Den nordiska modellen och Thomas Piketty Lars Calmfors NFS, Oslo 2/10-2014
Två delar 1. Vad är den nordiska modellen idag och vilka utmaningar står den inför? 2. Diskussion av Thomas Pikettys teser i Capital in the Twenty-first Century: Kommer kapitalinkomster att bli allt viktigare och kommer inkomstolikheterna successivt att öka?
Combinations of average living standard and equality
Employment rate, percentage of population 20-64 years old, 2012
Employment rate, percentage of females 20-64 years old, 2012
Sources of income equalisation relative to the US
Net income replacement rate for short-term unemployed (first year), per cent, 2010
Total tax revenue, percentage of GDP, 2012
Trade union density, percentage of employees, 2010
R&D expenditure, percentage of GDP, 2012
Public expenditure and education outcomes
Organisational change and new technology
GDP per employed person, 1991 = 100
Export market shares, 1991 = 100
Utmaningar för den nordiska modellen 1. Upprätthålla produktivitetstillväxten 2. Finansiera välfärdstjänster 3. Hög sysselsättning 4. Bibehålla jämn inkomstfördelning 5. Åstadkomma tillräcklig omställningsförmåga
Hur kan utmaningarna mötas? 1. Produktiviteten - kombination av selektiva och generella satsningar - stöd till forskare och anställningar av personal som sysslar med FoU i företagen snarare än till forskning 2. Finansieringen av välfärdstjänster - arbete under en längre tid av livet - låt pensionsåldern följa livslängden - tidigare inträde på arbetsmarknaden för unga: examenspremie beroende på ålder 3. Sysselsättningen - bättre skola: uppgradering av läraryrket - större löneskillnader 4. Målkonflikter mellan tillväxt- och sysselsättningsmål - löneskillnader - skattesystemet
Skillnader i lön och kunskaper (90/10) Källor: PISA 2014 och Eurostat Structure of Earnings Survey 2010
The degree of trust
Thomas Pikettys teser Växande inkomstskillnader Kapitalstocken (förmögenheterna) kommer att växa i förhållande till BNP Därför kommer kapitalinkomsternas andel av BNP också att öka Eftersom förmögenheterna är mer ojämnt fördelade än inkomsterna, kommer därmed också inkomstskillnaderna att öka Denna utveckling förstärks av att förmögenhetskoncentrationen ökar Detta beror delvis på att betydelsen av ärvda förmögenheter ökar
Lönespridningen i Sverige Percentilkvoter 2.20 2.20 2.00 2.00 1.80 1.80 1.60 1.60 1.40 1.40 1.20 96 98 00 02 04 06 08 10 12 1.20 P90/P10 P50/P10 P90/P50
Ratio of assets and liabilities to income 8 6 Sveriges förmögenhetskvot (β) och betydelsen av icke-fonderat pensionskapital (3/4) 4 2 0-2 1810 1830 1850 1870 1890 1910 1930 1950 1970 1990 2010 Public pension wealth Financial assets Non-financial assets Liabilities 28
Pikettys empiriska analys Viktig analys av toppinkomstandelar (före skatt) Sammanblandning produktionskapital och förmögenheter Ökningen av kapital/inkomstkvoten beror till stor del på högre tillgångspriser (fastigheter/aktier) Frågetecken kring förmögenhetskoncentrationen Ingen hänsyn till pensionstillgångar som växt i betydelse och är jämnare fördelade än andra tillgångar
Kvoten mellan kapital och nationalinkomst Kvoten mellan kapitalstock och BNP på lång sikt ges enligt Pikettys modell av kvoten mellan nettosparkvoten (den andel av nationalinkomsten som sparas) och tillväxttakten - K/Y = s/g Om tillväxttakten g minskar, så ökar kapital-inkomstkvoten K/Y (givet oförändrad sparkvot s) Piketty utgår från att tillväxttakten ska falla - stagnerande befolkningstillväxt (rimligt) - stagnerande produktivitetstillväxt (?) Med nolltillväxt blir kapital-inkomstkvoten oändligt stor Kapitalinkomstandelen = rk/y = rs/g blir större ju högre r (kapitalavkastningen) är i förhållande till g (tillväxten)
Kritik mot Pikettys resonemang (Krusell/Smith) Vi vet inget om den framtida produktivitetstillväxten - vanligt med tillväxtpessimism därför att teknologiska framsteg inte går att förutse Osannolikt med oförändrat nettosparkvot om tillväxten faller - empirisk forskning talar för sänkt nettosparkvot Teoretiskt orimligt med oförändrad nettosparkvot - innebörden är att kapitalstocken växer så mycket att allt mer av BNP måste gå till att ersätta förslitet kapital - med nolltillväxt faller till slut konsumtionen till noll Rimligare utgå från en konstant bruttosparkvot (den andel av BNP som sparas) Enligt den vanliga tillväxtmodellen (Solowmodellen) gäller i stället: K/Y = s/(g + d) Y = BNP s = bruttosparkvoten d = kapitalförslitningssats (andel av kapitalstocken som förslits varje år) s = 0,24, g = 0 och d = 0,08 ger K/Y = 3.
Orsaker till ökad lönespridning i toppen Lägre marginalskatter - större utbyte efter skatt av löneökningar före skatt innebär att direktörerna har starkare drivkrafter förhandla upp sina löner - förändrade normer Superstarfenomenet - modern teknologi innebär att kompetenta personer kan utnyttjas i större skala Skill-biased technological change - period av teknologisk utveckling som ökar efterfrågan på högutbildade Globaliseringen - de mest utvecklade länderna ska koncentrera sig mer på kunskapsintensiv produktion