Observationer Förlängda tidsserier

Relevanta dokument
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

Klimat och Energi. Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH

1. Observerade förändringar i klimatsystemet

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Energiomställning utifrån klimathotet

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kolets kretslopp i den globala energiförsörjningen, vilka är konsekvenserna?-

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Hur fungerar växthuseffekten?

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Klimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Vad händer med jordens klimat?

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel


Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Simulering av möjliga klimatförändringar

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare procent till 2030.

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?

Solaktivitet och klimat under de senaste åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Klimatanpassning bland stora företag

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Miljöteknik HT13. Pia Lindberg, Institutionen för Kemi Ångström

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Olika uppfattningar om torv och

VA-frågor och klimatförändringar

Vad Du kanske aldrig fått höra om växthuseffekten

Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Ekonomisk tillväxt och klimatförändringar

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Ärende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan

Klimat och Energimål

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Transkript:

FN s Klimatpanel (IPCC), 27 september 2013 Climate Change 2013: The Physical Science Basis Fi9h Report from Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) WG I, 2013 sammanställt den senaste naturvetenskapliga kunskapsläget m.a.p. klimatets förändringar, deras följder och hur man skulle kunna förhindra dem Temperaturändring Medeltemperatur vid jordytan, 14.5 ökning 0,74 C senaste 100 åren 0.0 14.0-0.5 13.5 1850 1900 FN s Klimatpanel (IPCC), 13 februari 2007 1950 Temperatur ( C) 0.5 ( C) Observationer Förlängda tidsserier 2000 AR4: Assement Report 4 1

Medeltemperatur vid jordytan, 0,89 C senaste 100 åren ca 0,1 per dekad Global mean surface (land+ocean) temperature anomalies 1850-2012 Medeltemperatur vid jordytan, 0,89 C senaste 100 åren ca 0,1 per dekad AR5: Assement Report 5 4 AR5: Assement Report 5 4 AR4: Assement Report 4 4 AR4: Assement Report 4 4 FN s Klimatpanel (IPCC), 27 september 2013 (AR5) Medeltemperatur vid jordytan, 0,89 C senaste 100 åren ca 0,1 per dekad AR5: Assement Report 5 4 AR5: Assement Report 54 FN s Klimatpanel (IPCC), 27 september 2013 (AR5) Global mean surface (land+ocean) temperature anomalies 1850-2012 FN s Klimatpanel (IPCC), 27 september 2013 (AR5) Global mean surface (land+ocean) temperature anomalies 1850-2012 Sedan 1980 varmaste tre dekader sedan 1850, 1883-2012 varmaste perioden på 800 år Medeltemperatur vid jordytan, 0,89 C senaste 100 åren ca 0,1 per dekad Global mean surface (land+ocean) temperature anomalies 1850-2012 AR5: Assement Report 5 4 AR5: Assement Report 4 FN s Klimatpanel (IPCC), 27 september 2013 (AR5) 2

Förändring av global medelnivå av havsytan Antarktis uppvisar en liten ökning av istäcket Minskning av havsisen i Arktis Genomsnittlig isutbredning under de senaste 30 åren för september månad September 16, 2012 NASA (mm) 200 50 0-50 1900 1960 2000 19 cm mellan 1901-2010: expansion, uppvärmning, avsmältning av glaciärer Grönland och Antarktis: acellerat under de senast två århundraden AR5: Assement Report 5 Sommaristäcket var det minsta sedan mätningarna startade 1979 (3,5 4,1% per dekad; 11% minskning av flerårsisen)! Heavy precip. events Droughts Tropical cyclone activity Heavy precip. events Droughts AR4 Likely over most land ares Likely in many regions Likely in some regions AR5 Likely more land areas with increases than decreases Likely in some regions Low confidence in long term changes Antal nederbördstillfällen har ökat på mellanbreddgraderna Fler antal varma dadar och nätter, färre antal kalla vinter dagar och nätter AR5: Assement Report 5 Tropical cyclone activity AR5: Assement Report 5 3

Varför? CO2-nivåer observerade på Mauna Loa, Hawaii Charles Keeling 1928 2005 380 370 393.1 ppm(v) 360 350 340 330 320 Atmosfärens kemiska sammansättning har ändrats CO2-nivåer observerade på Mauna Loa, Hawaii Charles Keeling 1928 2005 310 1960 1970 1980 1990 2000 Trend: ca. 2 ppm(v)/year, 2.2 ppm(v)/year (2011-2012) Isstidscykler under de senaste 650 000 åren 380 370 393.1 360 ppm(v) koldioxid 350 metan 340 330 67% av utsläppen 800 000 år 320 AR5: Assement Report 5 310 1960 1970 1980 1990 2000 Tid (år x 100 000) ) nu tid Medelökningtakten i atmosfären av CO2, CH4, N2O under det senasrte århundradet är högre än på 22 000 år med mycket stor säkerhet 4

Isstidscykler under de senaste 650 000 åren En positiv strålningsdrivning under de senaste 250 åren koldioxid 41% > 20% sedan 1958 koldioxid metan 160% metan 800 000 år nu Tid (år x 100 000) ) lustgas 20% tid FRÄMSTA BIDRAGAREN TILL STRÅLNINGDRIVNINGEN SKAPAD AV ANTROPOGENA AKTIVITETER, största bidraget i varje dekad sedan 1960 CO2: Var tar utsläppen vägen? Återstående fraktion (%) 100 Nedbrytning av CO2 utsläpp från fossila bränslen CO2: Var tar utsläppen vägen? 155 80 Carbon dioxide observed at Mauna Loa, Hawaii 380 60 Kvar i atmosfären 150 350 20 0 0 370 360 33% efter 100 år 19% efter 1000 år 40 (44%) 340 240 20 40 År 60 80 100 330 320 310 The fraction of CO2 remaining in the air, after emission by fossil fuel burning, declines rapidly at first, but 1/3 remains in the air after a century and 1/5 after a millennium (Atmos. Chem. Phys. 7, 2287-2312, 2007). 1960 1970 1980 1990 2000 Trend: ca. 2 ppm(v)/year Totala utsläpp 1750-2011 (PgC) = 545 5

Varför? AR5 Ökning med ph = 0.1 enheter vilket motsvarar 26% i vätejonskoncentration Varför? Atmosfärens kemiska sammansättning har ändrats Drivkrafter i klimatsystemet. Inkommande solstrålning En förändring av jord- atmosfärsystemets strålningsbalans Reflekterad solstrålning Utgående värmestrålning Figur från IPCC (2013) 24 6

Drivkrafter i klimatsystemet. Inkommande solstrålning Reflekterad solstrålning Drivkrafter i klimatsystemet. Utgående värmestrålning Figur från IPCC (2013) Inkommande solstrålning 25 Nettoeffekten under det senaste århundradet är en uppvärmning varmare kallare Strålningsdrivning map långlivade växthusgaser och ozon Netto-effekten Strålningsdrivning map stoftpartiklar inkl. moln Reflekterad solstrålning Utgående värmestrålning Figur från IPCC (2013) 26 Huvudslutsats: Den totala strålningsdrivningen i AR5 är ca. 40% högre än i AR4. Orsak: Ökad mängd växthusgaser i atmosfären (större utsläpp) samt minskad strålningsdrivning från aerosolpartiklar (något mer tillförlitliga beräkningar). Strålningsdrivning (ökning/sänkning) W m-2-0.9 (-1.9 - -0.1) 2.29 (1.13 3.33) 2.83 (2.26-3.40) 28 7

Huvudslutsats: Den totala strålningsdrivningen i AR5 är ca. 40% högre än i AR4. Orsak: Ökad mängd växthusgaser i atmosfären (större utsläpp) samt minskad strålningsdrivning från aerosolpartiklar (något mer tillförlitliga beräkningar). RFtot=2.29 Wm-2 29 Andra orsaker till klimatändringen RFtot=2.29 Wm-2 30 IPCC, 2013 Solvariationer - naturligt Ändringar i solstrålningen de senaste 250 åren har bidragit till en marginell temperaturhöjning i medeltal 2 % av den totala strålningsdrivningen på 2.29 W m-2 8

Förklaring av temperaturändring RA5 RA4 Rött människoskapade och naturliga klimatändringar Blått enbart naturliga klimatändringar Att växthuseffekten mycket sannolikt har orsakat den största delen av de senaste 50 årens ökning av jordens medeltemperatur FN s Klimatpanel (IPCC), 2 februari 2007, RA4 Medeltemperatur vid jordytan, 0,89 C senaste 100 åren ca 0,1 per dekad It is extremely likely that human influence on climate caused more than half of the observed increase in global average surface temperature from 1951 2010. There is high confidence that this has warmed the ocean, melted snow and ice, raised global mean sea level, and changed some climate extremes, in the second half of the 20th century Stora och den största osäkerheter(n) kvarstår när det gäller stoftpartiklarnas avkylande effekt, Det gäller särskilt partiklarnas påverkan på molnens utbredning och egenskaper. FN s Klimatpanel (IPCC), 27 september 2013 9

1995 The balance of evidence suggests that there is a discernible human influence on global climate 2001 Most of the observed warming over the last 50 years is likely to have been due to the increase in greenhouse gas conc. 2007 Most of the observed increase in globally averaged temperatures since the mid-20th century is very likely due to the observed increase in anthropogenic greenhouse gas concentrations 2013 It is extremely likely that human influence on climate caused more than half of the observed increase in global average surface temperature from 1951 2010 Vad händer i framtiden? Vad händer i framtiden? Utsläpp av växthusgaser scenarier Världsbefolkningens tillväxt Hur ny teknik utvecklas och sprids Satsning på rättvisa och biologisk hållbarhet Vilka nivåer av framtida utsläpp utgör en farlig mänsklig påverkan? Norra Europa Klimatmodell projektioner Temperatur Nederbörd - skogstillväxt - permafrost (djupfryst mark) - växter och djur Arktis 2 C Boreal skog Tundra Polaröken 10

Risk att överskrida 2ºC uppvärmning Risk att överskrida 2ºC uppvärmning ppmv eq CO 2 ppmv eq CO 2 ppmv eq CO 2 Utsläpp (mål) Koncentration i atmosfären Förändrat klimat tex temperatur Effekter på ekosystem och samhälle, hälsa Meinshausen (2006) 550 ppm(v) level, 84% risk att överskrida 2 C Koncentrationer Utsläpp Past and future CO 2 levels Business as usual projection 550 ppm(v) level, 84% risk att överskrida 2 C 450 ppm(v) level, 54% risk att överskrida 2 C 450 ppm(v) level, 54% risk att överskrida 2 C * IPCC 2013 Years before 1950 Years after 1950 11

Sammanfattning: Värden på strålningsdrivningen i AR5 ges både som en funktion av emissionerna av ett visst ämne samt som en funktion av koncentrationen av ett visst ämne. Den totala mänskliga strålningsdrivningen år 2011 (jämfört med 1750) är uppskattad till 2.29 Wm -2. Strålningsdrivningen från aerosolpartiklar i AR5 är betydligt lägre än i AR4 och inkluderar snabba återkopplingsmekanismer. Tillförlitligheten för det uppskattade värdet har höjts för sju strålningsdrivningsmekanismer. Den mänskliga strålningsdrivningen har ökat kontinuerligt sedan 1750 och ökningstakten har varit snabbast de senaste 50 åren. Det finns robusta bevis på att den naturliga strålningsdrivningen utgör en mycket liten del av den totala drivningen. 45 World primary energy supply, 2001 (in per cent) Fossil fuels 79.4 Oil 35.1 Natural gas 21.7 Coal 22.6 Nuclear energy 6.9 Renewables 13.7 Large hydropower 2.3 Traditional biomass 9.3 New renewables 2.1 Modern biomass 1.43 Geothermal 0.51 Small Hydropower 0.09 Wind electricity 0.04 Solar photovoltaic 0.02 Solar thermal 0.01 Marine energy < 0.01 12