Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2001 Kungsparken Dokumentation i samband med tillbyggnad av restaurang och ombyggnad av väg inom RAÄ 20 Malmö stad, Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:061 Therese Nilsson
Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2001 Kungsparken dokumentation i samband med tillbyggnad av restaurang och ombyggnad av väg inom RAÄ 20 Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:061 Författare: Therese Nilsson Grafisk form: Anders Gutehall ISSN: 1653-4948 Malmö Kulturmiljö 2006
ÊÚ Malmö 0 100 200 300 400 km N Figur 1. Malmös läge i södra Skandinavien. Figur 2. Undersökningsområdet (rektangel) i förhållande till RAÄ 20, Malmö äldre stadsområde. Underlagskarta Malmö stadsbyggnadskontor. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:061
Undersökningens bakgrund och resultat Med anledning av tillbyggnad av restaurang och ombyggnad av väg utförde Malmö Kulturmiljö på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (Lst dnr 220-10825-01), en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Det berörda området är beläget i den västra delen av Malmös äldre stadsområde, registrerat som fornlämning nr 20 i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). Den arkeologiska insatsen genomfördes under perioden 2001-02-19 2001-03-23 och krävde 28 timmar. Arkeologisk personal var Håkan Assarsson. Dokumentationsmaterialet har arkivnummer G074:16 och förvaras på Malmö Kulturmiljö. Det tidigaste franciskanerklostret i Malmö var beläget i kvarteret Fisken, men munkarna beklagade sig över att klostret var osunt och gjorde att bröderna insjuknade och dog. Istället uppfördes nya klosterbyggnader i nuvarande Kungsparkens sydöstra delar och i Slottsgatan (se bilaga 1). Figur 3. Schaktens placering vid kasinot. Underlagskarta Malmö stadsbyggnadskontor. Malmöhistorikern Anders Isberg hade en bestämd uppfattning om hur klosterområdet i Kungsparken sett ut. Han menade att klosteranläggningen upptog tre särskilda tomter eller områden, avdelade av Grynbodgatans förlängning i väster; Vestre Hospitals strede. På den östra av de båda tomterna som fanns norr om stredet, fanns klosterbyggnaderna med tillhörande kyrkogård. I de västra fanns Gråbrödernas apelhage (fruktträdgård). Söder om stredet, utmed stadsgraven, fanns brödernas köksträdgårdar eller kålhagar. De tre klosterkvarteren har lokaliserats till nuvarande Slottsgatans södra del, sydöstra delen av Kungsparken och sydöstra spetsen av bastionen Karl Gustav, med den därutanför belägna delen av yttre slottsgraven. Enligt Isberg låg Gråbrödernas kyrka nordost om dagens Casino Cosmopol (Isberg 1923: 88). År 1528 skänkte kung Fredrik I klostret som hospital till staden Malmö. På 1660 70-talen revs hospitalsbyggnaderna, då man planerade att utvidga fästningsverket i området. Hospital och kyrkogård flyttades istället till områden i kv. Rundelen (Isberg 1923: 194; Rosborn 1984: 21; Söderlund 1985: 89 f). Under 1800-talet förekom det exercisövningar i parken och från 1830-talet kunde man bevittna spö- och risstraff mitt emot nuvarande Hovrätten. År 1869 förbereddes området inför parkanläggandet, men innan de organiserade schakt- 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:061
ningsarbetena påbörjats hade lump- och bensamlare grävt egna gropar på platsen. När det egentliga markarbetet startat samlade man ihop de påträffade människobenen inklusive kranierna och kastade en dem i två befintliga brunnar, den ena brunnen fanns i Kommendantsträdgården och den andra vid garnisonssjukhuset (Myllenberg 1945: 87 f). Syftet med den här aktuella undersökningen var att klargöra fornlämningens karaktär, utbredning och bevarandegrad inom undersökningsområdet, samt att dokumentera eventuella lämningar. Övervakningen genomfördes i två etapper; den första delen berörde en tillbyggnad till en restaurang och den andra gällde ombyggnad av in- och utfartsväg. Sammanlagt upptogs två långsmala schakt med grävmaskin (schakt 1 och 2). Därutöver grävdes en provruta för hand (schakt 3). Schakten var mellan 0,7 och 1,2 m djupa. I mitten av det första schaktet, schakt 1, framkom ett 40-tal kranier i omrörda massor. Förutom kranier påträffades även andra skelettdelar från människa, samt djurben blandat med lerklumpar, tegelkross, sot, glas och porslin. Lösfynd i form av keramikskärvor av 1600-talstyp och ett fragment fanns inblandat i dessa massor. Dessa togs ej tillvara. I den västa delen av detta schakt framkom även ett kalkbrukslager på ca 1 m djup. Figur 4. Några av de kranier som framkom i schaktet. I det andra schaktet, schakt 2, framkom ett tiotal skelettdelar i påförda omrörda massor. I den västra delen av detta schakt framkom på ca 1,2 m djup ett kalkbrukslager. Provrutan, schakt 3, som är belägen allra längst i söder (se figur 3) var 2 x 2 m stor och underlaget, moränleran, framkom 2,3 m ner från nuvarande markyta. De påförda massorna bestod av matjord uppblandat med lera, ben, tegelkross och kalkbruksbitar. Skelettdelarna kommer troligen från klosterområdets eller det senare hospitalets begravningsområde. Förmodligen utgör det samlade fyndet av kranier, som gjordes vid schaktningsövervakningen, en återbegravning av skelett som påträffats i andra delar av Kungsparken. Det går emellertid inte att utesluta att skelettdelarna härstammar från ett raserat benhus eller en massgrav från en belägring. Efter en preliminär besiktning av materialet verkar det innehålla individer med olika ålder och kön, vilket skulle tala mot massgravshypotesen. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:061 5
Rekommendationer till fortsatta antikvariska åtgärder Det har under åren pågått en del markarbeten i Malmö äldre stadsområde. Många av dessa arbeten har haft någon form av övervakning av arkeologisk personal, men det finns ett stort antal projekt som inneburit att kulturlager förstörts utan arkeologisk kontroll. Dessa sistnämnda tillfällen innebär att det finns områden som är nästintill utschaktade. Det finns dock vissa områden kvar i Malmö där man bör iaktta extra försiktighet då de utgör större sammanhängande bevarade delar av fornlämningsområdet. Som sådana är de viktiga källor för ny kunskap om Malmös äldre historia och kan även tjäna som kunskapsförmedlare för redan bortschaktade områden. Dessa två områden är Stortorget med Helgeandsklostret, Rostockerköpmännens stora gård och bostadskvarter, samt Kungsparken med bebyggelselämningar efter Franciskanerkonventet från 1480-talet. Dessa båda områden kan ge en helhetsbild på hur gatunät och stadsbebyggelsen sett ut i detta område och vilka som levde här. Dessa båda områden är ovanligt välbevarade och ger möjlighet att få en helhetsbild av kvarter i en medeltida stad (Larsson, Reisnert & Thomasson 2006: 277). Referenser Isberg, Anders Ulrik. J:r. 1923. Handbok med uppgifter och förklaringar till A. U. Isberg S:rs historiska karta över Malmö stad av år 1875. 2.a uppl. Malmö. Larsson, Stefan Reisnert Anders och Thomasson Joakim 2006. Liljan: Erfarenheter och reflektioner. Liljan - om arkeologi i en del av Malmö. Larsson, Stefan (red.). Lund. Ljungberg, Leif. 1960. Gatunamnen i Malmö. Malmö. Myllenberg, Birger. 1945 Några data ur Malmö stads planteringars historia Malmö fornminnesförening årsskrift 1945. Malmö. Rosborn, Sven. 1984. Malmö. Den medeltida staden och dess omland. Rapport Medeltidsstaden 67. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer Stockholm. Söderlund, Kerstin. 1985. Franciskanerna och deras kloster i Malmö. Elbogen tidskrift 1985. Malmö. 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:061
Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer:... 220-10825-01 Malmö Kulturmiljös diarienummer:...kn-kfö 1134/2000-731 Inventarienummer:...MHM 12849 Arkivnummer:...G074:16 Län:...Skåne Kommun:... Malmö Socken:... Malmö Fastighet:... Kungsparken Kvarter:... Kungsparken Fornlämningsnummer:...RAÄ 20 Ekonomiska kartans blad:...2c:23 Koordinatsystem:...Malmö lokala koordinatsystem X koordinat:... 6067,30 Y koordinat:... 1322,70 M ö.h.:...högsta 5,5 Fältarbetstid:... 2001-02-19 2001-03-23 Antal arbetsdagar:...7 Antal arkeologtimmar:... 28 Exploateringsyta:... 134 m 2 Undersökningsområde:... 134 m 2 Undersökt yta:... 134 m 2 Platschef:... Håkan Assarsson Personal:... Håkan Assarsson Uppdragsgivare:...Stadsfastigheter Malmö Bilagor Bilaga 1 Einar Bagers teckning över klosterområdet i Kungsparken Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:061
Bilaga 1 Einar Bagers teckning över klosterområdet i Kungsparken