Frågor och reflektioner från konferensen den 11 november 2011

Relevanta dokument
Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Hemsjukvård 2015 inriktning

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Sammanställning 1. Bakgrund

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

Konsekvensanalys Somatisk specialistsjukvård, hearing

Uppdraget Patientens perspektiv

Kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

Rehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Kommunalt forum Jönköpings län

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Svar på remiss - Hemsjukvård inriktning

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Vårdsamverkan Lerum och Alingsås

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson GNVO11-037

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

God och nära vård En primärvårdsreform (SOU 2018:39) Yttrande från Finspångs kommun

Hur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen

Hemsjukvård inriktning

Gränsdragningsproblem

Ansvarsfördelning. Kommunernas hälso- och sjukvård

Hemsjukvård delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Revisionsrapport Hemsjukvården Övertorneå kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius

Hemsjukvård inriktning

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP

Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar. mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

Patientsäkerhetsberättelse

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län

Datum Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Patientlag

Samverkansmöte 27/9. Agenda


INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Hälso- och sjukvårdsenheten

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Avd VO psyk, rehab,diagn.

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Motion 2015:33 av Jonas Lindberg (V) och Feline Flodin (V) om specialistutbildning för undersköterskor

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Projektplan Utvärdering av hemsjukvården i Sörmland

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Hemsjukvårdsväxlingen Kalmar län

Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

YTTRANDE. Dnr S2018/03436/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Stockholm den 15 november 2018

Desirée Sjölin Lundberg

15 Yttrande över motion 2019:27 av Jonas Lindberg (V) om att inrätta utbildning till avancerad klinisk sjuksköterska HSN

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND SYFTE DEFINITIONER

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Sverige Kommuner och Landsting

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Revisionsrapport Hemsjukvården Kalix kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius

Uppföljning av placerade barns utbildning

Kommunal hälso- och sjukvård

Motion 2015:33 av Jonas Lindberg (V) och Feline Flodin (V) om specialistutbildning för undersköterskor

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Mobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

Din rätt till rehabilitering

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

YTTRANDE 1(3) LJ2014/ att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

Tryggt mottagande i hemmet Lena Carling Projektledare

Samverkansrutin Demens

Transkript:

Frågor och reflektioner från konferensen den 11 november 2011 Inledning Den 11 november 2011 genomfördes en temakonferens om hemsjukvårdsreformen i. Ca 260 deltagare politiker, tjänstemän, företrädare för brukarorganisationer, fackliga företrädare m.fl. deltog med stort engagemang för att diskutera det första förslag till ny ansvarsfördelning som presenterade av hemsjukvårdsreformens projektorganisation. Under en frågestund i anslutning till att förslagen till att den nya ansvarsfördelningen presenterades och under ett 90 minuter långt pass med gruppdiskussioner framkom många synpunkter, reflektioner och frågor. De frågeställningar som framför allt diskuterades framgår av bilagt frågebatteri. Du kan även hitta övrigt konferensmaterial på www.slako.se. I det följande sammanställs frågor och reflektioner som i huvudsak dokumenterades i form av inlämnade frågelappar och på blädderblock Ansvarsfördelning Förslaget, så här långt, tar alldeles för stor hänsyn till befintliga organisationer. Begränsat att tänka nytt. Förordar en bredare omvärldsbevakning. Definitionen: Hemsjukvård respektive kvalificerad sjukvård. Hur precisera med hänsyn till skatteväxling? Var hamnar kostnaden? Var finns patientfokus om vi ska dela upp vården i minimi- och maxnivå, specialistsjukvård och hemsjukvård. Får då besök av flera sjuksköterskor från olika huvudmän. Kommunerna kommer att vara lillebror och ha svårt att rekrytera nya sjuksköterskor i kommande generationsskifte. Ny sjuksköterska vill ha all sjukvård och ska vi få specialistutbildade sjuksköterskor måste då få utföra sjukvårdsuppgifter. Vårdplanering måste vara så klar som möjligt och ska följas, utvärderas och ändras vid behov. Bra att så mycket som möjligt förs ut till hemmen! Vad är det som inte kan utföras i hemmen? Tydliggör vilka möjligheter och förbättringar detta innebär för olika patientgrupper Patienternas bästa hur avgörs det? Specialiserad hemsjukvård/specialiserad rehabilitering Hur hitta gränssnitt? Tror man ska avstå från att sätta gräns utifrån diagnos, funktionshinder etc. Bättra att definiera utifrån insatsinnehåll: 1

- T.ex. behov av teaminsats där delar av teamet består av professioner som inte växlats över (läkare, neuropsykolog, kurator, logoped, dietist ) - Behov av avancerad teknisk apparatur som hanteras inom specialistklinik - Små behovsgrupper som behöver samlas hos en/enstaka aktör för att kunna upprätthålla kompetens Precisera vad som är specialiserad hemsjukvård måste förtydligas! Tydliggör specialisthemsjukvård för somatisk vård och psykiatri Ingen har nämnt ordet logoped inom rehab i maxnivån. Ska logopeder och kuratorer, dietister m.fl. som är så få gå över? Specialistsjuksköterskorna hur gör man med dem? Låg kompetens på undersköterska/icke undersköterska (enligt Äldreguiden). Hur kompensera detta? Mjölby/Motala? Tillhör LAH hemsjukvård eller specialiserad hemsjukvård? Tydliggör! De olika LAH kan fungera lika bra med kommunen som huvudman. PAH gränsdragning, var ska den gå? Tröskelprincipen Tröskelprincipen hur, av vem, mandat att avgöra? Tröskelprincipen är svepande vem har tolkningsföreträde? Viktigt att definiera utan stora svårigheter. Vem har tolkningsföreträde när det gäller om stora svårigheter föreligger eller ej? (patienten, landstinget, kommunen?) Definitionen säger att personer som inte kan ta sig till mottagningen ska få hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet av kommunen vem ansvarar när vi som behandlare bedömer att vård/rehab bör ske i hemmet för att få bästa effekt även om patienten egentligen kan ta sig? När behov uppstår är ju ofta inte samma dag som när vårdplan upprättas vilket ska gälla? Vårdtagare som ibland kan ta sig till vårdcentralen och ibland inte får inte hamna mellan stolarna! Åldersgräns Vilken nytta är åldersgränsen (exempelvis för unga vuxna 15-25 år) inom psykiatrin? Hjälpmedel Vi ser en risk för olikhet för brukarna/patienterna avseende möjligheten att få hjälpmedel i olika kommuner i framtiden. Detta om man väljer olika nivåer/prioriterar olika inom området. Ett gemensamt regelverk måste utgår från olika behov som alla kommuner ska tillgodose. Väljer kommunerna olika hjälpmedelsleverantörer kan det innebära att patienten tvingas byta hjälpmedel vid flytt över kommungränserna. Vad händer om en kommun får dålig ekonomi? 2

Kan en socialnämnd besluta sig för att dra ner på hjälpmedelsnivån? Skapar olikhet över länet för patienterna. Inkontinensansvariga i hemsjukvården. Hjälpmedel? Rättvisa, kvalitet, hjälpmedelsråd val av, upphandlingsfrågan. Rehabilitering Rehabilitering i hemmet ger ett fortare tillfrisknande Psykiatri Bra att det finns en gräns på 18 år. Undantaget psykiatri med 18-årsgräns en ickefråga? Ha ingen åldersgräns! Likvärdig vård Landstingets målsättning är att ge medborgarna en likvärdig vård över länet. Hur styr vi detta när allt mer avancerad vård ska ske i 13 kommuner? Kommunalt självstyre vx landstingets paraply Konkreta exempel underlättar Det skulle vara bra med många konkreta exempel om hemsjukvård, för att få en djupare förståelse samt att alla då kanske får en möjlighet att vara med på banan. Viktigt tycker inför framför allt medborgardialog. Målbild Skapa en målbild av vad vi vill åstadkomma, visualisera och få ut till alla (kommunicera). Vad vill vi uppnå med förändringen? Forskning och utveckling/evidens Håll samman forskning och utveckling gemensamt i kommun och landsting för kompetensförsörjningen i båda organisationerna Viktigt att evidens och beprövad erfarenhet för hur vård och rehab bör genomföras lyfts fram i diskussionen! T.ex. nationella riktlinjer kan ge stöd för hur/var gränssnittet för hemsjukvård bör dras (vissa sjukdomar bör t.ex. behandlas med multiprofessionella team med professioner utöver de som föreslås gå över till kommunerna för optimal vård/rehab se stroke). Viktigt att kunna forska och bedriva utvecklingsarbete, förbättringsarbete för distriktssköterska inom den kommunala hemsjukvården. Säkerhet och risk Patientsäkerhet hur det bedömas, av vilken/vilka funktioner, mandat, tolkningsföreträde? Riskbedömning för patient/brukare? Arbetsmiljö för personal? Hur bevakar ni arbetsmiljön i hemmen ensamarbete, ergonomi, hot/våld, smittskydd? 3

Tjänsteköp m.m. Kommer det vara möjligt för kommunen (ex. en liten kommun) att köpa kompetens från t.ex. en vårdcentral? Undrar om kommunen måste betalaför tjänster som annan utförare (ex. landsteinget) gör exempelvis telefonväxel. Samordningsvinster avseende resurser (ekonomi, kompetent personal, system som IT etc.) Kompetens och personalfrågor Viktigt med kompetent personal och vidareutbildning. Kompetens till personalen i hemtjänsten via distriktssköterska/sjuksköterska Kompetensen hos kommunal personal i hemmet måste kompetensutvecklas för att kunna ge nya målgruppen god vård. Viktigt att söka personal till kommunal hemsjukvård i Linköping. Kommunen attraktiv arbetsplats då vill personer söka. Ej bara vänta att personal blir överflyttade. Flytta inte över personal 1 januari utan efter nyårshelgen ex. 15 januari eller 1 februari. Rekrytera kompetenta ledare/chefer för hemsjukvården i Linköping. Ta hjälp av distriktssköterskor som arbetar i verkligheten innan ni fattar beslut i Linköping. Hur ska man jobba med kompetensförsörjningen? Specialistkompetens behöver utvecklas inom kommunerna! Spetskompetens och FoU viktiga att ha inom landstinget! Räcker personalen till för att klara uppdragen? Samverkan Samverkan med socialtjänst & skola etc.? Tyvärr påverkar ekonomi ofta samverkan. Viktigt att även landstinget tar initiativ i samverkan t.ex. uppföljning + upprättande av överenskommelser. Jag har dålig erfarenhet av det. Vad händer om man som patient/brukare hamnar mellan stolarna? Sjukvårdsupplysningen? Uppföljning Kommer ni i gruppen som förberett det här följa upp hur det går för kommunerna och eventuellt ge goda råd. Uppföljningsprocessen hur, när, vad? 4

Information Information till hushållen! Information kontinuerligt till allmänheten vi a olika massmedia, lokal-tv, Hälsotecken, inte bara hänvisning till webben och www.slako.se Information till vårdtagarna, organisationerna, allmänheten. förutsättningar? Uppföljning Vårdcentral Kan det tas hänsyn till om en vårdcentral som redan idag har endast en liten del hemsjukvård ska kunna kompenseras när den nya fördelningen kommer. Farhåga att vi blir av med resurser i större utsträckning än de som redan idag har mycket hemsjukvård. Oro hur driva vidare vårdcentral? Ska vårdcentral jobba framåt med specialisthemsjukvård? Eget val och LOV Var hamnar vårdtagare som gjort eget val av läkare, dvs. vilken vårdcentral samverkar med kommunen. Övrigt Vad kan man göra för att eliminera brister i kommunikationen mellan brukare och vårdare? Använd kundbegreppet i processen. Den frigör! Människan i centrum. Gemensam växel ex. som sjukvårdsupplysningen (flera har tagit upp det) Olika kommer ha info om olika aktiviteter Handen på hjärtat är uppdraget från Ädelreformen utarbetat och klar? Är läxan gjord? Eller är den kompetensförstärkning kommunerna hoppas på lösningen på problemet. Den resursfördelning som önskas medför en del övriga arbetsuppgifter. Ta lärdom av den gemensamma landstingsdrivna hemsjukvården i Norrköping! Många kommuner (även vi här i Motala) har i en tid fått statligt riktade medel för att jobba med anhörigfrågor. Hur stöttar man anhöriga i deras vardagliga arbete de själva har att hjälpa närstående. Det statliga stöden försvinner och kommunerna får själva implementera verksamheten i befintlig budget. Jobbar Läns-SLAKO med anhörigfrågan i någon av undergrupperna. Vad är landstingets roll i anhörigfrågor? Ges anhörigfrågan plats i hemsjukvårdsreformen? Övriga tankar som redovisats på blädderblock Var går gränsen? Vad är skillnaden för mig? Hur uppfostrar man medborgarna i det nya? 5

Vill ha kvar specialistsjukvården kroniska sjukdomar LAH; PAHa m.m. ska vara kvar inte rasera det som fungerar Efterlyser förändringsbenägenhet Värna om resurserna för särskilt utsatta ex. neuro Skapa förutsättningar Vara öppna för förändringar Prata/diskutera med alla berörda tidigt Medborgarna med i processen SWOT Några lämnade också in dokumentationer på blädderblock och på annat sätt. Här följer några sammanställningar på de delar av en SWOT-analys som fullföljts: Exempel 1: Patientperspektivet Uppdrag förs över men inte kompetensen Brister i kunskapspåfyllnad Om den avancerade hemsjukvården helt förs över risk för att patienten inte kan vårdas hemma och än mer överbelagda sjukhus Bristande attraktivitet därmed kompetensförslust Teamet splittras Kommunen Har inte redskapen för kunskapsteknikutveckling Jourorganisation Dokumentation För lite pengar? Läkemedel Ingen direktinläggning Landstinget Överbelagda sjukhus om för mycket av hemsjukvård går över Läkarflykt - måste finnas i ett sammanhang Färre personer inblandade i patientens vård Ökad kontinuitet Samordning Geografisk närhet Vårdnära forskning Vårdplaner En hemsjukvårdsorganisation för personal Vårdnära forskning, kunskap därmed attraktivare Hushålla med begränsade resurser För över förhållningssätt till Säbo Bättre rehab Rätt patienter inom uppdraget 6

Exempel 2: Vem bedömer om aman kan g+å över tröskeln Tröskelprincipen Det ska vara maximinivån, inte miniminivån. Helt omtag måste ske annars bara överflytt av hemsjukvårdsuppgfitger Olika dokumentationssystem Lönekonkurrens Svårare att utveckla ny kompetens Landstinget tappar mycket kompetens initialt En del medarbetare gör flera olika saker inom landstinget Svårt få ihop de bägge grupperna. Måste jobbas ihop i ett tidigt skede Inte vård i rätt tid Kan bli svårt att få till en bra väg mellan kommunsjuksköterskor och läkare Exempel 3: Patientperspektivet Specialistvården rätt kompetens? Svårt med speciella hjälpmedel Olika ambitionsnivåer i olika kommuner Kommunperspektivet Underfinansiering För liten kommun för att klara övertagandet Personalrekrytering Ökade kostnader när vi ser mera behov Färre personer kring vårdtagare Bra samordning mellan kommun och landsting ger en god och bra helhetssyn Bäst för de som har mycket insatser från olika instanser Landstinget får en lägre belastning Kompetensöverföring mellan landsting och kommun Kommunerna besisster mer kompetens än vad kanske landstinget tror För att få ihop grupperna börja utbildningsresan nu Ett huvudmannaskap Kompetensutveckling bättre Konkurrens om hjälpmedelsupphandling Sjuksköterskor måste ha god kompetens och arbeta hos en attraktiv arbetsgivare Kompetensutveckling Skatteväxling görs rättvist Bättre samordning Kan möta nya behov Lättare med förebyggande insatser folkhälsovård Hälso- och sjukvård högre status 7

Landstingsperspektivet Läkarna kavar i VC ny gräns Mindre resurser i skatteväxlingen Lilla VC kanske inte överlever VC tappar flera funktioner t.ex. specialistsjuksköterskor, många kompetenser, tappar närheten Tröskelprincipen/åldersgräns Styrkor Gränslöst att inte ha åldersgränser inga avbrott Kommunernans ansvar blir inte bollad Kan lyfta barnperspektivet Tydligare gränser Motverkar smittspridning Exempel 4: Styrkor Större närhet vårdtagare behandlare Mulitmodalt team En och samma huvudman Vårdtagaren i centrum er Färre behandlare i hemmet kontinuitet Lättare att bemanna enheter Kan påverka processen får färre områden Bra för patienten Blottlägger gråzoner kan jobba med dem tillsammans Se över helheten åtgärda de problem vi ser Mer fokus på specialistvården när hemsjukvården tas bort Svagheter Fler kompetensområden att klara i kommuner Risk att tappa barnperspektivet Oklart för medborgaren innebörden kan jag kan jag inte ta mig Kan variera över tid Bristande kontinuitet Svagheter Tappar kompetens Oro i övergången Regionindelningen Rädsla att specialavdelningar kommer att läggas ner Avslutningsvis Det finns mycket kompetens och stort engagemang i frågorna som rör framtidens hemsjukvård. erna att diskutera dessa frågor är många under de kommande två månaderna och även efter det att Läns-SLAKO förordat vilka ansvarsförhållanden som ska gälla efter den 1 januari 2014. Som projektledare för hemsjukvårdsreformen känns engagemanget och tillgången till kompetens mycket bra. I det fortsatta arbetet tror jag att vi med gemensamma krafter ska kunna hålla fokus på patientnytta och vad som krävs av hemsjukvården i framtiden. Många har understrukit, inte bara under konferensen, vikten av att tänka nytt och tänka framåt. Sven-Inge Arnell Projektledare 8

Förslag till diskussionsfrågor Projektgruppens arbete har präglats av direktiven i den politiska avsiktsförklaring som antogs av alla huvudmän (länets kommuner och landstinget) under våren 2011. Avsiktsförklaringen lyder: Landstinget och kommunerna i har som gemensam ambition att överföra ansvaret för hemsjukvården till kommunal regi, genom skatteväxling den 1 januari 2014. Utgångspunkten för arbetet ska vara att så mycket som möjligt av vården i hemmet skall överföras, under förutsättning att den nya ansvarsfördelningen sammantaget gynnar patienten/brukaren. Diskussionsfrågor: 1. Förslaget som har presenterats, vad för det med sig: a. För patienterna, hot och möjligheter b. För kommunerna, hot och möjligheter c. För landstinget, hot och möjligheter 2. Diskutera förslaget till tröskelprincip och förslaget att inte ha någon generell åldersgräns: a. Styrkor b. Svagheter 3. Vilka tankar väckte det när ni hörde förslaget om ansvarsfördelning mellan kommun och landsting, där kommunen ges ansvar för baslinjen "hemsjukvård" och landstinget ges ansvar för "specialiserad hemsjukvård? 4. Hur kan vi skapa bra förutsättningar för att genomföra hemsjukvårdsreformen? a. Vad kan vi göra under år 2012? b. Vad kan vi göra under år 2013? 5. Övriga förslag eller synpunkter Skriv, dokumentera, lägg lappar i frågelådorna, skriv på klotterplanket, använd blädderblocken i lokalerna! Eller använd baksidan på det här pappret Vi vill gärna ha dina synpunkter, reflektioner, tankar och frågor! 9