Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande.

212-2-15 M211/382/R Miljödepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för miljö B-149 BRYSSEL Belgien Svar på Europeiska kommissionens skrivelse angående tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 28/5/EG av den 21 maj 28 om luftkvalitet och renare luft i Europa (KOM:s ref. 284/11/ENVI) Europeiska kommissionen har i en skrivelse, som inkom till Regeringskansliet den 8 december 211, gjort gällande att Sverige såvitt avser PM 1 underlåter att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 13 och 23 i Europaparlamentets och rådets direktiv 28/5/EG av den 21 maj 28 om luftkvalitet och renare luft i Europa (luftkvalitetsdirektivet) och att överträdelsen har en fortlöpande karaktär. Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande. Inledande synpunkter Europeiska unionens domstol fastställde den 1 maj 211 att Sverige hade underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 5.1 i rådets direktiv 1999/3/EG av den 22 april 1999 om gränsvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider, partiklar och bly i luften genom att ha överskridit gränsvärdena för PM 1 i luften under åren 25, 26 och 27 i zonerna SW 2 och SW 4 samt under åren 25 och 26 i zon SW 5 (dom i mål C-479/1). De faktiska omständigheterna hade medgetts av Sverige. Kommissionen gör nu gällande att Sverige fortsätter att underlåta att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 13 och 23 i luftkvalitetsdirektivet och att överträdelsen har en fortlöpande karaktär. Kommissionen anför att Sverige har överskridit de dagliga gränsvärdena för PM 1 i luften under 28 i zonerna SW 2, SW 3 och SW 4, under 29 i zonerna SW 2 och SW 4 samt under 21 i zonerna SW 2 och SW 4. Kommissionen för vidare att Sverige underlåtit att kommunicera någon fastställd luftkvalitetsplan för de zoner och tätbebyggelser som överskrider gränsvärdena, i syfte att uppnå gränsvärdet för PM 1. Postadress Telefonväxel E-post: registrator@environment.ministry.se 13 33 Stockholm 8-45 1 Besöksadress Telefax Telex Tegelbacken 2 8-24 16 29 154 99 MINEN S

Sverige har rapporterat de aktuella överskridandena till kommissionen och regeringen kan således bekräfta att kommissionens beskrivning av dessa överskridanden är riktig. Regeringen önskar även understryka att återkommande överskridanden endast omfattar det dagliga gränsvärdet och inte det årliga gränsvärdet. Överskridanden har dessutom endast skett i gatunivå, inte i urban bakgrund. Vad gäller kommissionens påstående att Sverige inte kommunicerat någon luftkvalitetsplan, så är detta inte korrekt. I Sverige fastställda luftkvalitetsplaner har rapporterats till kommissionen i enlighet med artikel 23 i luftkvalitetsdirektivet. Den svenska regeringen ser mycket allvarligt på det faktum att gränsvärdena för PM 1 i luften har överskridits i vissa delar av landet. De områden som problemen gäller är begränsade till ett fåtal hårt trafikerade vägar i några större tätorter. Slitage från dubbdäck är generellt den dominerande källan till de förhöjda partikelhalterna längs dessa tätortsvägar. Halterna blir som högst under våren då vägdammet virvlar upp från torra vägbanor. Det lokala bidraget är påfallande stort, men det finns också en hög bakgrundshalt som gör det svårare att klara gränsvärdet. Det finns en stark politisk vilja, såväl på nationell som på lokal nivå, att nå gränsvärdena för PM 1 i hela landet. Regeringen, berörda myndigheter och kommuner har också vidtagit kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med problematiken. Dessa åtgärder kommer att beskrivas nedan. Inledningsvis finns det dock anledning att redogöra för de överträdelser som skett i Sverige under åren 25 21. En sådan redogörelse visar tydligt att överskridandena har minskat, sett såväl till antalet platser där överskridanden skett som till graden av överskridanden. 2 Överskridanden sedan 25 Zon SW2 Tätorten Norrköping I Norrköping mäts halter av PM 1 i luften vid tre mätstationer på gatunivå. Vid två av dessa har under perioden 25 21 dygnsmedelvärdet 5 g/m³ överskridits vid mer än 35 dygn per år. Vid mätstationen på Kungsgatan överskreds gränsvärdet avseende dygnsmedelvärde dels 28 med +24 dygn, dels 29 med +18 dygn, dels 21 med +19 dygn. Vid mätstationen på Östra Promenaden överskreds gränsvärdet avseende dygnsmedelvärde dels 25 med +18 dygn, dels 26 med +18 dygn, medan gränsvärdet innehölls 27 21. smedelvärdet 4 g/m³ har innehållits under samtliga mätår vid samtliga mätstationer. Sammantaget visar mätningarna på en tydligt fallande trend avseende halter av PM 1 i luften i Norrköping, se figur 1 och 2.

µg/m³ / Antal dygn µg/m³ / Antal dygn 3 Norrköping Kungsgatan (SW 2) 7 6 5 4 3 2 1 59 53 54 32,5 31,3 32,5 25 26 27 28 29 21 smedelvärde > 5 µg/m³ (antal Figur 1. Uppmätt årsmedelvärde ( g/m³) samt antal dygn med dygnsmedelvärde på Kungsgatan i tätorten Norrköping i zon SW 2. Anm. En stor del av överskridandena avseende dygnsmedelvärde inträffade under perioden 9 september till 4 november när gatan byggdes om. Byggtiden borträknad beräknas gränsvärdet ha innehållits. Norrköping Östra promenaden (SW 2) 6 5 4 3 2 1 53 53 31,2 29,8 23,3 23,9 19,9 16 18,5 15 16 25 26 27 28 29 21 smedelvärde > 5 µg/m³ (antal Figur 2. Uppmätt årsmedelvärde ( g/m³) samt antal dygn med dygnsmedelvärde på Östra promenaden i tätorten Norrköping i zon SW 2. Tätorten Södertälje I Södertälje mäts halter av PM 1 i luften vid en mätstation på gatunivå. Vid denna har under perioden 25 21 dygnsmedelvärdet 5 g/m³ överskridits vid mer än 35 dygn per år. Vid mätstationen på Turingegatan överskreds gränsvärdet avseende dygnsmedelvärde dels 27 med +7 dygn, dels 28 med +21 dygn, dels 29 med +8 dygn, medan gränsvärdet innehölls 21. smedelvärdet 4 g/m³ har innehållits under samtliga mätår vid mätstationen. Sammantaget visar mätningarna på en tydligt fallande trend avseende halter av PM 1 i luften i Södertälje, se figur 3.

µg/m³ / Antal dygn µg/m³ / Antal dygn 4 Södertälje Turingegatan (SW 2) 6 5 4 3 2 1 56 42 43 3,8 33,1 31 27,4 22,6 25 26 27 28 29 21 smedelvärde > 5 µg/m³ (antal Figur 3. Uppmätt årsmedelvärde ( g/m³) samt antal dygn med dygnsmedelvärde på Turingegatan i tätorten Södertälje i zon SW 2. Tätorten Uppsala I Uppsala mäts halter av PM 1 i luften vid en mätstation på gatunivå. Vid denna har under perioden 25 21 dygnsmedelvärdet 5 g/m³ överskridits vid mer än 35 dygn per år. Vid mätstationen på Kungsgatan överskreds gränsvärdet avseende dygnsmedelvärde dels 25 med +4 dygn, dels 26 med +11 dygn, dels 28 med +18 dygn, dels 29 med +8 dygn, medan gränsvärdet innehölls 21. smedelvärdet 4 g/m³ har innehållits under samtliga mätår vid mätstationen. Sammantaget visar mätningarna på en tydligt fallande trend avseende halter av PM 1 i luften i Uppsala, se figur 4. Uppsala Kungsgatan (SW 2) 6 5 4 3 2 1 53 46 43 39 25,7 29,9 31,3 27,8 29 24, 23,8 13 25 26 27 28 29 21 smedelvärde > 5 µg/m³ (antal Figur 4. Uppmätt årsmedelvärde ( g/m³) samt antal dygn med dygnsmedelvärde på Kungsgatan i tätorten Uppsala i zon SW 2. Anm. På grund av gatuarbete och flytt av mätutrustning gjordes år 27 ett längre uppehåll i mätningarna. Zon SW3 Tätorten Jönköping I Jönköping mäts halter av PM 1 i luften vid en mätstation på gatunivå. Vid denna har under perioden 25 21 dygnsmedelvärdet 5 g/m³ överskridits vid mer än 35 dygn per år. Vid mätstationen på Barnarps-

µg/m³ / Antal dygn gatan överskreds gränsvärdet avseende dygnsmedelvärde 28 med +1 dygn, medan gränsvärdet innehölls 27, 29 och 21. smedelvärdet 4 g/m³ har innehållits under samtliga mätår vid mätstationen. Sammantaget visar mätningarna på en tydligt fallande trend avseende halter av PM 1 i luften i Jönköping, se figur 5. 5 Jönköping Barnarpsgatan (SW 3) 4 35 3 25 2 15 1 5 35 36 29 25,6 24,1 2,7 22 17,6 14 25 26 27 28 29 21 smedelvärde > 5 µg/m³ (antal Figur 5. Uppmätt årsmedelvärde ( g/m³) samt antal dygn med dygnsmedelvärde på Barnarpsgatan i tätorten Jönköping i zon SW 3. Zon SW 4 Tätorten Stockholm I Stockholm mäts halter av PM 1 i luften vid fem mätstationer på gatunivå. Vid fyra av dessa har under perioden 25 21 dygnsmedelvärdet 5 g/m³ överskridits vid mer än 35 dygn per år. Vid mätstationen på Hornsgatan överskreds gränsvärdet avseende dygnsmedelvärde dels 25 med +45 dygn, dels 26 med +29 dygn, dels 27 med +39 dygn, dels 28 med +42 dygn, dels 29 med +3 dygn, dels 21 med +11 dygn. Vid mätstationen på Norrlandsgatan överskreds gränsvärdet avseende dygnsmedelvärde dels 25 med +32 dygn, dels 26 med +41 dygn, dels 27 med +21 dygn, dels 28 med +15 dygn, medan gränsvärdet innehölls 29 och 21. Vid mätstationen på Sveavägen överskreds gränsvärdet avseende dygnsmedelvärde dels 25 med +21 dygn, dels 26 med +36 dygn, dels 27 med +9 dygn, dels 28 med +23 dygn, medan gränsvärdet innehölls 29 och 21. Vid mätstationen på Lilla Essingen överskreds gränsvärdet avseende dygnsmedelvärde dels 25 med +24 dygn, dels 26 med +38 dygn, dels 27 med +1 dygn, dels 28 med +3 dygn, dels 29 med +19 dygn, dels 21 med +3 dygn. smedelvärdet 4 g/m³ överskreds vid mätstationen på Hornsgatan under 25 och 27 men innehölls övriga år vid mätstationen samt under samtliga mätår vid övriga mätstationer. Sammantaget visar mätningarna på en tydligt fallande trend avseende halter av PM 1 i luften i Stockholm, se figur 6 9.

µg/m³ / Antal dygn µg/m³ / Antal dygn µg/m³ / Antal dygn 6 Stockholm Hornsgatan (SW 4) 1 8 6 4 2 8 74 77 64 65 42,5 37,7 41,7 46 36,9 37,2 29,9 25 26 27 28 29 21 smedelvärde > 5 µg/m³ (antal Figur 6. Uppmätt årsmedelvärde ( g/m³) samt antal dygn med dygnsmedelvärde på Hornsgatan i tätorten Stockholm i zon SW 4. Stockholm Norrlandsgatan (SW 4) 8 7 6 5 4 3 2 1 76 67 56 5 34,5 37,6 35,2 29,2 29 24,3 21,7 25 25 26 27 28 29 21 smedelvärde > 5 µg/m³ (antal Figur 7. Uppmätt årsmedelvärde ( g/m³) samt antal dygn med dygnsmedelvärde på Norrlandsgatan i tätorten Stockholm i zon SW 4. Stockholm Sveavägen (SW 4) 8 7 6 5 4 3 2 1 71 56 58 44 33,2 32,9 31,3 3,9 33 25,9 29 22,6 25 26 27 28 29 21 smedelvärde > 5 µg/m³ (antal Figur 8. Uppmätt årsmedelvärde ( g/m³) samt antal dygn med dygnsmedelvärde på Sveavägen i tätorten Stockholm i zon SW 4.

µg/m³ / Antal dygn µg/m³ / Antal dygn 7 Stockholm Lilla Essingen (SW 4) 8 7 6 5 4 3 2 1 73 65 59 54 34 36,8 36 38 29,7 33,2 3,5 26,2 25 26 27 28 29 21 smedelvärde > 5 µg/m³ (antal Figur 9. Uppmätt årsmedelvärde ( g/m³) samt antal dygn med dygnsmedelvärde på Lilla Essingen i tätorten Stockholm i zon SW 4. Zon SW5 Tätorten Göteborg I Göteborg mäts halter av PM 1 i luften vid två mätstationer på gatunivå. Vid en av dessa har under perioden 25 21 dygnsmedelvärdet 5 g/m³ överskridits vid mer än 35 dygn per år. Vid mätstationen vid Gårda överskreds gränsvärdet avseende dygnsmedelvärde dels 25 med +22 dygn, dels 26 med +8 dygn, medan gränsvärdet innehölls 27 21. smedelvärdet 4 g/m³ har innehållits under samtliga mätår vid samtliga mätstationer. Sammantaget visar mätningarna på en tydligt fallande trend avseende halter av PM 1 i luften i Göteborg, se figur 1. Göteborg Gårda (SW 5) 5 4 3 2 1 47 43 35 29,6 31,2 28,4 27, 23,7 19 15 19, 1 25 26 27 28 29 21 smedelvärde > 5 µg/m³ (antal Figur 1. Uppmätt årsmedelvärde ( g/m³) samt antal dygn med dygnsmedelvärde i Gårda i tätorten Göteborg i zon SW 5. Luftkvalitetsplaner Kommissionens anger i sin skrivelse att Sverige inte kommunicerat till kommissionen någon luftkvalitetsplan, som har fastställts för zoner och tätbebyggelser som överskrider gränsvärdena, i syfte att uppnå gränsvärdet för PM 1, vilket krävs enligt artikel 23 i luftkvalitetsdirektivet.

8 Artikel 23 har införlivats i svensk lagstiftning genom 5 kap. 4 8 miljöbalken och 31 42, 47 och 48 luftkvalitetsförordningen (21:477). Det som i direktivet benämns luftkvalitetsplaner har i svensk lagstiftning fått beteckningen åtgärdsprogram. Enligt 48 luftkvalitetsförordningen ska det svenska Naturvårdsverket fullgöra de uppgifter i fråga om rapportering till kommissionen som framgår av bl.a. artikel 23.1 i direktivet. Enligt uppgifter från det svenska Naturvårdsverket har också fastställda åtgärdsprogram rapporterats till kommissionen i enlighet med denna bestämmelse. Rapporteringen har skett i samband med den årliga rapportering som föreskrivs i artikel 27.2 i direktivet. Rapporterna med bilagor finns att tillgå i Eonets centrala databas (http://cdr.eionet.europa.eu/se/eu/aqpp). Mot denna bakgrund bestrider regeringen kommissionens påstående att Sverige inte har kommunicerat fastställda luftkvalitetsplaner i enlighet med artikel 23 i direktivet. Vidtagna nationella åtgärder Den svenska riksdagen beslutade 24 en lag om trängselskatt (lagen (24:629) om trängselskatt). Ett system med trängselskatt för fordonstrafik i Stockholms innerstad infördes inledningsvis som ett försök, men permanentades från och med 27. Lagen har utvidgats till att även gälla Göteborg, där trängselskatt kommer att införas 213. Trängselskatt har medfört minskade trafikvolymer i Stockholms innerstad och har därmed inneburit minskade utsläpp av PM 1 i luften. Enligt en studie som gjordes efter det inledande försöket minskade utsläppen av PM 1 i luften med cirka 3 procent till följd av trängselskatten. Den svenska regeringen beslutade 29 en förordning som gör det möjligt att meddela lokala trafikföreskrifter för viss väg eller vägsträcka med förbud mot trafik med fordon med dubbdäck (förordningen (29:985) om ändring i trafikförordningen (1998:1276)). Lokala trafikföreskrifter med sådant förbud har därefter meddelats för gator i Stockholms, Göteborgs och Uppsala kommuner. Förbuden har visat sig ha en mycket positiv effekt genom minskade utsläpp av PM 1 i luften. Regeringen beslutade 211 en förordning som utvidgade den redan gällande rätten att meddela lokala trafikföreskrifter för viss väg eller vägsträcka med förbud mot trafik med fordon med dubbdäck till att även omfatta samtliga vägar inom ett område (förordningen (211:912) om ändring i trafikförordningen (1998:1276)). Överväganden om att meddela sådana lokala trafikföreskrifter görs för närvarande i vissa kommuner. Förbud mot trafik med fordon med dubbdäck inom ett område kan väntas ha mycket positiva effekter, på samma sätt som förbud mot sådan trafik avseende vissa vägar.

9 Den svenska expertmyndigheten Transportstyrelsen beslutade 29 ändrade föreskrifter om högsta tillåtna antal dubb i dubbade däck (Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 29:9) om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 29:19) om användning av däck m.m. avsedda för bilar och släpvagnar som dras av bilar). Ändringen medför en genomsnittlig minskning av antalet dubbar i däck med cirka 15 procent i förhållande till de bestämmelser som gällde tidigare. Med hänsyn till däcks livslängd kan den fulla effekten av de ändrade föreskrifterna väntas först på sikt. Transportstyrelsen beslutade samtidigt ändrade föreskrifter om förbud mot användning av dubbade däck under viss tid under året annat än när det råder vinterväglag (Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 29:9) om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 29:19) om användning av däck m.m. avsedda för bilar och släpvagnar som dras av bilar). Ändringen innebar att säsongen för tillåten dubbdäcksanvändning minskades med 14 dagar under våren. Med hänsyn till att överskridanden av de dagliga gränsvärdena sker till dominerande del under upptorkningsfasen på våren, bedöms de ändrade föreskrifterna ha mycket positiva effekter för nivåerna av PM 1 i luften. Transportstyrelsen arbetar även för närvarande med föreskrifter för att typgodkänna system för att uppgradera motorer till äldre tunga fordon för längre avgasutsläpp, inkluderat partikelutsläpp. De system som är aktuella består av partikelfilter och NO X -reducering med SCR-katalysator (Selective Catalytic Reduction). Ett syfte med dessa system är uppgradering av fordon för användning i miljözoner. Det finns en indirekt effekt som kan ge lägre nivåer av PM 1 genom att det finns andra intressenter av uppgraderade fordon än de som trafikerar miljözoner. Kommuner och kollektivtrafikoperatörer utanför miljözoner kan också ställa krav på låga avgasutsläpp trots att fordonen inte ska användas i miljözoner. Ett uppgraderat äldre fordon kan då vara ett kostnadseffektivt alternativ till att använda helt nya fordon. En uppgradering av äldre fordon medför även att en generell spridning av luftföroreningarna minskar, då mängden fordon med en sämre utsläppsnivå minskar i antal totalt sätt. Den svenska expertmyndigheten Trafikverket har dessutom sedan 24 bedrivit informations- och kommunikationsinsatser för att tydliggöra dubbdäckens betydelse för partikelhalterna. Dessa bedöms framgångsrika på så sätt att de lagt grunden till förståelse hos allmänheten för behovet av åtgärder och fortsatta beslut angående dubbdäcksanvändning. Användningen av dubbdäck tack vara insatserna har dock inte minskat med mer än cirka 1 2 procent per år. Lokalt i Stockholms innerstad har en större minskning emellertid skett.

1 Den svenska expertmyndigheten Naturvårdsverket avser att fortsätta sammanställa hur arbetet med åtgärdsprogrammen har fungerat inom ramen för dess uppföljande och vägledande roll, för att bidra till att komma till rätta med problemet. Utöver dessa konkreta åtgärder ska också nämnas att Trafikverket bedriver forskning om nya vägmaterial, dammbindning m.fl. praktiska åtgärder för att komma till rätta med förhöjda utsläpp av PM 1 i luften. Lokala åtgärder Zon SW2 Tätorten Norrköping I Norrköping har som framgår enligt ovan överskridanden skett vid två mätstationer: på Kungsgatan och Östra Promenaden. Ett åtgärdsprogram för kommunen fastställdes 26 av Länsstyrelsen i Östergötlands län. Åtgärdsprogrammet har enligt vad som redogjorts för ovan rapporterats till kommissionen och finns att tillgå i Eonets centrala databas. I åtgärdsprogrammet presenteras ett stort antal åtgärder som ska vidtas för att sänka partikelhalterna. Åtgärdsprogrammet är tydligt och konkret och Norrköpings kommun har arbetat med åtgärder enligt åtgärdsprogrammet sedan det fastställdes av länsstyrelsen. De främsta åtgärderna är följande: Dammbindning med CMA (kalciummagnesiumacetat) Nya vägbeläggningar med hårdare asfalt Tidigare vårrengöring Satsningar på kollektivtrafik samt på gång- och cykeltrafiken Informationskampanj i syfte att få medborgarna att göra ett aktivt däckval efter behov, i stället för att slentrianmässigt välja dubbdäck Infrastrukturförändringar i syfte att minska trafiken på Kungsgatan och Östra Promenaden Såväl Norrköpings kommun som Länsstyrelsen i Östergötlands län bedömer att genomförda åtgärder har varit effektiva. Regeringen delar denna bedömning, främst mot bakgrund av att de dagliga gränsvärdena innehålls sedan 27 på Östra Promenaden och enligt preliminära uppgifter sedan 211 på Kungsgatan. Under 212 kommer åtgärdsprogrammet att revideras. Nya åtgärder kommer då att föreslås för att luftkvaliteten i Norrköping ytterligare förbättras.

11 Tätorten Södertälje I Södertälje har som framgår enligt ovan överskridanden skett vid en mätstation: på Turingegatan. Ett åtgärdsprogram för Stockholms län (i vilket Södertälje ingår) fastställdes 24 av den svenska regeringen. Åtgärdsprogrammet har enligt vad som redogjorts för ovan rapporterats till kommissionen och finns att tillgå i Eonets centrala databas. Regeringen gav 211 Länsstyrelsen i Stockholms län i uppdrag att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för Stockholms län. Åtgärdsprogrammet kommer att fastställas i juni 212. I Södertälje har bl.a. följande åtgärder vidtagits för att komma till rätta med de förhöjda halterna av PM 1 : Ny och hårdare slityta på Turingegatan Ökad budget för städning Utvidgad skyltning om förbudet mot tomgångskörning i samband med broöppning Det dagliga gränsvärdet innehålls vid mätstationen sedan 21, vilket indikerar att kommunens åtgärder varit effektiva. Ytterligare åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i Södertälje kan väntas i det åtgärdsprogram som Länsstyrelsen i Stockholms län för närvarande arbetar med. Tätorten Uppsala I Uppsala har som framgår enligt ovan överskridanden skett vid en mätstation: på Kungsgatan. Ett åtgärdsprogram för kommunen fastställdes 26 av Länsstyrelsen i Uppsala län. Kommunen kompletterade 29 åtgärdsprogrammet med en åtgärdsplan för 29 211. Åtgärdsplanen kommer åter att revideras under 212. Åtgärdsprogrammet har enligt vad som redogjorts för ovan rapporterats till kommissionen och finns att tillgå i Eonets centrala databas. I Uppsala har bl.a. följande åtgärder vidtagits för att komma till rätta med de förhöjda halterna av PM 1 : Hastighetsbegränsning i delar av innerstaden till 3 km/h Dubbdäcksförbud på Kungsgatan Information och marknadsföring Ny- och ombyggnad av cykelvägar för att göra det attraktivare att använda cykel Gatustädning inklusive våtrengöring av vägbanan Förbättring av kringleden kring Uppsala Halterna av PM 1 vid mätstationen har minskat sedan 28 och de dagliga gränsvärdena innehålls under 21 för första gången sedan mätningarna startade. De vidtagna åtgärderna bedöms därför vara effektiva.

12 Ett nytt åtgärdsprogram kan dock behöva tas fram, beroende på den fortsatta utvecklingen. Zon SW3 Tätorten Jönköping I Jönköping har som framgår enligt ovan överskridanden skett vid en mätstation: på Barnarpsgatan. Ett åtgärdsprogram för kommunen fastställdes 21 av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Åtgärdsprogrammet har enligt vad som redogjorts för ovan rapporterats till kommissionen och finns att tillgå i Eonets centrala databas. I Jönköping har bl.a. följande åtgärder vidtagits för att komma till rätta med de förhöjda halterna av PM 1 : Dammbindning Förändrad bilpolicy avseende kommunens egna fordon med dubbfria däck som förval Förbättrad gaturenhållning Det dagliga gränsvärdet överskreds med en dag 28, men har därefter innehållits. Halterna av PM 1 i luften vid mätstationen har avsevärt minskat sedan 28, varför de vidtagna åtgärderna bedöms effektiva. I kommunen planeras ytterligare åtgärder varför det är sannolikt att det dagliga gränsvärdet även fortsättningsvis kommer att innehållas. Zon SW 4 Tätorten Stockholm I Stockholm har som framgår enligt ovan överskridanden skett vid fyra mätstationer: på Hornsgatan, Sveavägen, Norrlandsgatan samt Lilla Essingen. Ett åtgärdsprogram för Stockholms län fastställdes 24 av regeringen. Åtgärdsprogrammet har enligt vad som redogjorts för ovan rapporterats till kommissionen och finns att tillgå i Eonets centrala databas. Regeringen gav 211 Länsstyrelsen i Stockholms län i uppdrag att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för Stockholms län. Åtgärdsprogrammet kommer att fastställas i juni 212. I Stockholm har bl.a. följande åtgärder vidtagits för att komma till rätta med de förhöjda halterna av PM 1 : Revidering av miljökrav vid upphandling av tunga transporter Höjd avgift för boendeparkering Ökad framkomlighet för bussar

13 Informationskampanjer, bl.a. i syfte att långsiktigt verka för en attitydförändring till dubbdäcksanvändning i Stockholm Dubbdäcksförbud på Hornsgatan Därutöver kan nämnas att trängselskatt har införts permanent i Stockholms innerstad sedan 27, vilket har medfört en minskning av trafiken under en avgiftsdag med cirka 2 procent. Det årliga gränsvärdet innehålls alltsedan 28 vid samtliga mätstationer. Däremot förekommer fortfarande överskridanden av det dagliga gränsvärdet. Antalet dagar då det dagliga gränsvärdet har överskridits har dock minskat kontinuerligt. Sedan 28 överskrids det endast vid två mätstationer. Sammantaget visar detta på att Stockholms arbete med att minska halterna av PM 1 i luften har gett resultat och att de åtgärder som har vidtagits har varit effektiva. Även om åtgärderna har varit effektiva, krävs det ytterligare insatser för att komma till rätta med de förhöjda halterna av PM 1 i luften. I det förslag till åtgärdsprogram som Länsstyrelsen i Stockholms län arbetar med diskuteras därför bl.a. följande åtgärder: Trafikdämpande åtgärder, såsom förändring i trängselskattesystemet Utökat dubbdäcksförbud Större omfattning av dammbindning under våren vid torra vägbanor Städning med effektivare maskiner än de som används i dag Stockholms kommun och Länsstyrelsen i Stockholms län gör bedömningen att det är troligt att det dagliga gränsvärdet som tidigast kommer att innehållas 213. Detta förutsätter att flertalet av de föreslagna åtgärderna genomförs och att regelefterlevnaden för dubbdäcksförbudet ökas. Zon SW5 Tätorten Göteborg I Göteborg har som framgår enligt ovan överskridanden skett vid en mätstation: vid Gårda. Ett åtgärdsprogram för kommunen fastställdes 26 av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Åtgärdsprogrammet har enligt vad som redogjorts för ovan rapporterats till kommissionen och finns att tillgå i Eonets centrala databas. I Göteborg har bl.a. följande åtgärder vidtagits för att komma till rätta med de förhöjda halterna av PM 1 : Informationskampanj i syfte att minska användningen av dubbdäck Dammbindning och rengöring Minskad hastighet på utsatta gator

14 Trafikomläggningar Dubbdäcksförbud Därutöver kan nämnas att trängselskatt kommer att införas i Göteborgs innerstad fr.o.m. 213. Det dagliga gränsvärdet innehålls alltsedan 27 vilket tydligt talar för att de åtgärder som vidtagits i Göteborg har varit effektiva. Den kommande trängselskatten kan väntas medföra ytterligare minskning av halterna av PM 1 i luften. Avslutande synpunkter Sammanfattningsvis medger regeringen att de dagliga gränsvärdena för PM 1 i luften har överskridits under 28 i zonerna SW 2 (Norrköping, Södertälje och Uppsala), SW 3 (Jönköping) och SW 4 (Stockholm), under 29 i zonerna SW 2 (Norrköping, Södertälje och Uppsala) och SW 4 (Stockholm) samt under 21 i zonerna SW 2 (Norrköping) och SW 4 (Stockholm). Regeringen bestrider emellertid påståendet att Sverige underlåtit att till kommissionen kommunicera fastställda luftkvalitetsplaner. Som angetts ovan har det för samtliga zoner och tätorter där överträdelser skett under åren 28 21 fastställts åtgärdsprogram (luftkvalitetsplaner) vilka samtliga har rapporterats till kommissionen. Det faktum att halterna av PM 1 i luften i de aktuella zonerna och tätorterna har minskat över tid visar att åtgärderna varit väl lämpade för att nå de dagliga gränsvärdena. De åtgärder som vidtagits har emellertid inte varit tillräckliga. Arbetet med att komma till rätta med problemet fortsätter också med oförminskad kraft. Enligt regeringens bedömning bör det dagliga gränsvärdet kunna innehållas i samtliga zoner och tätorter inom ett fåtal år. Magnus Blücher Ämnesråd