Curriculum vitae Ingemar Ahlén

Curriculum vitae Ingemar Ahlén Personliga data: Torsten Ingemar Ahlén, personnr. 360729-5437 Född den 29.7.1936 i Kristinehamn (Varnums socken) i Värmlands län. Svensk medborgare Civilstånd: gift. Barn: en son. Bostad: Krusenberg 520, 755 98 Uppsala. Utbildning, examina: Avlade studentexamen vid Hvitfeldtska h.a.l., Göteborg 29.4.1955 Inskrevs vid universitetet i Göteborg den 25.9.1956 Inskrevs vid universitetet i Lund den 25.3.1959 Avlagt filosofie kandidatexamen den 15.12.1959 Avlagt filosofie licentiatexamen den 28.2.1962. Avlagt disputationsprov för vinnande av filosofie doktorsgraden den 21.5.1965. Promoverades till filosofie doktor den 29.5.1965. Förordnades som docent i zoologi vid Lunds universitet den 9.6.l965. Kreerades till jubeldoktor vid Lunds universitet den 29.5.2015. Tjänster och förordnanden: Förste amanuens vid zoologiska institutionen i Lund l.1.1960-31.3.1962. Forskarassistent vid zoologiska institutionen i Lund l.4.1962-30.6.1965. Docenttjänst i zoologi vid Lunds universitet l.7.1965-30.6.1968. Professor i skoglig vertebratekologi från den l.7.1968 vid Skogshögskolan i Stockholm, sedan 1977 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Forsknings- och studieresor: Danmark, Norge, Finland, sgs årligen för forskningssamarbete, föreläsningar och möten. England 1963, 1981, 1985, 1994 Skottland 1963, 1985 Irland 1997 Tyskland 1961, 1981, 1983, 1985, 1986, 1987, 1988, 1994, 1995, 1996, 2003, 2005, 2009, 2010 Österrike 1983, 1995, 2003 Frankrike 1985, 1986, 1987, 1988, 1995, 2005 Holland 1981, 1991 Spanien 1985, 1986, 1987, 1988, 1990, 1995, 1997, 1998, 1

Italien 1969, 1985 Schweiz 1985 Polen 1964, 1965, 1968 Island 1962, 1984, 1992, 1996 Svalbard l962, 1964, 1967, 1996 Färöarna 1996 Jan Mayen 1996 Tanzania, Uganda, Kenya 1972 U.S.A. (1962: Iowa, Nebr., N.Dak., S.Dak., Minn., Wisc., Mich., Mont., Wash., Oreg., N.Y.; 1968: Alaska; 1977: Georgia, Florida, Tenn., N.Ca., Virg., Wash-DC., Maryl.,Delaw; 2002 Tex; 2008 Tex.) Canada (1962: Ontario; 1987: British Colombia, Yukon) Sovjetunionen 1969: Moskva och Sibirien; 1982: Moskva och Kaukasus (Georgien och Adzerbadjan); Leningrad 1986. Estland 1986. Lettland 1986, 1991, 1992. Tjeckoslovakien 1987, 2003. Bulgarien 1999, 2001, 2002 Grekland 2000, 2002 Portugal (Azorerna) 2001. Uppdrag (ett urval) SLU, Inst.f. viltekologi, ämnesföreträdare, prefekt (t o m 1978), styrelseledamot SLU, forskningsnämnden, skogsvetenskapliga fakulteten (ledamot 1976-1983) SLU, programkommitté 5 (ordförande från starten till 1983, därefter ledamot, från 1989 åter ordförande till dess att programkommittéerna upphörde år 1992) SLU, skogsvetenskapliga fakulteten. Promotor vid promotions- och installationsakten 4 oktober 1985. Höll högtidstalet och promoverade H.M. Konungen som hedersdoktor. SLU, skogsvetenskapliga fakulteten. Medlem av den grupp som fakulteten givit i uppdrag att upprätta en ny plan för forskning rörande contorta-tall. SLU, medlem av den grupp som under dekanus ledning utredde förstärkning av forskning inom området produktionmiljö-natur vid skogsvetenskapliga fakulteten. SJFR, Skogs- och Jordbruksforskningsrådet. Medlem av den grupp som givits i uppdrag att planera en särskild forskningssatsning rörande natur och miljö inom skogs- och jordbruksforskning. Nordiskt Kollegium för Viltforskning, av Jordbruksdepartementet utsedd svensk representant från kollegiets tillkomst 197l till 1995. Statens Naturvårdsverk. Naturvårdsrådet (av Jordbruksdepartementet utsedd ledamot tills rådets verksamhet upphörde 1981). Statens Naturvårdsverk. Projektgrupp för bevarande av naturtyper och arter. (Huvudprojektledare under projektets sex år, 1977-1982). Statens Naturvårdsverk. Vetenskapliga kommittén för naturvård (ledamot under två mandatperioder). Statens Naturvårdsverk. Referensgrupp för Sveriges älgforskning (ledamot till 1980). 2

Statens naturvårdsverk.-referensgrupp för nationalparker. Statens naturvårdsverk (från 1994 länsstyrelsen i Kristianstads län, och sedan Skåne län) - Skötselrådet för Stenshuvud nationalpark. Svenska naturskyddsföreningen, ledamot av styrelsen på 1970-talet. WWF-Svenska Världsnaturfonden -Styrelsen (gamla) ledamot till 1988. WWF-Svenska Världsnaturfonden - Styrelsen (nya) ledamot 1990-1995. WWF-Svenska Världsnaturfonden Förtroenderådet, ledamot WWF-Svenska Världsnaturfonden - Projektkommittén (ledamot 1979-1985, ordförande 1985-1995) Naturhistoriska Riksmuseet (av Utbildningsdepartementet utsedd suppleant i styrelsen 1978-1980) Svenska Jägareförbundet, Jakttidsberedningen (representant för SLU) Svenska Jägareförbundet, Stiftelsen Sveriges Vildnad (ledamot sedan 1965) Skogsstyrelsen. Expert och föreläsare vid utbildningskampanj om faunavård i skogsbruket. Domänverket. Expertuppdrag för utarbetande av hänsynsregler för faunan. Giftnämnden. Expert vid granskningen av fenoxisyrornas ekologiska effekter. Jordbruksverket. Expertuppdrag för övervakning av faunavården i Eriksbergs vilthägn i Blekinge. Eriksbergsrådet sedan 1997. Har utfört ett stort antal uppdrag av mer eller mindre kortvarig art åt bl a Statens Byggforskningsråd, Statens Naturvetenskapliga Forskningsråd, Bostadsdepartementet, Jordbruksdepartementet, Socialstyrelsen, Nordiska ministerrådet, Miljöverndepartementet (Norge), Council of Europe och ifråga om akademiska sakkunnigbedömningar för en lång rad universitet i Sverige och andra länder i Europa. Har varje år inbjudits att hålla ett flertal föredrag och föreläsningar vid olika universitet, konferenser, föreningar, myndigheter i Sverige och utomlands, bl.a. U.S.A, Storbitannien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Tjeckien, Ryssland, Slovenien, Norge och Finland. Ledamot av Kungl Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) sedan 1982. Ledamot av KSLAs utskott för naturresurser och miljöfrågor sedan 1994. Av regeringen utsedd ledamot av Vetenskapliga Kommittén för Biologisk Mångfald 1994-1995 och 1995-2000 i det ombildade Vetenskapliga Rådet för Biologisk Mångfald Miljöstrategiska Fonden (MISTRA). Ledamot av planeringsgrupp för forskningsprogram om Sustainable Forestry in Southern Sweden under 1995. Projektledare för Databanken för hotade arter - fauna 1984 1990, därefter ansvarig för ArtDatabankens faunasektion 1990-1996. Ledamot i styrelsen för ArtDatabanken 1990-2000. Ordförande för interimistisk grupp för planering av Centrum för Biologisk Mångfald vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet 1993-1994. Ordförande i styrelsen för Centrum för Biologisk Mångfald 1994-1997. Ledamot i styrelsen för Centrum för Biologisk Mångfald 1998-2000. IUCNs Species Survival Commission, Chiroptera specialist group (ledamot). Internationell Fond för stöd åt chiropterologer i Östeuropa. (Styrelseledamot sedan fondens tillkomst 1987). European Panel for Bat Conservation. Ledamot sedan 1990. 3

Utmärkelser och priser Tilldelades Nordstjärneorden 1969. Mottog Svenska Naturskyddsföreningens silverplakett 2 juni 1979. Tilldelades av Kungliga Vetenskapsakademien den 13 april 1994 Sture Centerwalls pris för framgångsrikt arbete för svensk faunavård. Hans Majestät Konungens medalj i 8:e storleken i serafimerordens band för mångåriga betydelsefulla insatser som vilt- och naturvårdsforskare den 28 januari 1998. Forskarhandledning Har vid institutionen för viltekologi och institutionen för naturvårdsbiologi varit huvudhandledare för följande forskarstuderande (år för avlagd examen): Börje Pettersson (1980), Martin Tjernberg (1983), Gustaf Aulén (1988), Linda Hedlund (1990), Åke Berg (1991), Kristina Johnsson (1993), Johnny de Jong (1994), Oskar Kindvall (1995), Per Edenhamn (1996), Lena Berg (1997). Har dessutom varit biträdande handledare för forskarstuderande vid ett flertal utländska universitet. Publikationer och officiella rapporter: 1. Ahlén,I. 1958. Kungsfågelsångaren (Phylloscopus proregulus) anträffad i Bohuslän. Vår Fågelvärld l7:33l-334. 2. Ahlén,I. l959. Bohusläns fåglar. I: C.Skottsberg & K.CurryLindahl (red). Natur i Bohuslän. s.129-152. 3. Ahlén,I. 1961. Dvärgörn (Hieraëtus pennatus) för första gången anträffad i Sverige. Vår Fågelvärld 20:43-47. 4. Ahlén,I. 1961. Från Skånes kronviltsmarker. Skånska Jägarsällskapets Årsbok 1961:9-16. 5. Ahlén,I. & Lennerstedt,I. 1961. Vertebratfaunan vid Tisjön i Dalarna. Fauna och Flora 55: 36-49. 6. Ahlén,I. 1961. Ett fynd av Podiceps griseigena holboelli Reinhardt i Sverige. Vår Fågelvärld 20:296-302. 7. Ahlén,I. & Lennerstedt,I. 1962. Vertebratfaunistiska studier i norra Jämtland. Fauna och Flora 56:81-98. 8. Ahlén,I. 1. Om smådoppingens (Podiceps ruficollis (Pall.)) utbredning och ekologi i Sverige. Meddelanden från Skånes Ornitologiska Förening 1:(3):26-28. 9. Ahlén,I., Dixelius,Q., Larsson,E., Mascher,J., Rudebeck,G., Stolt,B.-O. & Ulfstrand,S. 1962. Förteckning över Sveriges fåglar. Femte upplagan. Stockholm. 10. Ahlén,I. 1963. Kronhjortens raser i Skandinavien Svensk Jakt 101:108-110. 11. Ahlén,I. 1963. Kronhjortens rasfråga. Svensk Jakt 102:226-228. 12. Ahlén,I. 1964. Hur den skånska kronhjorten undersökes. Skånes Naturs Årsskrift 5l:107-123. 4

13. Ahlén,I. 1964. Den skånska kronhjortens utbredning och numerär. Statens Offentliga Utredningar 1944:23:96-l09. 14. Ahlén,I. 1965. Comparison between the winter feeding behaviour of the red deer and the moose. Trans.Congr.Int.Union Game Biol. VI:117-125. London. 15. Ahlén,I. 1965. Studies on the red deer, Cervus elaphus L., in Scandinavia. I.History of distribution. Viltrevy 3:l-88. 16. Ahlén, I. 1965. Studies on the red deer, Cervus elaphus L., in Scandinavia. II.Taxonomy and Osteology of prehistoric and recent populations. Viltrevy 3:89-l76 17. Ahlén, I. 1965. Studies on the red deer, Cervus elaphus L., in Scandinavia. III.Ecological investigations. Viltrevy 3:177-376. 18. Ahlén, I. 1965. Studies on the history of distribution, taxonomy and ecology of the red deer in Scandinavia. Lund. Diss. 11 s. 19. Ahlén, I. 1965. Skogshejdan - en utmarksrelikt. Skånes Natur 52:1-3. 20. Ahlén, I. 1966. Landskapets utnyttjande och faunan. Sveriges Natur, årsbok 1966:73-99. 21. Ahlén, I. 1966. Studies on the distribution and ecology of the little grebe, Podiceps ruficollis (Pall.), in Sweden. Vår Fågelvärld, Supplementum 4:l-45. 22. Ahlén, I. 1966. Markanvändning och cervidproduktion. I: Föredrag och diskussioner vid viltforskningsrådets nordiska konferens på statens veterinärmedicinska anstalt 3-5 mars 1966, s.30-40. Stockholm. 23. Ahlén, I. 1967. Notes on four rare bird species on Spitsbergen. Vår Fågelvärld 26:1-5. 24. Ahlén,I. 1968. Varför viltstatistik?. Svensk Jakt 106:264-267. 25. Ahlén,I. 1969. Kronhjortens framtid. Skånes Natur 56:1-4. 26. Ahlén,I. 1970. Gråhakedoppingen Podiceps griseigena som häckfågel i Skåne 1960-1968. Vår Fågelvärld 29:57-59. 27. Ahlén,I. 1970. Debatt -70: Kronhjorten i Blekinge. Blekinges Natur 1970:113-1l6. 28. Ahlén,I. 1970. En iakttagelse av kungsörnens jaktteknik. Meddelanden från Skånes ornitologiska förening 9:34-35. 29. Ahlén,I. 1970. Produktion och konsumtion av vinterkvistar. Metoder för forskning och extensiv besiktning. Avd. f. vertebratekologi, Skogshögskolan. 30. Ahlén,I. 1970. Den kemiska lövbekämpningens ekologiska effekter. Sveriges Natur 61:192-198. 31. Ahlén,I. l970. Fenoxisyrapreparatens ekologiska effekter. Avd. f. vertebratekologi, Skogshögskolan- Även tryckt i Giftnämndens "Fenoxisyror, granskning av aktuell information. Rapport från en expertgrupp.". Stockholm 1971. 32. Ahlén,I. & Andersson,Å. 1970. Breeding ecology of en eider population on Spitsbergen. Ornis Scand. 1:83-106. 33. Ahlén,I. 1971. Landskapsförändringarna och faunan i Skåne. Skånes Natur 58:45-61. 5

34. Ahlén,I. 1971. Research on moose-vegetation interplay in Scandinavia. Proc. 5th N.Amer. Moose Workshop, Kenai, Alaska 1968. s.23-34. 35. Ahlén,I. 1972. SkOF:s Östafrikaresa 28 juli- 19 august 1972. Meddelanden från Skånes Ornitologiska Förening 11:93-97. 36. Ahlén,I. 1972. Fätpiplärkan Anthus campestris koloniserar skogsmark i Skåne. Vår Fågelvärld 3l:9-15. 37. Ahlén,I. & Larsson,T.-B. 1972. Slagugglans Strix uralensis boplats- och biotopval inom södra delen av utbredningsområdet i Sverige. Inst f skogszoologi, Skogshögskolan. Rapporter och uppsatser Nr 11. 38. Ahlén.I. 1973. Skogsbruket och faunan. Sveriges Natur, Årsbok 1973, s. 155-160. 39. Ahlén,I. 1973. Skogsbruket och djurlivet. kapitel i bok om skogsbruk och naturvård utgiven av Statens Naturvårdsverk, s. 85-91. 40. Ahlén, I. 1973. Viltfoderinventeringen. Inst. f. skogstaxering, Skogshögskolan. Rapporter och uppsatser, Nr 16, del 2, s.17-26. 41. Ahlén,I. 1974. Kalhyggesbruket och den högre faunan. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift 72:130-133. 42. Ahlén,I. 1974. Vilt och vildmarker - anpassningar i skogsbruket eller alternativ markamvändning. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift 72:231-234. 43. Ahlén,I. 1975. Forstry and the bird fauna in Sweden. Ornis Fenn. 52:39-44. 44. Ahlén,I., Ehnström,B. & Ingelög,T. 1975. Bevarande av vilda djur och växter - forskning om hotade och missgynnade arter i skogsmark. Sveriges Natur, Årsbok 1975, s. 12l-125. 45. Ahlén,I. 1975. Hotade ryggradsdjur (exkl. fiskar) i Sverige. Preliminär lista med kategorier delvis baserade på "Red Data Book". Sveriges Natur, Årsbok 1975, s.126-129. 46. Ahlén,I. 1975. Winter habitats of moose and deer in relation to land use in Scandinavia- Viltrevy 9:(3):45-192. 47. Ahlén,I. 1976. Forestry and the vertebrate fauna. Ur: Tamm,C.O.(red). Man and boreal forest. Ecol. Bull.(Stockholm) 21:59-62 48. Ahlén,I. & Andersson,Å. 1976. Gråspett Picus canus och vitryggig hackspett Dendrocopos leucotos i Sverige 1976. Vår Fågelvärld 35:2l-25. 49. Ahlén,I. 1976. Projekt hotade hackspettars ekologi. Vår Fågelvärld 35:46-49. 50. Ahlén,I. 1977. Faunavård. Om bevarande av hotade djurarter i Sverige. Skogshögskolan Naturvårdsverket. 256 s. 51. Ahlén,I.,Andersson,J., & Hansson,L. 1977. Stubb-brytning och tillvaratagande av hyggesavfall. Effekter på den högre faunan. Inst f viltekologi, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport. Även tryckt i Projekt Helträdsutnyttjande, PHU Rapport 59:1-9 (1978). 52. Ahlén,I. 1977. Skötsel och andra bevarandeåtgärder för naturtyper och arter. Översiktliga analyser och bedömningar av kunskapeläge och forskningsbehov. Statens naturvårdsverk. 43 s. 53. Ahlén,I. 1978. Forskning om skogsbruk - fauna vid lantbruksuniversitetet. Vår Fågelvärld 37:158-159. 6

54. Ahlén,I., Andersson,A., Aulén,G. & Pettersson,B. 1978. Vitryggig hackspett och mellanspett - två hotade arters ekologi. Anser, Supplement 3:5-11. 55. Ahlén,I. 1979. Dammfladdermus Myotis dasycneme (Boie 1825) funnen i Uppland. Fauna och Flora 74:259-262. 56. Ahlén,I. & Lavsund,S. 1979. Viltfoderinventeringen. Nordisk Biomassaforskning. Symposium i Umeå 23-2S oktober 1979. Inst f skogstaxering, Sveriges lantbruksuniversitet, Rapport 29:121-134. 57. Ahlén,I., Boström,U., Ehnström,B. & Pettersson,B. 1979. Faunavård i skogsbruket. Jönköping. 48 s. 58. Ahlén,I. & Stenbeck,G. 1979. Bevarande av naturtyper och arter - ett projektområde. Naturvårdsverket. Fakta om miljövårdsforskning. 59. Ahlén,I. 1980. Problems of bat identification on sounds. Biophon 7(2):12-l4. 60. Ahlén,I. 1980. Faunavård. Forskning pågår. Sveriges lantbruksuniversitet. Verksamhet 1980. Uppsala. s.4. 61. Ahlén,I., Anderson,Å., Boström,U. & Danell,K. 1980. Faunan i våtmarker som förändras. Sveriges Natur, Årsbok 71:81-85. 62. Ahlén,I. & Degn,H.J. 1980. Lövvårtbitarens Leptophyes punctatissima sång. Fauna och Flora 75:265-268. 63. Ahlén,I. & Berglund,B. 1980. Hotade och sällsynta groddjur status, miljökrav och förslag till åtgärder. Lägesrapport 1980-09-20. Statens Naturvårdsverk PM 1383. 24 s. 64. Ahlén,I. Boström,U., Ehnström,B. &. Pettersson,B. 1980. Faunavård i skogsbruket. Skogsstyrelsen, Jönköping. 60 s. (2 uppl. med nya bilagor). 65. Ahlén,I. 1981. Identification of Scandinavian bats by their sounds. SLU, Department of Wildlife Ecology, Report no 6. 56 s. 66. Ahlén, I. Identification of Scandinavian Bats by their sounds. Sound Cassette. SLU, Department of Wildlife Ecology, Uppsala. 67. Ahlén, I. 1981. Ultraljud hos svenska vårtbitare (0rth., Tettigoniidae). Entomologisk tidskr. 102:27-41. 68. Ahlén, I. 1981. Hotade och sällsynta ryggradsdjur i Sverige 1980. Statens Naturvårdsverk PM 1431. 22 s. 69. Ahlén, I. 198l. Field identification of bats and survey methods based on sounds. Myotis 18-19:128-136. Bonn. 70. Ahlén, I. l981. Hjortdjurens vinterbiotoper i relation till markanvändningen i Skandinavien. I: Artiklar om viltforskning ur Svensk Jakt, Viltrevy m fl utvalda av Svenska Jägareförbundet. Stockholm. s.7-26. 71. Ahlén, I. & Nilsson, S.G. 1982. Samband mellan fågelfauna och biotopareal på öar med naturskog i Mälaren och Hjälmaren. Vår Fågelvärld 41:161-184. 72. Ahlén, I. 1982. Vertebratfaunan i Sverige - statusöversikt och en diskussion om orsaker till förändringar. Rapport från Inst. f. viltekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, 9:5-10. 7

73. Ahlén, I.1982. Inventering av fladdermöss. Rapport från Inst. f. viltekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, 9:55-58. 74. Ahlén, I. 1982. Bevarande av naturskogar och urskogar. II. En diskussion om syften och prioriteringar. Skogs- o. Lantbr.akad.Tidskr. 121:221-226. 75. Boström, U. & Ahlén, I. 1982. Loss of open peatland and some other open habitats in Sweden and the effects on the bird fauna. Acta XVIII Congressus Internationalis Ornithologicus, Moscow, August 16-24, Vol.II, s. 1032. 76. Ahlén, I. 1982. Songs of Swedish Bush Crickets. Ultrasounds transformed. Sound Cassette. SLU, Department of Wildlife Ecology, Uppsala. 77. Ahlén, I. 1983. The bat fauna of some isolated islands in Scandinavia. Oikos 41:352-358. 78. Ahlén, I. & Ingelög, T. 1983. Ädellövskog - bevarande eller skogsbruk? Sveriges Natur 74:(2):l-2. 79. Ahlén,I. 1984. Theories about the distribution of the agile frog Rana dalmatina in Sweden. Proceedings of the 2nd Nordic symposium on herpetology 1982. Gunneria (Trondheim) 46:7-9. 80. Ahlén,I. 1984. Låt dem leva! Biologiska förutsättningar Ur: Låt dem leva! Rapport från höstkonferens 1983 om skydd av arter och naturtyper. Svenska naturskyddsföreningen, Stockholm. s.11-19. 81. Ahlén,I. &. Ingelög,T. 1984. Databank för hotade växt- och djurarter byggs upp vid SLU. SLU-ringen, personaltidning för Sveriges lantbruksuniversitet, 7:(9):12-13. 82. Ahlén,I., Pettersson,L. & Svärdström,A. 1984. An instrument for detecting bat and insect sounds. Myotis 21-22:82-88. 83. Ahlén,I. 1985. Små populationers biologi i relatiom till landskapets strukturella förändringar. Förslag till projektområde. I: Biotopskydd i Norden. Rapport från nordiskt seminarium om biotopskydd 12-14 oktober 1984. Christer Nilsson (red.). Statens Naturvårdsverk, Solna. s. 189-196. 84. Ahlén,I. 1985. Sonar signals used in census work and flight activity studies on bats. Systemes Sonar Aeriens Animaux. Colloque International CNRS (Centre National de la Recherche Scientifique), Lyon 15:1-2l. 85. Ahlén,I. 1985. Skogsvetenskapliga fakulteten. Promotions- och installationsskrift. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.s.23-26. 86. Ahlén,I. 1986. Inför kritiska områden för hotade arter. Sveriges Natur 77:(3):12-15. 87. Ahlén,I. 1986. Var går nordgränsen för den gråskimliga fladdermusen Vespertilio murinus i Sverige?. Fauna och Flora 81:127-130. 88. Ahlén,I. 1986. Hur mycket av svensk mark skall vi skydda och vad får det kosta?. Diskussionsinlägg. K.Skogs- o. Lantbr. tidskr. 125:155-156. 89. Ahlén,I. 1986. Mål för faunavården och floravården i Sverige. Skogsfakta 1986:9:15-18. 90. Ahlén,I. & Pettersson,L. 1986. Improvements of portable systems for ultrasonic detection. Bat Research News 26:76. 8

91. Ahlén,I. Boström,U., Ehnström,B. &. Pettersson,B. 1986. Faunavård i skogsbruket. Allmän del. Skogsstyrelsen, Jönköping. 60 s. (Ny omarbetad och utvidgad uppl.). 92. Ahlén,I. 1987. En fladdermusexkursion på Osaby. Milvus 17:35-37. 93. Ahlén,I. 1988. Sonar used by flying Lesser horseshoe bat, Rhinolophus hipposideros (Bechstein, 1800) (Rhinolophidae, Chiroptera), hunting in habitats. Z. Säugetierkunde 53:65-68. 94. Ahlén,I. & Tjernberg,M. 1988. Hotade och sällsynta ryggradsdjur i Sverige. Sveriges Natur 79:2:31-42. 95. Ahlén, I. 1989. Vertebratfaunan på Krusenberg. Fåglar i Uppland 16:59-80. 96. Ahlén, I. 1989. European Bat Sounds transformed by ultrasound detectors. 29 species flying in natural habitats. Kassett. 97. Ahlén, I. 1990. Tid att leta hasselmus. Sveriges Natur 81:(5): 34-40. 98. Ahlén,I. & Gerell,R. 1990. Distribution and status of bats in Sweden. European Bat Research 1987. V.Hanak, I.Horacek, J.Gaisler (eds.). Charles Univerity Press. Praha. 99. Ahlén,I. 1990. Artbestämning av flygande fladdermöss. Svenska naturskyddsföreningen. Stockholm. 54 s. 100. Ahlén, I. 1990. Identification of bats in flight. Swedish Society for Conservation of Nature. Stockholm. 50 s. 101. de Jong,J. & Ahlén,I. 1991. Factors affecting the distribution pattern of bats in Uppland, central Sweden. Holarctic Ecology 14:92-96. 102. Ahlén, I.1991. Fladdermusfaunan i Erkenområdet. I: Erkenområdet - naturinventering och förslag till skyddsåtgärder. Naturvård i Norrtälje kommun, 93-97. 103. Kindvall,O. & Ahlén,I. 1992. Geometrical Factors and Metapopulation Dynamics of the Bush Cricket Metrioptera bicolor Philippi (Orthoptera, Tettigoniidae). Conservation Biology 6:520-529. 104. Ahlén, I., Andrén, C. & Nilson, G. 1992. Sveriges grodor, ödlor och ormar. Databanken för hotade arter och Naturskyddsföreningen. Stockholm. 48 s. 105. Ahlén, I. 1992. Grodläten - Sveriges grodor och paddor. Mono & Stereo. Kassett. 106. Ahlén, I. 1992. Grodläten - Sveriges grodor och paddor. Mono & Stereo. DAT-kassett. 107. Ahlén,I. & Tjernberg, M. 1992. Artfakta - Sveriges hotade och sällsynta ryggradsdjur 1992. Databanken för hotade arter. Uppsala. 346 s. 108. Ahlén, I. 1993. Species Identification of Bats in Flight. Proceedings of the first European Bat detector Workshop: K.Kapteyn (ed.). Netherlands Bat Research Foundation. Amsterdam, 1993. pp.3-10. 109. Ahlén, I. 1993. Some remarks on Technical Equipment for Field Observations of Bats in Flight. Proceedings of the first European Bat Detector Workshop. K.Kapteyn (ed.). Netherlands Bat Research Foundation. Amsterdam, 1993. pp. 21-23. 110. Ahlén, I. 1993. Stenshuvud - refugium för fauna och flora. I: Stenshuvud - nationalparken på Österlen. K.-R. Johansson (red). Naturvårdsverket, Solna. pp. 100-107. 9

111. Ahlén, I. 1994. Gotlands fladdermusfauna 1993. Länsstyrelsen i Gotlands län, Visby. 112. Ahlén, I. 1994. Fladdermusfaunan vid Skedviken. I: Skedviken. Norrtälje kommun. Norrtälje. s. 97-109. 113. Ahlén.I., Andrén,C. & Nilson,G. 1995. Sveriges grodor, ödlor och ormar. 2:a reviderade och utökade upplagan. ArtDatabanken och Naturskyddsföreningen. Uppsala och Stockholm. 56 pp. 114. Ahlén, I. 1994. Databanken för hotade arter i Sverige. In: Norsk databank for flora og fauna. Seminarreferat. DN-Notat 1994-11. Direktoratet for Naturforvaltning, Trondheim. p.9. 115. Ahlén,I. 1995. En isolerad population av ängsvårtbitare Metrioptera roeseli på Skånes sydkust. Entomologisk Tidskrift 116: 187-188. 116. Ahlén, I. 1995. 'Prehistory' of Wildlife Biology. Wildlife Biology 1:2. 117. Kindvall, O. & Ahlén, I. 1995. Geometrical factors and metapopulation dynamics of the bush cricket, Metrioptera bicolor Philippi (Orthoptera: Tettigoniidae). In: Genes, Populations, and Species. Readings from Conservation Biology (ed. D. Ehrenfeld). Soc. Cons. Biol. & Blackwell Science, Inc. Cambridge, Mass. pp. 84-93. 118. Ahlén, I. 1996. Artantal i Upplands häckfågelfauna. I: R. Fredriksson & M. Tjernberg. Upplands fåglar. Uppsala. s. 112-116. 119. Gustafsson, L. & Ahlén, I. (red.) 1996. Sveriges Nationalatlas - Växter och djur. SNA förlag AB, Stockholm. 120. Ahlén, I. & Strömberg, G. 1996. En utfärd till Utklippan i månadsskiftet augusti/september 1995. Fåglar i Blekinge 32:1:27-30. 121. Ahlén, I. & Tjernberg, M. (red.) 1996. Rödlistade ryggradsdjur i Sverige - Artfakta. ArtDatabanken, Uppsala. 335 s. 122. Ahlén, I. 1996. Agreement on the conservation of bats in Europe. National report from Sweden 1996. Naturvårdsverket, Stockholm. 12 s. 123. Gustafsson, L. & Ahlén, I. (eds.) 1996. Geography of Plants and Animals. National Atlas of Sweden. SNA Publishing, Stockholm. 124. Ahlén, I. & de Jong, J. 1996. Upplands fladdermöss - Utbredning, täthet och populationsutveckling 1978-1995. Länsstyrelsen i Uppsala län. Länsstyrelsens meddelandeserie 1996:8. 125. de Jong, J & Ahlén, I. 1996. Artantal och populationstäthet hos fladdermöss. I: Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning. Stockholm. 126. Ahlén, I. 1997. Distribution and habitats of Rana dalmatina in Sweden. Rana, Sonderheft 2: 13-22. 127. Ahlén, I. 1997. Migratory behaviour of bats at south Swedish coasts. Zeitschrift für Säugetierkunde 62:375-380. 128. Ahlén, I. 1997. Ölands fladdermusfauna. Länsstyrelsen Kalmar län, Meddelanden 1997:7. Kamlar. 26 pp. 129. Ahlén, I. 1997. Nytt om fladdermusfaunan på Gotland. Natur på Gotland 1997:1:20. 10

130. Ahlén, I. 1997. Preface and Voorword in: H.Limpens, K.Mostert, W.Bongers (eds.). Atlas van de Nederlandse vleermuizen. KNNV Uitgeverij. Utrecht. pp 2-3. 131. Ahlén, I. 1997. Avsnitt om flyttande fladdermöss (s. 94) i: Ekstam, U., Forshed, N. och Johansson, O. Ottenby - naturen och historien. Triandrum, Skövde. 132. Ahlén, I. 1997. Fältobservationer av ultraljud hos flygande fjärilar [Field observations of ultrasonic sounds from flying moths]. Ent. Tidskr. 118:197-199. 133. Ahlén, I. 1998. Gotlands fladdermusfauna 1997. Länsstyrelsen i Gotlands län. Livsmiljöenheten - rapport nr 4 1998. 134. Ahlén, I. 1998. Långbensgrodan. I: Inventering av hässlen på Ölands mittland. Länsstyrelsen i Kalmar län informerar. Meddelande 1998:8. s. 18-19. 135. Ahlén, I. 1998. Agreement on the conservation of bats in Europe. National report from Sweden 1998. Naturvårdsverket, Stockholm. 136. Ahlén, I. 1998. Grå vårtbitare (Platycleis albopunctata) funnen på Torö i Södermanland. [Grey Bush-cricket Platycleis albopunctata (Goeze 1758)(Orthoptera, Tettigoniidae) found on Torö in Södermanland, Sweden]. Entomologisk Tidskrift 119:193-194. 137. Rydell, J., Ahlén, I., Gerell, R., de Jong, J., Odelberg, C. och Unger, U. 1999. Fladdermössen i Kleva gruva. Fauna och Flora 94:1-8. 138. Ahlén, I. & Cederroth, C. 1999. Varfågel Lanius excubitor av rasen homeyeri gästade Öland 1998. Calidris 28:2:24-26. 139.Ahlén, I. & Baagøe, H. J. 1999. Use of ultrasound detectors for bat studies in Europe - experiences from field identification, surveys and monitoring. Acta Chiropterologica 1:137-150. 140.Ahlén, I. 2000. Styltlöpare på Torhamns udde. Fåglar i Blekinge 36: 58. 141. Ahlén, I. 2001. Fladdermuskollisioner med vindkraftverk. Pp 42-43 i: Vindkraftverk till havs. Naturvårdsverket, Rapport 5139. Stockholm. 142. Ahlén, I. & Baagøe, H. J. 2001. Dvärgfladdermusen uppdelad i två arter. Fauna och Flora96: 71-78. [Summary. The common pipistrelle split into two species] 143. Baagøe, H. J. & Ahlén, I. 2001. Dværgflagermusen opsplittet i to arter. Flora og Fauna 107: 47-52 (Århus). [With English summary]. 144. Ahlén, I. 2001. Trana häckande i Mittlandet. Calidris 30: 42. 145. Ahlén, I. 2001. Fladdermöss. Kapitel (Pp 165-166) i: Natur och Kultur på Öland (Markus Forslund red.). Länsstyrelsen, Kalmar. 464 pp. 146. Ahlén, I. 2001. Kräldjur och groddjur. Kapitel (Pp 168-169) i: Natur och Kultur på Öland (Markus Forslund red.). Länsstyrelsen, Kalmar. 464 pp. 147. Ahlén, I. 2002. Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och flora 97:3: 14-22. [Summary: Bats and birds killed by wind power turbines.] 148 Ahlén, I. 2003. Agreement on the conservation of bats in Europe. National implementation report from Sweden 2003. Naturvårdsverket, Stockholm. 5 pp. 11

149. Ahlén, I. 2003. Vindkraftverk dödsfällor för fladdermöss. Vindbladet. Information från VindForsk. Nr. 41, sid 2. 150. Ahlén, I. 2003. Vindkraftverk och fladdermöss en pilotundersökning. Slutrapport till Energimyndigheten 2003-12-11. Dnr 5210P-2002-00473, P-nr P20272-1. 151. Ahlén, I. 2003. Wind turbines and Bats a pilot study. Final report to the Swedish National Energy Administration 11 December 2003. Dnr 5210P-2002-00473, P-nr P20272-1. 152. Ahlén, I. 2004. Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2004. Fauna och Flora 99: 2: 2 11. [Summary: The Bat fauna of Sweden. Present knowledge of distribution and status.] 153. Ahlén, I. 2004. Heterodyne and time expansion methods for identification of bats in the field and through sound analysis. Pp 72-79 in: Brigham, R.M., Kalko, E.K.V., Jones, G., Parsons, Limpens, H.J.G.A. (Eds). Bat Echolocation Research tools, techniques and analysis. Bat Conservation International, Austin, Texas, April 2002. 154. Ahlén, I., Bach. L. & Johansson, T. 2004. Första kolonin av pipistrell anträffad i Sverige. Fauna och Flora 99: 3:16-18. [Summary: A common pipistrelle (Pipistrellus pipistrellus) colony found in Sweden.] 155. Ahlén, I. och Baagøe, H. J. 2004. Faktaruta: Skillnader mellan Skandinaviens tre Pipistrellusarter. Fauna och Flora 99 (3):18. [Fact sheet: Differences between the three Pipistrellus-species in Scandinavia.] 156. Ahlén, I. 2005. Inventering av barbastell (Barbastella barbastellus) 2005. Med notiser om andra ovanliga arter under året m.m. Rapport 2005-12-14 till Naturvårdsverket (Dnr 301-1330- 05). 157. Ahlén. I. 2005. Risker för fladdermöss med havsbaserad vindkraft. Slutrapport från förstudien 2005 (Projektnummer 22316-1). [Summary: Bat casualty risks at offshore wind power turbines. Report from introductory studies.] 158. Ahlén, I. 2006. Gotlands fladdermusfauna 2005. Länsstyrelsen Gotlands län, Rapporter om natur och miljö nr 2 2006. [Summary: The bat fauna of Gotland 2005.] 159. Ahlén, I. 2006. Handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan. Åtaganden enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Naturvårdsverket Rapport 5546. [Summary: Conservation and management of the bat fauna in Sweden Action plan for implementation of the EUROBATS agreement.] 160. Ahlén, I. 2006. Risker för fladdermöss med havsbaserad vindkraft. Slutrapport för 2006 till Energimyndigheten (Projektnr 22514-1) 15 december 2006. [In Swedish with English summary. Risk Assessment for Bats at Offshore Windpower Turbines. Final report for 2006 to the Swedish Energy Administration.] 161. Ahlén, I. 2006. Ljud från fjärilar. [Sounds from butterflies and moths.] Fauna och Flora 101(2): 2 5. 162. Ahlén, I., Bach. L., Baagøe, H. J. & Pettersson, J. 2007. Bats and offshore wind turbines studied in southern Scandinavia. Swedish Environmental Protection Agency. Report 5571. 163. Ahlén, I., Bach. L., Baagøe, H. J. & Pettersson, J. 2007. Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade i södra Skandinavien. Naturvårdsverket, Rapport 5748. 12

164. Ahlén, I. 2008. Bats and offshore wind turbines studied in southern Scandinavia 2005-2006. Presentation at Bats & Wind Energy Cooperative Workshop 8-10 January 2008. Bat Conservation International, Austin, Texas. 165. Ahlén, I. 2008. Nya fynd i Skånes fladdermusfauna. Fauna och Flora 103(1):28-34. [Summary: New discoveries in the bat fauna of Skåne, Sweden.] 166. Ahlén, I. 2008. Vindkraft ett hot för fåglar och fladdermöss? Biodiverse 2008(1):18-19. 167. Ahlén, I. 2008. Barbastell och några andra ovanliga fladdermusarter i Sverige 2007. Rapport 2008-03-31 till Naturvårdsverket (Dnr 429-260-07 Nv). 168. Ahlén, I. 2009. Barbstell-projektet, bestämningshjälp och raritetskontroll samt anmärkningsvärda fynd av fladdermöss í Sverige 2008. Rapport 2009-03-15 till Naturvårdsverket (Prot. N 96-08). 169. Ahlén, I. 2009. Gotlands fladdermöss. Natur på Gotland 2009 (3-4):18-23. 170. Ahlén, I., Baagøe, H.J., & Bach, L. 2009. Behavior of Scandinavian bats during migration and foraging at sea. Journal of Mammalogy 90 (6):1318-1323. 171. Ahlén, I. 2010. Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift Nr. 3-2010. 172. Ahlén, I. 2010. Nymffladdermus Myotis alcathoe en nyupptäckt art i Sverige. [Alcathoe s Bat Myotis alcathoe, a new member of Sweden s bat fauna.] Fauna och Flora 105(4): 8 15. 173. Ahlén, I. 2010. Fåglar och vindkraft.skärgård (Åbo Akademi) 33 (3):8-11. 174. Ahlén, I. 2010. Fågelarter funna under vindkraftverk i Sverige. Vår Fågelvärld 69(4):8 11. 175. Ahlén, I. 2011. Nordligt fynd av lövvårtbitare - Leptophyes punctatissima. Fauna och Flora 106 (4): 34-35. 176. Ahlén, I. 2011. Undersökningstyp: Övervintrande fladdermöss. Handledning i miljöövervakning. Naturvårdsverket. Stockholm. 177. Ahlén, I. 2011. Barbastella barbastellus Barbstell. Artfaktablad på ArtDatabankens hemsida. [http://www.artfakta.se/artfaktablad/barbastella_barbastellus.]. 178. Ahlén, I. 2011. Eptesicus serotinus Sydfladdermus. Artfaktablad på ArtDatabankens hemsida. [http://www.artfakta.se/artfaktablad/eptesicus_serotinus]. 179. Ahlén, I. 2011. Myotis bechsteinii Bechsteins fladdermus. Artfaktablad på ArtDatabankens hemsida. [http://www.artfakta.se/artfaktablad/myotis_bechsteinii]. 13

180. Ahlén, I. 2011. Myotis dasycneme Dammfladdermus. Artfaktablad på ArtDatabankens hemsida. [http://www.artfakta.se/artfaktablad/myotis_dasycneme_100086]. 181. Ahlén, I. 2011. Myotis nattereri Fransfladdermus. Artfaktablad på ArtDatabankens hemsida. [http://www.artfakta.se/artfaktablad/myotis_nattereri_100087]. 182. Ahlén, I. 2011. Nyctalus leisleri Leislers fladdermus. Artfaktablad på ArtDatabankens hemsida. [http://www.artfakta.se/artfaktablad/nyctalus_leisleri_232266.pdf]. ( 183. Ahlén, I. 2011. Pipistrellus nathusii Trollfladdermus. Artfaktablad på ArtDatabankens hemsida. [http://www.artfakta.se/artfaktablad/pipistrellus_nathusii_100111]. 184. Ahlén, I. 2011. Pipistrellus pipistrellus Pipistrell. Artfaktablad på ArtDatabankens hemsida. [http://www.artfakta.se/artfaktablad/pipistrellus_pipistrellus_205994]. 185. Ahlén, I. 2011. Rana dalmatina Långbensgroda. Artfaktablad på ArtDatabankens hemsida. [http://www.artfakta.se/artfaktablad/rana_dalmatina_100117]. 186. Ahlén, I. 2011. Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2011. [The Bat fauna of Sweden. Present knowledge on distribution and status.] Fauna och Flora 106(2): 2 19. 187. Ahlén, I. 2011. Nordligt fynd av lövvårtbitare - Leptophyes punctatissima. Fauna och Flora 106 (4): 34-35. 188. Ahlén, I. 2012. Undersökningstyp: Artkartering av fladdermöss. Handledning i miljöövervakning. Naturvårdsverket. Stockholm. 189. Ahlén, I. 2012. Fyledalens fladdermusfauna. YstadNatur 49:6-10. 190. Ahlén, I. 2013 Åtgärdsprogram för långbensgroda 2013 2017. Naturvårdsverket Rapport 6586. 191. Ahlén, I. 2013. Övervakning av fladdermusfaunan i Sverige. Förslag till utformning av biogeografisk uppföljning. 192. Ahlén, I., Ahlén, J. & Rydell, J. 2013. Fladdermusfaunan i Valle härad. Skaraborgsnatur 48:92-99. 193. Ahlén, I. & Baagøe, H.J. 2013. Bats and wind power investigations required for risk assessment in Denmark and Sweden. Summary of presentation at the Conference on Wind power and Environmental impacts in Stockholm February 5-7, 2013. 194. Ahlén, I. 2013. Myotis bechsteinii Bechsteins fladdermus. Artfaktablad på ArtDatabankens hemsida. [http://www.artfakta.se/artfaktablad/myotis_bechsteinii]. 14

195. Ahlén, I. 2013. Barbastella barbastellus Barbastell. Artfaktablad på ArtDatabankens hemsida. [http://www.artfakta.se/artfaktablad/barbastella_barbastellus]. 196. Ahlén, I. 2013 Åtgärdsprogram för långbensgroda 2013 2017. Naturvårdsverket Rapport 6586. 197. Ahlén, I. 2013. Övervakning av fladdermusfaunan i Sverige. Förslag till utformning av biogeografisk uppföljning. Naturvårdsverket. 198. Ahlén, I. & Baagøe, H. J. 2014. Bat diversity and wind power. Investigations required for risk assessment in Denmark and Sweden. Recommendations for authorities handling wind power and nature conservation matters 199. Ahlén, I. 2014. Bechsteins fladdermus och andra arter i Göingebygden. Natur i Göinge. Ny serie. Nr 45. 9s. 200. Ahlén, I. 2014. Myotis bechsteinii Bechsteins fladdermus. Artfaktablad på ArtDatabankens hemsida. [http://www.artfakta.se/artfaktablad/myotis_bechsteinii_100085.pdf]. 201. Ahlén, I. och dejong, J. 2015. Undersökningstyp: Linjetaxering av fladdermöss. Handledning i miljöövervakning. Naturvårdsverket. Stockholm. 202. de Jong, J., Ebenhard, T., Ahlén. I. Gerell, R. & Gerell Lundberg, K. 2015. Nya svenska namn på Europas fladdermöss. Fauna och Flora 110:1:36-42. 203.Ahlén, I. & Ahlén. J. 2015. Fladdermusinventering inom projektet LifeELMIAS, Gotland 2014. På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län och projekt LifeELMIAS. Naturcentrum 2015-02- 23. 34 s. 204.Ahlén, I. 2015. Åtgärdsprogram för barbastell, 2015-2019 (Barbastella barbastellus). Naturvårdsverket, Rapport 6532. 47 s. Uppdaterad 9 augusti 2015 Ingemar Ahlén Institutionen för ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala 15