Modellering av status och åtgärder i sjöar

Relevanta dokument
Sjöarna = en fantastisk tillgång i stadsbilden eller en sanitär olägenhet

Åtgärdsstrategi för Växjösjöarna Etapp 1 av 3 (Undersökningar och beslutsunderlag)

Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun

Vattenkontroll i Mörrumsån 2011

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken Jämförelser mellan åren

Åtgärdsstrategi Växjösjöarna

Sedimentbehandling i Växjösjön

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren. Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Varför modellering av luftkvalitet?

Växjös gröna och blå värden. - en motor för stadens utveckling

Ackrediteringens omfattning

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Förslag till åtgärdsstrategi avseende restaureringsinsatser i Växjösjöarna

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Syresituationen i Kokon siminrättning vårvintern 2015

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

DALÄLVEN Västerdalälven, Vansbro

Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

Ryaverkets påverkan på statusklassningen

MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN 1998

Långtidsserier på Husö biologiska station

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Ansökan. Aluminiumbehandling av bottensediment samt anläggande av dammvall och modifiering av skibord

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Robust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Modelljämförelsen vid workshopen i Söderköping mars hur skiljde sig resultaten och varför?

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade

Norra Östersjöns vattendistrikt

Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

MÖRRUMSÅN Mörrumsåns vattenvårdsförbund

Vid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN Etapp 1

Miljökonsekvensbeskrivning

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment

Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej

Salems kommun

Hydrodynamisk modellering av cirkulation och utbyte i Himmerfjärden

YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN

Jag ser det som ett rätt ärofullt uppdrag att få vara med och utveckla stadens ögonstenar.

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

Havsytan och CO 2 -utbytet

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN

MÖRRUMSÅN Mörrumsåns Vattenråd

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -

MÖRRUMSÅN Mörrumsåns Vattenråd

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

PCB i Oxundaåns vattensystem 2017

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering

Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016

Kustzonsmodell för södra delarna av Östergötlands skärgård Del 1 teknisk rapport

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

Arbetsmaterial :

Tillståndet i kustvattnet

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma Norrtälje

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version

Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Hydrodynamisk modellstudie av Mälaren

En strömningsmodell för Mälaren förstudie

BILAGA 1 Indata och tillhörande referenser

RÖK 2017 Hur mycket bräddar det i Sverige? Cecilia Wennberg, DHI

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd

Energiomställning utifrån klimathotet

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Scenariosystem för Vättern. Christin Eriksson och Morten Rugbjerg

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Tabeller för Skalkorgarna

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Miljöövervakning i Mälaren 2001

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde

Transkript:

Modellering av status och åtgärder i sjöar Utmaningar och nytta av hydrodynamisk biokemisk modellering av Växjösjöarna Lars-Göran Gustafsson

Modellens roll Byggstenar och modelleringssteg Resultat, utmaningar och nytta

Varför modeller? För att: förstå komplex interaktion mellan kända samband förstå VARFÖR (inte bara ATT) något sker! förutse EFFEKT av förändringar! Och därmed kunna: planera verksamhet identifiera kostnadseffektiva åtgärder

Modellen är en bit i ett större kunskapspussel Matematisk modell Bedömning av experter Praktiska försök Mätning och provtagning

Projektgrupp med bred spetskompetens DHI VÄXJÖ KOMMUN ALCONTROL MEDINS BIOLOGI PROVAB NATURVATTEN NATURCENTRUM

Modellens roll Byggstenar och modelleringssteg Resultat, utmaningar och nytta

Modellens byggstenar och dess koppling

Modelleringssteg i praktiken Hydrodynamik Sjögeometri Tillflöden Meteorologi Kalibrering mot mätningar Biokemi Föroreningsinnehåll från land Föroreningsinnehåll i sediment Processbeskrivning Kalibrering mot mätningar Scenarier Förändrade förutsättningar Åtgärder

Sjögeometri Horisontell upplösning på ca 100 m Vertikal upplösning på ca 0.5 m

Meteorologi Temperatur Vind Mätningar och modeller: - Nederbörd - Temperatur - Avdunstning - Vind - Luftfuktighet - Molnighet - Istäckning

Källor från land Naturmarksavrinning Mätningar och modeller: - Avloppsreningsverk - Dagvatten - Naturmarksavrinning - Nederbörd Dagvatten

Kalibrering - vattentemperatur (skiktning) Uppmätt Modellerat

Exempel på modellresultat Vattentemperatur i Växjösjön under juni juli 2010

Processbeskrivning Beskriver kolets, kvävets och fosforns väg genom näringsväven i vattnet. Huvudkomponenterna är närsalter, växt- och djurplankton, detritus och löst organiskt material.

Föroreningsinnehåll från land Mätningar: - Avloppsreningsverk - Dagvatten - Naturmarksavrinning - Nederbörd

Föroreningsinnehåll i sediment Mätningar i sediment

Kalibrering mot mätningar Klorofyll Växtplankton Siktdjup Syre Kväve Fosfor

Exempel på modellresultat Blågrönalger i Södra Bergundasjön under juli - augusti 2009

Modellens roll Byggstenar och modelleringssteg Resultat åtgärder, utmaningar och nytta

Scenarier och åtgärder Avlastning från Sundets ARV God status (slutscenario) Södra Bergundasjön Minskad dagvattenbelastning Al-behandling Slutscenario Trummen Al-behandling God status (slutscenario) Växjösjön Minskad extern belastning Vatten från Helgasjön Reduktionsfiske Vegetationsetablering

Effekter på klorofyll av slutliga åtgärdsscenarier Avlastning från Sundets ARV God status (slutscenario) Södra Bergundasjön Minskad dagvattenbelastning Al-behandling Slutscenario Trummen Al-behandling God status (slutscenario) Växjösjön Minskad extern belastning Vatten från Helgasjön Reduktionsfiske Vegetationsetablering

Översikt effekter sommartid av slutliga åtgärdsscenarier Klorofyll 10%, 6 μg/l Klorofyll 50%, 6 μg/l Siktdjup 0.9 m 3.5 m Siktdjup 2.0 m 2.5 m Ptot 10%, 7 μg/l Ptot 25%, 8 μg/l Klorofyll 20%, 6 μg/l Klorofyll 50%, 8 μg/l Siktdjup 1.6 m 3.1 m Siktdjup 1.2 m 1.6 m Ptot 10%, 7μg/l Ptot 50%, 16 μg/l

Utmaningar Instabil skiktning (vindpåverkan) Dynamik vid omblandning av ytvatten och bottenvatten Algsammansättningens variationer över tid och relation mellan modell (kolmassa) och provtagning (våtvikt) Utbyte mellan sediment och vatten Fosforläckage och återsedimentering

Nytta Rumsligt och tidsmässigt upplösta modellresultat Förstå och tolka mätdata Kunskap om förhållanden mellan observationer (i tid och rum) Utvärdera betydelsen av yttre belastning och interna processer Bedöma effekter av framtida förändringar väder och klimatförhållanden enskilda åtgärder kombinationer av åtgärder

Tack! lars-goran.gustafsson@dhi.se