadeutbetalningar minus det förväntade kapitalvärdet av de premier som skulle ha erlagts under den tid då premiebefrielse pågår (sjukräntor). Som grund för antaganden om sjukavveckling och dödlighet används dels den sjuklighet och dödlighet som observerats i försäkringsbeståndet, dels de olika studier som görs av sjuklighet och dödlighet bland försäkrade och i befolkningen. Avsättning för kända men oreglerade skador ska uppskattas till sitt kända belopp med tillägg för beräknade utbetalningskostnader och upplupen avtalad ränta enligt försäkringsvillkor. Avsättning för okända skador ska ske med hänsyn till bolagets statistik och erfarenhet med tillägg för beräknade skaderegleringskostnader.
Sida 8/10 Överskott avsatt till fond för tilldelad återbäring ska i sin helhet betraktas som försäkringsteknisk avsättning. I de fall ersättningarna enligt villkor eller lag ska värdesäkras ska ett explicit antagande för detta göras. Antagandet ska vara aktsamt och om möjligt baseras på observerbara marknadsdata. I de fall avsättningarna diskonteras ska antagande om avkastning vara aktsamma och baseras på observerade marknadsräntor och beakta gällande regelverk. Samtliga beräkningar av avsättningarna ska göras med hjälp av vedertagna aktuariella och statistiska metoder. 1.8.1.3. Särskilda principer för sjukräntor Sjukräntor utgörs av kapitalvärdet av de premier som skulle ha erlagts under den tid då premiebefrielse pågår. Beräkningen sker enligt antaganden om dödlighet, sjuklighet och driftskostnader som bygger på bolagets erfarenhet. Diskonteringsräntan väljs enligt Finansinspektionens gällande föreskrifter om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar. 1.8.2. Försäkringstekniska avsättningar för solvensändamål För beräkning av försäkringsavsättningar ska försäkringsåtagandena delas in i homogena riskgrupper. Indelningen ska minst ske på nivån affärsgren enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsrörelse. Avsättningarna består normalt av två komponenter: bästa skattning och riskmarginal. Såväl bästa skattning som riskmarginal ska beräknas separat för varje homogen riskgrupp. Det gäller även i det fall en försäkringsteknisk avsättning kan beräknas i sin helhet, d.v.s. utan uppdelning i bästa skattning och riskmarginal. I det fall flera försäkringsföretag solidariskt ansvarar för en försäkring, ska bolaget vid beräkning av bästa skattningen bara beakta den del av försäkringen som framgår av avtalet mellan företagen. Överskott avsatt till fond för tilldelad återbäring ska betraktas som försäkringsteknisk avsättning till den del som motsvarar de återbäringsbelopp som beslutats för utbetalning under nästkommande år. Dessa belopp ingår i beräkningen av bästa skattningen nedan. I övrigt ska beräkningen av bästa skattning, riskmarginal och diskonteringsräntesatser ske i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsrörelse och avsnitt 1.8.2.1 och 1.8.2.2 nedan. 1.8.2.1. Bästa skattning Bästa skattning beräknas som skillnaden mellan förväntat nuvärde av beräknade framtida utgifter och förväntat nuvärde av beräknade framtida premier hänförliga till försäkringsavtalen. Framtida utgifter omfattar försäkringsutbetalningar, driftskostnader, kostnader för skadereglering och andra kostnader som kan uppkomma med anledning av ingångna
Sida 9/10 försäkringsavtal. Vid beräkning av framtida utgifter ska hänsyn tas till försäkringsavtalens hela löptid. För skadeförsäkring beräknas bästa skattning separat för icke inträffade skador (Avsättning för premier) och inträffade men ännu icke reglerade skador (Avsättning för oreglerade skador). Avsättning för kända men oreglerade skador ska göras till sitt kända belopp med tillägg för beräknade återstående utbetalningskostnader samt beräknade återstående skaderegleringskostnader. Avsättning för okända skador avseende såväl utbetalningskostnader som skaderegleringskostnader ska ske med hänsyn till erfarenhet av för varje tidpunkt inträffade men i efterhand rapporterade försäkringsfall. Samtliga beräkningar av avsättningarna ska göras med hjälp av vedertagna aktuariella och statistiska metoder. Metoderna ska vara proportionella mot riskernas storlek och komplexitet. Beräkningar av bästa skattningar samt de antaganden som dessa bygger på ska minst en gång per år granskas genom jämförelse med gjorda erfarenheter. Om en sådan granskning visar på en systematisk avvikelse mellan erfarenheter och de beräknade bästa skattningarna, ska lämpliga anpassningar av försäkringsmatematiska metoder och/eller antaganden göras. Bästa skattning ska beräknas före avdrag för återförsäkrarens andel. Återförsäkrarens andel av bästa skattningen ska beräknas separat och ta hänsyn till risken för återförsäkrarens fallissemang. 1.8.2.2. Riskmarginal Riskmarginalen ska motsvara det belopp som tredje part skulle förväntas kräva in utöver bästa skattningen vid övertagande av bolagets försäkringsåtaganden. Vid beräkning av riskmarginal ska livförsäkringsrörelsen respektive skadeförsäkringsrörelsen antas övertas av två oberoende parter. Riskmarginalen beräknas som förväntat nuvärde av kostnaden för den del av bolagets kapitalbas som motsvarar solvenskapitalkravet för att uppfylla försäkringsåtagandena under försäkringsavtalens återstående löptid. 1.8.2.3. Antaganden Beräkningar ska göras med aktsamma, tillförlitliga och objektiva antaganden. Avsättningarna ska motsvara åtagandenas ekonomiska värde. För försäkringsersättningar ska antaganden göras om skadefrekvens, förväntade ersättningsbelopp, framtida indexering, skadeinflation, skaderegleringskostnader, livslängd och avveckling av sjukfall. För driftskostnader ska antaganden göras om förväntade administrativa kostnader, anskaffningskostnader och övriga kostnader som allokeras till försäkringsavtalen. Antaganden ska även göras för skaderegleringskostnader. Driftskostnadsantaganden ska utgå från att bolagets verksamhet fortsätter, men inte inkludera kostnader för framtida nyteckning.
Sida 10/10 Antagandena ska i första hand baseras på bolagets egen erfarenhet men även andra tillförlitliga källor får användas från försäkringsbranschen, annan bransch eller enligt befolkningsstatistik. Tillämpade antaganden ska regelbundet stämmas av mot gjorda erfarenheter. 1.9. Beslutsordning och befogenheter Aktuariefunktionen ansvarar för beräkningar av de försäkringstekniska avsättningarna och lägger fram förslag på avsättningarnas storlek. Ansvaret för det slutgiltiga fastställandet av avsättningen har verkställande direktören och styrelsen. 1.10. Analys och rapportering Analys och uppföljning av reservsättningen ska ske i samband med upprättandet av bokslut för finansiell rapportering och rapportering enligt Solvens II. Aktuariefunktionen ska rapportera till styrelsen i enlighet med Företagsstyrningspolicyn.