Viltet i trafiken Andreas Seiler Grimsö forskningsstation, SLU Mattias Olsson Karlstads universitet & EnvironPlanning AB J-O Helldin Centrum för Biologisk Mångfald, SLU www.triekol.se www.iene.info
Viltet i trafiken Andreas Seiler Grimsö forskningsstation, SLU Mattias Olsson Karlstads universitet & EnvironPlanning AB J-O Helldin Centrum för Biologisk Mångfald, SLU www.triekol.se www.iene.info
Vandringshinder och dödsfällor 3
Vandringshinder och dödsfällor 4
Barriärpåverkan... förhindrade F djurens försök att korsa en vägbarriär S K överlevande skrämda, avskräckta R trafikdödade S = 1-(1-R)(1-F)(1-K) Barriär effekt: B = 1-S Efter Jaeger &Fahrig 2004
Åtgärdsplanering Vissa (järn-)vägar skall vara absoluta barriärer: inga djur i trafiken... På vissa (järn-)vägar kan vi tillåta djur att passera 6
Trafikdöden - enkätstudie 7 Seiler, Helldin & Seiler. 2004. - Wildlife Biology, 10(3): 225-233
Exempel: Grävling = jaktbar, vanligt förekommande, = socialt, fördröjd fosterutveckling, mobil = utsatt och känslig för biltrafik ~ 30,000 trafikoffer per år ~ 30,000 skjutna per år ~ 250,000 300,000 djur i Sverige ~ relativt stabil, kanske något minskande (se avskjutningsstatistik) 8
Exempel: Grävling Andel ålderklass 0.40 0.35 0.30 0.25 0.20 0.15 0.10 0.05 Åldersfördelning i populationen Åldersfördelning bland trafikoffer 0.00 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Ålder (år) 9 Seiler, Helldin & Eckersten 2003. - Silvestria 295
Exempel: Grävling Effekt på överlevnaden? Överlevnad 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 Överlevnad ~11% högre överlevnad utan väg 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Ålder (år) Med vägar (verkligheten) Utan vägar 10 Seiler, Helldin & Eckersten 2003. - Silvestria 295
2050 Exempel: Grävling När börjar grävlingsstammen tar stryk? 2040 2030 Minskad jakt kompenserar för trafikdöden Årtal 2020 2010 2000 1990 Jaktuttaget adderas till trafikdöden 1980 250 000 300 000 350 000 Grävlingsförekomst i Sverige 11 Seiler, Helldin & Eckersten 2003. - Silvestria 295
Viltolyckor 12!"#$ Olyckor!"#$!+!$$$!!!!!!#$!$$$!!!!! olyckor -./!!('!$$$!!!!!!&!$$$!!!!! Älg - - - - - jakt!(&!$$$!!!!!!*!$$$!!!!!!(%!$$$!!!!!!%!$$$!!!!!!(#!$$$!!!!!!($!$$$!!!!!!)!$$$!!!!!!'!$$$!!!!!!#!$$$!!!!!!'!#$$!!!!!!&!$$$!!!!! *+,-./0!!(!$$$!!!!!!'!$$$!!!!!!%!$$$!!!!! 123.4567879!!&!#$$!!!!!!#!$$$!!!!!!"!!!!!!!!"!!!!!!! (,+$! (,+*! (,'$! (,'*! (,,$! (,,*! #$$$! #$$*!!&!$$$!!!!! #$($!!($!$$$!!!!!!'#!$$$!!!!!!'$!$$$!!!!!!&#!$$$!!!!!!&$!$$$!!!!!!%#!$$$!!!!! Rådjur olyckor,-.!!%!$$$!!!!! - - - - - jakt!(!#$$!!!!!!(!$$$!!!!!!&!$$$!!!!!!%!#$$!!!!!!%$!$$$!!!!!!%!$$$!!!!!!#!$$$!!!!!!!#$$!!!!!!"!!!!!!!!"!!!!!!! %)*$! %)*#! %)+$! %)+#! %))$! %))#! &$$$! &$$#! &$%$!!%!#$$!!!!!!#$$!!!!!!"!!!!!!!!%&'()$ Vildsvin Avskjutning!'!#$$!!!!!!#!$$$!!!!!!'!$$$!!!!!!"!!!!!!! %))$! %))#! &$$$! &$$#! &$%$!!&!#$$!!!!!!%&'())$!(#!$$$!!!!!!($!$$$!!!!!!'#!$$$!!!!!!'$!$$$!!!!!!&#!$$$!!!!!!&$!$$$!!!!!!%#!$$$!!!!!!%$!$$$!!!!!!"#$%&"'%(#)*+(,-!"#$%&"'%.&%+/01'"'2-
Olyckskvoten ökar #%&!#####./012134# '!"#.*-/)-*01$1%23*4%)5%)6*47% #%!!##### #+!##### #*!##### #)!##### #&!##### 567"58.# 967"98.# :67":8.# &$"# &!"# %$"# %!"# $"#!"#$%#&'()#*%+%,-)$% #(####### %,-!# %,-$# %,+!# %,+$# %,,!# %,,$# &!!!# &!!$# &!%!#!"# 13
Viltolycksrisk ~ 7 (?) per 100 km ~ 3 (6) per 100 km 1:500 yrs ~ 8 (?) per 100 km ~ 16 (30) per 100 km 1:100 yrs Järnväg 11 000 km Statliga vägar 137 000 km genomsnittlig körsträcka per år: 17 000 km 14
~ 26 000 Polisrapporterade personskadeolyckor under 1990-talet ~ 11 000 ~ 600 Personskador utan med Dödlig skada ~ 7 000 Svår skada 15 Viltolyckor Lindrig skada Övriga trafikolyckor
Mörkertal VIOL-projektet 1980: Olycka - Polis: bortfall ca 33% Polis - Vägverket: bortfall ca 33% Bortfallet för olyckor med dödlig utgång: < 6% svåra och lätta personskador: ca 25% egendomsskador: ca 60% Vägverket 2006: Schablontal: bortfall ca 50% Ny uppskattning behövs! 64 16
Viltolyckskostnader 2006 6% 25% 25% 62% 17 Ur: Vägverkets samhällsekonomiska kalkylvärden 2008; VV publ. 2008:67 Seiler & Folkeson 2006. COST341-SoA rapport Sweden, VTI rapport R530A
Fördelning av viltolyckor Polisrapporterade viltolyckor enligt Vägverkets databas 1985-1999 = Olyckor är klumpade både i tid och i rum 18 Älg Rådjur 1985-1989 1990-1994 1995-1999
Fördelning av viltolyckor Polisrapporterade viltolyckor enligt Vägverkets databas 1985-1999 = Olyckor är klumpade både i tid och i rum 19
Fördelning av viltstängsel Viltsängsel uppsatt enligt Vägverket (intervjusvar) 2004 = Viltstängsel sitter inte där de flesta olyckor inträffar utan där risken för personskador antas vara högst. 20
Älgolycksmodell 2005 Älgolycksrisk (inom 10 km och år) 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 110 km/h 90 km/h 70 km/h 50 km/h 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Trafikvolym (1000 adt) Stängsel HasXghet 1 2 3 4 5 6 7 8 21 Seiler 2005. - J. Appl. Ecol. 42: 371-382.
22 Älgolycksrisk (inom 10 km och år) 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 HasXghet 0 1 2 3 4 5 Älgtäthet (per 1000 ha) Seiler 2005. - J. Appl. Ecol. 42: 371-382. Älgolycksmodell 2005 50 km/h 70 km/h 90 km/h 110 km/h Stängsel Stängsel 0 1 2 3 4 5
23
ITS och riktade åtgärder 24
Stängseleffektivitet 25
24,9% minskning i älgolyckor i VV region Norr Vägverkets schablon? 26
Mattias rapport... 27
Viltstängslets effektivitet Effektiviteten är oklar! Vildsvin: kanske upp till 70% (jämförelse av vägar med och utan stängsel) Älg: < 80% ; Rådjur: < 50% - och efter studier) Ökande effekt efter några år (när djuren dog bort?) Höjd olycksrisk vid stängselöppningar och slut! Kombinera med faunapassager! Foto: Mattias Olsson 26
Barriärmodell Vägkategori 100 I II! III Modell Älg: % av djur som försöker korsa vägen överlever avskräckt? dödat 0 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 Trafikvolym (ådt) 29
Barriärmodell Modell Grävling (koncept): % av djur som försöker korsa vägen Vägkategori 100? I II III överlever dödat 0 avskräckt 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 Trafikvolym (ådt) 30
31 Barriärmodell
Ekologiskt strategiska Spridningkorridorer och konflikter med infrastruktur - Tyskland (Bundeswildwegeplan) - Schweiz - Österrike - Polen - Nederländerna (Defragmentation program) - Tjeckien - Estland - Bulgarien - Grekland - I Sverige: VV bristanalyser är en början! 32
# # # # ## # Exempel: E4 Norrala-Enånger l Jägarintervjuer l Viltolyckor # # # # ## ## # # # # # 33 # # # #
# # # # ## # Exempel: E4 Norrala-Enånger l Jägarintervjuer l Viltolyckor l Flyginventering # # # # ## #### # # # # 34 # # # #
Sannolikhet för älg- olyckor per km och 10 år 35 = kanske ännu bä_re med simuleringsmodeller
Ingen enskild lösning! l l l l l l l l l Lokal/temporär hastighetsbegränsning? Lokal/temporär vägavstängning? Kombinera stängsel med uthopp? Kombinera stängsel med viltpassager? Automatisk viltvarning? Förarinformation? Landskapsförändringar? Sänk behov av rörelser? Minska djurpopulationer?? 36
Åtgärd 2 - Viltvarning Uppmärksamma bilföraren! Ta bort älgvarningsskyltar! Anpassa viltvarning till tid och plats Adaptiv riskkalkyl som utfärdar varning Information via webkarta, ITS - varning till bilens navigator (GPS)! 37
Åtgärd 3 - Viltslussar 50 38
Åtgärd 3 - Viltslussar 39 Ma`as Olsson
Viltvarningssytem Svenska språket lite fa`gt här. I USA skiljer man på; Animal Warning Systems system där djuren varnas för fordon Animal DetecXon Systems system där trafiken varnas för djuren ViltdetekXonssystem? Viltvarningssytem? System för detektering och varning av vilt? System för viltdetekxon? 40
Test av viltslussar Vägverket driver e_ projekt där man avser a_ testa tekniken och däreger börja använda systemen i viltslussar eller i stället för viltstängsel. Några områden är idag aktuella Viltsluss E22, Kalmar Viltsluss Tvärleden ParXlle- Landve_er Nu skrivs kravspecifikaxoner för dessa platser. Tillverkare av systemen är idenxfierade Två i Sverige; Lighthouse (Villyren) Pik AB (Rosviksbodarna) Danmark Anico - Animal Control Även Xllverkare i USA, Tyskland, etc.? 41
42 Åtgärd 4 - vägpassager
43 Vägportar
Rekommenderade gränsvärden för viltanpassningar Minimum dimensions for effective road underpasses derived from the multiple regressions. The models include additional predictor variables: TRAFFIC (=12 adt), FOREST_DIST (=15m) and in hares: DECIDUOUS (=15%). Seiler, A., & Olsson, M. 2009. Are non-wildlife underpasses effective passages for wildlife? - In: Proceedings of ICOET 2009 44
Åtgärd 5 - ekodukter Ekodukt E6, Sarpsborg Norge 45
Bristanalys (exempel: E4) Trafiksäkerhetsmål Permeabilitetsmål Befintliga åtgärder Åtgärdsbrister, -behov Prioritering Samråd Åtgärdsplan Uppföljning 46
47 Vägbarriärer
48
49 samråd mellan ekologer, vägingenjörer, markägare, eftersöksjägare, med flera...?
Strategiska gröna korridorer lokalisera/placera åtgärder säkerställa framtida effektivitet av åtgärder underlätta tidigt i planering? främja landskapets konnektivitet 50
Kartlägga strategiska konfliktpunkter Ecological corridors and conflicts with infrastructure: - Germany (Bundeswildwegeplan) - Switzerland - Austria - Poland - Netherlands (Defragmentation program) - Czech republic - Estonia - 51
52 www.iene.info
53 www.iene.se
48 IENE konferensen
55 www.iene.info