EIE/04/234/SO7.38605,



Relevanta dokument
Det här är elcertifikatsystemet

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Elcertifikatsmarknaden i Sverige

Yttrande över promemorian Elcertifikatssystemet vissa frågor inom kontrollstation 2017

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

EXTRA INTÄKTER FRÅN S O L C E L L E R

Ansökan om godkännande av anläggning för tilldelning av elcertifikat

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

Solcellers lönsamhet: Skatter, lagar och förordningar

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

2 Sökande Namn/företag Organisations-/personnummer Innehav (%) Postnummer Ort Land

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Grön el

A1 1 (2) Energimyndigheten Box ESKILSTUNA

A1 1 (2) Energimyndigheten Box ESKILSTUNA

Grön el i Västra Götaland

1 (2) Energimyndigheten Box ESKILSTUNA

A1 1 (2) Energimyndigheten Box ESKILSTUNA

A1 1 (2) Energimyndigheten Box ESKILSTUNA

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

Yttrande över Statens energimyndighets förslag till föreskrifter om ursprungsgarantier för el

A1 1 (2) Energimyndigheten Box ESKILSTUNA

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Rapport från partienkät

Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät

Nationella Vindkraftskonferensen

Kent Nyström Lars Dahlgren

Klimatcertifikat för fordonsbränsle

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Statens energimyndighets författningssamling

Erik Larsson Svensk Fjärrvärme. Nordvärme, Ålesund

A1 1 (2) Energimyndigheten Box ESKILSTUNA

Jenny Hedström. Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Till: Miljö och energidepartementet Energienheten kopia till Fredrik Norlund

Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked. Martin Johansson. Enheten för operativa styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/ för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Huvudsakliga barriärer ningar. Medel Medel Tillståndsprocessen, allmänhetens acceptans Bioenergi (trädbränsle)

Sammanfattning. Bilaga

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

UG-konferensen Välkommen! Norra Latin 18 september 2019

Genomförande av direktiv om förnybar energi

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Erbjudande till dig som mikroproducent!

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Vindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN

1 (2) Energimyndigheten Box ESKILSTUNA

A1 1 (2) Energimyndigheten Box ESKILSTUNA

A1 1 (2) Energimyndigheten Box ESKILSTUNA

Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja?

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Erbjudande till dig som mikroproducent!

Varifrån kommer elen?

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL Guy-Raymond Mondzo, ÅF

Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige

Kammarrätten har anmodats att yttra sig över rubricerade rapport och vill med anledning härav anföra följande.

Vindkraft. En investering i framtiden

Remissvar på Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat Delredovisning 2 (ER2016:99)

Producera din egen el

Svensk författningssamling

Förutsättningar för vindkraft

Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad

Svensk författningssamling

Erbjudande till dig som mikroproducent!

Promemoria

Handel med Elcertifikat ett stödsystem för fönybar el

Regeringens proposition 2016/17:187

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Ren energi för framtida generationer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Energiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

UG 1 (2) Postnummer Ort Land. 1a Kontaktperson (den person som Energimyndigheten ska kontakta vid frågor om denna ansökan) Namn

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Stockholm Vattens deltagande i central upphandling av el

EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Problemställning matchning användning-produktion

TILLÄMPNINGSDOKUMENT TILL UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR ELEKTRICITET V 1.1. BASKRAV OCH AVANCERADE KRAV

Vad blev det av Nettodebiteringsutredningen?

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning

Transkript:

Sonja Ewerstein Juni 2005 Regional rapportering om införlivande av EU:s RES-e-direktiv utförd av Sonja Ewerstein, Energimyndigheten inom ramen för EU-projektet RES-e regions nr EIE/04/234/SO7.38605, work package 2. 1. Förutsättningar för införlivandet av direktivet i Västra Götalandsregionen i Sverige synpunkter från allmänheten i regionen vad gäller förnybara energikällor Allmänhetens acceptans vad gäller förnybara energikällor är hög i regionen. Trots detta inträffar det att den lokala befolkningen kan vara negativ när man själv blir berörd av installationer i närheten av sitt boende. Man kan också mötas av varierande synpunkter när det gäller olika tekniker. Som exempel uppvisar invånarna ett större motstånd mot installationer av vindkraftanläggningar i områden nära kusten samt vad gäller småskalig vattenkraft inom rekreationsområden för turism. Å andra sidan uppvisar kraftvärmeanläggningar baserade på biomassa och biogas samt solenergi relativt litet motstånd. Åsikterna om kraftvärmeanläggningar baserade på avfall varierar beroende på lokalisering med avseende på eventuell lukt som kan skapa ansamling av fåglar såsom fiskmåsar och kråkor. Den relativt begränsade acceptansen vad gäller installation av vindkraftanläggningar beror bl.a. på störningar vad gäller ingrepp i landskapet samt ljud/buller. Många invånare är också tveksamma till vindkraftinstallationer i närområden av oro för att detta sänker marknadsvärdet på deras ägor. I vissa fall är man också orolig för att en vindkraftanläggning skulle kunna medverka till störningar i radio och television samt att fågellivet kan störas. Dessutom kan kulturlandskapet och naturskyddade områden äventyras. Det har emellertid visat sig att på platser, där ett aktivt jordbruk bedrivs, har vindkraftanläggningar blivit accepterade av jordbrukaren ur ett inkomstperspektiv. Många invånare anser att installationer av ny småskalig vattenkraft skulle kunna påverka fiskebeståndet negativt.vad gäller modernisering av redan befintliga anläggningar för småskalig vattenkraft är opinionen bland invånarna mer positiv. Enligt svensk miljölagstiftning är det också svårare att få tillstånd att bygga nya anläggningar för småskalig vattenkraft än att få tillstånd till modernisering av befintliga anläggningar.

2. På vilka villkor som nätanslutning beviljas vilka huvudsakliga problem möts man av Innan införlivandet av RES-e-direktivet (2001/77/EG) i Sverige uppdrog den svenska regeringen åt Statens Energimyndighet att föreslå vilka åtgärder som skulle vidtas i syfte att implementera direktivet. Energimyndigheten konstaterade att det inte fanns behov av några förändringar i svensk lagstiftning för att införliva direktivet. Orsaken är att det svenska regelverket tillåter samtliga elproducenter att ansluta sig till nätet på skäliga villkor. Enligt RES-e-direktivet kan EU:s medlemsstater lagstifta om vem som skall betala kostnaderna för nätanslutning. Energimyndigheten slog fast att det redan finns fastlagt i den svenska ellagen hur nättariffer skall vara utformade. Energimyndigheten skall på begäran undersöka om ett nätbolags kostnader för anslutning till nätet följer reglerna i lagen. Således inkluderar den svenska ellagen bestämmelser för den som önskar ansluta sig till nätet. Den svenska ellagen diskriminerar inte någon energikälla för elproduktion. Vad gäller definitioner av förnybara energikällor motsvarar dessa mycket väl de definitioner som nämns i RES-e-direktivet i den meningen att ellagen inte inkluderar någon speciell defintion (dvs. definitionerna i RES-e-direktivet exkluderas inte alls i den svenska ellagen). Regeringen har remitterat Energimyndighetens rapport till berörda instanser i Sverige för synpunkter. Efter inkomna synpunkter införlivades RES-e-direktivet i en speciallag, lag om effektreserv m.m. N2003/1355/RS samt i propositionen Vissa elmarknadsfrågor nr 2002/02/85. Energimyndighetens rapport har sänts till EG-kommissionen i oktober 2003 and EG-kommissionen bekräftade införlivandet av RES-e-direktivet den 26 maj 2004 i dokumentet COM(2004)366 final Ett problem som kan uppstå är att elproducenter har klagomål över de höga avgifterna för nätanslutning. Detta kan lösas genom att Energimyndigheten har regeringens uppdrag att kontrollera och på begäran av producenten undersöka om ett nätbolags kostnader är skäliga. Synpunkter från marknadsaktörer (planerare, projektörer och producenter) En undersökning har gjorts i juni 2005 bland planerare, projektörer och producenter i Västra Götalandsregionen. Undersökningen avsåg nödvändiga villkor för nätanslutning, kostnader för nätanslutning, vem som betalar samt olika slag av hinder som kan uppstå vid nätanslutning. När det gällde nödvändiga villkor blev svaren allmänna elektriska regelverk, tillgång till plats på nätet samt att nätägaren bör acceptera inmatningsdata ochströmkvalitet. Vad gäller kostnader för nätanslutning nämnde en aktör inget mer än mätutrustningen för levererad energi och en annan aktör svarade att kostnaderna beror på vem som är nätägare samt påpekade att en av de största nätägarna i Sverige är en av de dyraste. Och en tredje aktör svarade att kostnaderna är mellan 800-1200 kr per nätansluten MW plus kostnader för en serviceledning i 800 kr-alternativet. På fråga om vem som betalar för nätanslutning svarade samtliga att producenten betalar alla kostnader och att nätägaren är den som får betalt. När det gäller olika slag av hinder vid nätanslutning svarade aktörerna att stora anläggningar är svårare att ansluta beroende på att lågspänning - varför också

ombyggnad krävs. I vissa fall kan separat nät krävas. Man tyckte också att den administrativa processen är längre vid anslutning av större anläggningar till nätet samt att stora nätägare synes långsammare i hanteringen när det gäller anslutning till nätet. En fråga kring hinder var också en om mätningsarrangemang och svaret var att man fann dessa acceptabla beroende på att tekniken är väl känd. Dock tyckte en aktör att stora nätägare kräver mer mätutrustning i transformatorerna än vad små nätägare gör. Slutligen, på fråga om nättillstånd och administrativa processer hjälper eller hindrar finansiering av projek,t svarade de flesta varken eller medan en aktör tyckte att kostnaderna är för höga när man ansöker om nätanslutning. Denne aktör påpekade att den svenska miljölagstiftningen inte har förmått att underlätta installation av vindkraftanläggningar och att den positiva påverkan på miljön som vindkraften har måste bli mer uppskattad 3. Har tillståndsproceduren blivit mer generell vilka huvudsakliga problem möter man Eftersom den svenska ellagen ur konkurrenssynpunkt inkluderar en modell, där alla elproducenter garanteras tillgång till nätet och eftersom ellagen inte diskriminerar någon energikälla för elproduktion, har inga problem uppstått när det gäller tillstånd till nätanslutning. Det finns, tvärtom, ett speciellt instrument i Sverige för att befrämja och skynda på processen när det gäller att öka produktionen och användningen av el från förnybara energikällor, vilken beskrivs närmare under avsnittet Ursprungsgaranti i denna studie. Ett problem är å andra sedan att vissa elproducenter känner att de måste gå igenom en lång och tidsödande process genom de svenska lagarna innan de kan bygga sin anläggning, dvs. en miljölagsprövning och en bygglagsprövning. När det gäller miljölagsprövningen har regeringen nyligen i en proposition föreslagit att tiden för prövning bör kortas ned samt att man ska ha möjlighet att slippa pröva hela anläggningen igen när det är fråga om modernisering och/eller kompletterande utbyggnad av en anläggning. När det gäller bygglovsproceduren har regeringen gjort en undersökning år 2003, SOU 2003:70, om potentiella hinder för el från förnybara energikällor. Resultatet av undersökningen var att proceduren är effektiv vad gäller skyndsam handläggning och att den svenska plan- och bygglagen (1987:10) tillåter att vissa områden för produktion av el från förnybara energikällor betraktas som riksintresse. Detta innebär att denna typ av produktion befrämjas inom dessa områden, speciellt när det gäller etablering av vindkraft. Dessutom förbereder regeringen för närvarande en mer samordnad tillståndsprocedur för miljö- samt plan- och bygglagarna. Genom att slå ihop vissa procedurer inom miljölagsstiftningen med vissa procedurer inom plan- och bygglagsstiftningen kommer en effektivare tillståndsprocedur att kunna uppnås. Två statliga utredningar för vart och ett av lagområdena har tillsammans arbetat fram ett förslag till regeringen som innebär ökad samordning mellan de två

regelverken. Förslaget är att vissa bygglovsfrågor skall lämnas över åt de regionala miljödomstolarna att hantera. En följd av detta är att miljödomstolarnas kompetens skulle behöva kompletteras med bygglovskunskap. Ett annat förslag är att flytta bygglovsfrågor som prövas av regeringen idag till de regionala miljödomstolarna. Syftet är att förenkla tillståndsprocedurerna och underlätta för företag att etablera och investera i nya projekt/anläggningar. Synpunkter från marknadsaktörer (planerare, projektörer och producenter) I undersökningen som gjordes i juni 2005 bland planerare, projektörer och producenter ställdes också frågor om deras syn på behovet av att förenkla tillståndproceduren. En aktör inom området småskalig vattenkraft och en aktör inom området vindkraft svarade att de inte såg några specialla problem alls medan en annan aktör inom området el vid byggande av fjärrvärmeanläggningar tyckte att tillståndsproceduren bör förenklas så att handläggningstiderna blir kortare. En annan aktör inom vindkraftområdet framhöll att Skaraborgs kommun har blivit långt bättre när det gäller förenkling av handläggningstider för tillstånd än många andra rent generellt har uppnått. 4. Vilken situation råder när det gäller ursprungsgaranti har situationen förbättrats jämfört med tiden före införlivandet av RES-e-direktivet och vilka konkreta åtgärder kan vidtas. Den svenska regeringen har uppdragit åt Energimyndigheten och Svenska Kraftnät att rapportera om situationen vad gäller ursprungsgarantin. Energimyndigheten har rapporterat att de samordnar uppgiften vad gäller definitionerna som nämns i RES-e-direktivet, artikel 2 med liknande definitioner vad gäller ursprungsgaranti i anslutning till det nya styrmedlet för att befrämja el från förnybara energikällor, dvs. elcertifikaten. Denna samordning har ännu ej varit möjlig att genomföra beroende på att definitionerna for elcertifikaten ännu ej uppnåt den mognadsnivå som krävs för att ett utbyte av idéer varit möjlig. För att klargöra sambandet mellan ursprungsgarantierna som omnämns i RES-edirektivet och ursprungsgarantierna i det svenska styrmedlet elcertifikaten ges nedan en kortfattad beskrivning av innehållet I och idéerna bakom styrmedlet elcertifikat. Syftet med elcertifikaten som infördes i Sverige genom en lag år 2003 är att befrämja och påskynda produktion av el från förnybara energikällor, dvs. vindkraft, solenergi, jordvärme, vågenergi, biobränslen och vattenkraft. Systemet med elcertifikat baseras på det faktum att producenter av el från förnybara energikällor kommer att erhålla certifikat för varje levererad MWh el. Försäljningen av certifikat kommer att ge producenterna en extra inkomst och resultera i bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion. I syfte att skapa efterfrågan på elcertifikat är det obligatoriskt för användare av el att köpa ett visst antal certifikat i relation till användningen av el, den s.k. kvotaplikten. Denna handel av elcertifikat är ett nytt styrmedel inom energisektorn i Sverige. Det bygger på ett marknadsbaserat system och syftar till att öka produktionen av el från förnybara energikällor på ett kostnadseffektivt sätt.

Systemet ger förnybar el ett extra värde i form av ett certifikat som visar att elen är producerat från förnybara energikällor. Certifikaten säljs till eldistributörer och till elanvändare. Elproducenten får liksom tidigare betalt för varje KWh el som produceras. Efterfrågan på certifikat skapas, som nämnts,, den s.k. kvotplikten. Kvotplikten utgör en vissa procentandel av elanvändningen och ökar varje år. På så sätt skapas en ökande marknad för el från förnybara energikällor och olika slag av energikällor kan konkurrerar med varandra. Denna konkurrens skall stimulera teknikutveckling och kostnadseffektivitet. Inkomsten, som elproducenten får vid försäljning av elcertifikaten, ersätter det investeringsstöd som den svenska regeringen tidigare riktade mot förnybara energikällor. Riksdagen har dessutom i Maj 2005 beslutat om att stifta en lag om elens ursprungsgaranti enligt EU:s RES-e-direktiv. 5. Synpunkter från marknadsaktörer (planerare, projektörer och producenter) om vilket som är det bästa sättet att öka produktionen av el från förnybara energikällor I förfrågningen som gjordes i juni 2005 hos marknadsaktörer i Västra Götalandsregionen ombads de också att peka ut de viktigaste åtgärderna som krävs för att öka produktionen och användningen av el från förnybara energikällor. Svaren var att producenten borde bli bättre betald, miljöprövningen borde bli effektivare och systemet med elcertifikat borde vara långsiktigt. Ett annat svar var att nätmonopolet borde tas bort och att bygglovsproceduren borde kortas ned. Vidare framhölls att det snarare är de långa prövningsprocedurerna (såväl vad gäller miljölagen som bygglagen) som behöver kortas ned än finansiella/ekonomiska åtgärder.