dnr hs 2015/698 ÅRSREDOVISNING 2015

dnr hs 2015/698 ÅRSREDOVISNING 2015

Årsredovisning 2015 Årsredovisningen är fastställd av styrelsen 2016-02-12 Dnr HS 2015/698

Samverkan 41 Kunskapsöverföring och nyttiggörande 41 Utbildningens användbarhet för arbetsmarknaden 42 Uppdragsutbildning 42 Synlighet 45 Studiedestination Skövde/Rekrytering 45 Varumärket 47 Forskningskommunikation 49 Miljöledningsarbete 50 Bibliotek 51 Personal 52 Personalstruktur 52 Kompetensförsörjning 54 Ledarskap 55 Arbetsmiljö 56 Värdegrund 57 Ekonomiskt resultat och prestationer 58 Ekonomiskt resultat 58 Samlad verksamhet 58 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 59 Forskning och utbildning på forskarnivå 61 Kostnad per prestation 64 Kostnad för prestationer avseende samverkan 65 Finansiell redovisning 66 Resultaträkning 2015 67 Balansräkning 68 Balansräkning (fortsättning) 69 Anslagsredovisning 2015-12-31 69 Tilläggsupplysningar 71 Notupplysningar 74 Redovisning av avgiftsfinansierad verksamhet 81 Redovisning av takbelopp 82 Redovisning av takbelopp (fortsättning) 83 Väsentliga uppgifter 84 Underskrifter 86

Rektor har ordet Högskolans i Skövdes arbete under 2015 kännetecknas av ett fokus på kvalitet framför kvantitet. Det är en helt medveten utveckling och en anpassning till förändringar i vår omvärld, till exempel storleken på ungdomskullarna. Arbetet för att erbjuda alla våra studenter en excellent lärmiljö pågår varje dag och på alla nivåer inom organisationen. Högskolan i Skövdes utbildningar är attraktiva och under de senaste åren har antalet behöriga förstahandssökande per antagen stadigt klättrat uppåt. Just nu är lärosätet inne i en period då vi gör en kontrollerad neddragning av antalet helårsstudenter för att följa ungdomskullarna och vår anslagsutveckling. När antalet 19-24 åringar i Sverige, och därmed vårt utbildningsanslag, åter ökar står vi väl rustade för att åter ta emot fler studenter. Under 2015 har vi lagt ett speciellt fokus på att stärka kopplingen mellan vår forskning och vårt utbildningsutbud. Vi har startat flera nya utbildningar vars innehåll är hårt länkat till våra olika forskningsspecialiseringar. Vi har också ökat antalet utbildningsprogram på avancerad nivå, vilket ligger helt i linje med vår långsiktiga ambition. Högskolan i Skövdes fem forskningsspecialiseringar blir allt starkare. Tre av forskningsspecialiseringarna ingår i forskningsmiljön INFINIT som stöds av KK-stiftelsen. Samarbetet med stiftelsen är ett viktigt strategiskt verktyg för att utveckla lärosätets forskning. I slutet av 2015 kom ett mycket glädjande besked. Då beviljades Högskolan i Skövde medel från EU:s strukturfonder för projektet Skaraborgs innovativa miljöer. Projektet kommer att fungera som en brygga mellan akademin och det omgivande samhället, där kunskap från Högskolans forskning förs över till näringsliv och offentlig sektor. Vi räknar därmed med att Högskolan i Skövdes forskning ska göra ännu mer nytta i det omgivande samhället i framtiden. Internationaliseringsområdet är viktigt för Högskolan i Skövde och vi strävar efter att vara en aktiv del i den internationella akademiska gemenskapen. I november 2015 fick vi ett kvitto på framgången i våra strävanden när lärosätet var värd för en internationell konferens för utökat samarbete mellan afrikanska och svenska lärosäten. Vi arrangerade konferensen tillsammans med Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT). Vid konferensen deltog över 140 personer från åtta länder, däribland fyra ambassadörer och en utbildningsminister. Kort sagt; Högskolan i Skövde utvecklas positivt. Just nu ökar inte antalet studenter på lärosätet vilket ligger helt i linje med vår planering. Excellensen i vår verksamhet samt de goda relationerna med vår studentkår utvecklas dock hela tiden. Sigbritt Karlsson Rektor vid Högskolan i Skövde 1

Studentkåren har ordet Efter omorganisationen av Högskolan i Skövde så gjorde även studentkåren en omorganisation. Under 2015 har detta gjort att våra sektioner arbetat närmare med Högskolans institutioner. Detta har bidragit till en fortsatt bra kontakt och allt fler arbeten tillsammans. Ett av dessa arrangemang är avslutningsceremonin som hålls under vårterminen för de studenter som tagit sin examen. Både vårintroduktionen och höstintroduktionen, som hölls i september, är exempel på bra samarbete där även kommunen medverkar. Under 2015 har Studentkåren och Högskolan fortsatt att arbeta med att identifiera och utveckla vad som utgör en excellent lärmiljö. Det har bidragit till en bättre miljö för studenter och lärare, vilket studenter har uppmärksammat och då även engagerat sig mer. Den goda kommunikationen mellan Högskolan och Studentkåren har bidragit till fler kandidater till förtroendeuppdrag samt representanter i olika grupperingar där Studentkåren är representerad. Under året har Studentkåren tillsammans med Högskolan och externa parter analyserat bostadsbristen och skrivit en rapport kring detta. Både Högskolan och Studentkåren är väldigt mån om studenterna vid Högskolan och vill att de ska se en framtid i Skövde efter sin utbildning. Denna diskussion har funnits länge och måste arbetas med mer aktivt. Studentkåren ser dock att ett intresse för denna fråga växer och även diskuteras, vilket Studentkåren ser positivt på. Det finns alltid utmaningar för att ge det bästa till studenternas studietid. Studentkåren ser dock positivt på framtiden och utvecklingen av dessa utmaningar. Engagemanget, intresset och inställningen till arbetet för excellent lärmiljö och samarbetet mellan Studentkåren och Högskolan är starkt. Kvarstår detta så tror Studentkåren att dessa utmaningar är något vi kan lösa tillsammans. Aiat Almansour Kårordförande 2015 2

Årsredovisningens utformning I årsredovisningen lämnas en redogörelse för verksamheten vid Högskolan i Skövde under år 2015. Redovisning görs såväl mot nationella som lokala mål för verksamheten. De nationella målen återfinns främst i Högskolelagen och i regleringsbrevet för 2015 medan de lokala målen anges i Högskolans utvecklingsplan för 2012-2016. Årsredovisningens två huvuddelar är resultatredovisning och finansiell redovisning. Resultatredovisningen är indelad i avsnitt för Högskolans kärnverksamhet som är utbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskning och utbildning på forskarnivå samt samverkan. Vidare finns avsnitt för synlighet, miljöledningsarbete, bibliotek, personal samt ekonomiskt resultat och prestationer. Den finansiella redovisningen består av resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning, tilläggsupplysningar, notupplysning, redovisning av avgiftsfinansierad verksamhet, redovisning av takbelopp och väsentliga uppgifter. Högskolans utvecklingsplan är strukturerad efter ledorden profilering, excellens och synlighet. Denna indelning återfinns även i flera av resultatredovisningens avsnitt, i syfte att tydliggöra rapporteringens koppling till de lokala målen. De mål och krav som gäller för de olika delarna av verksamheten återges i rutor i inledningen till de olika avsnitten. 3

Resultatredovisning 4

Kortfattat om Högskolan 2015 År 2015 har präglats av en fortlöpande positiv utveckling för Högskolan i Skövde. I enlighet med utvecklingsplanen för 2012-2016 har ett fokuserat och intensivt arbete pågått för att nå de uppsatta målen. Årets resultat på 12,3 miljoner kronor visar på en ekonomi i god balans. Utbildning Profileringen av utbildningar mot väl avgränsade områden som knyter an till Högskolans forskning har fortsatt. Under 2015 har flera nya utbildningar med nära koppling till Högskolans forskningsspecialiseringar startat, exempelvis kandidatprogram inom biovetenskap och folkhälsovetenskap, magister- och masterprogram inom data science och industriell systemteknik samt ett forskningsinriktat masterprogram i informationsteknologi. 20 nya avtal och avsiktsförklaringar avseende studentmobilitet har under året ingåtts med universitet i flera olika länder i Afrika och Asien samt med universitet i USA. Det minskande statsanslaget har lett till att utbildningsvolymen har fortsatt att anpassas och balanseras. 2015 utgjorde utbildningsvolymen 103,1 % av takbeloppet, vilket motsvarar 4 030 helårsstudenter (inkl avgiftsfinansierade betalstudenter), en minskning med 90 helårsstudenter i jämförelse med 2014. Campusförlagd programutbildning har prioriterats framför fristående kurser och utbildning på distans. 80 % av helårsstudenterna var programstudenter. Andelen distansstudenter minskade från 25 % till 23 %. Antalet avgiftsskyldiga studenter uppgick till 85 jämfört med 73 föregående år. Under året genomförde Universitetskanslersämbetet ett tillsynsbesök med särskilt fokus på rättssäkerhet för studenter. Sammantaget gavs goda omdömen för tillämpningen av de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, bland annat konstaterades att handläggningstiderna i regel var korta och att Högskolans system för kursvärderingar var ändamålsenligt. Forskning och utbildning på forskarnivå Forskningsspecialiseringarna, som numera återfinns på vardera av de fem institutionerna, har fortsatt att profileras mot behovsmotiverad forskning och riktad grundforskning. Högskolans intäkter för forskning uppgick till 112,3 miljoner kronor, varav 63,3 % utgjordes av externa medel. Satsningen på att öka andelen EU-medel gav resultat i form av en beviljad ansökan till EU:s strukturfonder. Antalet vetenskapliga publikationer ökade i förhållande till föregående år, 252 publikationer 2015 jämfört med 241 publikationer 2014. Under året har fem av Högskolans forskarstuderande avlagt doktorsexamen, samtliga antagna vid andra lärosäten. Två licentiatseminarier genomfördes inom den egna examensrätten i informationsteknologi. Antalet forskarstuderande, inklusive industridoktorander, uppgick i december 2015 till 68 personer. Av det totala antalet forskarstuderande var 33 antagna till Högskolans egen forskarutbildning inom informationsteknologi, vilket är en markant ökning i jämförelse med 2014 då antalet var 24. Personal I december 2015 fanns totalt 525 personer anställda, en ökning med tre personer i jämförelse med 2014. 48 % var kvinnor och 52 % män. 86 % utgjordes av tillsvidareanställningar och genomsnittsåldern uppgick till 45 år. Av lärarna hade 212 doktorsexamen (68 %). Antalet professorer ökade till 38, varav 25 män och 13 kvinnor (34 %). 5

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utvecklingen av utbildning på grundnivå och avancerad nivå under år 2015 presenteras i fyra avsnitt. Indelningen grundar sig på den struktur som finns i Högskolans utvecklingsplan samt de mål och återrapporteringskrav som anges i Högskolelagen och i regleringsbrevet för budgetåret 2015. Avsnitten har rubrikerna dimensionering och utfall, profilering inom utbildningen, excellens inom utbildningen samt internationalisering. Dimensionering och utfall Antal studenter och anslagsutnyttjande Takbeloppet för ramanslaget till grundutbildning för Högskolan i Skövde enligt regleringsbrevet för budgetåret 2015 är: - 312 961 tkr Antalet helårsstudenter vid Högskolan i Skövde år 2015 uppgår till 4 030. I detta antal inkluderas 53 avgiftsfinansierade helårsstudenter. Avgiftsfinansierad utbildning presenteras mer ingående i avsnittet om internationalisering. När dessa 53 avgiftsfinansierade helårsstudenter räknas bort uppgår volymen inom den anslagsfinansierade utbildningen under året till 3 977 helårsstudenter. Motsvarande siffra föregående år var 4 080 helårsstudenter vilket innebär en minskning med 103 helårsstudenter. Utbildningsvolymen ligger helt i linje med den planering som skett, i syfte att anpassa verksamheten till befintliga anslagsresurser. Som framgår av tabell 1 utnyttjar Högskolan hela ramanslaget under år 2015. Utbildningsvolymen motsvarar 103 % av takbeloppet. Anslaget användes även fullt ut under föregående år då utnyttjandegraden var 101 %. Tabell 1: Anslagsutnyttjande 2015 2014 2013 Ramanslag i tkr 312 961 314 837 309 598 Utfall i tkr 322 852 318 918 310 591 Andel anslagsutnyttjande i procent 103 101 100 Källa: Regleringsbrev 2015, Ladok 6

I tabell 2 presenteras utvecklingen under åren 2013-2015 av helårsstudenter, helårsprestationer och personer registrerade i någon form av utbildning. Tabell 2: Antal helårsstudenter, helårsprestationer och registrerade 2015 2014 2013 Antal helårsstudenter totalt 4 030 4 120 4 089 -varav kvinnor 2 199 2 282 2 322 -varav män 1 831 1 838 1 767 varav anslagsfinansierade helårsstudenter totalt 3 977 4 080 4 065 -varav kvinnor 2 182 2 264 2 313 -varav män 1 795 1 816 1 752 varav helårsstudenter som finansieras via studieavgifter totalt 53 40 24 -varav kvinnor 17 18 9 -varav män 36 22 15 Antal helårsprestationer totalt 3 251 3 129 3 207 -varav kvinnor 1 851 1 822 1 890 -varav män 1 400 1 307 1 317 varav prestationer från anslagsfinansierade studenter totalt 3 216 3 102 3 187 -varav kvinnor 1 840 1 810 1 882 -varav män 1 376 1 292 1 305 varav prestationer från studenter som finansieras via studieavgifter totalt 35 27 20 -varav kvinnor 11 12 7 -varav män 24 15 13 Antal personer registrerade i utbildning totalt* 8 676 9 631 9 907 -varav kvinnor 4 870 5 406 5 667 -varav män 3 806 4 225 4 240 varav anslagsfinansierade studenter totalt 8 591 9 558 9 857 -varav kvinnor 4 842 5 373 5 648 -varav män 3 749 4 185 4 209 varav anslagsfinansierade studenter 85 73 50 -varav kvinnor 28 33 19 -varav män 57 40 31 * Varje person räknas bara en gång. Källa: Ladok Studenter som inte tar poäng Antalet helårsstudenter som har varit registrerade på kurser under höstterminen 2014 och som inte har tagit några poäng på dessa under höstterminen 2014 och vårterminen 2015 är 365. Utresande utbytesstudenter ingår inte i detta antal. Av helårsstudenterna som inte tagit poäng har drygt en tredjedel (130 helårsstudenter) någon form av aktivitet registrerad i Ladok, antingen ett underkänt betyg eller en begäran om ett sent studieavbrott. Som framgår av tabell 3 har antal och andel helårsstudenter som inte tar poäng minskat under jämförelseperioden (höstterminerna 2012 2014). 7

Tabell 3: Studenter som inte tar poäng Ht 2014 Ht 2013 Ht 2012 Antal registrerade helårsstudenter totalt 1 935 1 964 2 127 - varav helårsstudenter som inte tagit poäng innevarande hösttermin eller följande vårtermin 365 (19 %) 384 (20 %) 489 (23 %) - varav helårsstudenter som har underkänt betyg eller som begärt ett sent studieavbrott 130 149 186 - varav helårsstudenter som inte har någon form av aktivitet registrerad i Ladok 235 (12 %) 235 (12 %) 303 (14 %) Källa: Ladok Utbyggnad av vissa utbildningar samt uppföljning av utbildningar som leder till vissa yrkesexamina Mål i regleringsbrevet för budgetår 2015 om utbyggnad av vissa utbildningar samt uppföljning av utbildningar som leder till vissa yrkesexamina: - Antalet programnybörjare ska vid universitet och högskolor öka på de utbildningar som framgår av bilaga 8. Utbyggnaden ska genomföras under 2015 och 2016, för sjuksköterskeutbildningen även under 2017, och ska redovisas i årsredovisningen. Utbyggnaden avser en utökning av antalet programnybörjare jämfört med 2014. För sjuksköterskeutbildningen sker en stegvis utbyggnad av antalet programnybörjare till och med 2017 (57 procent av utbyggnaden sker under 2015-2016, fortsatt utbyggnad görs under 2017.). För Högskolan i Skövde gäller följande: - barnmorskeutbildningen ska öka med 15 platser - sjuksköterskeutbildningen ska öka med 22 platser - specialistsjuksköterskeutbildningen ska öka med 18 platser - Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa uppgifter för antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter samt antalet examinerade de senaste tre åren på utbildningar som leder till följande examina: - högskoleingenjörsexamen - sjuksköterskeexamen - specialistsjuksköterskeexamen Utbildning som leder till yrkesexamen inom områdena ingenjörsvetenskap och vård utgör en viktig och profilerad del i Högskolans utbildningsutbud. Antal programnybörjare, antal helårsstudenter samt antal examinerade inom utbildningarna framgår av tabell 4 och 5 nedan. Inom ingenjörsvetenskap ges program inom automatiseringsteknik, byggnadsteknik, integrerad produktutveckling och maskinteknik. Programmet i byggnadsteknik, Byggingenjör, genomförs i samverkan med Jönköping University. Under år 2015 har flera satsningar gjorts för att öka rekryteringen till högskoleingenjörsutbildningen. Ett nytt har program inrättats, Högskoleingenjör bred ingång. Programmet riktar sig till studenter som vill studera till högskoleingenjör men som ännu inte har bestämt inom vilken inriktning studierna ska ske. I slutet av första året väljer studenterna någon av de inriktningar som erbjuds vid Högskolan i Skövde. Det nya ingenjörsprogrammet startar höstterminen 2016. 8

Ett nytt tvåårigt program inom ingenjörsvetenskap har också utvecklats under året, Automatiseringstekniker. Såväl detta program som det tvååriga program som finns sedan tidigare, Produktionstekniker utgör rekryteringsgrund för högskoleingenjörsutbildningarna. Studenterna på de kortare programmen erbjuds möjlighet och vägledning för att gå över till den treåriga ingenjörsutbildningen. Som framgår av tabell 4 har antalet nya programstudenter varierat under jämförelseperioden. Förhoppningen är att de åtgärder som presenterats ovan ska bidra till en successiv ökning under kommande år. Vad gäller antalet helårsstudenter inom utbildningen syns redan en positiv trend, med 161 helårsstudenter år 2015 jämfört 125 år 2013. Detta beror bland annat på den övergång som skett från det tvååriga teknikprogrammet. Tabell 4: Uppföljning av utbildning som leder högskoleingenjörsexamen Högskoleingenjörsexamen 2015 2014 2013 Antal programnybörjare 89 99 78 -varav kvinnor 21 34 22 -varav män 68 65 56 Antal helårsstudenter 161 150 125 -varav kvinnor 50 46 36 -varav män 111 104 89 Antal examinerade 34 29 32 -varav kvinnor 9 11 10 -varav män 25 18 22 Uppgifter för studenterna inom programmet Byggingenjör ingår i redovisningen av antal programnybörjare och antal helårsstudenter. De ingår dock inte i redovisningen av antal examinerade då examen utfärdas av Jönköping University. Källa: Ladok Inom vårdområdet erbjuds ett sjuksköterskeprogram, ett barnmorskeprogram samt två specialistsjuksköterskeprogram, för distriktssköterskor och skolsköterskor. Ytterligare två program som leder till specialistsjuksköterskeexamen har inrättats under år 2015, inom områdena diabetessjukvård och vård av äldre. De nya specialistsjuksköterskeprogrammen kommer att starta höstterminen 2016. Till viss del bedrivs också utbildning till barnsjuksköterska, dock inte i egen regi utan i samverkan med Jönköping University. Som framgår av målet i regleringsbrevet ska antalet programnybörjare inom sjuksköterskeutbildningen öka med 22 platser, inom specialistsjuksköterskeutbildningen med 18 platser och inom barnmorskeutbildningen med 15 platser. Utökningen inom sjuksköterskeutbildningen har inletts under 2015 med sex fler programnybörjare jämfört med 2014. Utökningen av platser kommer att fortsätta under 2016 och 2017. Som framgår av tabellen hade antalet nybörjare tidigare minskat, vid jämförelse mellan åren 2014 och 2013. För att möta utbyggnadsmålet görs nu satsningar för att återigen kunna öka utbildningsvolymen. Antalet programnybörjare inom barnmorskeutbildningen har ökat med två platser under 2015. Största ökningen kommer att ske först under 2016 på grund av svårigheter att med kort varsel skapa nya utbildningsplatser inom den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Av redovisningen framgår också att antalet programnybörjare ökade redan år 2014, jämfört med året som föregick. 9

Antalet programnybörjare inom specialistsjuksköterskeutbildningen har ökat med 11 personer under 2015. Resterande utökning kommer genomföras under 2016 genom start av två nya utbildningsprogram. Som framgår av tabell 5 skedde en stor ökning av specialistsjuksköterskeutbildningen redan år 2014. Detta beror främst på att utbildningen för skolsköterskor då kunde införlivas i specialistsjuksköterskeutbildningen, genom förändring i Högskoleförordningen. Tabell 5: Utbyggnad och uppföljning av utbildningar som leder till yrkesexamina inom vårdområdet Sjuksköterskeexamen 2015 2014 2013 Antal programnybörjare 186 180 197 -varav kvinnor 162 162 173 -varav män 24 18 24 Antal helårsstudenter 438 417 376 -varav kvinnor 390 369 322 -varav män 48 48 54 Antal examinerade 113 98 38 -varav kvinnor 101 82 27 -varav män 12 16 11 Barnmorskeexamen Antal programnybörjare 27 25 20 -varav kvinnor 27 25 20 -varav män 0 0 0 Antal helårsstudenter 32 30 31 -varav kvinnor 32 30 31 -varav män 0 0 0 Antal examinerade 17 21 20 -varav kvinnor 17 21 20 -varav män 0 0 0 Specialistsjuksköterskeexamen* Antal programnybörjare 68 57 34 -varav kvinnor 67 57 32 -varav män 1 0 2 Antal helårsstudenter 52 46 39 -varav kvinnor 51 45 37 -varav män 1 1 2 Antal examinerade 48 54 12 -varav kvinnor 48 52 12 -varav män 0 2 0 * I de redovisade uppgifterna ingår utbildningen till distriktssköterska samt, från och med år 2014, även skolsköterskeutbildningen. Källa: Ladok 10

Utbildningsområden Studenternas fördelning inom olika utbildningsområden framgår av tabellerna 6 och 7. Enligt den profilering som valts vid Högskolan återfinns flertalet av studenterna inom områdena naturvetenskap, teknik, samhällsvetenskap och juridik samt medicin och vård. Sett över jämförelseperioden har andelen studenter inom teknik samt medicin och vård ökat medan andelen studenter inom samhällsvetenskap och juridik har minskat. Tabell 6: Antal helårsstudenter inom olika utbildningsområden Utbildningsområden 2015 2014 2013 Naturvetenskap totalt 646 690 657 -varav kvinnor 323 348 333 -varav män 323 342 324 Teknik totalt 1 544 1 504 1 472 -varav kvinnor 467 467 487 -varav män 1 077 1 037 985 Samhällsvetenskap och juridik totalt 813 904 967 -varav kvinnor 600 660 713 -varav män 213 244 254 Medicin och vård totalt 708 701 672 -varav kvinnor 642 634 595 -varav män 66 67 77 Undervisning och verksamhetsförlagd utbildning totalt 59 63 98 -varav kvinnor 39 41 77 -varav män 20 22 21 Humaniora totalt 182 172 154 -varav kvinnor 100 100 91 -varav män 82 72 63 Övriga områden (design och musik) totalt 78 86 69 -varav kvinnor 28 31 26 -varav män 50 55 43 Helårsstudenter totalt 4 030 4 120 4 089 Källa: Ladok Tabell 7: Andel helårsstudenter i procent inom olika utbildningsområden Utbildningsområden 2015 2014 2013 Naturvetenskap 16 17 16 Teknik 38 36 36 Samhällsvetenskap och juridik 20 22 24 Medicin och vård 18 17 16 Undervisning och verksamhetsförlagd utbildning 1 2 2 Humaniora 5 4 4 Övriga områden (Design och Musik) 2 2 2 Källa: Ladok 11

Studenternas ålders- och könsfördelning Under år 2015 var drygt hälften av Högskolans helårsstudenter yngre än 25 år. Som framgår av tabell 8 har fördelningen mellan olika åldersgrupper inte förändrats nämnvärt under jämförelseperioden. Tabell 8: Studenternas åldersfördelning (andel av helårsstudenter i procent) 2015 2014 2013-24 år totalt 55 55 54 -varav kvinnor 28 28 28 -varav män 27 27 26 25 34 år totalt 32 32 32 -varav kvinnor 18 18 19 -varav män 14 14 13 35 år totalt 13 13 14 -varav kvinnor 9 9 10 -varav män 4 4 4 Källa: Ladok Som framgår av tabell 9 är en majoritet av den totala studentpopulationen kvinnor. Fördelningen mellan kvinnor och män har under de två senaste åren varit densamma, med 55 % kvinnor och 45 % män. Jämfört med år 2013 - då motsvarande siffor var 57 % kvinnor och 43 % män - har studenternas könsfördelning blivit något jämnare. Tabell 8 visar också att fördelningen på kön är jämnare ju yngre studentgruppen är. Könsfördelningen inom olika utbildningar behandlas i avsnittet om jämställdhet och mångfald inom utbildningen. Tabell 9: Studenternas könsfördelning (andel av helårsstudenter i procent) 2015 2014 2013 Kvinnor 55 55 57 Män 45 45 43 Källa: Ladok Examina Antalet utfärdade examina vid Högskolan år 2015 var totalt 989. Då vissa studenter har avlagt mer än en examen är antalet examinerade studenter mindre än antalet examina. Under året examinerades 799 individer. Som framgår av tabell 10 har antalet examina totalt minskat något i förhållande till föregående år. Detta beror främst på att flertalet av studenterna inom den tidigare lärarutbildningen avslutade sin utbildning 2014 eller tidigare. Antalet lärarexamina har därför minskat kraftigt. Vidare noteras en minskning av antalet magisterexamina vilket är en följd av ett lågt antal studenter på avancerad nivå de senaste åren. Ökade volymer jämfört med år 2014 syns i redovisningen av antal kandidatexamina, högskoleingenjörsexamina och sjuksköterskeexamina. Utbildningar som leder till dessa examina har under de senaste åren prioriterats framför utbildningar som leder till högskoleexamen. Antalet högskoleexamina har därför minskat i omfattning jämfört med föregående år. 12

Tabell 10: Antal utfärdade examina Examenstyp 2015 2014 2013 Generella examina på grundnivå Högskoleexamen 78 104 100 -varav kvinnor 60 86 82 -varav män 18 18 18 Kandidatexamen 568 521 444 -varav kvinnor 347 332 258 -varav män 221 189 186 Generella examina på avancerad nivå Magisterexamen 93 149 138 -varav kvinnor 59 120 82 -varav män 34 29 56 Masterexamen 2 3 3 -varav kvinnor 0 1 1 -varav män 2 2 2 Yrkesexamina på grundnivå Yrkeshögskoleexamen 0 0 1 -varav kvinnor 0 0 1 -varav män 0 0 0 Högskoleingenjörsexamen 34 29 32 -varav kvinnor 9 11 10 -varav män 25 18 22 Sjuksköterskeexamen 113 98 38 -varav kvinnor 101 82 27 -varav män 12 16 11 Yrkeslärarexamen 25 26 19 -varav kvinnor 15 15 6 -varav män 10 11 13 Yrkesexamina på avancerad nivå Barnmorskeexamen totalt 17 21 20 -varav kvinnor 17 21 19 -varav män 0 0 1 Specialistsjuksköterskeexamen totalt 48 54 12 -varav kvinnor 48 52 12 -varav män 0 2 0 Lärarexamen (enligt tidigare utbildningsstruktur) 11 88 109 -varav kvinnor 11 85 100 -varav män 0 3 9 Antal examina totalt 989 1 093 916 -varav kvinnor 667 805 598 -varav män 322 288 318 Antal individer som tagit examen totalt 799 864 807 -varav kvinnor 513 620 527 -varav män 285 244 280 Källa: Ladok 13

Lärarutbildning Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2015 om dimensionering av lärarutbildning: - Universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda lärar- och förskollärarexamina ska planera för dimensioneringen av olika examina, inriktningar och ämneskombinationer så att dimensioneringen svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och regionala behov. De överväganden och åtgärder som har gjorts för att informera och vägleda studenterna i detta val ska redovisas i årsredovisningen. Högskolan i Skövde erbjuder utbildning som leder till en yrkeslärarexamen för undervisning i alla yrkesämnen. Det finns en stor efterfrågan på behöriga yrkeslärare 1. Yrkeslärarutbildningen bidrar till att öka andelen behöriga lärare i gymnasial yrkesutbildning för ungdomar och vuxna. Yrkeslärarutbildningen vid Högskolan ger även en del uppdragsutbildningar. För att ytterligare möta behovet ges yrkeslärarprogrammet på distans med campusförlagda träffar samt på hel- och halvfart. Studenter rekryteras från södra och mellersta Sverige. Cirka hälften av studenterna har en anställning som obehörig lärare. Könsfördelningen är jämn. Åldersspridningen är 25-60 år. Den särskilda behörigheten i form av yrkeskunskaper i ett eller flera ämnen kräver en grundlig kartläggning och valideringsprocess. Högskolan deltar aktiv i det nationella valideringsprojekt som leds av Malmö Högskola 2. En utmaning är rekryteringen till yrkeslärarutbildningen. Högskolan informerar i de sammanhang som erbjuds samt arrangerar särskilda informationsmöten. Via de studenter som är i utbildning skapas branschnära nätverk. Studenterna är i hög grad ambassadörer vilket kräver en utbildning med hög kvalitet och god genomströmning. För att främja att studenter stannar kvar i utbildningen och för att öka genomströmningen sker kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Under 2015 har det förts en diskussion om rekrytering av sökande med yrkeskunnande riktat mot industriteknik. Ett samarbete finns mellan lärosäten och huvudmän för att skapa bättre studie- och arbetsvillkor för studenter med anställning som studerar till yrkeslärare. 1 Riksrevisionen (2014). Statens dimensionering av lärarutbildningen utbildas rätt antal lärare? RIR 2014:18. Stockholm: Riksrevisionen. Skolverket (2014). Yrkeslärare per program. Rapport 414. Stockholm: Skolverket. 2 Utbildningsdepartementet (2011) Uppdrag att samordna bedömning av yrkeskunskaper vid antagning till yrkeslärarutbildning. Regeringsbeslut U2011/6861/UH. 14

Profilering inom utbildningen Högskolans utbildning ska, enligt utvecklingsplanen, profileras genom utveckling av utbildningsutbudets relation till forskning (inriktning och forskningsanknytning samt utbildningsutbud), utbildning på alla nivåer, användbarhet på arbetsmarknaden samt samverkan med regionen. Redovisning av mål som rör användbarhet och samverkan görs i avsnittet om samverkan. Detsamma gäller den redovisning som efterfrågas i regleringsbrevet över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Högskolan i Skövde ska vara en profilerad högskola med ett fåtal excellenta och väl kända utbildningsinriktningar och forskningsspecialiseringar. På sikt ska utbildning inom samtliga inriktningar ges på alla nivåer, det vill säga grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Utbildningarna ska ha hög kvalitet och vara väl kända nationellt och internationellt. De ska också svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Inriktning och forskningsanknytning Mål i Högskolelagen om inriktning och forskningsanknytning: Staten ska som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. (1 kap 2 ) Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. (1 kap 3 ) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om inriktning och forskningsanknytning: - utbildningen är inriktad mot de områden där Högskolan har forskningsspecialiseringar - utbildningens forskningsförankring är djup och genomgående samt framstår som ett tydligt inslag i Högskolans varumärke Ett kontinuerligt arbete sker inom Högskolans olika ämnen för att stärka utbildningens forskningsanknytning. Inom ramen för detta arbete har det under 2015 gjorts särskilda insatser, bland annat genom start av flera nya utbildningar som har en nära koppling till Högskolans forskningsspecialiseringar. Exempel på sådana utbildningar är kandidatprogram inom biovetenskap och folkhälsovetenskap samt magister- och masterprogram inom data science och industriell systemteknik. Vidare erbjöds hösten 2015 ett nytt forskningsinriktat masterprogram i informationsteknologi. Inom programmet genomför studenterna ett större enskilt projekt med vetenskaplig höjd knutet till ett pågående forskningsprojekt vid någon av forskningsgrupperna inom informationsteknologi. Under året har också utveckling skett av nya utbildningar med koppling till forskningen inom omvårdnad. Höstterminen 2016 kommer nya specialistsjuksköterskeprogram att startas inom områdena diabetesvård och vård av äldre. Ett annat mål för insatserna har varit att uppnå en större koppling mellan lärarnas forskningsprojekt och undervisningen. Studenter inom olika program har under året engagerats i aktiviteter där forskning presenterats och diskuterats. Forskning kring näthandel var fokus på en konferens där studenter på Butikschefsprogrammets tredje år aktivt deltog. Forskarna inom bioinformatik har vid flera tillfällen presenterat sin forskning för magisterstudenterna inom området, såväl vid en workshop i systembiologi som inom ramen för en särskild kurs som behandlar forskningsprocessen. 15

Utbildningsutbud Mål i regleringsbrevet för budgetåret 2015 om utbildningsutbud: - Utbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. - Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Ett universitets eller en högskolas avvägningar när det gäller t ex fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus och distansutbildning ska redovisas. Därutöver ska en redovisning lämnas över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om utbildning inom treåriga program: - samtliga utbildningsprogram på grundnivå leder till en examen som omfattar minst 180 högskolepoäng Högskolans utbildningsutbud under jämförelseperioden speglar resultatet av den inriktning som anges i utvecklingsplanen för 2016. Program på grundnivå omfattande minst tre år och program på avancerad nivå har prioriterats medan utbildning inom tvååriga program på grundnivå och fristående kurser har minskat i omfattning. Dessa prioriteringar grundas på utvecklingsplanens mål för Högskolan utbildning, som bland annat rör ökad forskningsförankring, fokus på treåriga program och ökad andel utbildning på avancerad nivå. De bedömningar och avvägningar som gjorts beträffande utbildningsutbudet har också gjorts i enlighet med aspekter som uppmärksammats nationellt. Dessa aspekter rör främst behov av fler examinerade inom vissa yrkesområden och uppföljning av studenter som inte tar poäng. Den sistnämnda aspekten har bidragit till en översyn och minskning av andelen fristående kurser och kurser på distans, då det är främst inom dessa som studenter inte tar poäng. Analyser sker också ständigt för att, inom ramen för ovan angivna förutsättningar, anpassa utbudet av program och kurser mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Sammantaget är den viktigaste grunden för Högskolans beslut om utbildningsutbud det fokus på profilering och excellens som tydliggörs i utvecklingsplanen. Som framgår av tabell 11 har antalet program i utbudet ökat något och det är programmen på avancerad nivå som har blivit fler. Utvecklingen svarar mot Högskolans mål att öka omfattningen av utbildning på avancerad nivå. År 2015 erbjöds 51 program och av dessa var 18 magister- eller masterprogram eller yrkesprogram på avancerad nivå. Nytt i Högskolans utbildningsutbud hösten 2015 var ett program på kandidatnivå med internationell antagning. Antalet fristående kurser fortsätter att minska, i linje med den inriktning mot programutbildning som valts vid Högskolan. Under år 2015 erbjöds 311 fristående kurser, jämfört med 353 föregående år. Antalet och andelen studenter inom program jämfört med studenter inom fristående kurser har ökat, i enlighet med den ändring som gjorts i utbudet. Under året var 80 % av helårsstudenterna programstudenter. Motsvarande andel studenter inom program år 2013 var 75 %. Då fristående kurser i högre grad än program har erbjudits via distans har också antal och andel studenter inom distansutbildning minskat. Andelen distansstudenter uppgick år 2015 till 23 %. Detta utgör en minskning med två procentenheter gentemot föregående år då siffran var 25 %. 16

Tabell 11: Utbud av program och kurser 2015 2014 2013 Utbildningsprogram totalt 51 49 47 Basutbildningar 2 2 2 Utbildningsprogram på grundnivå 31 31 31 varav program om 180 hp 27 27 27 varav program om 120 hp 3 3 3 varav övriga program 1 1 1 varav med internationell antagning 1 0 0 Utbildningsprogram på avancerad nivå 18 16 14 varav magisterprogram 10 11 10 varav masterprogram 5 2 1 varav yrkesprogram inom vårdområdet 3 3 3 varav med internationell antagning 13 12 10 Fristående kurser 311 353 386 varav med internationell antagning 0 0 0 Källa: KursInfo Fördelning och utveckling under jämförelseperioden vad gäller de olika utbildnings- och distributionsformerna framgår av tabell 12, 13 och 14 nedan. Tabell 12: Antal helårsstudenter inom program, fristående kurser och distansutbildning 2015 2014 2013 Helårsstudenter inom program 3 232 3 184 3 050 -varav kvinnor 1 764 1 760 1 719 -varav män 1 468 1 424 1 331 varav inom distansutbildning 483 532 521 -varav kvinnor 405 435 405 -varav män 78 97 116 Helårsstudenter inom fristående kurser totalt 798 936 1 039 -varav kvinnor 435 522 603 -varav män 363 414 436 varav inom distansutbildning 435 508 586 -varav kvinnor 284 316 371 -varav män 151 192 215 Helårsstudenter totalt 4 030 4 120 4 089 -varav kvinnor 2 199 2 282 2 322 -varav män 1 831 1 838 1 767 varav inom distansutbildning 918 1 040 1 107 -varav kvinnor 689 751 776 -varav män 229 289 331 Källa: Ladok 17

Tabell 13: Andel helårsstudenter i procent inom program och fristående kurser 2015 2014 2013 Andel helårsstudenter inom program 80 77 75 Andel helårsstudenter inom fristående kurser 20 23 25 Källa: Ladok Tabell 14: Andel helårsstudenter i procent inom distansutbildning 2015 2014 2013 Andel helårsstudenter totalt inom distansutbildning 23 25 27 Källa: Ladok Som framgår av utvecklingsplanens mål ska utbildningsprogram på grundnivå normalt omfatta tre år (180 högskolepoäng). I Högskolans utbud finns idag tre tvååriga program (om 120 högskolepoäng): Butikschefsprogrammet, Hälsocoach samt Produktionsteknikerprogrammet. Inom samtliga berörda områden finns möjlighet för studenterna att gå över eller vidare till en treårig utbildning. Tabell 15 visar att andelen studenter inom treåriga program (omfattande 180 högskolepoäng) successivt har ökat under jämförelseperioden. Under 2015 var 87 % av programstudenterna registrerade på treåriga program, jämfört med 82 % år 2013. Tabell 15: Andel helårsstudenter i procent inom olika programtyper på grundnivå 2015 2014 2013 Andel helårsstudenter inom program om 180 hp 87 86 82 Andel helårsstudenter inom program om 120 hp 11 12 13 Andel studenter inom övriga program på grundnivå 2 2 5 Källa: Ladok Utbildning på alla nivåer Mål i utvecklingsplanen för år 2016 vad gäller utbildning på alla nivåer: - andelen utbildning på avancerad nivå har ökat från 8 % av helårsstudenterna år 2010 till 15 % år 2016 Det långsiktiga målet är att utbildningen på avancerad nivå ska öka i omfattning för att skapa bättre balans mellan de olika nivåerna. Under flera år har dock utvecklingen varit den motsatta, med allt färre studenter på avancerad nivå. Tabell 16 visar att antal och andel studenter på avancerad nivå har ökat något under 2015, jämfört med föregående år. Studentvolymen på avancerad nivå är fortfarande mycket liten men den nedåtgående trenden verkar ändå ha brutits. Under flera år har också satsningar gjorts på att öka utbudet av utbildning på avancerad nivå. År 2014 startade ett antal nya utbildningar inom biovetenskap, år 2015 tillkom nya program inom områdena informationsteknologi och ingenjörsvetenskap och år 2016 planeras program inom folkhälsovetenskap och omvårdnad. 18

Tabell 16: Antal helårsstudenter på olika nivåer 2015 2014 2013 Förberedande nivå totalt 128 172 180 -varav kvinnor 49 73 76 -varav män 79 99 104 Grundnivå totalt 3 642 3 707 3 636 -varav kvinnor 1 979 2 039 2 048 -varav män 1 663 1 668 1 588 Avancerad nivå totalt 243 223 264 -varav kvinnor 159 157 191 -varav män 84 66 73 Utlandsstudier (ej nivåindelade) totalt 17 18 9 -varav kvinnor 12 12 7 -varav män 5 6 2 Antal helårsstudenter totalt 4 030 4 120 4 089 varav andel på avancerad nivå 6 % 5 % 6 % Källa: Ladok Redovisning som rör den tredje nivån, utbildning på forskarnivå, görs i avsnittet om utbildning på forskarnivå. 19

Excellens inom utbildningen Enligt Högskolans utvecklingsplan ska en excellent lärmiljö vara utmärkande för Högskolans utbildning. Den excellenta lärmiljön ska uppnås genom utveckling av intern kvalitetssäkring, lärarkompetens, bildning, internationalisering, jämställdhet och mångfald samt studentinflytande. Redovisning av mål som rör lärarkompetens görs i avsnittet om personal. Utvecklingen av internationaliseringsarbetet presenteras i särskilt avsnitt. Förutom de avsnitt som nämns ovan innehåller detta avsnitt även redovisning av arbetet med hållbar utveckling inom Högskolans utbildning. Intern kvalitetssäkring Mål i Högskolelagen om kvalitet: - Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. (1 kap 4 ) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om excellens och kvalitet: - begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet tydliggörs inom Högskolans samtliga utbildningar - det nya systemet för lokal utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå är implementerat - samtliga utbildningar som utvärderas av Högskoleverket 3 har godkänts och minst hälften har fått högsta betyg Högskolan har under flera år bedrivit ett målmedvetet kvalitetssäkringsarbete inom utbildningarna vilket har gett ett gott utfall i de utbildningsutvärderingar som har genomförts av Universitetskanslersämbetets under åren 2011-2015. År 2015 presenterades rapporterna från uppföljningarna av tre utbildningar där Högskolan tidigare fått omdömet bristande kvalitet. Samtliga berörda utbildningar, kandidat- och magisterutbildningarna i biomedicin samt kandidatutbildningen i maskinteknik, fick då omdömet hög kvalitet. Inom dessa utbildningar har ett omfattande kvalitets- och utvecklingsarbete genomförts, vilket gett ett gott resultat. Då de nationella utvärderingarna utgår från de allmänna examensmålen för högskoleutbildning berörs även utvecklingsplanens mål som relaterar till begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det sammantaget mycket goda resultatet i utvärderingarna ger därför även ett gott betyg för utbildningarnas förhållande till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Dessa begrepp kan dock ytterligare tydliggöras i utbildningarna och vid flera institutioner har särskilda insatser för detta gjorts under året. Exempel på sådana insatser är de genomlysningar som har gjorts av såväl högskoleingenjörsprogrammen som sjuksköterskeprogrammet. Fakultetsnämnden vid Högskolan i Skövde har under året arbetat med olika processer för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring. Nya uppdragsbeskrivningar har tagits fram för ett flertal viktiga ansvarsfunktioner inom utbildningen, nämligen ämnesföreträdare och ämnesansvarig lärare, programansvarig lärare, kursansvarig lärare samt examinator. Vidare 3 Högskoleverket lades ned den 31 december 2012. Ansvaret för de nationella utbildningsutvärderingarna har överförts till den nya myndigheten Universitetskanslersämbetet. 20

har processerna för avveckling av kurser samt inrättande av nya huvudområden och utbildningsprogram utvecklats. Ett nytt system för lokal utvärdering av utbildning kommer att utformas. Systemet måste anpassas till det nya nationella systemet för utbildningsutvärderingar som är under utveckling och som träder i kraft under 2016. Under året har därför representanter för fakultetsnämnden nära följt utvecklingen av det nationella systemet. Utbildningsutvärderingar var också temat för det kvalitetsseminarium som fakultetsnämnden arrangerade under våren 2015. Under seminariet diskuterades såväl tidigare och kommande nationella system som det nya lokala systemet vid Högskolan. Ytterligare ett kvalitetsseminarium ägde rum under hösten, då med fokus på progression mot nationella examensmål. De frågor som togs upp rörde bland annat relationen mellan kursmål, examination och betygskriterier, samt hur man kan arbeta med detta vid utveckling och revidering av kurser och utbildningsprogram. Vid seminariet deltog både interna och externa talare och det gavs också utrymme till erfarenhetsutbyte och gruppdiskussioner. Utveckling av examination och betygskriterier är också något som under året varit prioriterat inom flera ämnesgrupper. Inom ämnesgrupperna vid Högskolan sker ett kontinuerligt arbete med intern kvalitetssäkring. År 2015 har särskilt fokus lagts på rättssäkerhet för studenter, genom det tillsynsbesök som genomfördes vid Högskolan i maj månad. Universitetskanslersämbetet gav sammantaget lärosätet goda omdömen vad gäller tillämpningen av de lagar och förordningar som gäller för verksamheten. Det konstaterades bland annat att handläggningstiderna i regel är korta för ärenden om examensbevis, tillgodoräknande och studieuppehåll samt för disciplinärenden. Högskolans system för kursvärderingar framstår också som ändamålsenligt. Några påpekanden gjordes beträffande rutiner som bör utvecklas, främst rörande formella beslut vid examensbevis och tillgodoräknande. Bildning Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om bildning: - inslag av bildning finns och tydliggörs inom samtliga utbildningar Bildningsperspektivet i utbildningen har under året uppmärksammats på olika sätt, såväl inom ramen för ämnesgruppernas kvalitetsarbete som centralt vid lärosätet. Ett konkret exempel som relaterar till bildning är att patientperspektivet under året har belysts inom vårdutbildningarna, genom att fler patienter som lever med sjukdom medverkat i undervisningen. Detta skapar stora möjligheter för studenter att reflektera och få ökad förståelse för patienters situation. I utvecklingsarbetet som skett inom ingenjörsutbildningen har ingenjörsetik haft stor fokus. Ingenjörsetik innebär bland annat att det egna ansvaret för lösningar ska relateras till samhälleliga aspekter och potentiella konsekvenser. Inom företagsekonomi ges en kurs inom området CSR (Corporate Social Responsibility). Med CSR avses ett företags samhällsansvar, det vill säga att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Inom utbildningen i informationsteknologi har fler kurser fått explicita examinationsmoment som knutits till etiska aspekter, på alla fördjupningsnivåer. Etiska och samhälleliga aspekter har även förstärkts i undervisningen på de biovetenskapliga programmen, främst inom examensarbetena. 21

De öppna populärvetenskapliga föreläsningar som har anordnats varje månad främjar också bildningsperspektivet i verksamheten. Inom ramen för denna föreläsningsserie har det även hållits en särskild Nobelföreläsning där forskare vid Högskolan på ett lättillgängligt sätt beskrivit årets nobelpris i ekonomi, fysik, kemi, litteratur och medicin. Jämställdhet och mångfald inom utbildningen Mål i Högskolelagen om jämställdhet och mångfald: - I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. (1 kap 5 ) Mål i utvecklingsplanen för år 2016 om jämställdhet och mångfald: - planer för jämställdhets- och mångfaldsintegrering har utarbetats för samtliga utbildningar - utbildningar med ojämn könsfördelning har utvecklats mot en jämnare könsfördelning Inom Högskolans samlade studentpopulation är könsfördelningen relativt jämn, med något fler kvinnor än män bland studenterna. År 2015 utgjorde kvinnorna 55 % av det totala antalet helårsstudenter. Könsfördelningen inom de olika utbildningsområdena är snedare än inom den samlade studentgruppen. Det finns en stor majoritet av kvinnor inom samhällsvetenskap, juridik, medicin, vård och undervisning. En motsatt situation finns inom teknik samt design och musik där männen är överrepresenterade. Områdena humaniora och naturvetenskap har en jämnare könsfördelning. Detta gäller särskilt den naturvetenskapliga utbildningen där fördelningen såväl år 2015 som föregående år var helt jämn, 50 % män och 50 % kvinnor. Som framgår av tabell 17 är den ojämna könsfördelningen inom vissa utbildningsområden relativt konstant under jämförelseperioden. Inom flera områden syns till och med en ökad snedfördelning. Detta står i skarp kontrast till de mål som finns för en jämnare fördelning mellan könen inom utbildningarna. Under året har därför ett antal åtgärder vidtagits för att vända trenden vilket framgår av den fortsatta redovisningen. 22

Tabell 17: Andel kvinnor och män i procent av helårsstudenter inom utbildningsområden Utbildningsområden 2015 2014 2013 K M K M K M Naturvetenskap 50 50 50 50 51 49 Teknik 30 70 31 69 33 67 Samhällsvetenskap och juridik 74 26 73 27 74 26 Medicin och vård 91 9 90 10 89 11 Undervisning och verksamhetsförlagd utbildning 67 33 65 35 78 22 Humaniora 55 45 58 42 59 41 Övriga områden (design och musik) 36 64 36 64 38 62 Totalt 55 45 55 45 57 43 K= Kvinnor, M=Män. Källa: Ladok I tabell 18 redovisas andelen män och kvinnor inom de olika utbildningsprogrammen, räknat i helårsstudenter. Den utveckling av könsfördelningen som visas genom fördelningen på utbildningsområden märks även i programmen. Såväl positiva som negativa trender framgår av tabellen. Inom dataspelsprogrammen noteras en utveckling mot en något jämnare könsfördelning. Andelen kvinnor har successivt ökat under jämförelseperioden och uppgår år 2015 till 20 %. Inom ingenjörsutbildningen har andelen kvinnor i stället minskat något i förhållande till år 2014, från 28 % till 27 %. Snedfördelningen är densamma inom ekonomiprogrammen, programmen inom informationsteknologi, lärarprogrammen och vårdprogrammen. Tabell 18: Andel kvinnor och män i procent av helårsstudenter inom program Utbildningsprogram 2015 2014 2013 K M K M K M Dataspelsprogram 20 80 18 82 17 83 Program inom ekonomi 69 31 69 31 69 31 Ingenjörsprogram 27 73 28 72 26 74 Program inom informationsteknologi 16 84 16 84 17 83 Lärarprogram 68 32 66 34 83 17 Program inom naturvetenskap 59 41 67 33 66 34 Program inom vård och hälsa 91 9 91 9 88 12 Övriga program 58 42 56 44 56 44 K=Kvinnor, M=Män. Källa: Ladok I maj 2015 invigdes ett nätverk för kvinnor inom ingenjörsutbildningarna, QI (Qvinnliga ingenjörer). Ett viktigt mål för nätverket är att skapa ett större intresse för ingenjörsutbildningar bland kvinnor. I det arbetet ingår att lyfta inspirerande förebilder som är kvinnor inom yrkeskåren samt arbeta för en jämställd bild av ingenjörsyrket. Under året har QI bland annat arrangerat inspirationsföreläsningar. Sedan flera år tillbaka finns det inom dataspelsutbildningen ett nätverk för kvinnor, Donna. 23