Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka! Här ska ni få - en idé om Vad är kyrkopedagogik! - lust att få reda på mer! Kyrkopedagogik kan man inte prata om om man inte har upplevd det. (Marion Wrede, tysk kyrkopedagog) Tell me and I forget. Show me and I will remember. Let me do it and I will understand. (Confucius)
Kyrkopedagogik i Adolf-Fredricks kyrka!? ett blixtljus Vi började utanför kyrkorummet och markerade så tröskeln mellan inne och ute Vi använde oss en enkel metod som ledde till långsamhet och fokus Vi skapade en kroppslig relation till rummet genom gå rund i kyrkan och hitta en egen plats Vi utvecklade relationen vidare genom att lägga ord på våra iakttagelser och värderingar Vi skapade en individuell biografisk relation till rummet genom att bli medveten om ett minne och placera minnen i rummet
Kyrkopedagogik i Adolf-Fredricks kyrka!? Vad vi inte gjorde pga. av tidsbrist Berätta för varandra hur vi uppleva det här rummet Gå rund och följa spåret av våra minnen och sätta ord på de Kreativt gestalta någonting som har fått betydelse i detta rum för var och en Detta är EN möjligt kyrkopedagogisk tillgång kanske mer för äldre ungdomar, konfirmander eller vuxna.
De grundläggande idéer för en kyrkopedagogisk guidning: Deltagarna är delaktiga. ingen enkelriktad expert elev relation Guidningen sker medveten med kroppslig aktivitet och engagerar sinnena. ingen kognitiv fokus på lyssnade Guiden har ett dialogisk förhållningssätt, så alla få komma till tals. ingen monologisk föredrag
Vad är kyrkopedagogik? - 1 Praktiska metoder enkla och många Teori i pedagogik och teologi härifrån får kyrkopedagogik sin kraft och djup. Förhållningsätt guidens förhållningssätt - fyller det hela med liv
Vad är kyrkopedagogik? 2 Ingenting nytt och inte vår idé. Sedan 20 år utvecklad i Tyskland och där väl beprövat och framgångsrik. Utvecklad i samverkan av museipedagogik och religionspedagogik. Rötter ligger i det praktiska arbetet med barn, framförallt skolbarn på studiebesök i domkyrkorna Hannover och Hamburg. Växer nu alltmer in i arbete med vuxna, turister och in i andra församlingsverksamheter.
Vad är kyrkopedagogik? 3 Projekt Att visa en kyrka i Munkfors 2009-2011 Projektets mål är att, med stöd av den tyska Kirchenpädagogik, utarbeta, pröva och implementera en pedagogik och en didaktik, som syftar till att barnen kan få förståelse för kyrkorummet och de traditionella kristna symbolerna och därmed kunskap om den kristna religionens innebörd. Detta ska kallas kyrkopedagogik (tillfälligt arbetsbegrepp) och ska vara en bas där skolan och kyrkan kan mötas i samarbete.
Projekt i Munkfors
Kyrkopedagogik och skolan Ur Bedömningsexempel religionskunskap årskurs 9 19.8.2004; S.4 Hur levandegörs kunskapsområdet Tro och tradition? I en västerländsk kontext handlar tro och tradition mycket om innehåll. Det är viktigt att hålla reda på vad man tror på osv. I en världsvid kontext handlar tro och tradition mer om vad man gör och hur man förhåller sig till sin tro och tradition. Detta medför att man inte kan få en förståelse för religioner och traditioner om man bara lär sig dess innehåll. Tron och traditionernas uttryckssätt är minst lika viktiga för att nå kunskap om dem. I kursplanerna betonas numera vikten av att ta del av olika religiösa uttryck i form av musik, konst, rytm, rörelse mm. Frågan blir då var gränsen går mellan att "ta del av" och "delta i" och att "utöva". Många lärare är rädda för att komma nära gränsen som skulle kunna uppfattas som ett utövande av religion.
Kyrkopedagogik och skolan Email från undervisningsråd Anna Manikoff - 2009-08 -05 Tack för ditt mail! Jag har läst er projektbeskrivning med intresse. Det är ett angeläget utvecklingsarbete ni tagit er an. Jag ställer gärna upp som samtalspartner när/om ni har behov av det. Som du säkert känner till så är kärnan i den icke-konfessionella skolan att ingen i skolan ska behöva bekänna sig till en viss religion eller ge uttryck för sin tro. Men kunskaper om olika religioner, upplevelser av heliga rum och så vidare, är högst önskvärt enligt kursplanen i religionskunskap, som ni också skriver i projektbeskrivningen. Så, som jag tolkar det utifrån era tankar så här långt finns absolut ett utrymmer för kyrkopedagogik i skolan. För skolans del handlar det sedan om att balansera detta så att även andra religioner belyses på liknande sätt, men det är så att säga skol-pedagogernas ansvar.
Lgr 11 och Kyrkopedagogik Kommentar till Lgr 11: Kursplanen lyfter i större utsträckning än tidigare fram den levda religionen, det vill säga hur människors handlingsmönster påverkas av religiösa frågeställningar och överväganden. - betoningen på platser för religionsutövning i närområdet - framlyftandet av kyrkoåret, sånger och psalmer.
Lgr 11 och Kyrkopedagogik Kursmål i religion för åk 1-3: Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
Kursmål för åk 4-6 Lgr 11 och Kyrkopedagogik Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism. Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder. Begreppen religion och livsåskådning. Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer. Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar. Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
Kursmål för åk 7-9 Lgr 11 och Kyrkopedagogik Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi. Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering. Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser. Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt. Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar. Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
Lgr 11 och Kyrkopedagogik Ur utvärderingsrapporten (S.Dalevi): När den nya läroplanen nu finns, blev det tydligt att många av de mål som lyfts fram i Lgr 11 tydligt motsvaras av kyrkopedagogik som metod. Inte minst gäller detta målen för låg- och mellanstadiet. Samtliga dessa mål skulle kyrkopedagogik som metod kunna hjälpa skolan att uppfylla. Det beror naturligtvis helt på hur den som ansvarar för visningen väljer att utforma metoden kyrkopedagogik som metod är som sagt relativt brett definierad Vidare är kursmålen om psalmer och psalmsång mål som kan vara svåra för skolan att uppfylla själv. Utifrån Lgr 11, och utifrån studiens utfall, finns det därför mycket som talar för att låta kyrkopedagogik som metod inriktas speciellt mot de lägre stadierna i skolan, d.v.s. låg- och mellanstadieåldrarna.