Studieklimatundersökningen

Studieklimatundersökningen Resultatrapport 2014 Lotta Metsärinne Ole Karlsson

Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 1 Inledning... 7 1.1 Om enkäten... 7 1.2 Om resultatrapporteringen... 9 2 Bakgrundsuppgifter... 10 2.1 Svarens fördelning (kön, modersmål och institution)... 10 2.2 Studerandenas egen aktivitet... 11 3 Studieplaneringen och studierådgivningen... 13 3.1 Studiernas upplägg... 13 3.2 Studierådgivningen... 16 3.3 Sammanfattning med konkreta åtgärdsförslag... 18 4 Mina studiefärdigheter och min studieförmåga... 19 4.1 Sammanfattning med konkreta åtgärdsförslag... 21 5 Studiernas struktur och innehåll... 22 5.1 Lärandemål... 23 5.2 Utvärdering och återkoppling av kurser... 25 5.3 Kontaktundervisningen... 27 5.4 Kursutbudet och andra studieförhållanden... 29 5.5 Arbetsbörda och studietakt... 33 5.6 Utbildningens svårighetsgrad och progression... 36 5.7 Sammanfattning med konkreta åtgärdsförslag... 38 6 Studiemiljö... 39 6.1 Atmosfären... 39 6.2 Felaktigt bedömd... 41 6.2.1 Instruktioner och bedömningskriterier... 41 6.2.2 Ojämlik behandling... 41 6.2.3 Oprofessionellt beteende... 41 6.3 Diskriminering... 42 6.4 Sammanfattning och konkreta åtgärdsförslag... 43 7 Mitt eget kunnande... 44 7.1 Sammanfattning och konkreta åtgärdsförslag... 47 Sida 2 av 70

8 Framtiden... 48 8.1 Planer för nästa läsår... 48 8.2 Livet efter studierna... 49 8.3 Val med nuvarande erfarenhet... 50 8.4 Sammanfattning med konkreta åtgärdsförslag... 52 9 Separat sektion per enkät... 53 9.1 Introduktionen till Åbo Akademi och studierna... 53 9.1.1 Sammanfattning med konkreta åtgärdsförslag... 55 9.2 Egenlärarverksamheten... 55 9.2.1 Sammanfattning med konkreta åtgärdsförslag... 62 9.3 Avhandlingen och handledningen... 62 9.3.1 I vilket skede är avhandlingen?... 62 9.3.2 Handledning och stöd... 63 9.3.3 Sammanfattning med konkreta åtgärdsförslag... 65 10 Specialtema: Biämnen... 66 10.1 Valet av biämne... 67 10.2 Sammanfattning med konkreta åtgärdsförslag... 68 11 Avslutning... 69 11.1 Vad kan Åbo Akademi göra för att underlätta studerandena studiesituation?... 69 11.2 Uppmaning 2013... 70 Sida 3 av 70

Tabeller och diagram Figur 1 Antal svar per institution för alla tre enkäter... 10 Figur 2 Har du som ÅA-studerande deltagit i följande aktiviteter?... 11 Figur 3 Har du under de senaste två åren deltagit i någon av följande aktiviteter? Jobb eller praktik relaterat till utbildningen... 12 Figur 4 Studiernas struktur är sådan att det är möjligt att avlägga 60sp/läsår. 1 och 3 årets studerande... 13 Figur 5 Studierna är uppbyggda så att det är möjligt att avlägga 60sp/läsår.... 14 Figur 6 Planering av studierna: Vilket påstående beskriver din situation bäst... 15 Figur 7 I dina studier, har du behövt råd och hjälp med följande ärenden?.... 16 Figur 8 I studiefrågor har jag besökt eller kontaktat följande (även hjälp via enheternas webbsidor beaktas).... 17 Figur 9 Studiernas framskridande..... 19 Figur 10 Har du upplevt osund stresskänsla pga. följande orsaker? 1, 3 och 5 årets studerand.... 20 Figur 11 Om studietakten varit klart långsammare än planerat, vad beror det på? 1, 3 och 5 årets studerande... 20 Figur 12 Utbildningens kvalitet. Bedöm huvudämnesstudierna på basis av dina två senaste studieår 23 Figur 13 Kurserna uppfyller sina lärandemål... 24 Figur 14 Bedöm kursutvärderingen under dina två senaste studieår.... 25 Figur 15 Har du under de senaste två åren fått följande information i dina studier?... 25 Figur 16 Studerande har möjlighet att delta i utvecklingen av utbildning och undervisning.... 26 Figur 17 Kontaktundervisningen stöder inlärning och reflektion.... 28 Figur 18 Kursutbudet är tillräckligt.... 30 Figur 19 De obligatoriska studierna erbjuds tillräckligt ofta.... 31 Figur 20 Kurserna kan avläggas på tillräckligt många alternativa sätt.... 32 Figur 21 Hurdan är studiernas arbetsbörda?... 34 Figur 22 Hurdan är studietakten i kurserna?... 35 Figur 23 Kurserna är välbalanserade.... 36 Figur 24 I förhållande till kandidatstudierna är magisterstudierna. Femte årets studerande..... 37 Figur 25 Bedöm atmosfären vid din utbildning... 39 Figur 26 Av vem och av vilka orsaker har du blivit felaktigt bemött/diskriminerad?... 42 Figur 27 Har dina studier utvecklat följande kunskaper? 1,3 och 5 årets studerande..... 44 Figur 28 Har dina studier utvecklat följande förmåga? 1, 3 och 5 årets studerande..... 45 Figur 29 Har dina studier utvecklat följande kommunikativa färdigheter?... 46 Figur 30 Min hösttermin 2014 om det går som jag planerat jämfört med resultat 2013. 1:a årets studerande.... 48 Figur 31 Min hösttermin 2014 om det går som jag planerat (jämfört med resultat 2013). 3:e årets studerande.... 48 Figur 32 Min hösttermin 2014 om det går som jag planerat (jämfört med resultat 2013). 5:e årets studerande.... 49 Figur 33 Min utbildning har gett mig färdigheter..... 50 Figur 34 Vad skulle du välja för studieinriktning med din nuvarande erfarenhet?.... 51 Figur 35 Vilka 1-3 faktorer var de viktigaste bakom valet att söka till ÅA? 1:a årets studerande.. Error! Bookmark not defined. Sida 4 av 70

Figur 36 Introduktion till ÅA och studierna. 1:a årets studerande... 54 Figur 37 Träffade du personligen en studenttutor i början av studierna? 1:a årets studerande..... 54 Figur 38 Har du personligen träffat en egenlärare? Första årets studerande..... 56 Figur 39 Egenlärarverksamheten har varit nyttig för mig. Första årets studerande... 57 Figur 40 Ifall du träffat din egenlärare, vilka teman har behandlats? Första årets studerande... 58 Figur 41 Ifall du träffade din egenlärare, vilka teman har behandlats? Första årets studerande.... 59 Figur 42 Ifall du träffade din egenlärare, vilka teman har behandlats? Första årets studerande.... 60 Figur 43 Ifall du träffade din egenlärare, vilka teman har behandlats? Första årets studerande.... 61 Figur 44 Bedöm nuläget av kandidatavhandlingen. 3:e årets studerande.... 62 Figur 45 I vilket skede är arbetet med pro gradu/diplomarbetet?... 63 Figur 46 Påståenden gällande arbetet med kandidatavhandlingen. 3:e årets studerande... 63 Figur 47 Vilken typ av handledning eller stöd har du upplevt i avhandlingsprocessen och hur många gånger har du deltagit? 3:e årets studerande.... 64 Figur 48 Har du dragit nytta av följande stödformer? 3:e årets studerande.... 65 Figur 49 Hur väljs biämnen i utbildningen? 1, 3 och 5 årets studerande.... 67 Figur 50 Välj 1-3 viktigaste informationskanalerna om biämnen. 1, 3 och 5 årets studerande..... 67 Sida 5 av 70

Sammanfattning Studieklimatundersökningen besvarades av 470 personer eller 27 % av utskicket. Resultatet är aningen bättre än 2013 (25 %). Av första årets studerande svarade 181 studerande/24 %, tredje året 166 studeranden/31 % och femte året 123 studerande/28 %. Andelen första årets studerande som varit aktiva i studentföreningar har jämfört med de tre senaste åren stigit markant, och föreningarna anses fortfarande vara en stor rikedom vid ÅA. Andelen första årets studerande som angivit att de inte kontaktats av en egenlärare har sjunkit till 9 % från de tre senaste årens 13 % (2011-13). Brist på studiemotivation och studerandenas egen lathet uppgavs vara betydande orsaker till att studierna inte framskrider som planerat. Över hälften av tredje och femte årets studerande anger också att de p.g.a. ogjorda studieprestationer känt osund stresskänsla. Andelen tredje årets studerande som angav att de inte känner glädje av att studera har sjunkit till 10 % från fjolårets 20 %. Andelen femte årets studerande som inte känner glädje av att studera har samtidigt minskat något. Möjligheterna till att avlägga 60sp/läsår anges vara något högre än tidigare år och trenden pekar i allmänhet uppåt. Studerandena ansåg att kravnivån, studietakten och arbetsbördan varierar stort från kurs till kurs, vilket försvårar planeringen eftersom två kurser med samma studiepoäng kan kräva diametralt olika insatser i tid. Studerandena efterlyser mera jämn fördelning av studierna under hela läsåret. Studerandena efterlyser tydliga instruktioner om vad som förväntas av en kursprestation samt att bedömningsprinciperna är lika för alla och informeras tydligt. Att ta kontakt med läraren efter att ha fått ett överraskande lågt vitsord i en tentamen upplevs svårt. Studerandena påpekar även i årets undervisning den orättvisa som uppstår då medstuderande som inte håller tidsgränsen för en inlämningsuppgift bedöms på samma linje med dem som ansträngt sig att lämna in sin uppgift i tid ofta med kompromisser i kvaliteten som följd. Studerande på alla årskurser anser att kommunikativa kunskaperna utvecklats, men speciellt efterfrågas mera feedback på skriftliga uppgifter som studerande lämnar in och mera träning i diskussion och argumentering. Av studerandena i slutet av tredje året hade 79 % genomfört eller påbörjat kandidatavhandlingen medan 9 % inte ännu funderat på en tidtabell för processen. Motsvarande andel för magisteravhandlingen/diplomarbetet var 49 % respektive 9 %. För 79 % av första årets studerande var ÅA deras förstahandsval och 40 % hade gjort ett självständigt beslut om att söka till ÅA redan flera år sedan, medan totalt 13 % bestämde sig för att söka till ÅA efter att de fått ta del av information om akademin. 60 % av tredje årets studerande respektive 72 % av femte årets studerande skulle välja ÅA på nytt ifall de skulle få välja på nytt. Sida 6 av 70

1 Inledning Vad är studieklimatundersökningen? Varför görs studieklimatundersökningen? Hur görs studieklimatundersökningen? Hur presenteras resultaten? Vilka ändringar eller särskilda inslag finns i årets enkät? Vem ansvarar för studieklimatundersökningen? Studieklimatundersökningen utgör en del av akademins system för studentrespons. Utöver studieklimatundersökningen ingår kursutvärdering och enkäter till utexaminerade i systemet för studentrespons. Tillsammans utgör enkäterna en central beståndsdel i Åbo Akademis kvalitetssystem. Enkäten har flera avsikter. Den första är givetvis att få information om hur studerandena uppfattar sin studietid. En annan aspekt är att få in konkreta förslag och idéer som stöder akademins utveckling av verksamheten. Den tredje avsikten är att via frågorna göra studerandena medvetna om att studierna har flera syften. Förutom sakkunskap ska studerandena uppöva olika former av allmänna färdigheter under studiernas gång. Avslutningsvis vill akademin via frågor om studerandena använt sig av akademins olika stödfunktioner göra dem uppmärksamma på vilka alla former av hjälp som erbjuds (studierådgivning, studiepsykologer, trakasseriombudsmän etc.) och att de inte behöver sitta ensamma och fundera på olika frågor. Hur använder vi enkätens material? Material publiceras i form av den här huvudrapporten som främst presenterar det kvantitativa materialet blandat med studerandenas kommentarer. Den egentliga användningen är att utveckla utbildningarna i samråd mellan aktörerna. Vid analysen av materialet lyfts vissa åtgärdsförslag fram och kommuniceras till institutionerna. Arbetet med åtgärdsförslagen följs upp följande höst, då institutionernas rapporterar om årets verksamhet. På så sätt får ledningen information om pågående utvecklingsprojekt, god praxis som kan spridas vidare och utvecklingsbehov. Via personalutbildningar sprids studieklimatundersökningens resultat i form av både statistik och god praxis. I studieklimatundersökningen får studerandena också lyfta fram bra handledare och nominera årets egenlärare samt varför de är bra. Uppgifterna är avgörande då årets handledare och egenlärare vid Åbo Akademi väljs. Materialet från både studieklimatundersökningar och arbetslivsenkäter erbjuds också till akademins ämnen och institutioner som underlag för avhandlingsarbeten. Som exempel kan nämnas att det vid andra universitet i Finland gjorts analyser av motsvarande material t.ex. genom att undersöka hur allmänfärdigheter uppövats eller hur något visst ämnes utexaminerade placerat sig på arbetsmarknaden. På det här området hoppas vi på framsteg nu då databanken har resultat för flera år. 1.1 Om enkäten Lärcentret riktade 28.4 19.5 2014 en enkät till en definierad grupp av studerande, sammanlagt 1737 personer. Frågorna gällde studierna, lärande och studiemiljön. Sammanlagt 470 studerande valde att Sida 7 av 70

svara på enkäten. Den här rapporten presenterar resultat ur enkäten inklusive analyser av vissa svarsmönster. Motsvarande enkät har genomförts 2009-2013. Avsikten är att få ett material ur vilket det går att observera trender i studerandenas svarsmönster. På basis av resultaten från de tidigare enkäterna har vi dock valt att ändra på en del frågor. Orsaken är t.ex. att frågan tolkats fel eller att svaret inte gett avsedd nytta. Förändringarna och begränsade personalresurserna gör att trendanalysen är utmanade och skulle kräva projektsatsningar. I år har vi gjort en noggrannare analys för frågorna om studiernas struktur och innehåll. Studieklimatenkäten består av tre enkäter och den riktas till första, tredje och femte årets studerande. Enkäten är identisk för alla tre grupper förutom för en svarssektion. För första årets studerande finns en sektion om studieorienteringen. Treårsenkäten har en sektion om kandidatavhandlingen och dess handledning medan femte årets studerande har en sektion om avhandlingen pro gradu och dess handledning. Varje år riktas därtill särskilt intresse åt ett specifikt ämnesområde. År 2014 var detta område biämnen. Totalt bestod enkäten av nio sektioner: 1) Bakgrundsuppgifter 2) Studieplanering och rådgivning 3) Mina studiefärdigheter och min studieförmåga 4) Studiernas struktur och innehåll 5) Studiemiljö 6) Mitt eget kunnande 7) Framtiden 8) Alternativ sektion per enkät (introduktion/egenlärarverksamhet/kandidatavhandling) 9) Specialtema 2014: Biämnen Studerandena hade möjligheten att besvara den webbaserade enkäten under tre veckor. Uppmaning om att delta skickades ut tre gånger (i början av varje vecka) via e-post. Enkätfrågorna fanns endast på svenska. Enkäten för första årets studerande skickades till 760 personer som påbörjat studierna på hösten 2013 och varit närvaroanmälda under hela året. Till gruppen räknas även studerande som antagits 2011 eller 2012 men varit frånvaroanmälda två år (2011) eller ett år (2012). Enkäten för tredje årets studerande skickades till 538 personer som påbörjat studierna på hösten 2011 och varit närvaroanmälda i tre år. Till gruppen räknas även studerande som antagits 2009 eller 2010 men varit frånvaroanmälda två år (2009) eller ett år (2010) men därefter varit närvaroanmälda. Enkäten till femte årets studerande skickades till 439 personer som påbörjat studierna på hösten 2009 och varit närvaroanmälda i fem år. Till gruppen räknas även studerande som antagits 2007 eller 2008 men varit frånvaroanmälda två år (2007) eller ett år (2008) men därefter varit närvaroanmälda. Femårsenkäten skickades även till studerande som påbörjat magisterstudier på hösten 2012 och varit närvaroanmälda i två år. Till gruppen räknas även studerande som antagits 2010 eller 2011 men varit frånvaroanmälda i två år (2010) eller ett år (2011) men därefter varit närvaroanmälda. Sida 8 av 70

Enkäten till engelskspråkiga magisterstuderande skickades ut till 66 stycken studerande. Rapporten över enkätsvaren kommer att sammanställas senare under hösten. 1.2 Om resultatrapporteringen Rapporten består av en resultatrapportering som följer enkätens rubriksättning. Under varje rubrik presenteras ett urval av resultatet från de tre enkäterna. Resultaten från de tre enkäterna redovisas oftast i en och samma figur, men vi har i år mer än tidigare valt att också presentera resultat institutionsvis. I många fall där frågorna förvarats oförändrade finns också en årsjämförelse. I årets rapport om Studieklimatundersökningen har vi valt att inte tolka resultaten lika mycket som tidigare år, utan i stället valt presentera fler tabeller och diagram som läsaren själv kan analysera. Studerandenas kommentarer presenteras som sådana trots att de ibland innehåller om inte sakfel så åsikter som avspeglar att studerandena inte känner till verksamhetens förutsättningar. Å andra sidan så är det studerandenas sak att komma med önskemål och utbildningarnas sak att bedöma realismen i dem. Resultatrapporteringen i den här rapporten har genomförts av lärcentret. Sida 9 av 70

2 Bakgrundsuppgifter Hur många har svarat på varje enkät? Hur ser fördelningen ut per kön, modersmål och institutioner? Vilka aktiviteter har studerandena deltagit i under studierna? I det första kapitlet presenteras uppgifter om deltagarna i undersökningen. En avsikt är att granska ifall någon grupp är över- eller underrepresenterad i enkäten. Bakgrundsuppgifterna är centrala för att förklara svarsmönster längre fram i enkäten. 2.1 Svarens fördelning (kön, modersmål och institution) Svarsprocenten på 27 % från årets undersökning är aningen högre än fjolårets resultat på 25 %. Fördelningen mellan svarsprocenten per enkät visar ett jämnt resultat. Av första årets studerande besvarade 181 personer (24 %) enkäten, av tredje årets studerande 166 (31 %) och av femte årets studerande 123 (28 %). 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Humanistiska fakulteten 21 26 29 Pedagogiska fakulteten 23 31 39 Teologiska fakulteten 4 3 7 psykologi och logopedi 7 8 11 Handelshögskolan Socialvetenskapliga Statsvetenskapliga 4 8 14 15 12 15 18 16 21 1 3 5 Rättsvetenskapliga 4 8 18 biovetenskaper 9 14 17 informationsteknologi 4 7 15 kemiteknik 6 naturvetenskaper 6 8 10 Figur 1 Antal svar per institution för alla tre enkäter Sida 10 av 70

Humanistiska och pedagogiska fakulteten står för över en tredjedel (36 %) av det totala antalet svar och är framträdande i alla tre enkäter. Institutionen med lägst antal svar är teologiska fakulteten, som endast står för 6 % av det totala antalet svar. Dessa resultat motsvarar institutionsfördelningen inom Åbo Akademi där pedagogiska och humanistiska hör till de större fakulteterna medan teologiska fakulteten hör till en av de minsta. En könsfördelning av deltagarna visar att enkäten besvarats av betydligt fler kvinnor än män (72 % av totala antalet deltagare), vilket motsvarar fjolårets resultat (76 %). En jämförelse med det totala antalet närvaroanmälda kvinnor för hösten 2013 (63 %) visar att kvinnor är överrepresenterade i den här undersökningen. 9 % av första årets studerande uppgav finska som deras modersmål, av tredje årets studerande 5 % och av femte årets studerande 11 %. Detta resultat stämmer rätt bra överens med ÅA:s statistik (från 31.12.2012) över språkfördelningen mellan studerandena. Sammanlagt är det 14 % av ÅA:s studerande som i samband med inskrivningen uppgett finska som sitt modersmål. I samma statistik över språkfördelningen mellan studerandena uppger 7 % av studerandena att deras modersmål varken är finska eller svenska. I studieklimatundersökningen uppgav endast 3 respondenter att deras modersmål inte är finska eller svenska, vilket ger ett resultat på knappa 1 %. Studerande med annat språk än svenska eller finska som modersmål är klar underrepresenterade i den här undersökningen. 2.2 Studerandenas egen aktivitet Till bakgrundsuppgifter hör, förutom personuppgifter, även frågor om studerandenas egna aktiviteter som är relaterade till studierna. Till dessa hör frågor om t.ex. deltagande i kår- och studentföreningsaktiviteter, förtroende uppdrag på olika nivåer och studier utanför ÅA. 0 20 40 60 80 Kåraktivitet/studentföreningar 50 % 64 60 Förtroendeuppdrag i ÅA:s beslutsfattande organ 1 9 15 Studier vid annan högskola i Finland Jobb eller praktik relaterat till utbildningen 3 6 6 13 46 49 1 3 5 Studentverksamhet på nationell nivå 3 6 7 Annan föreningsverksamhet/förtroendeuppdrag utanför ÅA 15 28 26 Figur 2 Har du som ÅA-studerande deltagit i följande aktiviteter? Ja-svar i %. Sida 11 av 70

En stor del av studerandena i alla enkäter har varit aktiva deltagare inom kåraktiviteter och student-föreningar. Bland första årets studerande svarade 50 % (2013: 41 %) att de deltagit i någon av dessa aktivitetsformer, av tredje årets studerande 64 % (2013: 66 %) och av femte årets 57 % (2013: 64 %). Jämfört med resultat från tidigare år har nedgången hos första årets studerandes kår- och studentföreningsaktivitet stannat av. År 2011 uppgav 63 % av första årets studerande att de varit aktiva deltagare inom kåraktiviteter och studentföreningar, 2012 var siffran 52 %, år 2013 41 % och nu år 2014 alltså 50 %. När det kommer till jobb eller praktik relaterat till utbildningen är skillnaderna mellan studerandena och institutionerna stora. 13 % av första årets studerande har haft utbildningsrelaterat arbete eller praktik, vilket är ett rätt så bra resultat med tanke på att dessa just inlett sina studier. Största delen av dessa studerande kommer från pedagogiska fakulteten (67 %). Bland tredje årets studerande var resultatet 46 %, vilket jämfört med förra årets 57 % är betydligt lägre, men nog i enlighet med resultatet 45 % från 2012. Största delen av dessa studerande kommer från pedagogiska fakulteten (36 %) och för biovetenskaper (12 %) samt Handelshögskolan (11 %). Av femte årets studerande har under 50 % jobbat eller gjort praktik med något som är relevant för utbildningen. Resultatet i år är 17 procentenheter lägre än 2013 (66 %), vilket är oroväckande med tanke på att hälften av studerandena som är i slutskedet av sina studier inte haft någon utbildningsrelaterad arbetslivserfarenhet. Jobb eller praktik relaterat till utbildningen Humanistiska fakulteten Pedagogiska fakulteten Teologiska fakulteten psykologi och logopedi Handelshögskolan Socialvetenskapliga Statsvetenskapliga Rättsvetenskapliga biovetenskaper informationsteknologi kemiteknik naturvetenskaper 2014 2013 1 3 % (1) 8 (2) 3 10 (2) 38 (11) 5 38 (10) 59 (17) 1 52 (16) 44 (11) 3 69 (27) 90 (27) 5 43 (10) 76 (13) 1 25 (1) 0 (0) 3 100 (3) 50 (1) 5 71 (5) 100 (2) 1 0 (0) 31 (4) 3 45 (5) 50 (3) 5 50 (4) 78 (7) 7 (1) 16 (4) 3 38 (8) 50 (6) 5 47 (7) 44 (4) 1 8 (1) 8 (1) 3 40 (6) 17 (1) 5 50 (4) 0 (0) 1 0 (0) 5 (1) 3 31 (5) 33 (1) 5 75 (4) 80 (8) 1 11 (2) 0 (0) 3 50 (4) 71 (5) 5 75 (3) 71 (5) 1 6 (1) 14 (2) 3 64 (9) 79 (11) 5 56 (5) 62 (8 ) 1 0 (0) 0 (0) 3 25 (1) 50 (2) 5 14 (1) 67 (4) 1 0 (0) 0 (0) 3 50 (3) 25 (1) 5 100 (6) 88 (7) 1 10 (1) 11 (1) 3 38 (3) 33 (4) 5 33 (2) 57 (4) Figur 3 Har du under de senaste två åren deltagit i någon av följande aktiviteter? Jobb eller praktik relaterat till utbildningen (svaren i % och antal inom parentes) Sida 12 av 70

3 Studieplaneringen och studierådgivningen Hur är studierna planerade? Går det att genomföra 60sp/läsår? Vilka frågor har studerandena behövt hjälp med? Vem vänder de sig till? Vilka tjänster erbjuds? 3.1 Studiernas upplägg Grunden för studieframgång är att utbildningen erbjuder meningsfulla yttre ramar, d.v.s. en rekommenderad studiegång med 60 sp studier/läsår, där kurserna inte krockar med varandra. Målsättningen för universitetsstudierna är att en heltidsstuderande ska kunna avlägga kandidatstudierna på tre år och magisterstudierna på två år. Det medför en studietakt där studeranden avlägger 60 sp/läsår. Med tanke på genomströmningsdiskussionen vid ÅA har studerandenas svar på frågan om 60 sp/läsår går att genomföras analyserats för de fyra senaste enkäterna. I princip borde det inom alla utbildningar vara möjligt att få 60 sp/läsår, men trots allt finns det dock utbildningar där studerande bedömer att det inte är möjligt. Trots att utvecklingen pekar uppåt, visar enkätresultaten att det fortfarande är viktigt att påpeka detta för dem som planerar undervisningen. 90 80 70 60 Studiernas struktur är sådan att det är möjligt att avlägga 60 sp/läsår: 1 3 63 % 71 71 74 68 69 77 72 50 40 30 20 10 0 2011 2012 2013 2014 Figur 4 Studiernas struktur är sådan att det är möjligt att avlägga 60sp/läsår. 1 och 3 årets studerande. Ja-svaren i %. Sida 13 av 70

Studierna är uppbyggda så det är möjligt att avlägga 60 sp/läsår 2014 Ja Nej Kan inte bedöma Humanistiska fakulteten Pedagogiska fakulteten Teologiska fakulteten psykologi och logopedi Handelshögskolan Socialvetenskapliga Statsvetenskapliga Rättsvetenskapliga biovetenskaper informationsteknologi kemiteknik naturvetenskaper 1 48 % (14) 14 (4) 38 (11) 3 62 (13) 9 (2) 29 (6) 5 56 (14) 20 (5) 24 (6) 1 80 (24) 10 (3) 10 (3) 3 85 (33) 10 (4) 5 (2) 5 83 (19) 13 (3) 4 (1) 1 50 (2) 25 (1) 25 (1) 3 50 (1) 0 (0) 50 (1) 5 100 (6) 0 (0) 0 (0) 1 72 (5) 14 (1) 14 (1) 3 50 (5) 30 (3) 20 (2) 5 88 (7) 12 (1) 0 (0) 1 100 (14) 0 (0) 0 (0) 3 80 (16) 10 (2) 10 (2) 5 71 (10) 21 (3) 8 (1) 1 92 (11) 0 (0) 8 (1) 3 73 (11) 20 (3) 7 (1) 5 88 (7) 0 (0) 12 (1) 1 89 (16) 0 (0) 11 (2) 3 81 (13) 19 (3) 0 (0) 5 75 (3) 0 (0) 25 (1) 1 100 (18) 0 (0) 0 (0) 3 63 (5) 13 (1) 24 (2) 5 75 (3) 0 (0) 25 (1) 1 94 (16) 0 (0) 6 (1) 3 93 (13) 7 (1) 0 (0) 5 44 (4) 0 (0) 56 (5) 1 60 (9) 13 (2) 27 (4) 3 50 (2) 25 (1) 25 (1) 5 57 (4) 43 (3) 0 (0) 1 50 (3) 0 (0) 50 (3) 3 50 (3) 17 (1) 33 (2) 5 50 (3) 50 (3) 0 (0) 1 80 (8) 0 (0) 20 (2) 3 63 (5) 13 (1) 24 (2) 5 33 (2) 33 (2) 33 (2) Figur 5 Studierna är uppbyggda så att det är möjligt att avlägga 60sp/läsår. Svaren i %, antal inom parentes. Sida 14 av 70

Jag följer ett av utbildningen rekommenderat kursupplägg 31 45 % Jag följer ett av utbildningen bestämt kursschema 19 24 1 Jag har gjort upp ett schema för läsårets kurser 24 41 3 Jag bestämmer mig kurs för kurs 8 8 0 20 40 60 Figur 6 Planering av studierna: Vilket påstående beskriver din situation bäst? Svaren i %. Närmare hälften av första årets studerande följer ett av utbildningen rekommenderat kursupplägg, vilket återspeglar tidigare års resultat men är dock klart mindre än år 2013 (53 %). 24 % av första årets studerande säger att de följer ett av utbildningen bestämt kurschema. År 2013 såg frågan lite annorlunda ut, men då påståendet var Utbildningen är noggrant schemalagd svarade 13 % jakande. Tolkningen av detta kan vara att första årets studerande i allt högre grad följer ett färdigt bestämt kursupplägg i stället för ett endast rekommenderat kursupplägg. Andelen studerande som bestämmer sig kurs för kurs har minskat till 8 % för både första och tredje årets studerandes del (1: 11 %, 3: 9 % år 2013), vilket trots en väldigt liten minskning kan tyda på ökad planering på längre sikt. Sida 15 av 70

3.2 Studierådgivningen Grunden för studieframgång är att utbildningen erbjuder meningsfulla och ändamålsenliga yttre ramar, i vilket ingår ett utbud av service och tjänster för studerande. Det är viktigt att studerandena vet vart de kan vända sig och att de känner sig trygga i sin studievardag genom att kunna ställa frågor och få respons inom rimlig tid. I dina studier, har du behövt råd eller hjälp med följande ärenden? Uppgörande av studieplan i MinPlan Jag har behövt hjälp 70 % (71 %) 1 3 5 Jag vet vart jag ska vända mig Jag har behövt hjälp Jag vet vart jag ska vända mig Jag har behövt hjälp Jag vet vart jag ska vända mig 61 (65) 58 (51) 79 (78) 38 (42) 25 (25) Inlärning och studiefärdigheter 6 (10) 39 (34) 7 (7) 41 (39) 7 (8) 37 (35) Studiemotivation och studiernas framskridande 10 (11) 42 (38) 16 (19) 44 (42) 20 (19) 37 (39) Val av biämne 46 (26) 51 (49) 18 (19) 58 (56) 11 (14) 50 (61) Språkstudier och test 20 (14) 53 (50) 17 (11) 66 (65) 8 (10) 63 (61) IT-relaterade ärenden 27 (20) 57 (63) 28 (21) 74 (74) 21 (28) 68 (73) Bibliotekstjänster 58 (36) 69 (71) 34 (30) 83 (20) 40 (30) 80 (82) Studier vid andra finländska högskolor Internationella ärenden (t.ex. utbytesstudier) 8 (6) 22 (23) 8 (9) 23 (28) 7 (8) 23 (29) 12 (7) 36 (42) 31 (25) 60 (59) 23 (35) 58 (70) Arbetspraktik 5 (3) 27 (32) 17 (14) 43 (47) 23 (29) 51 (56) Karriärplanering 7 (7) 22 (31) 10 (9) 42 (39) 11 (19) 50 (55) Figur 7 I dina studier, har du behövt råd och hjälp med följande ärenden? Svaren i %, inom parentes svaren 2013. På frågorna om vad man behövt hjälp med har 70 % av första årets studerande svarat jakande för uppgörande av studieplan i MinPlan. Av tredje årets studerande anger 58 % och av femte årets 38 % att man behövt hjälp. En jämförelse mellan årets och de två senaste årens resultat från studieklimatundersökningarna visar att hjälp med MinPlan är ett behov som framförts också tidigare år. På bl.a. frågorna om inlärning och studiefärdigheter, studiemotivation och studiernas framskridande samt arbetspraktik och karriärplaner är det ofta mindre än hälften av svarandena som angivit att de vet vart de skall vända sig för att få hjälp. Visserligen har studerande inte ofta behövt hjälp i dessa ärenden, men med tanke på motivationsbristen som lyfts upp som en orsak som påverkat studiernas Sida 16 av 70

framskridande och det låga antalet studerande som antingen gjort praktik eller jobbat med något utbildningsrelaterat, är den bristande kunskapen om stödtjänsterna något akademin måste tänka på. Egenläraren Biblioteken Studierådgivaren och/eller studiesekreteraren Centret för språk och kommunikation Studiebetjäningen inkl. studiestödet Datacentralen (IT-stöd) Internationella enheten Studentkåren Arbetsforum Lärcentret 0 20 40 60 80 100 3 4 3 4 6 9 12 20 20 27 Figur 8 I studiefrågor har jag besökt eller kontaktat följande (även hjälp via enheternas webbsidor beaktas). Svaren i %. 33 32 30 31 29 33 39 41 48 44 47 51 57 60 % 63 72 80 75 1 3 5 Då man behövt hjälp i studiefrågor har över hälften, 60 %, av de nya studerandena besökt eller kontaktat egenläraren. Till skillnad från 49 % år 2013 har det alltså skett en rejäl ökning. Andelen har ökat även bland de äldre studerandena, som i ännu högre grad än första årets studerande besöker eller kontaktar egenläraren. För de flesta andra tjänster sker en ökningen från årskurs till årskurs, vartefter behoven av specialtjänster och kunskap om dem ökar under studiernas gång. I de öppna svaren lyfter alla tre årskurser fram även kontakten till lärare och övrig personal vid institutionerna då de behöver hjälp i studiefrågor. Bland femte årets studerande nämns även studiepsykologen. Bland första och tredje årets studerande finns det enligt öppna svaren en del studerande som uppfattar att det är svårt att veta till vem man ska vända sig till i olika ärenden. Första årets studerande nämner även studieteknik och distansstudier, studieplanering och handikappfrågor som ärenden de behövt hjälp med. Tredje årets studerande har främst behövt hjälp med studieplanering och handledning. Tillgodoräknande av tidigare studier lyftes också upp av både tredje och femte årets studerande. Femte årets studerande nämner att man behövt hjälp med studieplanering i allmänhet, praktikinformation, byte av huvudämne och skrivande av magisteravhandling. Sida 17 av 70

3.3 Sammanfattning med konkreta åtgärdsförslag På basis av studieklimatundersökningen kan studieplaneringen och studierådgivningen sägas fungera tillfredsställande vid akademin. Årets resultat visar dock att följande områden fortsättningsvis måste utvecklas för att få en högre kvalitativ nivå på utbildningarna och stödtjänsterna alla utbildningar har en rekommenderad studiegång som möjliggöra avläggandet av 60sp/läsår o o jämn kursfördelning under hela läsåret jämn fördelning av undervisningstider tydligare och aktuell information om stödtjänster kommuniceras till studerande o o o om studieteknik om praktik och karriärplanering redan i början av studietiden och speciellt i senare skeden om studiemöjligheter vid andra universitet Sida 18 av 70

4 Mina studiefärdigheter och min studieförmåga Hur kan studieförmågan och studiemotivationen stödas? Har studerande uppnått sina målsättningar? Studerande får hjälp och stöd med många studierelaterade ärenden. De inre färdigheter en studerande besitter kan också stödas vid behov. Målet är att ge ett successivt stöd, som under studiegången avtar efter hand som studerande uppövat sina egna färdigheter och sin studieförmåga. Ta ställning till följande påståenden. Svaren i %, inom parentes svaret 2013 Jag har haft tillräckliga förkunskaper för kurserna jag deltagit i ja 82 % (79 %) nej 1 3 5 kan inte bedöma ja nej kan inte bedöma ja nej kan inte bedöma 10 (11) 8 (10) 92 (87) 3 (6) 5 (7) 85 (91) 8 (4) 7 (5) Min studieteknik passar bra för studierna Jag känner glädje av att studera 68 (65) 16 (20) 16 (15) 69 (67) 16 (19) 15 (13) 71 (81) 15 (13) 14 (6) 85 (81) 4 (9) 11 (11) 72 (65) 10 (19) 18 (15) 70 (78) 15 (13) 15 (8) Jag har hittills uppnått mina egna målsättningar för läsåret Utanför studierna har jag bekantat mig med material från mitt ämnesområde (ej frågat 2013) 70 (68) 18 (19) 12 (12) 64 (61) 28 (19) 8 (15) 59 (61) 34 (35) 7 (4) 72 18 10 74 19 7 78 9 13 Figur 9 Studiernas framskridande. Svaren i %, inom parentes svaren 2013 i %. Majoriteten av studerande på alla årskurser anser att man haft tillräckliga förkunskaper, lämplig studieteknik, att man känner glädje av att studera och att man uppnått sina målsättningar. På frågorna om glädje och målsättningar sjunker dock andelen ja-svar från årskurs till årskurs. Då det gäller de egna målsättningarna meddelar 19, 31 respektive 35 % att man inte nått sina egna målsättningar. Det är oroande att procentsatsen stiger från första till femte året, för man kunde förvänta sig att universitetsstuderande under studietiden lärde sig att framställa realistiska målsättningar för sig själv. Studerande inom alla årskurser meddelar att osund stresskänsla upplevts p.g.a. ogjorda studieprestationer eller oklara förväntningar, oönskad ensamhet eller nedstämdhet. Sida 19 av 70

Har du upplevt osund stresskänsla pga. följande orsaker? Svaren i %, inom parentes svaret 2013 Osund stresskänsla pga. ogjorda studieprestationer Osund stresskänsla pga. oklara förväntningar ja 46 % (50 %) 34 (33) Oönskad ensamhet 20 (20) 1 3 5 nej 48 (43) 60 (54) 77 (70) kan inte bedöma ja nej kan inte bedöm a ja nej kan inte bedöma 6 (7) 60 (57) 36 (36) 4 (7) 56 (51) 40 (45) 4 (4) 5 (13) 39 (38) 54 (51) 7 (11) 38 (36) 53 (53) 9 (11) 3 (10) 24 (21) 72 (71) 4 (8) 16 (20) 77 (75) 7 (5) Nedstämdhet (orsak i studiemiljön vid ÅA) 9 (15) 85 (73) 6 (12) 16 (22) 80 (79) 4 (8) 15 (21) 81 (71) 4 (8) Nedstämdhet (orsak utanför studiemiljön vid ÅA) 27 (38) 67 (53) 6 (9) 35 (41) 59 (53) 6 (6) 33 (37) 61 (56) 6 (7) Figur 10 Har du upplevt osund stresskänsla pga. följande orsaker? 1, 3 och 5 årets studerande. Svaren i %, Inom parentes svaren 2013 i %. På flervalsfrågan Om studietakten har varit klart långsammare än planerat, vad beror det på? gavs totalt 397 antal svar, där en och samma person kunnat kryssa för 1-8 orsaker på långsammare studietakt. Fördelningen av orsakerna till långsammare studier ser ut enligt följande: Lönearbete Hälsoskäl Förtroendeuppdrag/föreningsverksamhet Trots satsning i tid har kurserna varit för svåra Familjeskäl Kraven på kunskaper i främmande språk Kraven på kunskaper i finska Kraven på kunskaper i svenska 8 % 15 15 8 13 11 10 10 9 4 2 4 2 0 3 1 2 18 18 20 27 22 20 0 5 10 15 20 25 30 1 3 5 Figur 11 Om studietakten varit klart långsammare än planerat, vad beror det på? 1, 3 och 5 årets studerande. Ja-svar i %. Sida 20 av 70

Lönearbete är speciellt bland tredje och femte årets studerande den största orsaken till att studierna framskridit långsammare än planerat, medan första årets studerande oftast angett att kursernas svårighetsgrad varit den bromsande faktorn. I de öppna svaren lyfts motivationsbrist, studerandes egen lathet och överlappande kurser som orsaker som påverkat studiernas framskridande. Första årets studerande lyfter även upp studieteknik och dålig planering samt osäkerhet kring utbildningen och okunskap om hur universitetsstudierna fungerar och vad som förväntas för goda resultat. Bland tredje årets studerandes öppna svar lyfts förutom motivationsbrist också utbytesstudier och krockande kurser som saker som påverkar studietakten. Bland femte årets studerande är det återigen motivationsbrist men också praktikperioder som enligt öppna svaren påverkat studiernas framskridande. 4.1 Sammanfattning med konkreta åtgärdsförslag För att få en högre kvalitativ nivå på stödet till studerande skulle det krävas att studerande tydligare informeras om vilka krav som gäller för kurser och olika tentamensformer akademin gör en specialsatsning för att stöda studiemotivationen och studerandenas välmående Sida 21 av 70

5 Studiernas struktur och innehåll Möjliggör studiernas struktur och kursutbud effektiva studier? Är studierna i balans beaktande innehåll och svårighetsgrad? Är studierna i balans beaktande arbetsbörda och studietakt? Kan studerandena påverka studierna via kursutvärdering? Med kapitlet eftersträvas att få studerandenas bedömning av den del av studierna som universitetet direkt kan påverka. Frågorna ska belysa hur utbildningen som helhet är strukturerad men fokuserar även på studiernas genomförande och uppföljning. Utbildningens kvalitet mäts i studieklimatundersökningen genom ett antal frågor. Frågorna handlar om ifall kurserna uppfyller lärandemålen, hur balaserat och tillräckligt kursutbudet är och ifall de obligatoriska kurserna, möjligheter till sommarstudier och alternativa examinationssätt erbjuds tillräckligt ofta. Frågorna behandlar också kontaktundervisningens stöd till inlärning och reflektion samt ifall studerande själv kan påverka utvecklingen av kurserna. Tabellerna i detta kapitel är indelade i institutioner och årskurser samt presenterar i de flesta fall de två senaste årens svar. Syftet med tabellerna är att varje institution kan se de svar som är relevanta för den egna och på det sättet bättre utnyttja informationen om själva utbildningarna och kurserna som samlas in via studieklimatundersökningen. I diagrammet på följande sida presenteras studerandenas svar på frågor om kvalitetsbedömning. Staplarna representerar andelen ja-svar i de olika årskurserna. Resultaten är främst positiva, i de flesta fall har över hälften av svarandena svarat jakande på frågorna. Angående balansen mellan kurser, alternativa kursavläggningssätt och studerandenas möjligheter att delta i utvecklingen av utbildning och undervisning förekommer dock svarsandelar på under 50 %, dvs. över hälften av studerandena anser att dessa inte förverkligas. Sida 22 av 70

0 20 40 60 80 100 Kurserna uppfyller sina lärandemål: Kurserna är välbalanserade (samma innehåll tas inte upp i flera kurser) Kursutbudet är tillräckligt De obligatoriska kurserna erbjuds tillräckligt ofta Kontaktundervisningen stöder inlärning och reflektion Kontaktundervisningen uppmuntrar till diskussioner/argumentation Kurserna kan avläggas på tillräckligt många alternativa sätt Studerande har möjlighet att delta i utvecklingen av utbildning och undervisning 40 48 56 54 54 86 % 85 80 64 71 61 59 70 65 64 83 63 61 76 47 53 53 48 52 1 3 5 Figur 12 Utbildningens kvalitet. Bedöm huvudämnesstudierna på basis av dina två senaste studieår. Ja--svaren i %. 5.1 Lärandemål Skriftliga lärandemål, som beskriver kärnan i kursen och vad som krävs för en godkänd kurs, ska finnas för alla kurser vid Åbo Akademi. Lärandemålen måste vara möjliga att bedöma och examinera och varje mål ska kunna examineras antingen ett och ett eller i form av en gemensam examination. Av alla svaranden anser en klar majoritet att lärandemålen för kurserna uppnås. Angående utbildningens kvalitet anser 86 % (2013: 84 %) av alla första årets studerande att kurserna uppfyller lärandemålen. Lärandemålen uppfylls också enligt 85 % av tredje årets studerande (2013: 81 %) och 80 % av femte årets studerande (2013: 76 %). Enligt enkätresultaten uppfylls lärandemålen alltså i lite fler kurser än förra året. Den institutionsspecifika fördelningen av svaren presenteras i tabellen nedan (svaren i %, antalet svar inom parentes). Sida 23 av 70

Kurserna uppfyller sina lärandemål: Ja 2014 2013 Nej Kan inte bedöma Ja Nej Kan inte bedöma Humanistiska fakulteten Pedagogiska fakulteten Teologiska fakulteten psykologi och logopedi Handelshögskolan 1 86 % (25) 0 (0) 14 (4) 88 (23) 4 (1) 8 (2) 3 90 (19) 5 (1) 5 (1) 94 (27) 3 (1) 3 (1) 5 84 (21) 4 (1) 12 (3) 83 (24) 3 (1) 14 (4) 1 69 (20) 14 (4) 17 (5) 84 (21) 0 (0) 16 (4) 3 72 (28) 15 (6) 13 (5) 63 (19) 20 (6) 17 (5) 5 61 (14) 35 (8) 4 (1) 66 (11) 17 (3) 17 (3) 1 75 (3) 25 (1) 0 (0) 100 (4) 0 (0) 0 (0) 3 100 (2) 0 (0) 0 (0) 50 (1) 0 (0) 50 (1) 5 100 (7) 0 (0) 0 (0) 100 (0) 0 (0) 0 (0) 1 100 (6) 0 (0) 0 (0) 85 (11) 0 (0) 15 (2) 3 91 (10) 0 (0) 9 (1) 100 (6) 0 (0) 0 (0) 5 100 (8) 0 (0) 0 (0) 89 (8) 0 (0) 11 (1) 1 86 (12) 14 (2) 0 (0) 80 (20) 4 (1) 16 (4) 3 75 (15) 15 (3) 10 (2) 92 (11) 0 (0) 8 (1) 5 93 (14) 7 (1) 0 (0) 67 (6) 33 (3) 0 (0) Socialvetenskapliga Statsvetenskapliga Rättsvetenskapliga biovetenskaper informationsteknologi kemiteknik 1 75 (9) 8 (1) 17 (2) 62 (8) 15 (2) 23 (3) 3 53 (8) 27 (4) 20 (3) 67 (4) 33 (2) 0 (0) 5 63 (5) 25 (2) 12 (1) 50 (1) 50 (1) 0 (0) 1 78 (14) 17 (3) 5 (1) 86 (19) 0 (0) 14 (3) 3 88 (14) 6 (1) 6 (1) 67 (2) 33 (1) 0 (0) 5 75 (3) 25 (1) 0 (0) 90 (9) 10 (1) 0 (0) 1 89 (16) 5 (1) 5 (1) 86 (6) 0 (0) 14 (1) 3 88 (7) 12 (1) 0 (0) 86 (6) 14 (1) 0 (0) 5 75 (3) 0 (0) 25 (1) 72 (5) 14 (1) 14 (1) 1 82 (14) 0 (0) 18 (3) 86 (12) 0 (0) 14 (2) 3 93 (13) 0 (0) 7 (1) 79 (11) 0 (0) 21 (3) 5 78 (7) 11 (1) 11 (1) 77 (10) 8 (1) 15 (2) 1 93 (13) 7 (1) 0 (0) 100 (12) 0 (0) 0 (0) 3 25 (1) 75 (3) 0 (0) 100 (4) 0 (0) 0 (0) 5 73 (5) 13 (1) 13 (1) 68 (4) 16 (1) 16 (1) 1 100 (6) 0 (0) 0 (0) 100 (7) 0 (0) 0 (0) 3 100 (6) 0 (0) 0 (0) 100 (4) 0 (0) 0 (0) 5 83 (5) 17 (1) 0 (0) 64 (5) 37 (3) 0 (0) naturvetenskaper 1 100 (10) 0 (0) 0 (0) 67 (6) 11 (1) 22 (2) 3 75 (6) 25 (2) 0 (0) 83 (10) 0 (0) 17 (2) 5 100 (6) 0 (0) 0 (0) 72 (5) 14 (1) 14 (1) Figur 13 Kurserna uppfyller sina lärandemål. Svaren i % per årskurs och institution, antal inom parentes. Sida 24 av 70

5.2 Utvärdering och återkoppling av kurser Utvärderingen av kurserna och utbildningen mäts i studieklimatundersökningen med ett antal frågor. Inom kvalitetshanteringen lyfts återkopplingen fram som central för att få studerandena engagerade i att utveckla utbildningen. Bedömningen kan vara aningen svår eftersom en del uppfattar att utvärderingen endast är det som görs skriftligt trots att man även kan göra den i diskussionsform. Vid ÅA betonas att all utvärdering ändå ska sammanfattas i skriftlig form för att vara ett effektivt verktyg i utvecklingen. I princip alla kurser har utvärderats (90-100%) 21 21 36 % Största delen av kurserna har utvärderats (75%) 26 32 33 Ungefär hälften av kurserna har utvärderats (50%) 18 26 27 Få kurser har utvärderats (25%) 11 16 26 Inga kurser har utvärderats (0%) 1 2 2 1 3 5 0 10 20 30 40 Figur 14 Bedöm kursutvärderingen under dina två senaste studieår. Ja-svar i % Lärandemålen för en kurs har presenterats i början av kursen 67 91 % 92 Fjolårets utvärdering av kursen presenterades i början av kursen 19 20 28 Läraren redovisade resultaten av din grupps kursutvärdering i slutet av/efter kursen 16 14 24 Läraren redovisade för sin egen utvärdering av din kurs i slutet av/efter kursen 8 13 19 1 3 5 0 20 40 60 80 100 Figur 15 Har du under de senaste två åren fått följande information i dina studier? Ja-svar i % Sida 25 av 70

Studerande har möjlighet att delta i utvecklingen av utbildning och undervisning Ja 2014 2013 Nej Kan inte bedöma Ja Nej Kan inte bedöma Humanistiska fakulteten Pedagogiska fakulteten Teologiska fakulteten psykologi och logopedi Handelshögskolan Socialvetenskapliga Statsvetenskapliga Rättsvetenskapliga biovetenskaper informationsteknologi 1 61 % (17) 4 (1) 35 (10) 54 (14) 12 (3) 34 (9) 3 57 (12) 14 (3) 29 (6) 83 (24) 10 (3) 7 (2) 5 64 (16) 12 (3) 24 (6) 88 (23) 6 (3) 6 (3) 1 45 (13) 14 (4) 41 (12) 56 (14) 24 (6) 20 (5) 3 41 (16) 21 (8) 38 (15) 27 (8) 40 (12) 33 (10) 5 27 (6) 32 (7) 41 (9) 29 (5) 53 (9) 18 (3) 1 50 (2) 25 (1) 25 (1) 25 (1) 0 (0) 75 (3) 3 100 (2) 0 (0) 0 (0) 100 (2) 0 (0) 0 (0) 5 43 (3) 14 (1) 43 (3) 100 (2) 0 (0) 0 (0) 1 71 (5) 0 (0) 29 (2) 100 (13) 0 (0) 0 (0) 3 100 (11) 0 (0) 0 (0) 100 (6) 0 (0) 0 (0) 5 88 (7) 0 (0) 12 (1) 89 (8) 0 (0) 11 (1) 1 58 (8) 21 (3) 21 (3) 56 (14) 16 (4) 28 (7) 3 37 (7) 26 (5) 37 (7) 50 (6) 42 (5) 8 (1) 5 73 (11) 7 (1) 20 (3) 89 (8) 11 (1) 0 (0) 1 42 (5) 0 (0) 58 (7) 31 (4) 31 (4) 38 (5) 3 20 (3) 27 (4) 53 (8) 33 (2) 33 (2) 33 (2) 5 50 (4) 13 (1) 37 (3) 50 (1) 50 (1) 0 (0) 1 41 (7) 24 (4) 35 (6) 64 (14) 18 (4) 18 (4) 3 44 (7) 25 (4) 31 (5) 67 (2) 0 (0) 33 (1) 5 50 (2) 0 (0) 50 (2) 40 (4) 20 (2) 40 (4) 1 56 (9) 6 (1) 38 (6) 57 (4) 14 (1) 29 (2) 3 63 (5) 13 (1) 24 (2) 14 (1) 57 (4) 29 (2) 5 75 (3) 0 (0) 25 (1) 29 (2) 29 (2) 42 (3) 1 59 (10) 0 (0) 41 (7) 62 (8) 0 (0) 38 (5) 3 86 (12) 14 (2) 0 (0) 71 (10) 7 (1) 22 (3) 5 67 (6) 0 (0) 33 (3) 31 (4) 54 (7) 15 (2) 1 58 (8) 7 (1) 35 (5) 58 (7) 8 (1) 34 (4) 3 0 (0) 100 (4) 0 (0) 50 (2) 25 (1) 25 (1) 5 29 (2) 14 (1) 57 (4) 33 (2) 17 (1) 50 (3) kemiteknik naturvetenskaper 1 33 (2) 17 (1) 50 (3) 43 (3) 43 (3) 14 (1) 3 67 (4) 0 (0) 33 (2) 25 (1) 25 (1) 50 (2) 5 17 (1) 33 (2) 50 (3) 38 (3) 50 (4) 12 (1) 1 60 (6) 20 (2) 20 (2) 44 (4) 33 (3) 23 (2) 3 50 (4) 25 (2) 25 (2) 58 (7) 17 (2) 25 (3) 5 33 (2) 17 (1) 50 (3) 86 (6) 14 (1) 0 (0) Figur 16 Studerande har möjlighet att delta i utvecklingen av utbildning och undervisning. Svaren i %, antal inom parentes. Sida 26 av 70

Utvärderingen av kurser är en förutsättning för att kunna utveckla studierna och någon form av kursutvärdering ska ingå i kurserna för att studerandenas uppfattning om upplägget kommer fram. I studieklimatundersökningen svarade närmare 40 % av alla första årets studerande att i princip alla kurser de gått utvärderats. Andelen ja-svar bland tredje och femte årets studerande på samma fråga ligger kring 20 %, vilket visar att kurserna senare i studierna inte utvärderas lika flitigt som i början av studierna. Förklaringar på detta kan vara att antalet kursdeltagare per kurs är lågt eller att studiemetoderna gör utvärdering svårare. I figurerna 14 och 15 presenteras utvärderingsrelaterade enkätsvaren för enligt årskurs. Ur figur 14 framkommer att trots alla kurser inte utvärderats, är det endast få studerande som svarat att inga kurser utvärderats. I figur 15 presenteras lärarnas presentationer av dels lärandemål men också kursutvärderingsresultat. Ur detta diagram framkommer att resultaten av kursutvärderingarna presenteras sällan, i ca en femtedel av fallen. Studerandenas möjligheter att delta i utvecklingen av utbildningen och undervisningen presenteras i tabellen på föregående sida. Resultaten är delade institutionsvis och med en årsjämförelse till föregående år. Av institutionerna är det IPL som har störst andel ja-svar och inga nej-svar. Svaren för de andra institutionernas del fördelar sig mera jämnt. Av alla första årets studerande anser 50 % att studerandena har möjlighet att delta i utvecklingen, medan 10 % svara att studerande inte har möjlighet att delta. Bland tredje årets studerande är samma siffror 50 % och 20 %, och bland femte årets studerande anser 51 % att studerande har möjlighet och 14 % att studerande inte har möjlighet att delta i utvecklingen av studierna. 5.3 Kontaktundervisningen På frågan om kontaktundervisningens stöd för inlärning och reflektion anser ca 65 % av första och tredje årets studerande att kontaktundervisningen stöder inlärningen. Av femte årets studerande är andelen klart större, ca 85 %. Detta kunde förklaras med typer av kontaktundervisning som sker i studiernas slutskede, då kurserna antagligen är mera diskussionscentrerade och studerandena också kan bidra med egen kunskap de samlat på sig under sin studietid. I tabellen nedan framkommer de institutionsspecifika svaren på frågan om kontaktundervisning. Antalet studerande som svarat nej, och alltså inte anser att kontaktundervisningen stöder inlärningen, är störst i institutionerna HHÅA, HF, IT, PF, RVI, Socvet och Statsvet. I de flesta institutioner finns också en hel del studerande som inte kan bedöma ifall kontaktundervisningen stöder inlärningen. Ur öppna svaren framkommer det att begreppet kontaktundervisning inte är känt bland alla, vilket kan vara en delorsak till antalet kan inte bedöma -svar. Sida 27 av 70

Kontaktundervisningen stöder inlärning och reflektion Ja 2014 2013 Nej Kan inte bedöma Ja Nej Kan inte bedöma Humanistiska fakulteten Pedagogiska fakulteten Teologiska fakulteten psykologi och logopedi Handelshögskolan Socialvetenskapliga Statsvetenskapliga Rättsvetenskapliga biovetenskaper informationsteknologi kemiteknik naturvetenskaper 1 72 % (21) 10 (3) 18 (5) 96 (25) 0 (0) 4 (1) 3 86 (18) 5 (1) 9 (2) 83 (24) 10 (3) 7 (2) 5 92 (23) 4 (1) 4 (1) 86 (25) 7 (2) 7 (2) 1 62 (18) 3 (1) 35 (10) 88 (22) 0 (0) 12 (3) 3 69 (27) 8 (3) 23 (9) 83 (25) 3 (1) 14 (4) 5 83 (19) 4 (1) 13 (3) 65 (11) 24 (4) 11 (2) 1 75 (3) 0 (0) 25 (1) 75 (3) 0 (0) 25 (1) 3 100 (2) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 100 (2) 5 100 (7) 0 (0) 0 (0) 100 (2) 0 (0) 0 (0) 1 86 (6) 0 (0) 14 (1) 78 (10) 8 (1) 14 (2) 3 91 (10) 0 (0) 9 (1) 100 (6) 0 (0) 0 (0) 5 88 (7) 12 (1) 0 (0) 89 (8) 0 (0) 11 (1) 1 57 (8) 14 (2) 29 (4) 76 (19) 8 (2) 16 (4) 3 53 (10) 26 (5) 21 (4) 58 (7) 17 (2) 25 (3) 5 93 (14) 7 (1) 0 (0) 89 (8) 0 (0) 11 (1) 1 83 (10) 0 (0) 17 (2) 70 (9) 15 (2) 15 (2) 3 46 (7) 27 (4) 27 (4) 83 (5) 17 (1) 0 (0) 5 75 (6) 25 (2) 0 (0) 100 (2) 0 (0) 0 (0) 1 61 (11) 11 (2) 28 (5) 64 (14) 0 (0) 36 (8) 3 50 (8) 13 (2) 37 (6) 67 (2) 0 (0) 33 (1) 5 75 (3) 25 (1) 0 (0) 50 (5) 30 (3) 20 (2) 1 72 (13) 17 (3) 11 (2) 57 (4) 29 (2) 14 (1) 3 88 (7) 12 (1) 0 (0) 14 (1) 57 (4) 29 (2) 5 100 (4) 0 (0) 0 (0) 29 (2) 29 (2) 42 (3) 1 59 (10) 6 (1) 35 (6) 62 (8) 0 (0) 38 (5) 3 71 (10) 7 (1) 22 (3) 64 (9) 21 (3) 15 (2) 5 56 (5) 0 (0) 44 (4) 62 (8) 31 (4) 7 (1) 1 57 (8) 14 (2) 29 (4) 83 (10) 0 (0) 17 (2) 3 0 (0) 75 (3) 25 (1) 25 (1) 25 (1) 50 (2) 5 57 (4) 14 (1) 29 (2) 33 (2) 17 (1) 50 (3) 1 50 (3) 0 (0) 50 (3) 71 (5) 0 (0) 29 (2) 3 50 (3) 0 (0) 50 (3) 100 (4) 0 (0) 0 (0) 5 83 (5) 0 (0) 17 (1) 50 (4) 50 (4) 0 (0) 1 50 (5) 0 (0) 50 (5) 44 (4) 0 (0) 56 (5) 3 38 (3) 24 (2) 38 (3) 66 (8) 17 (2) 17 (2) 5 67 (4) 0 (0) 33 (2) 72 (5) 14 (1) 14 (1) Figur 17 Kontaktundervisningen stöder inlärning och reflektion. Svaren i %, antal inom parentes. Sida 28 av 70

5.4 Kursutbudet och andra studieförhållanden Kursutbudet, erbjudandet av obligatoriska kurser och möjligheten av avlägga kurser på tillräckligt många alternativ sätt mäter studerandes möjligheter till att planera sina studier så att de löper smidigt under hela studietiden. Över 70 % av alla första årets studerande anser att kursutbudet är tillräckligt, medan endast ca 55 % av tredje och femte årets studerande tycker samma. Av första årets studerande på HF, KT, PF och Socvet anser under 70 %, dvs. under årskursmedeltalet, att kursutbudet är tillräckligt (figur 18). I årsjämförelsen framkommer dock ingen klar trend, vilket antagligen beror på antalet studerande (per institution) som svara på enkäten är tämligen lågt. Bland tredje årets studerande är det institutionerna Biovet, HHÅA, PF, RVI och Socvet som drar ner medeltalet på frågan om kursutbudet är tillräckligt, och bland femte årets studerande sänker institutionerna HHÅA, KT, PF, RVI och Socvet medeltalet. På frågan om de obligatoriska kurserna erbjuds tillräckligt ofta (figur 19) ansåg majoriteten av svararna att så är fallet. Även bland femte årets studerande fick ingen institution en klart negativ fördelning trots att 30 % av svararna inte svarat jakande. Bland alla studerande får frågan om möjligheterna till att avlägga kurser på tillräckligt många alternativa sätt (figur 20) ett lägre antal ja-svar än de övriga frågorna. En del av detta kan förklaras med mängden kan inte bedöma -svar, vilka kunde bero på okunskap om alternativa sätt att avlägga kurser. Dock bör det uppmärksammas att det också förekommer en hel del nej-svar på frågan om alternativa kursavläggningssätten. Inom institutionerna Biovet, HHÅA, IT, KT och PF förekommer det att andelen nej-svar går över 50 %, och att studerandena alltså anser att möjligheterna till att avlägga kurser på tillräckligt många alternativa sätt är ganska små. Sida 29 av 70