Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?

Relevanta dokument
Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?

Universums historia och fram1d

Dessa egenskaper hos bakgrundsstrålningen har observerats

Kosmologi. Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU

Introduktion till Kosmologi

Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4%

Universums uppkomst: Big Bang teorin

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott

Ett expanderande universum Ulf Torkelsson

Partikelfysik och det Tidiga Universum. Jens Fjelstad

Absolut tid och rum. Statiskt Oändligt. Olbers paradox von Seeligers paradox

Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö Stockholms Universitet

Kosmologi - läran om det allra största:

Sett i ett lite större perspektiv

Upplägg. Big Bang. Rekombinationen I. Översiktskurs i astronomi Lektion 12: Universums barndom och framtid. Ett strå. strålningsdominerat universum

Big bang Ulf Torkelsson. 1 Enkla observationer om universums kosmologiska egenskaper

Kosmologi. Kosmos (grek., världsalltet, världsordningen, världen, god ordning ), i astronomin det samma som världsalltet, universum.

Kosmologi. Universums utveckling. MN Institutionen för astronomi. Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges

Kosmologi - läran om det allra största:

Från Universums utveckling

Big Bang. Oskar Sandberg mars 2009

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar

Nobelpriset i fysik 2006

Galaxhopar Kollisioner i hopar är vanliga Avstånden mellan medlemmarna är små och de stora galaxerna äter succesivt upp de mindre

Big Bang L ars Bergström G ruppen för K osmologi, partikelastrofysik och strängteori F ysikum, Stockholms universitet

CYGNUS. Östergötlands Astronomiska Sällskap. Nr 1, Innehåll. < > Medlemsblad för

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

överhanden och protoner och neutroner skulle bildas. Dessa partiklar bildade tillsammans olika kärnor i grundämnen, främst väte, tungt väte och

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

Strängar och extra dimensioner

Big Bang L ars Bergström Oskar K lein-centrum för kosmopartikelfysik F ysikum, Stockholms universitet

Från Big Bang till universums acceleration

Crafoordpriset Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Crafoordpriset i astronomi 2005 till James Gunn, Princeton University, USA,

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

LHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad,

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH

Universum. en symfoni i skönhet och elegans

Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen.

Partikelfysik och Kosmologi

Tid Onsdag den 21 januari 2015, kl Plats Pingstkyrkan, Lasarettsgatan 11 A, Örnsköldsvik. Avgift 50 kr. Åhörare 122.

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Upplägg. Översiktskurs i astronomi Lektion 11: Galaxer och kosmologi. Vår lokala galaxgrupp. Virgohopen. Kannibalgalaxer i galaxhopars centrum

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats ( och får ej lämnas vidare till tredjepart.

En rundvandring i rymden

Instuderingsfrågor Atomfysik

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson

Tomrummet Partikelfysik 2008 av Josef Kemény

Boken : Kap. 10 sid 232 Kap. 11 sid 259 och framåt

Science Night Rymden nu och framåt Aktuell forskning om rymden som utgångspunkt för intresseskapande fysik.

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Citation for the original published paper (version of record):

Introduktion till galaxer och kosmologi (AS 3001)

Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik

Kosmos växer. Figur 2a. Blinka lilla stjärna där, hur jag undrar var du är

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

1.5 Våg partikeldualism

Högenergiastrofysik och kosmologi Ulf Torkelsson. 2 Röntgenastronomi och röntgendubbelstjärnor

Del 1. Introduktion till ett nytt. Naturvetenskapligt. Paradigm

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.

Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik

Astronomi, kraft och rörelse

Det finns något där ute i universum, något som är. Mörk materia att mäta något man inte kan se. aktuell forskning. av Elin Bergeås Kuutmann

101-åringen som klev ut ur teorin Om gravitationsvågor (2016) och Einsteins allmänna relativitetsteori (1915)

Tid vad är det? Clas Blomberg. Teoretisk fysik KTH

Upptäckten av gravitationsvågor

Hur mycket betyder Higgs partikeln? MASSOR! Leif Lönnblad. Institutionen för Astronomi och teoretisk fysik Lunds Universitet. S:t Petri,

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

De gav oss ny syn på vår plats i universum

LHC Att Studera Universums Minsta Beståndsdelar i Världens största Experiment

III Astropartikelfysik och subatomär fysik

Thomas Hackman ESO-centrum, Turun yliopisto & Institutionen för fysik, Helsingfors universitet

Christophe Clément (Stockholms Universitet)

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmönster. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. Den neutrala vätgasens v. fördelning f Vintergatan

5.13. Astrofysik (fortsättning)

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR!

I BEGYNNELSEN. Hur skall vi förstå Bibelns tre första kapitel? Perspektiv från astrofysik och exegetik. Tryggve N.D. Mettinger

Marie Curie, kärnfysiker, Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Mål och betygskriterier i Fysik

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik

Preonstjä. av Johan Hansson och Fredrik Sandin

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Problemsamling. Geofysik inom Geovetenskap Planeten Jorden 30 hp. (delkurs: Berggrunden och Livets Utveckling 10 hp) Uppsala universitet

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008

1 Den Speciella Relativitetsteorin

Varför forskar vi om elementarpartiklar? Svenska lärarare på CERN Tord Ekelöf, Uppsala universitet

Transkript:

7 Kosmologi Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? Hur uppkom elementarpartiklarna? Hur uppkom grundämnena? Hurdan är universums framtid? Kosmologiska principen: Universum är homogent och isotropiskt Universum ser likadant ut oberoende av observationspunkten. Observationer av galaxer och galaxhopars fördelning kosmologiska principen gäller. 135

Vägen till den moderna kosmologin: Olbers paradox (H. W. Olbers, 1757-1840): Om universum är oändligt och materian är jämt fördelad En stråle i vilken som helst riktning träffar alltid en stjärna Hela natthimmelen borde lysa lika klart som solen. Hur kan natthimmelen vara mörk? Lösning på paradoxen: Universum har en ändlig ålder. Albert Einstein (1920-talet): Ett statiskt universum kollapsar av gravitationen Kosmologiska konstanten (Λ). Georges Lemaitre (1927): Expanderande universum Behövs ingen Λ. Edwin Hubble (1929): Galaxernas rödförskjutning större ju mer avlägsna de är Universum expanderar. Fritz Zwicky (1934): Mörk materia 136

George Gamow (1948): Big-bang - modellen. Arno Penzias och Rober Wilson (1964): Upptäckt av den kosmiska bakgrundstrålningen Stephen Hawking, Steven Weinberg, Alan Guth mm. (1960-80 -talen): Nogrannare beskrivning av Big-bang -händelseförloppet, inflationsteorin mm. Saul Perlmutter, Adam Riess, Brian Schmidt mm. (1998): Accelererande utvidgning av universum mörk energi? COBE, WMAP och Planck -satelliterna (1990-2010 -talen): Noggranna uppskattningar för universums ålder och andra parametrar. Nuvarande standardmodellen: Λ-CDM, dvs. kosmologisk konstant (Λ) & mörk materia (Cold Dark Matter.) 137

Den moderna kosmologins observationer: 1. Universum utvidgas enligt Hubbles lag z = (H/c)r, där z är rödförskjutningen och H 70 kms 1 Mpc 1. 2. Överallt finns en termisk 2.7 K bakgrundsstrålning. 3. Materien och strålningen är isotropisk. 4. Inga stjärnor är äldre än 13-14 miljarder år. 5. Väte- och helium förekommer i ungefär lika stora mängder överallt i universum. 6. De äldsta radioaktiva isotoperna är mindre än ca 14 miljarder år gamla. 7. Galaxernas fördelning verkar vara lika överallt i universum. 8. Evolutionseffekter syns på galaxer på stora avstånd (dvs. bakåt i tiden). 138

7.1 Universums geometri För att beskriva universums geometri krävs (minst) fyra dimensioner, dvs. rymd- och tidskoordinater. Geometrin beror av densitetsparametern Ω 0 = ρ medel ρ kritisk. Universum kan vara (Friedmanns modeller): sfäriskt, Ω 0 > 1 hyperboliskt, Ω 0 < 1 euklidiskt ("platt"), Ω 0 = 1 Ett platt och hyperboliskt universum är öppet (oändligt) medan ett sfäriskt universum är slutet.(bild: NASA) 139

Kosmologisk test för att avgöra om universum är öppet eller slutet: 1. Medeldensitet: Om densiteten överstiger den kritiska densiteten är universum slutet. 2. Magnitud - rödförskjutning: I ett slutet universum verkar galaxer med stor rödförskjutning att lysa starkare. 3. Vinkeldiameter - rödförskjutning: I ett slutet universum ser avlägsna galaxer större ut. 4. Halten av deuterium: Liten halt av deuterium större kosmologisk densitet. 5. Ålder: Ett slutet universum är yngre. 6. Fluktuationer i bakgrundsstrålningen: Vinkelstorleken på fluktuationerna modell för universums struktur. 140

Nuvarande observationer (bl.a. WMAP): Universum är öppet Universums densitet kritiska densiteteten Universums utvidgning accelerar Universums energi består av: mörk energi (74 %) mörk materia (22 %), "vanlig" materia (4 %) Öppna frågor: Vad är mörk materia?: Galaxernas rörelser visar att det finns stora mängder materia som inte strålar. Är den mörka materian svagt växelverkande icke-baryoniska partiklar (WIMP)? Vad är mörk energi?: Observationer antyder att universums utvidgning accelererar, vilket man i teorier åstadkommer med att den kosmologisk konstanten Λ 0, dvs. mörk energi. 141

7.2 Universums uppkomst Den fortfarande gällande teorin är Big bang (= ursmällen), som dock ständigt modifieras. Universums ålder är ca 13.7 miljarder år. Universum utvidgas om man räknar bakåt i tiden till för ca 14 miljarder år sedan var universum enormt komprimerat och hett. Big bang -teorin: Universum uppkom för ca 14 miljarder år sedan och har sedan dess utvidgats. Teoretiska beräkningar sträcker sig till tiden10 43 s efter ursmällen. Unversums uppkomst från tiden t = 0: 10 43 s, Planck-tiden: Vad som hände före denna tid är inte möjligt att beskriva Heisenbergs osäkerhetsrelation. 142

10 35 10 31 s: Symmetribrott ett litet överskott av materia jämfört med antimateria. Inflation: Fasförändring mycket snabb utvidgning. Lokala inhomegeniteter grunden för uppkomsten av galaxer. 10 12 10 6 : Kvark-epoken: Temperaturen sjunkit så att kvarkar består. 10 6 10 1 s: Protoner och neutroner består. 99.9999999 % av materian annihileras, 10 7 % kvar. ca 1 s: Temperaturen har sjunkit så att elektroner kan bestå. ca 200 s: He-kärnor uppkommer. Heliumhalten bestäms av mängden neutroner som sönderföll innan de blev fångade i heliumkärnor väte och helium förekommer i förhållandet 3:1. B b nukleosyntes 143

Ca 380 000 år: Universums temperatur ca 3000 K, väteatomer bildas strålningen absorberas inte effektivt universum blir "genomskinligt". Bakgrundsstrålningen "frisläpps" Materian klumpar sig kring "gjutfel" som uppkom vid inflationen förstadier till galaxer. (Bild: Nasa) 144

Bakgrundsstrålningen observerad med COBE och WMAP ց. Bakgrundsstrålningen är inte helt homogen: Små fluktuationer visar var materian var mera koncentrerad. Kring dessa koncentrationer uppkom galaxerna. Ca 100 miljoner år: Galaxerna bildas. De första stjärnorna bestående endast av väte och helium (samt lite litium) uppkommer. Övriga grundämnen bildas i stjärnorna och sprids genom supernovor. Ca 2 miljarder år: Massiva svarta hål, som samlar materia, har bildats i centrum av galaxerna kvasarer. "Nutid": Stjärnproduktionen har minskat. I de flesta stora galaxer har aktiviteten i kärnan minskat. 145

Tids-schema för universums utveckling (NASA/WMPA) 146

Mera öppna frågor: Kan man sammanföra gravitationen, den elektromagnetiska kraften och kärnkrafterna (stark och svag växelverkan) i en universalteori? Hur många dimensioner behövs för att förklara universum? Gäller naturlagarna lika överallt? Är vi en del av ett multiversum? Sex-dimensionella Calabi-Yau former, från Rick Groleau: "Imagining Other Dimensions" (The elegant universe) 147

7.3 Universums framtid Universums framtid bestäms av dess densitet, dvs. om universum är öppet eller slutet: Om densiteten skulle vara tillräckligt stor skulle universum dra ihop sig i en "big crunch" (= stora krossen). I annat fall kommer utvidgningen att fortsätta i all oändlighet. Nuvarande observationer antyder att universums utvidgninig fortsätter och accelererar. Ett öppet universum passar även bäst in i vår uppfattning om universums uppkomst (inflations-teorin mm.). 148

Ett expanderande universum: Alternativ I värmedöden Stjärnproduktionen minskar: Efter 10 14 år har alla stjärnor brunnit slut universum blir mörkt Efter 10 27 år har massiva svarta hål bildats i galaxerna Efter 10 90 10 150 år har de svarta hålen "avdunstat" p.g.a. Hawkingstrålningen Efter 10 1026 år bara strålning kvar Alternativ II stora rivet (big rip) Om universums expansion accelererar tillräckligt fort kommer allt till slut att rivas sönder Processen går gradvis, först splittras galaxhoparna, sedan galaxerna, solsystemet och till sist atomerna Om och när det händer beror på kosmologiska parametrar, vars värden inte är kända 149

7.4 Sammanfattning av universums historia (expanderande men utan big rip ) Tid Händelse 0 Ursmällen < 10 43 s Planck-tiden, alla 4 krafter en? 10 35 10 31 s Inflation 10 6 10 1 s Protoner och neutroner bildas ca 1 s Elektroner bildas 200 s Nukleosyntes 380000 år Universum blir genomskinligt, bakgrundstrålningen uppkommer 1 10 8 år Första stjärnorna bildas 9 10 9 år Solsystemet bildas 9 10 9 år Utvidgningen av universum börjar accelerera 14 10 9 år Nutid 10 11 år Nuvarande stjärnor brunnit slut 10 14 år Stjärnornas tidevarv slut 10 27 år Massiva svarta hålens tidevarv 10 36 år Protonernas halveringstid (?) 10 40 år Inga protoner mera 10 90 10 150 år Svarta hålen har "avdunstat" > 10 1026 år Bara strålning kvar 150

Bilaga 1. WWW-sidor: Institutionen för fysik, HU www.physics.helsinki.fi Tuorla observatorium www.astro.utu.fi Finlands ESO-Centrum finca.utu.fi Meteorologiska institutet www.fmi.fi Tähtitieteellinen yhdistys Ursa www.ursa.fi Astronomi vid Uppsala universitet www.astro.uu.se Nordic Optical Telescope www.not.iac.es European Southern Observatory www.eso.org Hubble Space Telescope www.stsci.edu European Space Aganecy www.esa.int NASA www.nasa.gov 151