Äldre stenålder på Näset

Arkeologisk rapport 2011:8 Äldre stenålder på Näset Västra Frölunda 319 Näset 43:27 Boplats Förundersökning Göteborgs kommun Mats Sandin och Ulf Ragnesten

ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs Stadsmuseum 2011 Norra Hamngatan 12 411 14 GÖTEBORG www.stadsmuseum.goteborg.se REDAKTION Else-Britt Filipsson Mona Lorentzson Ulf Ragnesten OMSLAGETS GRAFISKA FORM Mimmi Andersson Teckning: Hans Dillner TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande 507-98-3211 KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor

RAPPORT ÖVER ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Del av fornlämning VF 319 INLEDNING Med anledning av planerat bygge av enfamiljshus på fastigheten Näset 43:27 i Göteborgs kommun, gjordes en förundersökning av del av fornlämning raä nr 319 i Västra Frölunda socken. Den utfördes genom sökschaktning med grävmaskin och provgropsgrävning. Fornlämningen som var registrerad som en fyndplats ligger på krönet av en sadeldal som vetter mot sydsydväst. Här har bl a insamlats skivyxor, en spånkärna, en handtagskärna, en kniv, spånskrapa och avslagsskrapor. Vid undersökningen påträffades bl a en rombisk mikrolit, två avslagsskrapor, två övriga redskap, ett spånfragment och ett mikrospån. Dessa och tidigare ledartefakter ger en datering till tidigmesolitikum, ev slutet av Hensbackakultur. Området har senare använts igen under senare delen av mesolitikum. Det är omöjligt att uppskatta fornlämningens utbredning men antalet fynd ökar mot sydsydväst d v s mot dalgångens mitt och dess lägre delar. Förundersökningen gav vid handen att fornlämningen skall betraktas som en boplats. Vid undersökningen påvisades att fornlämningen med stor sannolikhet utsträcker sig till angränsande fastigheter i sydsydväst. Från antikvarisk synpunkt finns inget att invända mot en nybyggnation inom fastigheten då fornlämningen betraktas som undersökt och borttagen på berörd fastighet. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: 220-56760-2000 Uppdragsgivare: Lotta Dellback, Christian Billgren Läge: Näset 43:27 (fig. 1 och fig. 2) Ekonomisk karta: 6B 9d Koordinater i rikets nät x 6395,4 y 1266,17. Grävningsorsak: Husbyggnation Grävningsinstitution: Göteborgs Stadsmuseum Fältarbete: 2001-01-10 t o m 2001-01-10 Undersökt yta: 34,2 m 2 Antal arkeologtimmar i fält: 10 Antal maskintimmar: 6 1

Fig. 1. Fornlämningens läge i sydvästra Göteborg. Blå kartan, skala 1:100 000. 2

Fig. 2. Fornlämningens läge i Västra Frölunda, Göteborgs kommun. VF 319 ses centralt i bilden. Skala 1:10 000. 3

Göteborgs Stadsmuseum Platsledare: Mats Sandin Övriga deltagare i fält: Ulf Ragnesten Fynd som dokumenterats men ej sparats: Splitter och övrig flinta Datering: Tidigmesolitikum och senmesolitikum TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Boplatsen VF 319 är belägen kustnära inte långt ifrån Askimsviken. Den ligger på krönet av en sadeldalgång som vetter mot sydsydväst. Dalgångens östra del klättrar upp i ett moränklätt bergs-/höglandsområde och dess västra del mynnar i en större dalsänka. Denna dalsänka är något begränsad av mindre bergspartier från Askimsviken. Den övre delen av dalgången ligger nivåmässigt mellan 26 32,5 m ö h och har tidigare varit åkermark. Topografiskt ligger fastigheten väl till för att kunna utgöra ett bra läge för en mesolitisk boplats. Fornlämningen skärs i sin längdriktning av norra delen av Breviksvägen. I boplatsens närområde finns en del fornlämningar. 500 m åt V ligger en fyndplats för flinta (VF 323), 390 m åt V ligger en fyndplats för mesolitisk flinta (VF 322), 200 m NV finns ett röse (VF 8), 150 m N finns en fyndplats för flinta (VF 320), 200 m NO ligger en stenåldersboplats som undersöktes 1970 (VF 175), 400 m SO ligger en neolitisk boplats (VF 316), 430 m SO finns en mesolitisk boplats (VF 317), 360 m Ö finns en fyndplats för flinta (VF 307). Betraktas området topografiskt framgår fyndplatserna som väl lämpade för mesolitiska boplatser. UTSEENDE FÖRE UNDERSÖKNING Hela dalgången är bebyggd med enfamiljshus. Detta medför att eventuella boplatsområden kan vara kraftigt skadade. Den vid förundersökningen berörda tomten ligger mellan 30 32,5 m ö h och är bebyggd med ett enfamiljshus och friliggande tillhörande byggnader som tvättstuga, garage och uthus. På den södra delen av tomten, d v s gräsmattan, finns enstaka buskar samt en synlig brunn. Tomten är omgärdad av en häck. TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR På den berörda fornlämningen har det tidigare påträffats en del lösfynd. Dessa samlades in under början av 1900-talet. Här har bl a påträffats två skivyxor, en spånkärna, en handtagskärna, en kniv, en spånskrapa, två avslagsskrapor, fem spån och många avslag. Fyndplatsens markering på kartan måste betraktas som något ungefärlig då ett exakt läge inte går att få fram. Fynden indikerar en datering till mesolitikum. 4

Tidigare har fornlämningen berörts av en schaktkontroll vid vattenledningsdragning 1992. Vid schaktkontrollen iakttogs inga rester efter förhistorisk aktivitet. MÅLSÄTTNING Förundersökningen syftade främst till: att avgränsa ovan nämnda boplatsområde. att dokumentera fynd och anläggningar för att tids- och funktionsbestämma fornlämningen. att bedöma om en arkeologisk slutundersökning var nödvändig innan byggnation av fastigheten kunde genomföras. UNDERSÖKNINGSMETOD De metoder som användes var följande: Sökschaktsgrävning med 3,5 tons bandgående grävmaskin Provgropsgrävning med spade Fingrävning med grävsked Matjorden avlägsnades skiktvis om ca 3-5 cm i varje sökschakt. Vid varje skikt som frilades grävdes vissa delar med grävsked. 2 st provgropar grävdes på tomten. Groparna var 0,5 x 0,5 m med varierande djup. Iakttagelser i sökschakten och provgroparna dokumenterades. Övrig flinta och recent material sparades inte. NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR På platsen insamlades inga prover för naturvetenskapliga bestämningar. GRÄVNINGSIAKTTAGELSER (Jfr. fig. 3) Schakt 1 Längd 17,3 m 0-40 Grässvål 10-40 Påförd humös brungrå sand med sten (fylle). Fynd av flinta och recent material. Troligen gamla schaktmassor från byggandet av huset samt ditförd sand och humus. 40-50 Schaktets östra del (närmast vägen). Grusig gulbrun sand. Fynd av flinta i den övre delen (ca 2 cm). 5

Göteborgs Stadsmuseum 40-50 Schaktets västra del. Från mitten på huset och mot berget övergår sanden till mer omrörd stenig och grusig sand med humuspartier. Fynd av flinta och recent material. 50- Grusigt och stenigt lager, morän. Fynd av flinta. Tolkning: Västra delen av schaktet var kraftigt omrörd. Östra delen av schaktet är ett något mindre stört område. Dock verkar det fyndförande sandlagret vara skadat. Schakt 2 Längd 6 m 0-10 Grässvål 10-50 Påförd humös och brungrå sand med sten. Fynd av flinta och recent material. Troligen gamla schaktmassor från byggandet av huset samt ditförd sand och humus. 50- Grusig gulbrun sand och morän. Fynd av flinta i den övre delen (ca 2 cm). Tolkning: Det fyndförande sandlagret var skadat. Schakt 3 Längd 2,5 m 0-10 Grässvål 10-40 Påförd humös och brun sand med sten. Fynd av flinta och recent material. Troligen gamla schaktmassor från byggandet av huset samt ditförd sand och humus. 50- Mörkbrun stenig grusig morän. Fynd av flinta. Schakt 4 Längd 3 m 0-10 Grässvål 10-60 Påförd humös och brun sand med sten. Fynd av flinta och recent. material. Troligen gamla schaktmassor från byggandet av huset samt ditförd sand och humus. 50- Grusig gulbrun sand. Fynd av flinta. Pg 1 0-10 Grässvål 10-40 Påförd humös och brun sand med sten. Fynd av flinta och recent material. Troligen gamla schaktmassor från byggandet av huset samt ditförd sand och humus. 40-100 Mörkbrun humus med enstaka stenar. Sannolikt en recent grop. Enbart recent fyndmaterial. 6

Göteborgs Stadsmuseum Fig. 3. Läge för schakt och provgropar som upptogs vid förundersökningen. Norr är till vänster på kartan. 7

Pg 2 0 10 Grässvål 10 40 Påförd humös och brun sand med sten. Fynd av flinta och recent material. Troligen gamla schaktmassor från byggandet av huset samt ditförd sand och humus. 40- Grusig gulbrun sand. Fynd av flinta. FYNDBESKRIVNING Bearbetad flinta påträffades i alla sökschakt och provgropar. Redskapen påträffades i schakt 1, 2 och 4 (för mer detaljer se bifogad fyndtabell). Vid förundersökningen påträffades slagen flinta, splitter samt obearbetad naturlig flinta. Detta material kasserades efter fyndbearbetning. Denna flinta var av varierande kvalitet. Totalt hittades 70 stycken övrig flinta om 722 g där majoriteten var svallad och patinerad. Summering av den tillvaratagna flintan: Sakord st gr Avslag 29 246 Avslag med retusch 2 15 Avslagsskrapa A 2 14 Korta spånfragment 1 2 Kärnfragment B 1 18 Mikrolit F 1 1 Mikrospån 4 3 Plattformskärna C 1 280 Spån 1 3 Dessa fynd motsäger inte den datering av boplatsen som stipulerades inför förundersökningen. Värt att notera är fyndet av en mikrolit F, d v s en rombisk mikrolit, vilket indikerar en datering till tidigmesolitikum. Flintan har sorterats enl. Sorteringsschema för flinta (Andersson, S. m.fl.) Särtryck ur Fyndrapporter 1978. TOLKNING OCH DATERING Som ovan redovisats gav förundersökningen ett litet fyndmaterial. Provgroparna var nästan helt utan fynd och det påträffades inga spår efter kulturlager. Dock iakttogs ett ställvis tunt lager av gulbrun grusig sand med fynd av flinta i toppen. Detta 8

Göteborgs Stadsmuseum lager var till stor del mycket skadat med anledning av tidigare schaktningar för bebyggelse på tomten. Vid sökschaktning iakttogs inga anläggningar. Den tillvaratagna flintan bestod av bl a en rombisk mikrolit, två avslagsskrapor, två övriga redskap, en kärna, ett spånfragment och ett mikrospån. Undersökningen föranledde inte någon vidare undersökning. Vad som dock kan konstateras, om man betraktar de vid undersökningen tillvaratagna fynden samt de tidigare ytinsamlade lösfynden, är att boplatsen utnyttjats under mesolitikum, ev. slutet av Hensbackkultur samt under Lihultkultur. Studerar man ledartefakterna, d v s skivyxan och handtagskärnan, kan man med viss reservation tala om två nyttjandeperioder av platsen. Den första inträffade under tidigmesolitikum (vilket den rombiska mikroliten bestyrker), den andra under senmesolitikum (vilket mikrospånen understryker). Vid undersökningen påvisades att fornlämningen med stor sannolikhet utsträcker sig till angränsande fastigheter i sydsydväst (fig. 4). Från antikvarisk synpunkt finns inget att invända mot en nybyggnation inom fastigheten då fornlämningen betraktas som borttagen på berörd fastighet. En slutundersökning av fastigheten anses inte motiverad då större delen av fastighetens yta karaktäriserades av omrörda lager och fyllnadsmassor. Endast ställvis iakttogs rester av fyndbärande lager. Detta lager var till stor del skadat med anledning av tidigare schaktningar för bebyggelse på tomten. Vid sökschaktning iakttogs inga anläggningar eller kulturlager. LITTERATUR Andersson, S. Sorteringsschema för flinta. Fyndrapporter 1978. Fig. 4. Den förundersökta fastigheten med gräsmattan till vänster. Foto mot norr. 9

Fyndtabell GSMA 010001: Grävningsenhet Sakord st gr Material 01 Schakt 1, omrörda lager Avslagsskrapa A 1 9 Flinta 02 Schakt 1, omrörda lager Korta spånfragment 1 2 Flinta 03 Schakt 1, omrörda lager Plattformskärna C 1 280 Flinta 04 Schakt 1, omrörda lager Mikrospån 1 1 Flinta 05 Schakt 1, omrörda lager Avslag 16 189 Flinta 06 Schakt 1, opåverkat lage Kärnfragment B 1 18 Flinta 07 Schakt 1, opåverkat lage Spån 1 3 Flinta 08 Schakt 1, opåverkat lage Mikrolit F 1 1 Flinta 09 Schakt 1, opåverkat lage Mikrospån 1 1 Flinta 10 Schakt 1, opåverkat lage Avslag 4 24 Flinta 11 Schakt 2 Avslagsskrapa A 1 5 Flinta 12 Schakt 2 Avslag med retusch 1 5 Flinta 13 Schakt 2 Mikrospån 2 1 Flinta 14 Schakt 2 Avslag 6 26 Flinta 15 Schakt 3 Avslag 1 1 Flinta 16 Schakt 4 Avslag med retusch 1 10 Flinta 17 Schakt 4 Avslag 2 6 Flinta