Utelandning. Anders Blom

Relevanta dokument
Utelandningar. Henrik Svensson Segelflyginspektör Segelflyget. Elev efter genomförd utelandning

NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 2

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UNG i Fivlered, O län, den 7/ SHK Dnr L-18/07

Flyglära. Vi börjar med den grundläggande delen

Flyg säkert 2. Flygsäkerhetsprogram Flyg säkert 2. Nödurstigning/ fallskärm. Attityder/ Beteenden/ Kultur. Provlektioner. Typinflygning.

Haverier och störningar 2007

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UON i Eskilsryd, Västra Götalands län, den 6 juli SHK Dnr L-19/06

Tid , kl Plats Båsenberga kursgård, N59.03 E15.54

SLG. Haveriet orsakades av att erforderlig motoreffekt ej. sannolikt berott på en slirande drivrem

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 7. Sträckflygning och tävlingsflygning

Slutrapport RL 2013:18

Slutrapport RL 2013:05

Olycka med segelflygplanet SE-UEG på Landskrona flygplats, M län, den 15/ SHK Dnr L-08/07

Statistik Segelflyget

Teori för vinschbehörighet

IHSS Bergslagsträffen Lokala regler

Segelflyghandboken Datum

Olycka med segelflygplanet SE-TPZ i Hov, Herrljunga Kommun, O län, den 9/ SHK Dnr L-20/07

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UTK på Johanisbergs Flygplats, Västerås, U län, den 26/ SHK Dnr L-24/07

NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 1

TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 7. Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat Kunskapskrav i Flyglära

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-ULL Vid Lovisetorp, Markaryds kommun, Kronobergs län, den 15 juli SHK Dnr L-15/07

Teorikurs för. Bogserbehörighet

till ditt presentkort en provutbildning som segelflygpilot

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/ SHK Dnr L-01/07

Flygning vid okontrollerad flygplats

Haverier och störningar. Icke godkänt! Henrik Svensson Segelflyginspektör

METEOROLOGI. Innehåll

Lite repetition om GPS-NAV. Kronobergs Segelflygklubb

Rapport RL 2003:12. Olycka med segelflygplanet SE-UMS på Falköping/Ålleberg flygplats, O län den 18 maj 2002

Statistik Segelflyget

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UOD På Johannisberg flygplats, Västerås, U län, den 20/ SHK Dnr L-16/07

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 7. Utbildningsplan för segelflygcertifikat begränsat till motorsegelflygplan (TMG)

Några myter.. Som ska avfärdas

Rapporterade störningar(asr) 2014 (tom ) i Sverige

Assigned Area Task -Strategi 1. Historia 2. Förberedelser 3. Mot första arean Medelhastighet Före eller efter tiden

Illustration och text Kim Jarl

BRUKSANVISNING. VIKTIGT! En radiostyrd modell! INTE EN LEKSAK! Data: Spännvidd: 2000mm Längd: 1100mm

Flygsäkerhetsmöte SSFK Olof Karlström Skolchef SSFK

Navigering med GPS. Förstå och öva på våra GPS-enheter SeeYou-programmet och GPS-loggar. Poul Kongstad och Walter Hansson. Kronobergs Segelflygklubb

Flyg säkert 2. Nödurstigning/ fallskärm Provlektioner. Utelandning Flygsäkerhetsprogram Flyg säkert 2

Helikoptercertifikat 2000

Statistik Segelflyget

Glidflygarna.se. Att tänka på: Venturi vid Väst. Rotigt vid Syd. OBS! Ingen bilkörning på åkrarna!!

PDA för segelflygning

SEGELFLYG. Regler och råd JÖNKÖPINGS SEGELFLYGKLUBB

SLM Serverversion. RC-Certprov. Bengt Lindgren

E F K. Segelflyg. - en sport som passar alla ESKILSTUNA FLYGKLUBB

DHB - Drifthandbok Flik 7

KAMPANJ Ett flygsäkerhetsprogram för allmänflyget SIDVIND UTEBLIVNA OMDRAG. H50P är en del av ett omfattande flygsäkerhetssamarbete

BYGGHANDBOK GENOMFÖRANDE AV NÖDTRÄNINGSPROGRAMMET. KAP 14 Utgåva 2 Sida 1 av BYGGANVISNINGAR 1. GENOMFÖRANDE AV NÖDTRÄNINGS- PROGRAMMET

Ejection system, Konceptuell design

Att flyga lite högre än hemma

FMCK Malmö Boris Magnusson. Markering av Endurobana

Rånäs OK. Rånäs OK är känd i hela Sverige för sin stora och framgångsrika ungdomsverksamhet. Nu välkomnar vi fler nybörjare till säsongen 2008.

Säsongsstart Agenda IRS (svarta boken) Flygtrim Trafikvarv Sundbro Flygledare Luftrum Flygsäkerhet Personliga målsättningen

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 8. Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat Utbildning på motorseglare Kunskapskrav i Flyglära

BESTÄMMELSER FÖR FLYGNING Hemavan fjällflygläger 2008

Transportstyrelsens föreskrifter om utbildning till instruktör i avancerad flygning med flygplan, segelflyglärare och FB-instruktör;

Elseglare med T-stabilisator

Termikflygning. Robert Danewid

Introduktion till PDA för segelflygning

Simulerat motorstopp blev verkligt Sammanfattning Bakgrund Planering

Rapport RL 2002:21. Rapporten finns även på vår webbplats:

Interna föreskrifter ESSM

Ön Av Benjamin

MODELLFLYGMÄRKEN- Brons, Silver och Guld

Skyddsområden för manöverområde

Luftfartsstyrelsens föreskrifter om utbildning till instruktör i avancerad flygning med flygplan, segelflyglärare, UL-instruktör och FB-instruktör;

Skövde Flygklubb. Flygplatsen, Skövde. Råd och anvisningar. Rev

Sollfahrtteori. Historik, teori och praktiska råd. DFS Reiher. Robert Danewid

Flyglära - översikt. Startteknik Flygning. Landning Väjningsregler Avancerade flygmoment. Stabilitet Pendling Avdrift Inflygning

Hinder Fall 1, haveri: Fall 2, allvarligt tillbud: Fall 3, haveri: Fall 4, haveri: Fall 5, tillbud: Fall 6, haveri:

Statistik Segelflyget

Flik 5 S I D V I N D. Ett flygsäkerhetsprogram för allmänflyget H50P = HALVERING AV. H50P är en del av ett. EAA, FFK, SPAF med flera.

Sträckflygning intro 2

F3C HELIKOPTER SPORT PROGRAM (Ny manöver 2 ersätter tidigare, fr.o.m. 2001)

ÖSTRA SÖRMLANDS FLYGKLUBB

Janus Ce. Teknisk kurs

Grattis. till ditt presentkort. på en provutbildning som segelflygpilot i Uppsala Flygklubb. Ventus C över Uppsala, vy mot Arlanda.

LÄS IGENOM HELA INSTRUKTIONEN NOGGRANT INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA DIN NYA MODELL!

Flyg bättre med flygdatorn i DG500 / DG1000

Tips för ett säkrare Tjörn Runt

Slutrapport RL 2015:17

SOP. Standard Operation Procedurs SE-UXX. Taifun E17 S/N 1010

LANDNING - en nödvändighet om du startat

Inledning. Henrik Svensson Segelflyginspektör

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 5. Utbildningsplan till segelflygcertifikat

Examinationsmanual Pilot 1

Segelflyghandboken. Tävlingsregler för SM i segelflygning i klubbklassen. Flygsport Sid nr 1 av 8. Innehåll. 3 Deltagare. 1 Tävlingens syfte

Umeå Fallskärmsklubb

Statistik Segelflyget

Nästa tee Vattenhinder 00 = greendjup Skog Slänt Röd platta 100 m till mitten green Slänt Gulsvart pinne 150 m till

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 5. Utbildningsplan till segelflygcertifikat. Motorsegelflygplan, SLG, flygstart eller vinschstart

Rapport RL 2001:47. Olycka med varmluftballong SE-ZGS vid Stora Mellösa, T län, den 13 juni 2001

SFF BESTÄMMELSER FALLSKÄRMSVERKSAMHET

Rapporterade störningar 2018 (tom ) i Sverige

Modellflygklubben SNOBBEN KUL I LOV

Transkript:

Sikta Högre! Utelandning Anders Blom Förord En förutsättning för att på ett njutningsfullt sätt sträckflyga är att kunna vissa saker om segelflygning, en del enkla andra mer komplicerade. Att sträckflyga är en av segelflygets roligaste nischer och det är ganska okomplicerat om du är förberedd på uppgiften. Det handlar i grund och botten bara att planera för flygningen inte minst hur du kommer hem vid en eventuell utelandning, att du är influgen på det flygplan som du skall sträckflyga med och kunna landa ute utan att känna rädsla för det. Just rädslan för utelandning är en stor hämsko för många att inte komma i väg på sträckflygning och det är förödande för varje färsk segelflygare att inte våga lämna tratten av det skälet. I den här artikeln skall jag ge lite tips om hur du eliminerar din rädsla, för utelandning och lite träningstips. Minnesstolpar Att landa ute är inte mer komplicerat än att landa på ditt hemmafält egentligen, det är bara nya miljöer, kanske det tilltänkta landningsområdet ligger högre/lägre än hemmafältet och det kanske finns lite masker runt fältet mm. Därför handlar det om att ta lite mer tid på sig inför själva

genomförandet och använda den landningsteknik du fått lära dig att använda för att landa ett segelflygplan på hemmafältet. Vi börjar med lite grundregler inför landningen. Du ska alltid veta var du kan landa om du inte får något mer stig (så länge höjden är god och vädret ser bra ut är det tillräckligt att ha koll på att man når landningsbara områden, sedan skärps kraven allteftersom reserverna minskar) När det drar ihop sig mot utelandning ska du tänka på följande. Om du flyger med vatten så dumpa det och börja mental förberedelse. Gå till ett landningsbart område där det finns minst ett par alternativa landningsfält. Du bör som nybörjare ha 4 500 meter över mark när du är framme vi det tilltänkta landningsområdet. En bra princip vid val av fält är att välja största fältet och landa mitt på fältet under förutsättning att det inte är hög gröda. Då är det bättre att ta ett mindre fält med låg gröda. Om du hittar dålig termik på väg mot fältet så var noga med att inte driva bort från landningsområdet om det är motvind till landningsområdet. Håll koll på markvinden (bl.a. flaggor, sjöar, sädesfält och rök är indikatorer, egen avdrift och molnskuggor indikerar höjden, vinden). Försök att uppskatta verklig markhöjd med hjälp av alla till buds stående medel (såsom yttre referenser, karta) för höjdmätaren visar ju höjden över startplatsen. När du når landningsområdet så starta det definitiva fältvalet och meddela dina avsikter på radio även om du kanske inte når hemmaklubben. Börja med att kolla: Fältets längd i vindriktningen. Fältets lutning (motlut OK, sidlutning är svårt med risk för groundloop, medlut är klart olämpligt). Markbeskaffenhet/gröda. Hinder. (Kraftledningar, stängsel, djur, rensbrunnar och diken.) Masker. (Maskhöjd i förhållande till fältlängd, vindskugga.) Finns det risk för nedsvep/turbulens? Fastbindningsremmar spända och ställ ute och låst. När du är klar med detta gör du en definitiv uppläggning av medvindslinje, baslinje, final och sättpunkt. Lägg upp flygningen som hemma, d v s gör ett landningsvarv enligt metkroksprincipen så att du inte behöver släppa fältet ur sikte, och se till att du får rejäl längd på baslinje och final. För kort final och pluslandning är ett mycket vanligt nybörjarfel. Glöm alltså inte att se till att baslinje och final ska vara väl tilltagen. Du ska ha gott om tid att dels malla in dig på rätt glidbana så att du har halv broms sista biten fram till sista hindret, dels att från finalläget kolla in tidigare upptäckta hinder på fältet som t.ex stora stenar, rensbrunnar, stängsel m m. Ge akt på farthållningen, håll normal finalfart för flygplanstypen plus 50% av vinden över maskhöjd (tänk på vindgradienten kom ihåg att markvinden kan vara 0 under höga masker). På baslinjen ger du rätt landningsklaff om du har sådan. När sista hindret passeras gäller det att få slut på energin så snabbt som möjligt alltså full broms, flyt ut, sättning med fullt utstallat flygplan. Efter sättning användes hjulbroms för att i möjligaste mån reducera utrullningen. Det finns exempel på helt onödiga haverier p g a att piloten rullat längre än nödvändigt efter sättning bara för att komma närmare väg men då rullat på en sten och knäckt stället. Det är lätt att göra en ofrivillig groundloop, speciellt i hög gröda eller vid lutande fält. Var beredd på att omedelbart trycka fram spaken i brädan vid begynnande kursavvikelse så kanske du klarar bakkroppen. Vid hög gröda ska man flyta ut högt och sätta sig som om topparna på grödan vore fältytan. Övriga tips om hur du tränar utelandning kan vara: Läs haverirapporter (speciellt mellan raderna) och lär av andras misstag så kanske du kan reducera dina egna.

Torrflyga är ett begrepp bland segelflygare det går utmärkt att torrlanda också och det är mycket lärorikt att bedöma fält med inflygningar vid olika vindriktningar m.m. T ex när man är ute och åker bil. Öva att bedöma höjd utan att titta på höjdmätaren och kolla sedan på mätaren och korrigera med på kartan angiven höjd. Nästan alla kommer in för högt i början och landar plus. Öva hemma vid varje landning att bedöma glidvinkeln mot din tänkta sättpunkt (utan att först se på höjdmätaren) så att du kan ha halv broms på hela finalen. Många flygplan är tyvärr så konstruerade att man måste ge markerat dykroder vid användning av klaff och ökning av broms och omvänt. En väl influgen pilot ska känna sitt flygplan så väl att hastigheten förblir konstant oberoende av hur bromsen används. Vid val av fält så är det är bra om det finns väg ut till fältet, men kom ihåg att det är ett underordnat krav. Det är ingen ursäkt att haverera ett flygplan för att du valde ett gärde nära en väg. Kom ihåg att det finns alltid någon form av körväg till ett gärde (även om det inte syns direkt) då bonden själv måste komma till gärdet för att bruka det. Klubbkompisar hjälper hellre en oskadd pilot att bära ett helt flygplan från mitten av en stor åker, än att sopa spillror i ett vägdike. Huvudregeln är största fältet mitt på

När är det dags att avbryta? Tidigare erfarenhet av utelandningar Aktuell flygtrim Flygplantyp Aktuell terräng Vad har jag att vinna eller förlora?

Det viktigaste med fältet är... Tillräckligt långt Inga hinder (ledningar mm) Fri inflygning Ej nedförslut Fältyta Ej stor sidlutning Vindriktning

Det viktigaste med upplägget är... Tid för rekognosering Ett riktigt landningsvarv Tillräckligt lång final Rätt fart

Det är inte viktigt att... Sätta sporren i dikeskanten i början av fältet Flyga med extremt låg fart Landa exakt mot vinden Landa nära en väg

Du skall inte... Flyga utan att hela tiden veta var Du skall landa Trycka ner flygplanet i hög fart Göra mindre landningsvarv än hemma Kurva tills marken tar i

Tänk också på att... Flygplanet stannar fort i hög säd Ledningsstolpar kan vara gömda i skogen Inte landa där det finns någon störning i växtligheten Du ansvarar för Din flygning och Ditt flygplan Stark vind och turbulens Lita inte på en dj-vel

Landningssträcka vindstilla A B C Inflygning Utflytning Utrullning A B C Tot plant, utan hinder 0 80 50 130 Vindstilla Finalfart 100, glidtal 1:5 med broms, bra hjulbroms friktion 0,4

Landningssträcka 10km/h medvind A B C A B C Tot + plant, utan hinder 0 90 65 155 25 10km/h medvind Finalfart 100, glidtal 1:5 med broms, bra hjulbroms friktion 0,4

Landningssträcka 20 m hinder A B C A B C Tot + plant, vindstilla 100 80 50 230 100 20 m hinder Finalfart 100, glidtal 1:5 med broms, bra hjulbroms friktion 0,4

Landningssträcka 1:10 medlut A B C A B C Tot + 1:10 medlut, Vindstilla 0 160 100 260 130 utan hinder Finalfart 100, glidtal 1:5 med broms, bra hjulbroms friktion 0,4

Landningssträcka 1:10 medlut och 20 m hinder A B C A B C Tot + 1:10 medlut, Vindstilla 200 160 100 460 330 20 m hinder Finalfart 100, glidtal 1:5 med broms, bra hjulbroms friktion 0,4

A B Landningssträcka C A B C Tot + Vindstilla, plant, utan hinder 0 80 50 130 10km/h medvind 0 90 65 155 25 20m hinder 100 80 50 230 100 1:10 medlut 0 160 100 260 130 20m hinder+ 1:10 medlut 200 160 100 460 330 + i förhållande till första exemplet Finalfart 100, glidtal 1:5 med broms, bra hjulbroms friktion 0,4