Resurser. Jordens historia på ett år. Hållbarhet och miljöledning. Flöden sol, vind, vatten Bestånd

Relevanta dokument
Resurser. Människor. Varför detta? Miljöledning för hållbarhet. Flöden sol, vind, vatten Bestånd

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Miljöbedömning av fastigheter

Kvalitets och miljösystem? Krav? Välkomna! Anne & Urban Dagens agenda

Miljöbedömning av fastigheter. Climate change? Tipping point spots. Fastigheter och hållbarhet. Miljöbalken och PBL. Sjuka hus

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne


MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Sveriges miljömål.

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Miljöbedömning av fastigheter. Climate change? Klimatet, hållbarhet och miljöbalken. Sjuka hus. Miljöbedömning vid rivning enl PBL

Bilaga 5 Miljöbedömning

Grundläggande Miljökunskap

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Temagruppernas ansvarsområde

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Lagar och regler för miljöledningsarbetet

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Sveriges miljömål.

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Byggsektorns betydande miljöaspekter

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

God bebyggd miljö - miljömål.se

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Miljölagstiftning. s i handboken Föreläsare Per Nordenfalk

Miljöledningssystem. Kvalitetssystem. Miljöledningssystem, princip ISO EMS - Begrepp. Environmental Management System (EMS)

2. Miljölagstiftning

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Miljömål och indikatorer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

HÅLLBAR UTVECKLING. Relationen människa och miljö. Landskapsomvandling. Miljöproblem är inget nytt fenomen

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Trollhättan & miljön

Miljöcertifiering av byggnader

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Sweden Green Building Council

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

LUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning


1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Vad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand

Varför är det viktigt med god kemikaliekontroll?

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljöprogram Policy och program

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Miljölagstiftning. Gudrun Bremle

CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Trollhättan & miljön

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN MÅLKONFLIKTER

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Triple bottom-line of sustainability Sektorns miljöpåverkan

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Energiomställning utifrån klimathotet

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

Transkript:

Hållbarhet och miljöledning Varför Ekologi Hållbar utveckling Lagstiftning Miljöledning Målsättning Kretslopp Hur Byggmaterial Farliga Miljöstörande Hjälpmedel Jordens historia på ett år Nyår här börjar det Påsk första livet Midsommar ozonlagret bildas Kräftpremiär liv på land Julafton dinosaurier Nyårsafton 23:59:57 Gustav Vasa Resurser Flöden sol, vind, vatten Bestånd Lager : olja, mineral, metaller Fonder : skog, åker, grundvatten, vilt Förnyelsebara resurser = räntan på fonderna och flödena 1

Människor Varför detta? 6 miljarder idag 10 12 miljarder om 50 år 20% använder 80% av resurserna 80% av dessa lever i städer = 64% av resurserna i rika städer Ca 40% av tillgängliga resurser till byggande, drift och underhåll Växthuseffekt Ozonhål Försurning Giftiga metaller Organiska gifter Övergödning Luft och buller Markozon Främmande organismer Hot mot biologisk mångfald Överuttag av lagerresurser Exploatering av mark Avfall Sustainable Development Definition enligt Brundtlandkommissionen:.. en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov. IPAT-Formeln och Faktor 10 I = P x A x T (Impact = Population x Affluence x Technology) (emission) (antal personer) (konsumtion) (resurseffektivitet) (Our Common Future, 1987) Faktor 10 2

Ekologiskt Fotavtryck (från Our Ecological Footprint, Reducing Human Impact on the Earth) Hållbar utveckling (Agenda 21 från Riomötet -92) Hänsyn tas till Ekologisk utveckling Ekonomisk utveckling Social och kulturell utveckling Nils Larsson, SB07 Malmö 3

Triple bottom-line of sustainability Ecological development Social/cultural development Economic development 9 principles of sustainability (ISO 15392 Sustainability in building construction) 1. Continual improvement Improvment of all sustainability aspects over time 2. Equity Consideration of intergenerational, interregional and intrasocetal ethics 3. Global thinking and local action Acting locally consider global consequences, applying global strategies consider local implications 4. Holistic approach Includes all aspects of sustainability 5. Involvment of interested parties Involvement of stakeholders in relation of importance, resposibility and timing 9 principles of sustainability (ISO 15392 Sustainability in building construction) 6. Long-term consideration Short-, medium- and long-term implications including performance over time and life-cycle thinking 7. Precaution and risk management Precautionary principle adaption through risk management 8. Responsibility Comprises moral responsibility for actions carried out 9. Trancparency Information in an open comprehensive and understandable way with traceable underlying data and verifiable credibility 4

Lagstiftning för fastighetsföretag Plan- och bygglagen, PBL Miljöbalken Hyreslagen Jordabalken Ekonomisk redovisning Skattebestämmelser Avtalslagstiftning Mfl Miljöbalken Främja hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö Naturen har ett skyddsvärde och människan ett förvaltaransvar Allmänna hänsynsregler Bevisbörderegeln Kunskapskravet Försiktighetsprincipen Lokaliseringsprincipen Hushållnings- och kretsloppsprincipen Produktvalsprincipen Skadeansvaret Miljöbalken och PBL Lagarna gäller parallellt PBL huvudinstrument Miljökvalitetsnormer vid planering och planläggning Hänsynsreglerna Produktvalprincipen kan få betydelse Ansvar miljöskada Tillsyn - egenkontroll 5

Environmental Management System (EMS) EMS - Begrepp BS 7750 (British standard) 1992, base for other EMS EMAS (Eco Management and Audit Scheme) European Union 1993, uppdated 2001 ISO 14001 140xx International standards From 1996 to??? Miljöpolicy Miljöaspekt Miljöpåverkan Övergripande miljömål Detaljerade miljömål Miljöprestanda Förebygga förorening Ständig förbättring uttalande, intentioner påverkande verksamhet förändring i miljön generell målsättning detaljerat, mätbart mätbara resultat av EMS waste management bättre och bättre 21 22 Miljöledningssystem Miljöledningssystem, princip Höjdhopp (miljöpolicy) att sätta (miljömåls)ribban på lagom höjd över marken (lagkrav) för att via ständig förbättring (successivt höja ribban) i syfte att uppnå världsrekord (hållbar utveckling) 23 24 6

16 Miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö Boverket ansvarar 16. Ett rikt växt och djurliv (2005) http://www.kretsloppsradet.se Miljöprogrammets övergripande målsättning Energianvändningen för driften av våra hus Materialanvändningen inklusive avfallshanteringen, under produktion och förvaltning Användningen av farliga ämnen under produktion och drift. De kan ha en storpåverkan på ekosystem och människors hälsa. Byggnaders innemiljö ger god komfort och orsakar inte hälsoproblem. EUs avfallspolicy EUs avfallspolicy bygger på de s k omhändertagandestegen. Kretslopp i fyra nivåer. Prioritering sker enligt följande: 1. Minimera användandet 2. Återanvändning av byggdelar eller komponenter 3. Återvinning av materialfraktioner och i form av fyllnadsmassor 4. Återvinning i form av energi (förbränning) 5. Deponi 7

Källsortering i olika fraktioner Byggmaterial Enligt Byggvaruregistret används i Sverige 45 000 olika byggmaterial 5 000 förändras varje år 100 tillkommer tillhandahålls ifrån ca 6 000 olika företag Farligt avfall enligt Avfallsförordning (2001:1063) Explosivt Oxiderande Brandfarliga Irriterande Hälsoskadliga Giftigt Smittförande Ekotoxiskt CMR-ämnen: Cancerogena Mutagena Reproduktionstörande Färger består av Bindemedel ca 32% håller ihop och fäster Lösningsmedel ca 36% gör färgen tunnare, avdunstar helt när färgen torkar Pigment ca 30% Ger kulör, täcker underlaget och förstärker färgen Torkmedel Konserveringsmedel ca 2 % Biocider 8

Färg, lack mm Pigment Tungmetaller mm Organiska lösningsmedel Emulgeringsmedel Nonylfenoletoxylat Biocider Karbendazin, Kathon mm Konserveringsmedel Isotiazolinon Oljeavfall och markföroreningar Oljehaltiga kablar Elmotorer Kontaminerat mtrl, ex betong, jord, massor från spill i industriverksamhet, bensinmack, garage mm Bitumenavfall (PEH) Olje- eller fettavskjiljare Cisterner Miljöstörande avfall Bly fosterskador, blodbrist, lever, njure nervsystem Avloppsrör av gjutjärn, skarvar Nivågivare Stabilator i PVC Pigment i färg Plåt Batterier Kablar Rostskydd 9

Koppar vattenlevande org, ackumulerande Tak Fasader Plåt Vattenledningsrör Elkablar Zink ackumulerande, giftig för vattenorg Diskbänkar Zinkgalvad plåt Flamskyddsmedel akut förgiftn, hudcancer Impregnerat virke: cancer, allergi, mm Textilier Styrencellplast Elektronisk utrustning Koppar Krom Arsenik Organiska tennföreningar Pentaklorfenol Kreosot Trall Stolpar Bryggor Utelek Syllar Utv panel Torpargrund 10

PVC: ackumulerande, fosterskador, cancer mm Klor Dioxiner Org tennföreningar Ftalater (mjukgörare) Stabilisatorer Flamskyddsmedel Pigment Vinylmattor Plattor Plastprofiler Rör Elrör Kabelisolering Ytbeklädnad för isolering Verktyg: byggmaterial BASTA-systemet (Sveriges Byggindustrier, Skanska, NCC, Peab mfl) SundaHus Miljödata (SundaHus i Linköping AB) MilaB (Byggherreföreningen mfl. ) PRIO, Prioriteringsguiden (Kemikalieinspektionen) Materialguiden (Riksantikvarieämbetet) Byggmiljöguiden (Folksam) Byggigen (databas återanvändning) Miljömanualen (Stiftelsen miljömanualen) Investeringsguiden (Stockholms Stad) Interna verktyg (NCC, JM mfl.) 11