KRITISKA ASPEKTER

Relevanta dokument
På Nya Elementar, en grundskola i Stockholm, har vi matematiklärare

Att undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000

Learning study ett utvecklingsprojekt

När en Learning study planeras väljs ett område som upplevs som problematiskt

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

Learning study elevers lärande i fokus

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

Algebra utan symboler Learning study

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

hämtad från ls.idpp.gu.se

Att sätta lärares och elevers lärande i fokus

Åk 8, Fenestra Centrum, Göteborg

Orientering Hitta lätt, så blir det rätt!

ATT UNDERVISA MULTIPLIKATION OCH DIVISION MED 10, 100 OCH 1000

Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde

Definiera delen och det hela vid beräkningar i jämförande situationer. Svaret ska anges i procent.

Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009

Learning Study som skolutvecklingsmodell

Syftet med vår studie

Learning Study. Skollagen. Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund?

hämtad från ls.idpp.gu.se

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Provlektion till Uppdrag: Matte 9

Anna Vikström Luleå tekniska universitet. I variationsteorins kölvatten

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor år år år. > 60 år år.

i n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d

Det handlar om kärlek

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år

Studiebesök i! religionskunskapsundervisningen.

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Learning study och Variationsteori i praktiken

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

En Learning Study om area

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Vad är det som gör skillnad?

Vi är alla källor. En digital lektion från Sida 1 av 6

Koda ett mattetest 4 av 5. Lektionen handlar om att utveckla mattetest så det fungerar för alla multiplikationstabeller. Koda ett mattetest 4 av 5

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Efterspelet av learning study

Koda ett mattetest (lektion 4 av 5)

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Introduktion till Ämnesdidaktiskt Kollegium

Trygg och säker på nätet. Lektionen handlar om att känna sig trygg och säker i olika situationer i vardagen. Trygg och säker på nätet

Learning Study. År 1 VT 2015

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Känsliga uppgifter och integritet

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Learning study. en guide. Johan Häggström, Maria Bergqvist, Henrik Hansson, Angelika Kullberg, Joakim Magnusson

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Ämnesdidaktiskt kollegium. Arbetslag 4-6. Vad vill vi att eleverna ska utveckla? Bosgårdsskolan - Tvååker

Uppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisning

Vad är en källa? Lektionen handlar om betydelsen av att ha ett källkritiskt förhållningssätt. Vad är en källa?

Programmera en mänsklig robot. Lektionen handlar om att skapa och följa instruktioner. Programmera en mänsklig robot

En Learning Study i ämnet svenska

Den räta linjens ekvation

Rätten att få vara privat på nätet

Känsliga uppgifter och integritet

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07

Värdera din digitala integritet

FORD ST _ST_Range_V2_ MY.indd FC1-FC3 27/06/ :24:01

Den räta linjens ekvation

Vad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur?

Myndigheter och sociala medier. 17 november 2017

Stöd för genomförandet

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015

Medierätt HT 18. Antal svar: 9

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten

Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg

Att förfina elevens lärande - en utveckling av undervisningen och en kvalitetsförbättring av skolan. - Ett skolledarperspektiv på Learning Study

En introduktion till källtillit. Lektionen är en introduktion till källtillit; vilka källor litar vi på och varför? En introduktion till källtillit

Ekosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR

Trygg och säker på nätet

Övergripande planering

Värdera källor - Är fågeln farlig?

Hur mycket är klockan?

hämtad från ls.idpp.gu.se

Hur kan den tysta lärarkunskapen utnyttjas för bättre undervisning om styckeindelning i engelska?

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 4

Vardagssituationer och algebraiska formler

Reflektera kring hur språket förändras av digitaliseringen

Vad är det som gör skillnad? vad undervisningen måste göra synligt och vad eleverna måste lära sig för att förstå begreppet materia

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa. Kupolstudien.se ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9. kupolstudien.se

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren

Programmera en mänsklig robot

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan

Lärarhandledning: Emojier, ett nytt världsspråk? Författad av Jenny Karlsson

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 9: Religionsfrihet

Får man säga vad man vill på nätet?

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Elevenkät Viljan Friskola Vt. 2014

Transkript:

KRITISKA ASPEKTER FERENCE MARTON GÖTEBORGS UNIVERSITET PERNILLA MÅRTENSSON HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION JÖNKÖPING KRITISKA ASPEKTER FRÅN VAD VAD I RELATION TILL ELEVERNAS FÖRSTÅELSE OCH LÄRANDE Att förstå olika representationer av riktningskoefficient och skärningspunkt i räta linjens ekvation - Att kunna matcha uttryck och linje y=kx+m VAD ÄR KRITISKT? Urskilja att ett ökat värde på riktningskoefficienten k leder till en ökad lutning av linjen Urskilja x som en beteckning för en variabel Urskilja att m är skärningspunkten Urskilja axlarnas gradering y=kx+m Antaganden om kritiska aspekter från erfarenheter, ämnesdidaktisk litteratur och ämnets karaktär och uppbyggnad. 1

Uppfattningen ansågs vara intressant men påverkade vare sig antaganden om det kritiska eller undervisningen.? fel Planera undervisning med variationsteorin som utgångspunkt 2

16-09- 20 Förstod eleven/ eleverna? LEKTIONSANALYS 2:A ORDNINGENS PERSPEKTIV Lutning är för-givet-tagen Varför förstår inte eleven? Hur förstår eleven? Vad är urskilt/ännu inte urskilt? Öppna upp en dimension av variation genom att införa ett nytt värde Skillnad, distinktion, särskilja ELEVERNAS LÄRANDE DÅ? förtest L 1 eftertest L 1 förtest L 2 eftertest L 2 11 % 78 % 20 % 100 % 33 % 22 % 20 % 90 % 22 % 22 % 10 % 90 % Vad möjliggjorde elevernas lärande? 3

antaganden Urskilja att ett ökat värde på riktningskoefficienten leder till en ökad lutning av linjen ämnesinnehåll elevernas erfarande Särskilja x-axeln och y-axeln som referenspunkt för linjens lutning. undervisningsaspekter EXEMPEL PÅ KRITISKA ASPEKTER SOM SÄRSKILJA, RELATERAT LÄRANDEOBJEKTET: ATT KUNNA TILLÄMPA YTTRANDEFRIHETSGRUNDLAGEN I SAMHÄLLELIGA SITUATIONER DÄR YTTRANDEFRIHETEN HAR EN FUNKTION Henrik YTTRANDEFRIHETSGRUNDLAGEN Lagen skyddar alla svenska medborgares rätt att fritt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Det får uttryckas i ljud, bild eller text i offentliga sammanhang, t.ex. i radio och TV. Man har också rätt att fritt ta emot och söka information om vilket ämne som helst. Lagen säger även att man har rätt att uttrycka sig konstnärligt. Ett brott mot denna lag är om någon hindras att uttrycka sina tankar, åsikter och känslor 4

DEFINITION AV KRITISKA ASPEKTER INNAN LEKTIONEN Urskilja Yttrandefrihetslagen som en rättighetslag (de lagar eleverna kommit i kontakt med var lagar som begränsade) Urskilja vad som menas med offentlig arena (eleverna hade svårt att förstå vad som menades med offentlighet och blandade ihop det med vad som var privat) Urskilja att yttranden kan komma fram i olika former (eleverna hade urskilt yttranden i formen tal, men inte som text och bild) Urskilja riktningen yttranden kan ha för individen (eleverna hade urskilt att yttranden kunde komma från dem själva men inte att de också hade rätt att ta emot yttranden från andra) SITUATIONEN DÄR YTTRANDEFRIHETSGRUNDLAGEN PRÖVADES UTIFRÅN DE KRITISKA ASPEKTERNA Ulf kommer från en kristen familj, men han tror på Allah och är därmed muslim. Han har blivit inbjuden till Aktuellt och ska prata om varför han bytt religion. Innan programmet spelas in blir han via telefonsamtal hotad av en biskop från svenska kyrkan, som förbjuder honom att prata om detta. På lektionen fick eleverna nedanstående uppgift: UNDERVISNINGSMOMENTET OM DEN KRITISKA ASPEKTEN: URSKILJA VAD SOM MENAS MED OFFENTLIG ARENA Ulf kommer från en kristen familj, men han tror på Allah och är därmed muslim. Han har blivit inbjuden till Aktuellt och ska prata om varför han bytt religion. Vi härledde uppgiften till situationen vi alltid utgick från i lektionen och highlightade Aktuellt.. Eleverna fick sedan arbeta med frågan: vilka av nedanstående fall är offentligt respektive privat sammanhang? Motivera ert svar. Ulf pratar om detta på en fest hemma hos en kompis Ulf pratar om detta vid sitt köksbord med sin familj Ulf pratar om detta i en intervju av Sveriges Radio Ulf pratar om detta vid en demonstration för muslimska rättigheter, på stadens torg En gemensam diskussion fördes kring motiveringarna och eleverna uttryckte själva en variation av vad offentligt kunde vara när fler än en person kan ta del av ett uttryck när många personer kan ta del av ett uttryck när vem som helst kan ta del av ett uttryck När motiveringarna jämfördes kom eleverna och jag som lärare fram till att motiveringen när vem som helst kan ta del av ett uttryck var den bästa definitionen av vad som var offentligt och olika andra situationer som eleverna fick diskutera (offentligt eller privat) kunde avgöras efter det. 5

UPPGIFT I EFTERTESTET RELATERAT DEN KRITISKA ASPEKTEN: URSKILJA VAD SOM MENAS MED OFFENTLIG ARENA Var skyddar yttrandefrihetsgrundlagen att information sprids? Motivera ditt svar I/på JA NEJ VET EJ A. Hemmet B. Ett café med en kompis. C. När du åker i en bil tillsammans med någon. D. Offentlig plats E. Radiosändning F. Tv-sändning RESULTAT FÖR- OCH EFTERTEST Förtest Eftertest Offentlig/Privat 3/30 18/30 10 av de 12 elever som ej löst uppgiften uppfattade det som att: När man sitter på ett Cafe och pratar med en kompis är det ett offentligt sammanhang, för vem som helst kan gå förbi och ta del av det PRECISERING AV DEN KRITISKA ASPEKTEN: URSKILJA VAD SOM MENAS MED OFFENTLIG ARENA I analysen konstaterade vi att eleverna inte bara behövde särskilja offentlig och privat arena, de behövde i relation till det även särskilja offentliga samtal och privata samtal. Detta ledde oss till att specificera den kritiska aspekten som: Särskilja offentlig arena från privat arena och offentligt samtal från privat samtal 6

PRECISERING AV ALLA FUNNA KRITISKA ASPEKTER, EFTER LEKTIONEN Särskilja Yttrandefrihetslagen som en rättighetslag och brott mot lagen från andra lagar som bestämmer vad man inte får göra och brott mot dessa lagar Särskilja offentlig arena från privat arena (och offentligt samtal från privat samtal) Urskilja tre former av yttrande (tal, text, bild) Urskilja riktningar yttranden kan ha för individen. Yttranden från individ och yttranden till individ TACK! 7