Next Stop 2035 RESULTAT FRÅN WEBBDIALOG 1 (27) GULLERS GRUPP

Relevanta dokument
Next Stop 2035 SLUTRAPPORT

Rapport om klimatsmart resande

Skånepanelen Medborgarundersökning December 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

VÅRDTAGARE ÄLDREBOENDE, 2012 NKI och kvalitetsfaktorer mot bakgrundsfrågor

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden

Hållplats En attitydundersökning om mobilitet, nu och i framtiden.

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA?

Upphandling Enkät om hinder i kollektivtrafik 2018

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Regionförbundet Örebro Rapport: Klimatmatchen 2014

Arbetspendling-scann. Utförd av: Mora Kommun (mora) Antal svar: 352 Utförandedatum: :23:02

Nacka Kommun. Besökarundersökning Hamnmuseét. augusti Genomförd av Enkätfabriken

Den självkörande bussen rullar långsamt, men utvecklingen går fort!

Sahlgrenska Universitetssjukhus

Regiongemensam enkät i förskola/pedagogisk omsorg 2018

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

Äldres flyttmönster i Göteborg

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Civilkurage Almedalen 2018

Stockholm-Arlanda Airport

Om mikroarbete och restid

Sida i svenskarnas ögon 2010

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

3 Gäldenärernas attityder till KFM

SMS-deklaration är populärast bland kvinnor. Undersökning från Länsförsäkringar mars 2009

Brevvanor en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Rapport: Bältesanvändning ombord på expressbussen. Februari 2017

RAPPORT. Simrishamnsbanan Trafikverket Attitydundersökning. Projektnummer: TRV 2010/21715

Borås-Göteborg. Allmänhet. Avtalsnummer: TRV 2013/45076 Datum: Markör

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5)

Jennifer Elsren, Västtrafik. Mål, Utmaningar och erfarenheter av ElectriCity

Svenska folkets vitvaror och åsikter om vitvaror Undersökning gjord av YouGov, 9-13 december 2009

DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar

Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Ungdomars resor. - Ungdomars upplevelser av transportsystem. Linda Hallenberg

Undersökning om seniorers trygghet i kollektivtrafiken

Kundundersökning - Appundersökning Mölndal mars Förslag till beslut i styrelsen för Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag

Resvane- undersökning 2013

Förändrade resvanor. Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg

(%) (1 000 respondenter.) (1 000 respondenter.)

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22

Studenters tankar om existentiella frågor

Göteborgs stad. Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH

Synen på att pendla kollektivt. December 2014

Uppföljning av bil- och kollektivtrafik Redovisning av 2017

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid

Det är viktigast för svensken på semestern

Statistikbilaga Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Norrtälje kommun. Medborgarpanel Mätning 1. Genomförd av CMA Research AB Maj 2017

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

Allmänheten om klimatet En kvantitativ undersökning om den svenska allmänhetens syn på lösningar för klimatet

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Resvanor i Göteborgsregionen MAJ 2007

Brukarenkät IFO FH Myndighet 2012

Samrådssammanställning av Nytt trafikupplägg längs Östhammarstråket

ÄLV, TUNNLAR OCH RESECENTRA. Ett förslag för framtida infrastruktur

Undersökning om spårspring längs Mittstråket

Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar

Globala målen Telefonundersökning

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017

Påverka Mariefreds framtid

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Total Man Kvinna Total Man Kvinna Total Man Kvinna

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård Trenden negativ - färre helårsfriska

Dialog med hushåll. Samtal som metod för minskat bilåkande

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

UNDERSÖKNING OM BARN OCH UNGAS FRITID I GÖTEBORG

Testresenärsprojektet i Riksten 2017

Förutsättningar för ett ökat resande med kollektivtrafiken i Göteborgsregionen

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017 Totalrapport hela GR

Kundundersökning mars Operatör:

Vad tycker stockholmaren om sitt kontor egentligen? en undersökning från Skanska och Kantar Sifo

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

Entreprenörskapsbarometern 2016

Linnéstadens bibliotek. GÖTEBORGS STAD BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Helhet

Kyrkbyns bibliotek. GÖTEBORGS STAD BIBLIOTEKSENKÄT 2012 Resultat uppdelat på kön. Helhet

vårdplatser 1329 vårdplaneringar 2013 Medelålder ca 85 år

Göteborgs Stad. Myndighetsutövning Genomförd av CMA Research AB December 2017

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder

SKÅNEENKÄTEN. Medborgarundersökning november 2017 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB

K2020. Förslag till kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. Bernt Nielsen, Born40 tidigare projektägare K2020 K2020 1

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

k2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet Nulägesanalys

Kartläggning av ensamkommande barn i olika boende inom GR

Skånepanelen. Medborgarundersökning November Genomförd av CMA Research AB

Transkript:

Next Stop 2035 RESULTAT FRÅN WEBBDIALOG 1 (27) GULLERS GRUPP

WEBBDIALOG Webbdialogen genomfördes under oktober och november genom att människor uppmanades att gå in på webbplatsen nextstop2035.se och påverka framtidens kollektivtrafik. Dessutom samlades närmare 1 000 pappersenkäter in i samband med de eventdagar som under ett antal lördagar genomfördes på olika platser i Göteborgsområdet. Platserna var Drottningtorget (2 dagar), Mölndals centrum, Partille centrum och Angered centrum. Enkätsvaren från eventdagarna lades in i webbsystemet. Totalt deltog 6 338 respondenter i webbdialogen, varav 5 237 var hemmahörande i Göteborgs tätort (här definierat som Göteborgs stad och de delar av Mölndal och Partille som är sammanbyggda med Göteborg). Övriga respondenter hade sin hemvist i övriga Göteborgsregionen (592) samt övriga landet/ingen uppgift (509). I den här resultatredovisningen ingår endast de som bor i Göteborgs tätort. Undantagen är de diagram där respondenterna delats in efter bostadsort då vi valt att även redovisa övriga Göteborgsregionen, hädanefter förkortat GR. Bland de som hörde hemma i Göteborgs tätort var 60,5 procent av respondenterna män och 39,5 procent kvinnor. Åldersmässigt fördelar sig respondenterna på följande vis: Pre family (13-24) 32 % Family (25-49) 51 % Post family (50-64) 11 % Pensionärer (65-) 5 % Det bör alltså noteras att det finns en övervikt för män och yngre deltagare i webbdialogen. Områdesmässigt delades respondenterna in i 13 områden utefter dagens kollektivtrafikstråk in mot Göteborgs centrum. Denna indelning var densamma som för de fokusgrupper som genomfördes parallellt med webbenkäten. I diagrammet nedan framgår hur många respondenter som kom från respektive stråk: 2 (27) GULLERS GRUPP

6338 deltagare, varav 5237 från Göteborgs tätort 1200 1105 1000 800 600 400 200 595 569 521 390 269 500 334 127 141 136 272 167 111 592 509 0 Diagram 1 deltagare utifrån geografisk spridning. TRAFIKERINGSKONCEPT Den generella slutsatsen av webbdialogen är att respondenterna är positiva till nya trafikeringskoncept. Stödet för att ha en högbana, linbana, snabbuss eller snabbspårvagn i området där man bor går från som lägst 64 procent (linbana) till som högst 74 procent (snabbuss). Samma mönster finns när det gäller att åka med de olika trafikeringsslagen. Här är dock inställningen ännu mer positiv. Störst skillnad i inställning mellan att ha trafikeringskonceptet där man bor respektive att åka med gäller högbana. Hur ställer du dig till att det går en X i området där du bor? 8 7 5 74% 73% 66% 64% 14% 16% 7% 9% Snabb-buss Snabbspårvagn Högbana Linbana Diagram 2 inställning till att ha vardera trafikeringskoncept där man bor. 3 (27) GULLERS GRUPP

Hur ställer du dig till att åka med X när du reser kollektivt? 10 8 81% 81% 78% 69% 4% 6% 5% Snabbspårvagn Högbana Snabb-buss Linbana 13% Diagram 3 inställning till att åka med vardera trafikeringskoncept. Att ha där man bor respektive att åka med 10 8 74% 78% 81% 81% 73% 66% 64% 69% Där man bor Att åka med Snabb-buss Snabbspårvagn Högbana Linbana Diagram 4 jämförelse mellan positiv inställning till trafikeringskoncept som boende och som resande. SNABBSPÅRVAGN Snabbspårvagn är det av de nya trafikeringskoncepten som väcker störst gillande både som boende och som resande. Allra populärast att ha i området där man bor är snabbspårvagnen i områden där det redan idag går spårvagnar. Snabbspårvagn är det trafikeringskoncept där skillnaderna i inställning är minst mellan män och kvinnor. Däremot finns det en åldersfaktor där framför allt pensionärer i mindre utsträckning uppskattar att ha en snabbspårvagn i området där de bor. I samtliga fall är skillnaderna mellan positiv och negativ mindre när det gäller att åka med snabbspårvagnen än att ha den där man bor. Tendensen är dock den samma. 4 (27) GULLERS GRUPP

Hur ställer du dig till att det går snabbspårvagn i området där du bor? 8 73% 7 5 18% 9% Neutral Diagram 5 inställning till att ha snabbspårvagn där man bor. Hur ställer du dig till att åka med snabbspårvagn när du reser kollektivt? 9 8 81% 7 5 14% Neutral 4% Diagram 6 inställning till att åka med snabbspårvagn. 5 (27) GULLERS GRUPP

10 9 8 7 5 Hur ställer du dig till att det går snabbspårvagn i området där du bor? 9% 9% 9% 9% 6% 9% 3% 8% 6% 12% 16% 8% 11% 9% 8% 15% 18% 22% 22% 18% 23% 18% 13% 13% 13% 25% 16% 19% 18% 73% 68% 69% 73% 79% 84% 68% 74% 79% 82% 71% 76% 65% 69% 74% 71% Neutral Diagram 7 inställning till att ha snabbspårvagn där man bor i förhållande till geografiskt område. Hur ställer du dig till att det går snabbspårvagn i området där du bor? 10 9 7% 8% 13% 13% 8 7 19% 17% 18% 25% 5 Neutral 74% 75% 68% 62% 13-24 år 25-49 år 50-65 år 65- år Diagram 8 inställning till att ha snabbspårvagn där man bor i förhållande till ålder. 6 (27) GULLERS GRUPP

SNABBUSS Snabbuss är lika populärt som snabbspårvagn när det gäller att ha trafikeringskonceptet i området där man bor. Däremot är snabbussen något mindre uppskattad att åka med. Här finns också relativt tydliga geografiska skillnader. I Torslanda och Biskopsgården är man mest positiv till att ha snabbussar i området där man bor, medan man är mest negativ i nordost och i de mer centrala delarna. I Askim tycker man om att åka med snabbuss, men man vill inte i samma utsträckning ha den där man bor. Åldersmässigt är skillnaderna relativt små. Däremot är snabbuss det enda av de nya trafikeringsslagen som uppskattas mer av kvinnor än av män. Av kvinnorna är 77 procent positiva till att ha en snabbuss i området där de bor samt 81 procent positiva till att åka med en snabbuss. Motsvarande siffror för männen är 72 respektive 76 procent. Hur ställer du dig till att det går snabbussar i området där du bor? 8 74% 7 5 19% 7% Neutral Diagram 9 inställning till att ha snabbuss där man bor. Hur ställer du dig till att åka med snabbuss när du reser kollektivt? 9 8 78% 7 5 17% 5% Neutral Diagram 10 inställning till att åka med snabbuss. 7 (27) GULLERS GRUPP

10 9 8 7 5 Hur ställer du dig till att det går snabbussar i området där du bor? 7% 9% 9% 7% 5% 6% 4% 6% 7% 6% 7% 7% 5% 5% 6% 7% 19% 19% 22% 19% 19% 16% 17% 13% 8% 25% 22% 18% 18% 18% 18% 19% 74% 72% 7 75% 76% 78% 78% 7 72% 81% 85% 76% 78% 77% 76% 74% Neutral Diagram 11 inställning till att ha snabbuss där man bor i förhållande till geografiskt område. Hur ställer du dig till att det går snabbussar i området där du bor? 10 7% 7% 8% 6% 9 8 18% 18% 26% 7 5 Neutral 73% 76% 73% 68% 13-24 år 25-49 år 50-65 år 65- år Diagram 12 inställning till att ha snabbuss där man bor i förhållande till ålder. 8 (27) GULLERS GRUPP

LINBANA Även om alla nya trafikeringskoncept får ett positivt mottagande, är linbana det som tycks väcka störst tveksamhet. Av respondenterna är 66 procent positiva till att ha en linbana i området där man bor och 69 procent är positiva till att åka med linbana när de åker kollektivt. Mest positiv till linbana där man bor är man i Lundby, medan man är mer tveksam i Askim, Partille, Norra Hisingen och Mölndal. Männen (68 %) är klart mer positiva än kvinnorna (59 %). Åldersmässigt är 25-49-åringar de mest positiva medan pensionärer är mer tveksamma. Hur ställer du dig till att det går linbana i området där du bor? 7 64% 5 19% 16% Neutral Diagram 13 inställning till att ha linbana där man bor. Hur ställer du dig till att det går linbana i området där du bor? 10 9 8 7 5 16% 13% 18% 17% 12% 15% 19% 15% 21% 17% 15% 17% 17% 16% 19% 17% 13% 17% 16% 18% 24% 23% 22% 26% 19% 28% 25% 21% 21% 64% 69% 62% 66% 75% 62% 57% 61% 69% 54% 64% 58% 57% 63% 63% Neutral Diagram 14 inställning till att ha linbana där man bor i förhållande till geografiskt område. 9 (27) GULLERS GRUPP

Hur ställer du dig till att det går linbana i området där du bor? 10 9 8 18% 13% 17% 7 22% 5 27% Neutral 61% 7 59% 43% 13-24 år 25-49 år 50-65 år 65- år Diagram 15 inställning till att ha linbana där man bor i förhållande till ålder. Samma mönster som för att ha där man bor gäller vilken syn respondenterna har inför att åka med linbana. Här är dock skillnaderna generellt något mindre. Av männen är 72 procent positiva jämfört med 65 procent av kvinnorna. Även när det gäller områden och ålder är skillnaderna i inställning mindre för att åka med linbana än för att ha linbana där man bor. Hur ställer du dig till att åka med linbana när du reser kollektivt? 8 7 69% 5 18% 13% Neutral Diagram 16 inställning till att åka med linbana. 10 (27) GULLERS GRUPP

10 9 8 7 5 Hur ställer du dig till att åka med linbana när du reser kollektivt? 13% 14% 12% 15% 14% 13% 17% 13% 15% 15% 12% 17% 14% 14% 18% 16% 17% 17% 14% 17% 23% 21% 18% 15% 22% 22% 17% 19% 18% 69% 73% 7 71% 76% 68% 63% 65% 63% 69% 63% 7 66% 65% 68% 69% Neutral Diagram 17 inställning till att åka linbana i förhållande till geografiskt område. Hur ställer du dig till att åka med linbana när du reser kollektivt? 10 9 13% 19% 24% 8 7 19% 16% 17% 26% 5 Neutral 68% 74% 64% 5 13-24 år 25-49 år 50-65 år 65- år Diagram 18 inställning till att åka linbana i förhållande till ålder. 11 (27) GULLERS GRUPP

HÖGBANA Av respondenterna svarar 66 procent att de är positiva till att ha en högbana i området där de bor. Det är en hög siffra, även om den ligger en bit under siffrorna för snabbuss och snabbspårvagn. Geografiskt är man mest positiv i Lundby samt i Frölunda/Tynnered/Högsbo. Mest negativ är man i Örgryte/Härlanda, Torslanda och Partille. Män (72 %) är mer positiva än kvinnor (56 %). De yngre åldersgrupperna är också mer positiva än de äldre. Hur ställer du dig till att ha en högbana i området där du bor? 7 66% 5 14% Neutral Diagram 19 inställning till att ha högbana där man bor. Hur ställer du dig till att ha en högbana i området där du bor? 10 9 8 7 5 14% 14% 17% 13% 14% 11% 19% 13% 15% 18% 14% 16% 19% 17% 19% 17% 22% 25% 22% 19% 15% 24% 19% 66% 67% 61% 67% 7 7 66% 67% 65% 68% 66% 63% 65% 63% 66% 64% Neutral Diagram 20 inställning till att ha högbana där man bor i förhållande till geografiskt område. 12 (27) GULLERS GRUPP

Hur ställer du dig till att ha en högbana i området där du bor? 10 9 13% 13% 22% 8 7 21% 17% 21% 27% 5 Neutral 65% 7 57% 53% 13-24 år 25-49 år 50-65 år 65- år Diagram 21 inställning till att ha högbana där man bor i förhållande till ålder. Fler av respondenterna är positiva till att åka med en högbana än att ha den i området där man bor. Även om det finns skillnader mellan områden, så är dessa inte särskilt tydliga. Minst entusiastisk är man dock i Angered. Generellt är män (85 %) är mer positiva till att åka med högbana än kvinnor (74 %). Yngre respondenter är överlag mer positiva än äldre. Hur ställer du dig till att åka med en högbana när du reser kollektivt? 9 8 81% 7 5 14% Neutral 6% Diagram 22 inställning till att åka högbana. 13 (27) GULLERS GRUPP

10 9 8 7 5 Hur ställer du dig till att åka med en högbana när du reser kollektivt? 6% 6% 8% 5% 4% 5% 6% 5% 14% 14% 13% 12% 8% 7% 4% 4% 17% 15% 21% 14% 16% 9% 6% 7% 6% 6% 16% 14% 17% 14% 81% 84% 78% 82% 84% 85% 77% 81% 79% 81% 88% 78% 71% 75% 8 8 Neutral Diagram 23 inställning till att åka högbana i förhållande till geografiskt område. Hur ställer du dig till att åka med en högbana när du reser kollektivt? 10 9 5% 5% 12% 11% 13% 8 19% 7 26% 5 Neutral 83% 84% 71% 61% 13-24 år 25-49 år 50-65 år 65- år Diagram 24 inställning till att åka högbana i förhållande till ålder. 14 (27) GULLERS GRUPP

SPÅRVAGN VS. STOMBUSS En fråga som ligger lite utanför frågan om nya trafikeringskoncept är frågan om spårvagn eller stombuss. Utifrån de frågor som ställs avseende kvaliteter går det dock att dra en del slutsatser. Den första är att det finns ett starkt stöd för buss i alla fall givet förutsättningarna att bussen kan gå oftare än spårvagnen. Vad har du helst vid din hållplats? 7 64% 5 36% En buss som går var 4:e minut En spårvagn som går var 8:e minut Diagram 25 inställning till vad man helst har vid sin hållplats. Stödet för buss är dessutom ännu större om vi ser till att kvinnorna är underrepresenterade i undersökningen. Bland kvinnorna svarar 70 procent att de föredrar buss framför spårvagn jämfört med 60 procent bland männen. Bussar har det starkaste stödet i Torslanda, Askim, Norra Hisingen och Partille, medan spårvagnar i större utsträckning föredras i Östra Göteborg och Biskopsgården. Åldersmässigt har bussar sina främsta förespråkare bland de yngre respondenterna, medan spårvagnsförespråkare främst finns bland pensionärerna. Buss har dock majoritet i samtliga åldersgrupper. 15 (27) GULLERS GRUPP

10 9 8 7 5 36% 38% 36% 29% 24% 64% 62% 64% 71% 76% Vad har du helst vid din hållplats? 19% 17% 37% 31% 24% 33% 34% 52% 46% 81% 83% 63% 69% 76% 67% 66% 48% 54% En spårvagn som går var 8:e minut En buss som går var 4:e minut Diagrama 26 inställning till vad man helst har vid sin hållplats i förhållande till geografiskt område. Vad gäller viljan att betala extra för att åka spårvagn istället för buss, är en tydlig majoritet är emot. Störst är motståndet i bussfästena Torslanda och Askim. Kvinnor (28 %) är också mindre benägna att betala extra än män (43 %). Åldersmässigt är de äldre mer positiva till att betala mer för spårvagn än de yngre. När man bygger ut kollektivtrafiken är spårvagnar en större investering än bussar. Skulle du vara beredd att betala lite mer för att kunna åka spårvagn istället för buss? 7 63% 5 37% Ja Nej Diagram 27 inställning till att betala mer för spårvagn än för buss. 16 (27) GULLERS GRUPP

10 9 8 7 5 När man bygger ut kollektivtrafiken är spårvagnar en större investering än bussar. Skulle du vara beredd att betala lite mer för att kunna åka spårvagn istället för buss? 63% 58% 61% 65% 7 55% 68% 77% 82% 73% 66% 66% 68% 37% 42% 39% 35% 45% 32% 23% 18% 27% 34% 34% 32% Nej Ja Diagram 28 inställning till att betala mer för spårvagn än buss i förhållande till geografiskt område. 10 9 Skulle du vara beredd att betala lite mer för att kunna åka spårvagn istället för buss? 8 7 66% 62% 62% 55% 5 Nej Ja 34% 38% 38% 45% 13-24 år 25-49 år 50-65 år 65- år Diagram 29 inställning till att betala mer för spårvagn än buss i förhållande till ålder. 17 (27) GULLERS GRUPP

KVALITETER BYTEN Synen på byten är inte helt samstämmig. Å ena sidan svarar en tydlig majoritet (75 %) att det är viktigare att bussen/spårvagnen/tåget går ofta än att de slipper byta. I denna jämförelse finns det heller inga stora skillnader baserade på kön eller ålder. Däremot värderas frånvaron av byten något högre i Torslanda (38 %) och Askim (34 %) än i övriga områden. Vad är viktigast för dig när du åker kollektivt? 8 75% 7 5 25% Att bussen/spårvagnen/tåget går ofta Att jag slipper byta Diagram 30 inställning vad som är viktigast att kollektivtrafik går ofta eller att slippa byta. När frågan ställs om antalet byten är svaren dock tydliga. 74 procent av de svarande uppger att de vill ha inget eller max ett byte under resa som går tvärs över stan. Mest skeptiska till många byten är man i Torslanda (86 % uppger inget eller max ett byte) och Askim (80 %). Skillnaden mellan områdena är dock generellt små när det gäller synen på byten. Inte heller mellan kvinnor (74 %) och män (76 %) finns det några större skillnader i synen på byten. 18 (27) GULLERS GRUPP

För att du ska välja kollektivtrafiken de flesta gångerna, hur många byten är okej för en resa som går tvärs över stan? 10 9 8 7 5 4% 3% 4% 4% 3% 5% 3% 4% 7% 5% 2% 1% 21% 23% 24% 21% 24% 22% 19% 18% 14% 3% 8% 4% 3% 21% 24% 25% 21% 63% 67% 65% 66% 65% 62% 65% 63% 46% 57% 63% 73% 66% 63% 64% 54% 11% 9% 7% 11% 13% 22% 17% 17% 13% 13% 13% 13% 3 byten 2 byten 1 byte Inga byten Diagram 31 inställning till antal byten i förhållande till geografiskt område. Det finns en viss skillnad i synen på byten när man tittar på olika åldrar. Unga människor samt pensionärer är mer skeptiska till byten än medelålders. Hur många byten är okej för en resa som går tvärs över stan? 10 6% 2% 4% 5% 9 8 26% 18% 19% 28% 7 3 byten 5 58% 68% 64% 55% 2 byten 1 byte Inga byten 11% 11% 13% 12% 13-24 år 25-49 år 50-65 år 65- år Diagram 32 inställning till antal byten i förhållande till ålder. 19 (27) GULLERS GRUPP

När antalet byten ställs mot restiden svarar de flesta (59 %) att de kan tänka sig ett byte i utbyte mot att resan går snabbare. Däremot är acceptansen låg för ytterligare ett byte även om det skulle innebära att resan gick ännu snabbare. 7 Vad skulle du helst välja när du åker kollektivt? 59% 5 23% 18% En långsammare resa utan byten En snabbare resa med ett byte En ännu snabbare resa med två byten Diagram 33 inställning till antal byten och restid. 20 (27) GULLERS GRUPP

TID Restiden är som nämnts viktig så länge den inte medför fler än ett byte. De flesta accepterar också att en resa med kollektivtrafiken går något långsammare än med bilen. För en resa tvärs över stan bör dock inte kollektivtrafiken vara mer än tio minuter långsammare än bilen. Tänk dig en resa som går tvärs över stan. Hur mycket längre restid med kollektivtrafik (jämfört med bil) är okej för att du ska välja kollektivtrafiken de flesta gångerna? 5 52% 22% 19% 8% 5 minuter 10 minuter 20 minuter 25 minuter Diagram 34 inställning till hur många minuter längre en resa med kollektivtrafik än en resa med bil får ta. Även i denna fråga är Torslanda och Askim tydligast i sina svar då färre av respondenterna i dessa områden accepterar avsevärt längre restider med kollektivtrafik än med bil. Även om skillnaderna inte är särskilt stora, så är män något mer otåliga än kvinnor när det gäller restid. Av männen svarar 76 procent att det är okej med max 5-10 minuters längre restid, medan motsvarande siffra för kvinnor är 71 procent. Åldersmässigt är pensionärerna de som är minst stressade. 21 (27) GULLERS GRUPP

10 9 8 7 5 Tänk dig en resa som går tvärs över stan. Hur mycket längre restid med kollektivtrafik (jämfört med bil) är okej för att du ska välja kollektivtrafiken de flesta gångerna? 8% 8% 7% 7% 6% 7% 9% 9% 6% 1% 19% 16% 21% 19% 17% 15% 16% 13% 15% 8% 5% 7% 5% 19% 18% 15% 24% 52% 55% 53% 53% 54% 46% 5 42% 46% 65% 48% 57% 53% 52% 56% 22% 21% 19% 18% 21% 27% 24% 34% 28% 17% 24% 15% 23% 23% 25% 25 minuter 20 minuter 10 minuter 5 minuter Diagram 35 inställning till hur många minuter längre en resa med kollektivtrafik än en med bil får ta i förhållande till geografiskt område. Tiden är viktigare än närhet till hållplats. Nästan två tredjedelar (62 %) av alla respondenter kan tänka sig att gå eller cykla lite längre till en hållplats mot att komma fram snabbare. Även här är skillnaderna relativt små mellan olika områden. Däremot är män (66 %) mer villiga att gå eller cykla en längre bit än kvinnor (57 %). Åldersmässigt sker det en tydlig avtrappning i viljan att gå eller cykla lite längre ju äldre respondenterna är. Kan du tänka dig att gå eller cykla lite längre till en hållplats om kollektivtrafiken därifrån tar dig snabbt dit du ska? 7 62% 5 38% Ja Nej Diagram 36 inställning till att gå eller cykla en bit för att komma till hållplatsen, om resan går fortare. 22 (27) GULLERS GRUPP

Kan du tänka dig att gå eller cykla lite längre till en hållplats om kollektivtrafiken därifrån tar dig snabbt dit du ska? 10 9 8 38% 35% 43% 7 55% 5 Nej Ja 62% 65% 57% 45% 13-24 år 25-49 år 50-65 år 65- år Diagram 37 inställning till att gå eller cykla en bit för att komma till hållplatsen, om resan går fortare, i förhållande till ålder. 23 (27) GULLERS GRUPP

TURTÄTHET Turtäthet värderas högt, då 75 procent av respondenterna föredrog att bussen/spårvagnen/tåget går ofta framför att slippa byten. När turtäthet ställs mot närhet till hållplats är det dock ganska jämnt. Vad är viktigast för dig när du åker kollektivt? 5 49% 51% Att bussen/spårvagnen/tåget går ofta Att jag har nära till hållplatsen Diagram 38 inställning till att kollektivtrafik går ofta gentemot närhet till hållplats.. Det är svårt att se några större skillnader mellan områden, kön eller åldersgrupper när det gäller synen på turtäthet. Önskan om turtäthet kan också vara en viktig faktor då respondenterna svarar på frågan om de föredrar en buss som går var fjärde minut eller en spårvagn som går var åttonde. Här svarar 64 procent att de föredrar en buss med högre turtäthet. Se diagram 25. 24 (27) GULLERS GRUPP

NÄRHET TILL HÅLLPLATS Närhet till hållplats värderas som nämnts lika högt som turtäthet när dessa ställs mot varandra. Det finns inga entydiga skillnader mellan olika områden. Däremot värderar kvinnor (54 %) närhet till hållplats något högre än män (49 %). Även pensionärer föredrar i större utsträckning närhet till hållplatsen jämfört med andra grupper. 10 9 Vad är viktigast för dig när du åker kollektivt? 8 7 5 5 5 48% 5 5 52% 64% 36% Att jag har nära till hållplatsen Att bussen/spårvagnen/tåget går ofta 13-24 år 25-49 år 50-65 år 65- år Diagram 39 inställning till att ha nära till hållplatsen gentemot att kollektivtrafik går ofta. Skillnaderna mellan olika grupper framgår också av svaren på frågan om de kan tänka sig att gå eller cykla lite längre till hållplatsen för att komma fram snabbare. Här svarar 66 procent av männen att de kan tänka sig det, jämfört med 57 procent av kvinnorna. Uppdelat på ålderskategorier finns en avtagande vilja att gå eller cykla ju äldre respondenterna är, se diagram 37. 25 (27) GULLERS GRUPP

STÅ- ELLER SITTPLATS Tillgång till sittplats är en av de främsta faktorerna som påverkar hur bekväm kollektivtrafiken uppfattas. Men det finns ändå en acceptans att stå ombord kortare sträckor under rusningstid 34 procent av deltagarna i webbdialogen tycker det är okej att stå ombord i 10 minuter under rusningstid. I rusningstrafik kan det ibland vara trångt ombord på bussar och spårvagnar inne i stan. Hur länge är det okej för dig att stå ombord? 35% 25% 15% 5% 34% 24% 18% 15% 8% 0 minuter 5 minuter 10 minuter 15 minuter 20 minuter Diagram 40 inställning till hur länge det är okej att stå ombord i kollektivtrafik i rusningstid. Det finns relativt tydliga geografiska skillnader i inställning till hur länge det är okej att stå ombord under rusningstrafik. I Angered och Partille tycker totalt 45 procent att det bara är okej att stå fem minuter, eller noll minuter. I Örgryte/Härlanda är den siffran 27 procent. I rusningstrafik kan det ibland vara trångt ombord på bussar och spårvagnar inne i stan. Hur länge är det okej för dig att stå ombord? 10 9 8 7 5 15% 18% 18% 15% 15% 14% 13% 14% 13% 16% 13% 17% 12% 14% 14% 18% 19% 16% 16% 19% 13% 18% 17% 18% 17% 18% 12% 34% 35% 35% 36% 35% 37% 38% 31% 29% 24% 36% 27% 38% 31% 33% 39% 24% 22% 21% 22% 21% 24% 28% 28% 34% 34% 27% 23% 23% 35% 26% 25% 8% 6% 6% 7% 9% 6% 8% 11% 9% 7% 8% 20 minuter 15 minuter 10 minuter 5 minuter 0 minuter Diagram 41 inställning till hur länge det är okej att stå ombord i kollektivtrafik i rusningstid i relation till geografiskt område. 26 (27) GULLERS GRUPP

Det finns en väldigt tydlig koppling mellan ålder och inställning till att stå ombord på kollektivtrafiken. Äldre är mycket mindre benägna att stå bland de över 65 år kan 49 procent tänka sig stå fem eller noll minuter. Endast 7 procent av de över 65 kan tänka sig stå 20 minuter. Motsvarande siffra för de mellan 13 och 24 år är 17 procent. Hur länge är det okej för dig att stå ombord? 10 9 8 7 5 17% 16% 12% 7% 13% 16% 19% 19% 37% 34% 34% 32% 25% 24% 24% 17% 6% 8% 13-24 år 25-49 år 50-65 år 65- år 20 minuter 15 minuter 10 minuter 5 minuter 0 minuter Diagram 42 inställning till hur länge det är okej att stå ombord i kollektivtrafik i rusningstid i relation till ålder. 27 (27) GULLERS GRUPP