2.300 nya exportföretag i Skåne Juni, 2003 Eurons effekter på småföretagens export i Skåne
1 Sammanfattning Från att tidigare ha varit omstritt, börjar det nu bli ett etablerat faktum att Sveriges export och import skulle påverkas positivt av ett införande av den gemensamma valutan euron. Såväl aktuell statistik som färsk forskning stödjer denna tes. Till och med Nejsidans företrädare erkänner ibland att euron är bra för exporten. Den exportökning som euron ger kommer troligen att till stor del kanaliseras via småföretagssektorn. De små företagen är de som ser risken och krånglet med skilda valutor som ett stort hinder för sin verksamhet. Krånglet och risktagandet gör att många i nuläget avstår från utrikeshandel. Enligt beräkningar som har genomförts i en simuleringsmodell kan man räkna fram effekterna på exportökningen i småföretagssektorn i Skåne. Resultaten visar att exportökningen på grund av euron motsvarar exporten från 2.300 exporterande småföretag. Jämfört med Sverige generellt finns i Skåne en större potential för ökad export inom handelssektorn.
2 Eurons påverkan på exporten Att ett svenskt införande av den gemensamma valutan euro leder till ökad handel börjar bli ett etablerat faktum i debatten. Till och med Nej-sidans företrädare erkänner numera att Sveriges utrikeshandel kan påverkas positivt om vi röstar ja till euron i höstens folkomröstning. Enligt Dagens Nyheter har Sören Wibe sagt att handeln kan öka med euron. 1 Det finns vid det här laget ett stort antal studier som har kommit fram till att en gemensam valuta leder till ökad handel. 2 Ser man på statistiken kan man se att euroländernas handel har ökat snabbare än utanförländernas handel sedan euron infördes för fyra och ett halvt år sedan. 3 Forskarrapporter har belagt att denna ökade handel beror på euron och inte några andra faktorer. 4 Det finns anledning att tro att den ökade handel som euron ger till stor del kommer att kanaliseras via småföretagssektorn. Det är i småföretagen som den stora exportpotentialen finns. Det finns redan många småföretag som exporterar, men också många som avstår på grund av att det är ett för stort risktagande. Att ge sig ut på exportmarknaden kan vara ett vågspel för ett litet företag. Först måste man komma över det hinder som språk, affärskultur, geografiskt avstånd mm innebär. Därefter har man problemet med valutan. Även om den svänger med betydligt mindre än 20 procent åt fel håll så kan en beräknad vinst bytas i förlust. Ofta sägs att det där med skilda valutor inte borde vara något problem i dagens moderna värld. Men så enkelt är det inte för en småföretagare. Det kan vara en lång process att föra en exportaffär i hamn. Det kan till exempel gå till så här: Inledande kontakter leder fram till en offertförfrågan från det utländska företaget. Det svenska företaget åker hem och gör beräkningar på vad det skulle kosta och lägger på en lämplig marginal. Med offerten i handen gör det utländska företaget sina kalkyler och stämmer av offerten mot andra leverantörer. Om det svenska företaget till slut får ordern skall den tillverkas och levereras. Kunden får en faktura med ett betalningsdatum, som ligger minst 30 dagar efter leveransen (utomlands gäller längre faktureringstider än i Sverige). Under hela denna period finns risk för att kronan svänger i värde. Ett exporterande småföretag har i de allra flesta fall sina kostnader i kronor och sina exportintäkter i euro. En svängning åt fel håll vid fel tidpunkt kan därför lätt radera ut vinsten. För ett stort företag finns metoder att hantera detta, genom sin starka position gentemot bankerna kan man få förmånliga avtal för valutasäkring och genom egna valutaavdelningar kan man sitta och analysera kronans utveckling för att göra spekulationsvinster. Men för ett litet företag blir det ofta för riskabelt och det gör att många i dagsläget avstår från utrikeshandel. 1 Dagens Nyheter 2003-06-19 2 Jenny Nordgren, En gemensam valutas effekt på utrikeshandeln,, april 2003 3 Stefan Fölster och Fabian Wallen, Euron har ökat exporten,, februari 2003 4 Karolina Ekholm, EMU och handel, i Därför euron, Ekerlids förlag, 2003
3 Med en gemensam valuta blir det inte bara enklare att exportera för de företag som redan gör det. Det skapas dessutom möjligheter för företag som ännu inte tagit steget att internationalisera sin försäljning att göra det.
4 Småföretagens exportpotential har i en studie försökt beräkna effekten av den ökade handeln på småföretagen. 5 Utgångspunkten är ett resonemang om tröskelvärden. Återhållande för småföretagens export är problemet att hantera risker. Om euron införs försvinner valutarisken helt för all handel med euroområdet och då kan man förvänta sig att trösklarna för att bedriva export sänks. Företag som tidigare har stått på gränsen att börja med export kan få en anledning att göra det och företag som redan bedriver export kan bli mer offensiva och öka sin internationella exponering. De tröskelvärden som analysen använder är soliditet och omsättning per anställd. Resonemanget bygger på att det krävs en viss soliditet och en viss omsättning för att det ska gå att genomföra exportsatsningar. Men när valutarisken faller bort så kan dessa krav bli något mindre. För att ligga på den försiktiga sidan så har analysen först rensat bort företag inom branscher där export är mindre vanligt och beräkningarna har sedan genomförts på en begränsad del av företagspopulationen. De branscher som ingår i analysen är: handelsföretag, tjänsteföretag och tillverkande företag. De handelsföretag som ingår är parti- och agenturhandelsföretag, dvs sådana handelsföretag som inte vänder sig till slutkonsument och som därför i större utsträckning kan tänkas ägna sig åt export. I tjänsteföretagen ingår mer avancerade typer av tjänster, som konsulter, IT-företag etc, men inte de klassiska inhemska servicenäringarna. Utgångspunkten för företagsberäkningarna har varit en databas från UC Select, där i princip alla aktiva företag är registrerade. Efter de begränsningar som har gjorts så har de analyserade företagen begränsats till 53.000, se tabell 1. De företag som har analyserats har mellan 1 och 99 anställda. Exporten kan givetvis även komma att öka i de småföretag som har rensats bort ur analysen. Beräkningarna nedan kan därför ses som en skattning i underkant. Men å andra sidan finns alltid en stor osäkerhet i sådana här beräkningar och då är det bättre att räkna för lågt än för högt. Tabell 1 Fristående företag och koncerner i aktiebolagsform med 1-99 anställda, som är registrerade för arbetsgivaravgifter fördelade på tre branscher. Bransch Fristående Koncerner Summa Tillverkning 15219 1082 16301 Viss handel 14863 1308 16171 Vissa tjänstebranscher 19348 1530 20878 Summa 49430 3920 53350 Källa: UC Select 2003:1, för urval se Wikner (2003). Beräkningarna av antalet nya exportföretag grundar sig på en simulering. Det är självklart mycket svårt att slå fast exakt hur många företag som påverkas av en exportökning. Men det är ändå av intresse att få en bild av hur en exportförändring kan tänkas slå igenom på olika företagstyper, hur olika branscher påverkas och om det finns några regionala mönster. 5 Den fullständiga studien redovisas i en rapport av Göran Wikner, Eurons effekter på småföretagens export,, juni 2003
5 Resultaten för Sverige och hur beräkningarna har gjorts redovisas i detalj i Wikner (2003). Sammanfattningsvis kan man säga att resultatet för Sverige som helhet visar att euron kan leda till en exportökning i småföretagssektorn som motsvarar exporten från 20.000 små exportföretag. Den största potentialen generellt sett finns inom tjänstesektorn, se tabell 2. Tabell 2 Exportökning av euron inom olika branscher Antal företag Fördelning Tillverkning 3500 (18 %) Handel 6000 (30 %) Tjänster 10500 (52 %) Summa 20000 (100 %) Källa: Wikner (2003) Anm: Jämförelsen är gjord med hur mycket ett genomsnittligt exportföretag exporterar i dagsläget. Den sektor som har störst potential för ökad export är tjänstesektorn. Under senare år har tjänsteexporten vuxit snabbare än varuexporten och bedömningen är att den utvecklingen kommer att fortsätta. 6 I en TEMO-undersökning uppgav fyra av tio tjänsteexportföretag med fler än tio anställda att enklare valutahantering/euro är en faktor som kan öka tjänsteexporten i framtiden. 7 Beräkningarna är gjorda på vilka effekter som kan tänkas ske på nuvarande företagsbestånd. Hänsyn har inte tagits till dynamiska effekter i form av ökat småföretagande. Man kan mycket väl tänka sig att när utrikeshandeln underlättas, investeringsklimatet förbättras och räntenivån sjunker så blir det mer attraktivt att starta nya småföretag. Men för att ligga på den säkra sidan ingår inte sådana dynamiska effekter i modellen. 6 Se till exempel Olof Erixon, Svensk internationell tjänstehandel nuläge och möjligheter, Svenskt Näringsliv (2002) och Trade in services and foreign direct investment in six countries, (2002). 7 Se Joakim Bogdanoff, Internationaliseringen av svenskt tjänsteföretagande, (2002).
6 Effekter på Skåne Skåne är en region som redan i dagsläget har en väl utbyggd exportsektor. Närheten till kontinenten och Öresundsregionen bidrar till en intressant utveckling. Med euron skapas en ytterligare fördel som förbättrar möjligheterna till export. Inte minst gäller detta inom småföretagssektorn. Enligt de beräkningar som har genomförts i s studie så skulle Skåne få en exportökning inom småföretagssektorn som motsvarar exporten från 2300 småföretag, se tabell 3. Detta kan jämföras med de 26700 småföretag som redan finns i Skåne. 8 2300 nya exportföretag betyder således att 9 procent av de befintliga småföretagen får möjlighet att börja exportera. Därmed kan de expandera och jobb, tillväxt och välfärd skapas. Tabell 3 Exportökning av euron inom olika branscher i Skåne Antal företag Fördelning Tillverkning 420 (18 %) Handel 890 (39 %) Tjänster 970 (43 %) Summa 2280 (100 %) Källa: Wikner (2003) Anm: Jämförelsen är gjord med hur mycket ett genomsnittligt exportföretag exporterar i dagsläget. Ökningen av exporten kommer att ske genom två kanaler, dels kommer företag som redan exporterar att exportera mer, dels kommer företag som inte exporterar att börja exportera. Det går inte att på förhand säga hur fördelningen blir mellan dessa två alternativ, men det är ändå relevant att beskriva det som att vi får 2.300 nya exportföretag. Siffrorna för Skåne har räknats fram i simuleringsmodellen med hänsyn till den företagsstruktur som finns i Skåne. Hänsyn har också tagits till de skånska företagens soliditet och omsättning. Det är alltså inte en ren nedbrytning av den nationella siffran. Exempelvis kan man utläsa att de skånska småföretagen har något högre potential inom handelssektorn än genomsnittet för Sverige. Med handelssektor menas i den här rapporten handels- och agentursföretag. Enligt modellen kommer exportökningen i Skåne inom tillverkande småföretag att motsvara exporten från drygt 400 småföretag. Ökningen inom handelssektorn motsvarar exporten från närmare 900 småföretag och ökningen inom tjänstesektorn motsvarar exporten från nästan tusen småföretag. 8 Källa: UC Select 2003:1