DAMMSÄKERHET. Dammsäkerhetsutvärdering och program för tillståndskontroll - En studie av begrepp, arbetssätt och sammanhang Rapport 13:60

DAMMSÄKERHET Dammsäkerhetsutvärdering och program för tillståndskontroll - En studie av begrepp, arbetssätt och sammanhang Rapport 13:60

Dammsäkerhetsutvärdering och program för tillståndskontroll En studie av begrepp, arbetssätt och sammanhang Elforsk rapport 13:60 Åke Engström, Lars Hammar, Mikael Hernqvist, Jonas Birkedahl, Anders Isander, Maria Bartsch, Anna Engström Meyer April 2013

Förord Tillståndskontroll är en del av dammsäkerhetsarbetet. Den syftar till att övervaka och kontrollera en damms aktuella status i förhållande till önskvärd status eller funktion. Tillståndskontrollen ger underlag för såväl beredskapsåtgärder som underhåll och reparationer. I RIDAS inbegriper tillståndskontrollbegreppet driftmässig tillsyn, dammätningar, funktionsprovning, inspektion, fördjupad inspektion samt fördjupad dammsäkerhetsutvärdering (FDU). Erfarenheterna från försöken med den så kallade särskilda granskningen av ett antal svenska dammanläggningar, den nyligen genomförda översynen av RIDAS och arbetet med ICOLDs bulletin nr. 154 om dammsäkerhetsledning har föranlett detta arbete om utveckling av systemet för tillståndskontroll av dammar. Projektet har, med utgångspunkt från RIDAS terminologi för tillståndskontrollens olika delar, utarbetat ett förslag till hur tillståndskontrollen skulle kunna vidareutvecklas. Förslaget skulle innebära en övergång till behovsstyrd tillståndskontroll där aktiviteter och tidsintervall kan anpassas till rådande förhållanden med ledning av en dammsäkerhetsutvärdering för den enskilda dammen. Rapporten har utarbetats av en arbetsgrupp med deltagande från Lars Hammar, Vattenfall, Mikael Hernqvist, Statkraft, Jonas Birkedahl, Fortum, Anders Isander, E.ON, Maria Bartsch, Svenska Kraftnät och Anna Engström Meyer, Svenska Kraftnät. Åke Engström, HydroTerra har anlitats för att bidra med både kunnande och som sammanhållande i projektet. Rapporten är ett resultat inom Elforsks dammsäkerhetstekniska utvecklingsarbete. Projektet har finansierats av de dammägare som deltar Elforsks dammsäkerhetstekniska utvecklingsarbete och av Svenska kraftnät. Slutsatser och rekommendationer i rapporten står författarna för. Resultatet är ämnat som ett underlag för fortsatt diskussion om utvecklingen av RIDAS och systemet för tillståndskontroll av dammar. Fortsatt utvecklingsarbete som föreslås av författarna, t.ex. om hur en dammsäkerhetsutvärdering bör genomföras och hur den kan nyttjas för utformning av program för tillståndskontroll, kommer att diskuteras och värderas inom Elforsks dammsäkerhetstekniska utvecklingsarbete. Utveckling av RIDAS beslutas och genomförs inom ramen för Svensk Energi. Elforsks dammsäkerhetstekniska utvecklingsarbete syftar till att främja kunskaps- och kompetensutveckling inom dammsäkerhetsområdet, att långsiktigt stödja kraftindustrins dammsäkerhetspolicy samt ge stöd åt fortsatt utveckling av branschens riktlinjer (RIDAS). Stockholm juni 2013 Cristian Andersson

Sammanfattning En grundläggande del av dammsäkerhetsarbetet är den tillståndskontroll som bedrivs av dammägaren. Dammägarens tillståndskontroll är beskriven i branschens riktlinjer för dammsäkerhet, RIDAS. Projektet har haft som mål att ge underlag för hur dammägarens tillståndskontroll kan utvecklas i ett längre perspektiv. Målet har dessutom varit att formulera en entydig terminologi för tillståndskontrollens olika delar som tillsammans utgör ett system. Projektet har, med utgångspunkt från RIDAS terminologi för tillståndskontrollens olika delar, utarbetat ett förslag till hur tillståndskontrollen skulle kunna vidareutvecklas. Förslaget innebär att omfattningen, frekvens m.m. för tillståndskontrollen fastställs som en del av en planläggning för säker drift med ledning av en dammsäkerhetsutvärdering (DSU) för den enskilda dammen. Tillståndskontrollen blir på detta sätt anpassad till varje anläggning. Enligt förslaget kan planläggningen för säker drift inkludera ett antal olika program där program för tillståndskontroll är det som behandlas mer utförligt i denna rapport. Figuren visar sambanden mellan olika aktiviteter och vilka delar rapporten behandlar. DAMMSÄKERHETSUTVÄRDERING Dammsäkerhetsanalys Scenarioanalys (avsnitt 4.1) PLANLÄGGNING FÖR SÄKER DRIFT PROGRAM FÖR TILLSTÅNDSKONTROLL Övervakning Manuell Omfattning Övervakning Automatisk Frekvens Verifikationskontroll Kompetens Inspektion (avsnitt 4.2) PROGRAM FÖR DRIFT, UNDERHÅLL OCH BEREDSKAP PROGRAM FÖR FÖRBÄTTRINGAR/ÖVRIGA ÅTGÄRDER - Fysiska förbättringar - Förbättring av instruktioner - Organisatoriska förbättringar - Beredskapsmässiga förbättringar - Underhållsåtgärder TILLSTÅNDSKONTROLL (avsnitt 4.2) GENOMFÖRANDE I ENLIGHET MED PLANLÄGGNING DRIFT, UNDERHÅLL OCH BEREDSKAP FÖRBÄTTRINGAR/ÖVRIGA ÅTGÄRDER Projektet föreslår fortsatt arbete med utveckling av systemet med avseende på hur en dammsäkerhetsutvärdering bör genomföras och hur den kan nyttjas för utformning av program för tillståndskontroll. Vidare föreslås en genomlysning av för- och nackdelar med periodisk respektive tillståndsstyrd tillståndskontroll. Driftövervakningens koppling till dammsäkerhetsarbetet föreslås också undersökas och vidareutvecklas.

Summary - Dam safety evaluation and condition monitoring programs A study of concepts, approaches and contexts A fundamental part of dam safety work is condition monitoring. The dam owner's condition monitoring is described in the industry's guidelines for dam safety, RIDAS. The project has aimed to provide a basis for development of the dam owner's condition monitoring in the longer term. The aim has also been to formulate an unambiguous terminology for the dam owner's condition monitoring system. The resulting proposed approach suggests that the scope, frequency, etc. of the dam condition monitoring should be established as part of a planning for safe operation with the guidance of a dam safety evaluation (DSU) for each individual dam. The condition monitoring is thus suggested to be adapted to each dam. The approach also suggests that the planning for safe operation includes several programs where the condition monitoring program is dealt with in more detail in this report. Continued work on the development of the proposed system is suggested with respect to how a dam safety evaluation (DSU) should be performed and how it can be used for the preparation of a condition monitoring program. It also proposes an analysis of periodical versus condition based monitoring. Operation monitoring links to dam safety work is also proposed to be examined and further developed.

Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Dammsäkerhetsarbetet ur ett systemperspektiv 3 2.1 Allmänt... 3 2.2 Ledningssystem... 3 2.3 Organisations- och säkerhetskultur... 4 3 Tillståndskontroll - Nulägesorientering 6 3.1 Det svenska systemet Regelverk och riktlinjer... 6 3.1.1 Tillståndskontroll enligt RIDAS... 6 3.1.2 Tillämpning av nuvarande system... 7 3.2 Internationell utblick... 8 3.2.1 Introduktion... 8 3.2.2 Tillståndskontroll... 9 3.2.3 Riskbaserat arbetssätt... 11 3.2.4 Jämförelse mellan svensk praxis och internationellt god nivå... 11 4 Säkerhetsutvärdering och tillståndskontroll 14 4.1 Dammsäkerhetsutvärdering (DSU)... 15 4.1.1 Dammsäkerhetsanalys... 16 4.1.2 Scenarioanalys... 17 4.2 Tillståndskontroll... 17 4.2.1 Inspektion... 18 4.2.2 Verifikationskontroll... 19 4.2.3 Övervakning... 20 4.2.4 Program för tillståndskontroll... 21 5 Rekommendationer till fortsatt arbete 23

1 Inledning Projektets upprinnelse var diskussioner i Styrgruppen Dammsäkerhet i Elforsk år 2011. Anledningen var bl.a. erfarenheter från försök med särskild granskning, pågående översyn av RIDAS och ICOLDs bulletin Nr 154 om dammsäkerhetsledning som fanns i preliminär version. Bulletin 154 belyser hela processen med dammsäkerhetsledning ur såväl dammägarperspektiv, som samhällsperspektiv. I processen ingår tillståndskontroll som en viktig del. Gruppen konstaterade att det behövdes ett mer grundläggande arbete inom området tillståndskontroll, där resultatet på längre sikt skulle kunna vara ett underlag för kommande revideringar av RIDAS då det saknas en helhetsbild för tillståndskontroll av dammbyggnader. Det är inte entydigt hur olika tillståndskontrollaktiviteter hänger samman i RIDAS och den historiska utvecklingen är inte dokumenterad. Dessutom har nya begrepp som t ex situationsanalys introducerats i RIDAS under senare år. Vissa begrepp för tillståndskontroll används i RIDAS, men hur entydiga är de i sin tillämpning hos dammägarna? En arbetsgrupp tillsattes av medlemmar från Elforsk styrgrupp för dammsäkerhet. En konsult anlitades för att bidra med både kunnande och praktisk hjälp i framställandet av en projektrapport. Arbetsgruppens medlemmar är: Lars Hammar, Vattenfall Mikael Hernqvist, Statkraft Jonas Birkedahl, Fortum Anders Isander, E.ON Maria Bartsch, Svenska Kraftnät Anna Engström Meyer, Svenska Kraftnät Åke Engström, HydroTerra Ingenjörer(konsult) En grundläggande del av dammsäkerhetsarbetet är den tillståndskontroll som bedrivs av dammägaren. Denna består vanligtvis av okulära inspektioner, mätningar och kompletterande undersökningar. Dammägarens tillståndskontroll är beskriven i branschens riktlinjer för dammsäkerhet, RIDAS. Projektet har på ett förutsättningslöst sätt försöka beskriva verksamheter både vad gäller innehåll, kompetenskrav och inbördes relationer mellan tillståndskontrollsaktiviteter. Projektet har haft som mål att ge underlag för hur dammägarens tillståndskontroll kan utvecklas i ett längre perspektiv där anläggningens behov och fysiska tillstånd utgör grunden. Målet har dessutom varit att formulera en entydig terminologi för tillståndskontrollens olika delar som tillsammans utgör ett system. Arbetet har skett genom insamling av underlag, diskussioner vid ett antal projektmöten och enskilt arbete av arbetsgruppens medlemmar. Rapporten är uppbyggd så att läsaren först får insikt om dammsäkerhetsarbetet ur ett systemperspektiv (kapitel 2) samt en beskrivning av hur ett ledningssystem kan vara uppbyggt. Vidare presenteras tankar om organisations- och säkerhetskultur. Från och med kapitel 3 1

fokuserar rapporten på tillståndskontroll och inledningsvis ges en orientering som beskriver hur tillståndskontroll av dammar bedrivs i Sverige för närvarande. Kortfattat beskrivs tillståndskontroll enligt RIDAS och resultat från en enkätundersökning om hur tillämpningen sker i några större företag. Vidare redovisas en internationell utblick med fokus på tillståndskontroll i ett internationellt perspektiv och en jämförelse med svensk praxis. I kapitel 4 redovisas arbetsgruppens förslag under rubriken Säkerhetsutvärdering och tillståndskontroll. Där introduceras vissa nya begrepp men även vissa nu vedertagna begrepp förslås användas i framtiden. Begreppen definieras och kopplas till Svensk Standard i möjlig omfattning och tillsammans utgör de ett system för säkerhetsutvärdering och tillståndskontroll. I slutet av rapporten redovisas förslag till fortsatt arbete (kapitel 5). 2

2 Dammsäkerhetsarbetet ur ett systemperspektiv 2.1 Allmänt Hantering av vattenresurser har i alla tider varit ett samhälleligt intresse och samhället måste ansvara för att tillämpliga lagar och regler finns som möjliggör ett ansvarsfullt ägande och hanterande. Vattenkraften är en för samhället viktig verksamhet. Den levererar stor andel, 40-50 %, av den svenska elproduktionen och är i stor utsträckning reglerbar. Dammbyggnader för vattenreglering är värdefulla och måste i detta sammanhang betraktas i ett perspektiv där de skyddar såväl företagets som samhällets intressen. Företagen som äger dammar med stora konsekvenser i händelse av haveri har ett tydligt ansvar att bedriva sitt dammsäkerhetsarbete på ett transparent, långsiktigt och systematiskt sätt. För att detta ska vara möjligt krävs stabila lagar och regler samt företag som har ett mycket långt perspektiv på sin verksamhet och kan hantera alla faser i en dammbyggnads liv. Krav på transparens är nödvändigt då all verksamhet i allt högre grad ifrågasätts eller kommer att ifrågasättas relaterat till det värde och den påverkan verksamheten medför för samhället i stort. 2.2 Ledningssystem Ett ledningssystem styr och försäkrar att driften av och integriteten hos anläggningarna säkerställs. Enkelt uttryckt kan man säga att ett ledningssystem översätter policys, principer och värderingar till aktiviteter i verksamheten på ett balanserat sätt sett till hela verksamheten. Säkerhetsledningssystemet är, och måste vara, en integrerad del av företagets ledningssystem. Säkerhetsledning har alltså att göra med hur man i en organisation ser till att höga krav på säkerhet kan garanteras. Säkerhet ses då som ett mål bland andra, men ges en högre prioritet än andra mål som organisationen också strävar efter att uppfylla. Normalt ingår följande moment i ett ledningssystem: Policy och övergripande mål som klart och tydligt pekar ut riktningen för organisationen, för att den ska kunna uppnå sina interna mål. Det är då viktigt att dessa skrivningar är så tydliga att de ger styrning i alla de fall där motstående intressen i organisationen föreligger så att en balanserad bedömning kan göras i såväl företagets som samhällets intresse. Planering formulerar mål på lägre nivå som ska nås, definierar kvalitetsmått samt tar fram planer för införande. I detta ingår också en risk- och osäkerhetsvärdering i syfte att fånga allt som kan förhindra att man når de mål som ställts, ta fram beredskapsplaner för att på ett välplanerat sätt kunna hantera alla eventualiteter. Här ingår också att en seriös resursanalys genomförs, då det hela annars riskerar att i första hand bli en pappersprodukt. 3

Införande som innebär att man tar fram alla de strukturer, dokument, instruktioner mm som behövs för att målen ska uppnås. Mätning och övervakning av funktionaliteten hos ledningssystemet för att säkerställa att det fungerar som tänkt, dvs. håller sig verksamheten inom ramarna för målen etablerade i planeringsprocessen. Systematisk uppföljning och värdering av allt material insamlat under mätning och övervakningsprocessen säkerställs genom revisioner, granskningar och rapportering. Oberoende granskningar tillför utöver detta ytterligare dimensioner, t ex jämförelser med bästa praxis eller riktmärke för branschen, för värdering och utveckling av det systematiska säkerhetsarbetet. Ledningens genomgång och Kontinuerlig förbättring är det arbetssätt och den styrande princip som med hjälp av resultaten från mätning och övervakning av ledningssystemet samt revisioner granskningar och rapportering leder till ständiga förbättringar i såväl ledningssystemet för dammsäkerhet som för den faktiska dammsäkerheten. Denna punkt är speciellt viktig då det inom området är svårt eller omöjligt att i dagens kunskapsläge kunna definiera begrepp som tillräckligt säker. 2.3 Organisations- och säkerhetskultur Organisationskultur, eller ibland det något smalare begreppet säkerhetskultur, förekommer också ofta i dessa sammanhang. Det är då viktigt att poängtera att (säkerhets)ledningssystem och organisationskultur ska ses som två komplementära system som bestämmer hur en organisation arbetar. Säkerhetsledningssystemet är den formella delen som i organisationsbeskrivningar och instruktioner definierar ansvar och befogenheter, samt hur olika arbetsmoment ska utföras. Organisationskulturen är den informella delen, som bestämmer hur arbete faktiskt görs och den skapas i sin tur av värderingar, attityder och föreställningar. I praktiken överlappar ledningssystemet och organisationskulturen varandra. Arbete i en säkerhetsorienterad organisation måste bygga på öppenhet, insikt och eget initiativ hos alla medarbetare. Modern organisationsteori ser människorna som i grunden kunniga, motiverade och ansvarsmedvetna. Detta gäller speciellt i säkerhetsorienterade organisationer som driver komplexa industriella anläggningar. Öppenhet är ett villkor för att problem ska kunna föras upp på agendan och få sina rationella lösningar. Insikt om organisationens uppgift och mål bör paras med kompetens och initiativförmåga, så att varje medarbetare i sina arbetsuppgifter kan ta sitt fulla ansvar för säkerheten. Ett effektivt säkerhetsarbete måste också byggas på ett förtroende både vertikalt och horisontellt mellan alla medarbetare i organisationen. Chefer måste undvika dubbla budskap. Säkerhet och effektivitet uppfattas ibland som delvis motstridiga mål, eftersom alla kontroller kan tyckas föra med sig kostnader och tidsspillan. I det långa loppet är det dock viktigt att de kontroller som säkerheten förutsätter alltid görs till punkt och pricka, eftersom en missad kontroll betyder att en säkerhetsbarriär inte fungerat. Om effektivitet blir ett honnörsord framför säkerhet, kan detta i långa loppet betyda att viktiga säkerhetsfunktioner tappas bort. Det är därför viktigt att 4

chefer i all kommunikation om nödvändigheten att förbättra effektiviteten samtidigt ser till att säkerheten får ett minst lika stort utrymme. Säkerhetsorienterade organisationer är av nödvändighet instruktionsstyrda. Ett system av instruktioner kan dock aldrig täcka in alla möjliga situationer. En vanlig åtgärd efter ett tillbud är också att ändra en gammal eller att skriva en ny instruktion. Det är dock viktigt att inse att ett system av instruktioner som på en detaljnivå försöker täcka in alla möjliga situationer snabbt blir ohanterligt. Man måste därför ge instruktionssystemen en struktur som gör det lätt för användarna att hitta i systemet samtidigt som instruktionerna är lätta att förstå och följa, men ändå är tillräckligt detaljerade för att ge användarna ett bra stöd. Ett bra instruktionssystem måste dessutom paras med både bred och djup kunskap så att användarna förstår när en instruktion går att tillämpa. Att leda säkerhetsarbetet i en organisation kräver förutom en god insikt i de tekniska systemen även en god förståelse för hur människor och organisation i samverkan skapar säkerhet. Ett centralt budskap är att det inte är de situationer man förberett sig på som leder till problem, utan att det snarare är situationer där olika faktorer samverkar på ett oväntat sätt som man måste vara uppmärksam på. I praktiken betyder detta att man i säkerhetsarbetet hela tiden proaktivt måste söka brister så att man kan avlägsna dem innan det inträffar en oönskad händelse. Ett sätt att göra säkerheten mer tydlig är att för sig själv och andra försöka definiera vilka villkor som måste gälla för att säkerheten ska vara tillgodosedd. Om något av villkoren inte är uppfyllda så bör detta förhållande initiera en mer noggrann bedömning och att vid behov åtgärder som leder till en förbättring vidtas. Sådana villkor bör emellertid inte förväxlas med de larmgränser, som signalerar att ett onormalt förhållande eller ett omedelbart hot föreligger. Säkerheten i stora industriella anläggningar byggs in i den tekniska konstruktionen genom barriärer som skyddar mot oönskade tillstånd i processen. På motsvarande sätt har man byggt upp administrativa barriärer i säkerhetsledningssystem och instruktioner, som strävar efter att i kritiska situationer skydda mot felhandlande och effekterna av sådana. Eftersom säkerheten bygger på att både fysiska och administrativa barriärer fungerar när de behövs, riktar sig en stor del av säkerhetsarbetet mot att underhålla barriärerna. Detta arbete blir lättare om barriärerna görs synliga och om alla från driftpersonal till ledningen av verksamheten är införstådda med betydelsen av systematiskt säkerhetsarbete. 5

3 Tillståndskontroll - Nulägesorientering 3.1 Det svenska systemet Regelverk och riktlinjer De regelverk som finns i Sverige när det gäller dammar och dammsäkerhet återfinns huvudsakligen i Miljöbalken(MB) och i Lagen om skydd mot olyckor(lso) samt i tillhörande förordningar. Begreppet egenkontroll är ett centralt begrepp för arbetet med all den verksamhet, t.ex. vattenverksamhet, som bedrivs och som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt MB. Naturvårdsverket har gett ut förtydligande om vilka verksamheter som omfattas av egenkontroll och även allmänna råd i form av en handbok 1. Svenska kraftnät har gett ut en handbok Dammsäkerhet Egenkontroll och tillsyn som stöd för bl.a. tillsynsmyndigheternas dammsäkerhetstillsyn 2. Första utgåvan av RIDAS utkom 1997 som ett samlat arbetssätt för dammsäkerhet för Svensk Energis medlemsföretag. Tidigare fanns dels anvisningar för Vattenfall och dels anvisningar för de övriga kraftbolagen i Sverige. Miljöbalkens regler om egenkontroll genom förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (1998:901) utkom strax därefter. RIDAS har sedan första utgåvan reviderats ett antal gånger och nu finns omarbetade utgåvor av både huvuddokumentet och vägledningsdokumenten, benämnda RIDAS 2012. 3.1.1 Tillståndskontroll enligt RIDAS Egenkontroll är ett vidare begrepp än tillståndskontroll som i huvudsak avser dammägarens arbetssätt för att övervaka och kontrollera en damms aktuella status i förhållande till önskvärd status eller funktion (RIDAS HD 2012 kap 6.2). Tillståndskontroll är ett samlat begrepp för ett antal aktiviteter som ska bedrivas för varje dammanläggning. De aktiviteter som finns listade är följande, - Driftmässig tillsyn - Dammätningar - Funktionsprovning - Inspektion - Fördjupad inspektion - Fördjupad dammsäkerhetsutvärdering (FDU) Aktiviteterna enligt ovan är framförallt inriktade på observation och kontroll av förhållanden på dammanläggningen. Det finns förslag på frekvens för och 1 Naturvårdsverket. Egenkontroll Handbok 2001:3. ISBN 91-620-0113-2 2 Svenska Kraftnät. Dammsäkerhet egenkontroll och tillsyn 2007. ISBN 978-91-976721-4-6 6

innehåll i aktiviteterna samt förslag på kompetens (utbildning och erfarenhet) för den utförande personalen. En flexibilitet är inbyggd så att aktiviteternas omfattning bör baseras på de analyser som görs. Varje aktivitet ska även dokumenteras så att rapportering och uppföljning kan ske. Nyheter i RIDAS 2012 är att begreppet funktionsprovning har lyfts upp för att få en tydligare innebörd för säkerhetsarbetet och att fördjupad inspektion ersatt ordet besiktning. Utöver ovan redovisade aktiviteter finns i RIDAS begreppet Situationsanalys. En noggrann situationsanalys över alla tänkbara/möjliga onormala situationer ska enligt RIDAS göras som förberedelse för upprättandet av beredskapsplan och ligga till grund för beredskapsplaneringen. Genomförande av en Situationsanalys innebär att en anläggningsspecifik studie görs av hur kritiska situationer och händelser kan initieras och hur dessa situationer/händelser kan leda till förhöjd risk för dammskada och i förlängningen dammbrott. Situationsanalyser har ofta genomförts i anslutning till eller kopplat till en Fördjupad dammsäkerhetsutvärdering. 3.1.2 Tillämpning av nuvarande system För att kartlägga hur tillståndskontrollen tillämpas utifrån RIDAS 2008 skickades 2011 ett frågeformulär ut till flertalet stora dammägare inom Svensk Energi. Resultatet bygger på svar från Vattenregleringsföretagen, E.ON, Fortum, Statkraft, Skellefteå Kraft och Vattenfall. I tillägg till frågeformuläret gjordes några kompletterande intervjuer med konsulter som utför tillståndskontroll hos dammägarna. Kartläggningens mål var i första hand att fånga upp ytterligheterna beträffande hur dammägarna arbetar med de olika momenten i tillståndskontrollen. För driftmässig tillsyn, funktionsprovning, fördjupad inspektion (besiktning) och FDU är det mesta relativt likartat vad gäller program, utförande/medverkan, genomförande, redovisning och tidsåtgång för aktiviteterna. Den klart största skillnaden som fångats upp är vid genomförandet av inspektion. Ytterligheterna för genomförandet av inspektion är relativt stort, då några genomför detta med en enklare checklista och några som en mer ingående okulära tillsyn (som redovisas i en rapport per fackområde med BK-anmärkningar). Den mer ingående okulära inspektionen görs av en grupp på två till tre personer (med kompetens inom el, mek och bygg), medan inspektionen, som görs med en enklare checklista, utförs av en person i driftgruppen. Kartläggningen visar att spannet för hur inspektion utförs varierar från en nivå något över driftmässig tillsyn till en nivå i närheten av fördjupad inspektion (besiktning). Andra skillnader värda att nämna; Utförandet av fördjupad inspektion(besiktning) sker hos några dammägare med egen personal men flertalet tar hjälp av konsulter. Omfattning av utförande och dokumentation varierar. Mindre variationer på deltagandet från den interna organisationen. Ett exempel är vid funktionsprovning där deltagandet av Dammtekniskt Sakkunnig (DS) är från oftast till inte alls. Ett annat exempel är att det i några företag förekommer viss internationell medverkan (genom 7

fackexperter inom den egna koncernen) vid fördjupad inspektion och FDU. Analys av dammätning i samband med fördjupad inspektion(besiktning) görs på likartat sätt, förutom ett par dammägare som redovisar en mer djupgående utvärdering av mätdata. Vid FDU och fördjupad inspektion (besiktning) redovisas tillståndskontrollen som en rapport per fackområde med BKanmärkningar, utom för en dammägare som har ett eget poängsystem för att redovisa anmärkningar. För en dammägare grupperas anmärkningar även i felmoder för dammen. 3.2 Internationell utblick 3.2.1 Introduktion Systematiskt arbetssätt för övervakning och utvärdering av dammsäkerheten har under senare år studerats av ICOLDs kommittéer Dam Surveillance och Dam Safety. ICOLD konstaterar att det inte finns någon internationell standard för tillståndskontroll av dammanläggningar samt att det, trots stora likheter i dammars utformning världen över, i praktiken är mycket varierande vilken omfattning och uppmärksamhet som ägnas åt tillståndskontroll. Med detta som bakgrund har bl.a. en bulletin som på ett översiktligt plan summerar god internationell praxis för tillståndskontroll sammanställts; Surveillance Basic elements in a dam safety process, nr 138, 2009. I bulletinen Dam Safety Management. Operational phase of the dam life cycle, bulletin 154, beskrivs förutom utformningen av ledningssystem för dammsäkerhet även hur program för tillståndskontroll kan utformas, och konkreta tillämpningsexempel ges. Elforsk medverkar även i ett aktuellt projekt inom DSIG (Dam Safety Interest Group inom CEATI) som heter Dam Safety Performance Monitoring and Data Management Best Practices. Projektet syftar till att dokumentera god standard för tillståndskontroll från ax till limpa. Processen tar avstamp från förståelse för hur en specifik damm fungerar och vilka tänkbara fel och defekter som skulle kunna utvecklas, och anger en systematisk process från inspektioner och mätningar fram till datahantering och tolkning av data. Nämnda publikationer har tillsammans med vägledningar om tillståndskontroll, dammsäkerhetsutvärdering och exempel på tillämpningar från Europa och USA utgjort utgångspunkt för föreliggande arbete. Syftet med tillståndskontroll är att följa upp och verifiera en dammanläggnings funktion, och möjliggöra tidig identifikation av oönskade förändringar som skulle kunna leda till dammbrott. Tillståndskontrollen ger på så vis underlag för såväl beredskapsåtgärder som underhåll och reparationer för att förebygga dammbrott på längre sikt. Kontrollprogram utformas med hänsyn till anläggningsspecifika förhållanden och tänkbara konsekvenser av dammbrott, med inriktningen att sannolikheten för dammbrott ska reduceras så långt det är rimligt. Utgångspunkten bör vara potentiella felmoder för dammen och ingående system. Instrumenteringen och tillståndskontrollaktiviteterna utformas därefter med målsättningen att tänkbara 8

händelseförlopp som kan leda till dammbrott ska kunna upptäckas i ett tidigt skede samt att dammanläggningens funktion ska kunna följas. Grundläggande frågor att besvara vid utformningen av tillståndskontrollen är; vad behöver kontrolleras, var, hur och hur ofta? 3.2.2 Tillståndskontroll Tillståndskontrollen kan enligt ICOLD indelas i tre huvudsakliga aktiviteter; Visuell inspektion - ger kvalitativ information om dammens och grundläggningens funktion och tillstånd. Syftet är i första hand att upptäcka viktiga fenomen med betydelse för dammens tillstånd och följa deras utveckling. Visuell inspektion ska utföras av personer som är väl förtrogna med dammen och i enlighet med dokumenterade rutiner. Mätning med instrument ger kvantitativa mätdata. Mätningar kan utföras automatiskt eller manuellt och ska göras med föreskriven frekvens i enlighet med dokumenterade rutiner. Bedömning av avbördningsanordningar - innefattar inspektion och funktionsprov. Figur 1. Tillståndskontrollaktiviteter enlighet ICOLD Bulletin 138 3. Tillståndskontrollaktiviteterna utförs och utvärderas inom ramen för inspektioner. ICOLD definierar följande typer eller nivåer för inspektioner; Driftmässig visuell inspektion, eller Nivå 1, för fortlöpande uppföljning (kontinuerlig, daglig, veckovis, månatlig, årlig) Periodisk inspektion eller Nivå 2 (utförs varje eller vartannat år, alternativt vid särskilt behov, inkluderar uppföljning av mätresultat, funktionsprov, etc.) 3 ICOLD. Surveillance: Basic Elements in a Dam safety process. Bulletin 138-2009 9

Formell säkerhetsutvärdering eller Nivå 3 inklusive detaljerad inspektion och särskilda undersökningar efter behov (utförs vart 5-10 år, eller vid särskilt krav) Specifik inspektion för en viss komponent, med viss frekvens Särskild inspektion vid en given händelse Kärnan i tillståndskontrollen utgörs av de tre första punkterna ovan. Specifika och särskilda inspektioner genomförs när avvikelser och svagheter har identifierats eller när extrema händelser som t.ex. höga flöden har inträffat. Kvalifikationerna hos personal som utför tillståndskontroll behöver definieras och följas. Kraven anpassas till typen av damm och nivån för inspektionen, och består i teoretisk och praktisk utbildning samt erfarenhet. I Sverige genomfördes de första försöken med fördjupade utvärderingar av dammsäkerheten av Vattenfall under början av 1990-talet. USBRs (United States Bureau of Reclamation) metodik 4 Safety Evaluation of Existing Dams, SEED, utgjorde förebild. När sedan RIDAS gavs ut 1997 infördes begreppet fördjupad dammsäkerhetsutvärdering, FDU, och har allt sedan dess fått allmän tillämpning som en del i den svenska tillståndskontrollen för dammar. Figur 2. Typer av tillståndskontrollaktiviteter och frekvens enligt ICOLD Bulletin 138, jämförelse med krav i RIDAS (från expertrapport särskild granskning Hällby, 2008). Av de begrepp som hittills använts i Sverige kan Driftmässig tillsyn och Dammätning hänföras till Level 1 medan Funktionsprovning och Inspektion tillhör Level 2. Fördjupad dammsäkerhetsutvärdering motsvarar Level 3. Begreppet Fördjupad inspektion (besiktning) har samhörighet med både 4 United States Department of the Interior- Bureau of Reclamation. Safety Evaluation of Existing Dams A manual for the safety evaluation of embankment and concrete dams, 1995. 10

Level 2 och Level 3 och kan inte entydigt placeras in i någon av kategorierna. 3.2.3 Riskbaserat arbetssätt Från slutet av 1990-talet är den internationella trenden att riskbaserade analyser inkluderats allt mer i dammsäkerhetsarbetet. I t.ex. USA har SEEDanalysen utvecklats vidare med bl.a. felmodsbaserad metodik (t.ex. Potential Failure Mode Analysis, PFMA 5 ) som en del i periodiska fördjupade säkerhetsutvärderingar. Syftet är bl.a. att behovs- och anläggningsanpassa program för tillståndskontroll. Analysen bygger på att en expertgrupp besvarar följande frågeställningar: Hur kan dammen gå till brott? Vad blir konsekvenserna? Hur kan händelseutvecklingen övervakas/upptäckas (mätningar, visuell inspektion, funktionsprov)? Hur kan sannolikheten för dammbrott eller konsekvenser av dammbrott minskas? (Fysiska förbättringar, Tillståndskontroll, Beredskapsåtgärder etc.) Filosofin är att man inte upptäcker det man inte letar efter, och att t.ex. varje mätning ska ha ett tydligt syfte. Felmodsanalysen genomförs av en expertgrupp och inkluderar en workshop där även nyckelpersoner hos dammägaren, driftpersonal och ibland även representanter för myndigheten medverkar. Workshopen leds av analysledare som vid sidan av dammsäkerhetskompetens har särskild utbildning i analystekniken. 3.2.4 Jämförelse mellan svensk praxis och internationellt god nivå Under 2006-2008 genomfördes internationella expertgranskningar, s.k. särskild granskning, av dammsäkerhetsarbetet hos några av de största dammägarna inom kraftindustrin. Granskningen tillämpades på fem utvalda dammar inom det övre skiktet av konsekvensklass 1A. Även om skillnader förelåg mellan anläggningarna och de berörda ägarorganisationerna så återkom likartade synpunkter vid ett flertal av granskningarna. Bland annat noterades att följande områden med koppling till tillståndskontroll var svaga, i förhållande till god internationell nivå för motsvarande dammar, och behöver därför utvecklas; Instrumentering Funktionsanpassad instrumentering och övervakning (performance based surveillance) bör utformas för att så tidigt som möjligt upptäcka fel och/eller förändringar som i förlängningen kan leda till dammbrott. För att säkerställa att rätt aspekter övervakas bör felmodsanalys användas vid planeringen av ny instrumentering. Uppgraderingar och automatisering pågår på många anläggningar men det återstår arbete innan god internationell nivå uppnåtts dels vad gäller själva instrumenteringen dels vad gäller arbetssätten kring hantering och utvärdering av mätdata. 5 FERC's Dam Safety Program - Chapter 14 of the Engineering Guidelines, Performance Monitoring Program 11

Rutiner för hantering och utvärdering av mätdata Stödsystem och arbetssätt för hantering av mätdata och utvärdering av mätningar behöver utvecklas liksom arbetssätt med djupgående och systematisk analys. Utformningen av instrumenteringen behöver utformas så att tänkbara felmoder (svagheter och osäkerheter) övervakas och ger löpande information om dammens tillstånd. Därtill är fortlöpande analys och tolkning av mätdata av kvalificerad personal nödvändig för att kunna följa dammens tillstånd. Tillståndskontroll Sammantaget bedöms frekvensen för genomförande av FDU respektive djupet på fördjupade inspektioner inte svara mot god internationell nivå. Kortare tidsintervall mellan FDU bör övervägas för dammar i de högsta konsekvensklasserna, alternativt skulle djupet på fördjupade inspektioner kunna utökas till att innefatta systematisk granskning och bedömning av säkerheten med avseende på samtliga tänkbara felmoder med betydelse för säkerheten. I tabellen nedan görs en jämförelse av frekvensen för inspektioner på de olika nivåerna i några olika länder och regelverk. I detta sammanhang uppmärksammar expertpanelerna att det i jämförelse med internationella förhållanden är få som arbetar med dammsäkerhet inom ägarföretagen. Ett exempel på detta är att dammtekniskt sakkunniga i flera fall har hand om ett enligt granskarna för stort antal högkonsekvensanläggningar. Tabell 1. Internationell jämförelse av frekvens för olika nivåer av inspektioner. (Utdrag ur expertrapport särskild granskning Hällby). Tabell 1 innehåller inte det svenska begreppet Fördjupad inspektion (besiktning) som med sin frekvens 3 eller 6 år kan jämföras med antingen Engineering Inspections eller Periodic Review Inspections. 12

Rutiner för styrning och hantering av företagets dammsäkerhetsarbete samt riskbaserade arbetssätt Granskarna pekar på behov av ett dokumenterat säkerhetsledningssystem för dammsäkerhetsarbetet. De konstaterar att det är stora skillnader mellan ägarna i hur långt de kommit i arbetet med system för hantering och styrning av dammsäkerhetsarbetet och styrande dokument kring detta. Granskarna uppmärksammar vidare att säkerhetskulturen hos ägarföretaget är viktig och behöver omfatta varje enskild individ på företaget. Med hänvisning till detta uttrycker granskarna en tveksamhet till outsourcing av nyckeluppgifter inom skötseln av dammarna, t.ex. dammätningar. De menar att det då kan vara svårt att uppnå samma säkerhetskultur och att kontraktstider på några år med eventuella byten av driftentreprenör är olämpligt. Man konstaterar vidare att dammägarna har kommit olika långt vad gäller utveckling och implementering av riskbaserade arbetssätt. Man framhåller att riskbaserade arbetsmetoder inte utgör internationell standard, men är under framväxt och det rekommenderas att dessa utnyttjas. Granskningen och efterföljande utvärdering 6 har påverkat den pågående utvecklingen av dammsäkerhetsarbetet och bl.a. lett till att RIDAS omarbetats. I RIDAS 2012 har en ny högsta konsekvensklass införts för de dammar som skulle kunna medföra mycket stora konsekvenser vid dammbrott och höjda krav har kopplats till denna klass. Bl.a. har frekvensen för FDU ändrats så att den för dammar med stora konsekvenser är i samklang med vad som gäller i andra länder, se tabell 1. 6 Utvärdering av försöksperiod Särskild granskning 2006-2008 En sammanställning av erfarenheter och lärdomar, PM 17 juni 2009 13

4 Säkerhetsutvärdering och tillståndskontroll Detta kapitel redovisar arbetsgruppens förslag till struktur, nomenklatur och arbetssätt för framtida dammsäkerhetsarbete vad gäller säkerhetsutvärdering och tillståndskontroll. Avsikten är det ska vara ett underlag för branschens vidare utveckling av dammars tillståndskontroll och angränsande frågor som rör dammsäkerhet. En övergripande beskrivning av dammsäkerhetsarbetet ur ett systemperspektiv finns i avsnitt 2. Förslaget innebär att omfattningen, frekvens mm för tillståndskontrollen fastställs med ledning av en dammsäkerhetsutvärdering för den enskilda dammen. Tillståndskontrollen blir på detta sätt individuellt anpassad till dammanläggningarna. Med föreslaget arbetssätt finns förutsättningar för att dammsäkerhetsarbetet optimeras och att resurserna allokeras så att största möjliga utbyte erhålls i dammsäkerhetsarbetet. Sannolikt behövs även i framtiden regler om periodicitet för olika tillståndskontrollaktiviteter kopplat till t ex konsekvensklass för dammägare som inte genomfört en säkerhetsutvärdering eller inte tillämpar föreslaget arbetssätt. Figur 3 visar en systemskiss över dammsäkerhetsutvärdering, planläggning för säker drift och genomförande av aktiviteter i ett tidsperspektiv. Med säker drift menas att samtliga förväntade driftsituationer skall kunna hanteras på ett säkert sätt. Den säkra driften har som utgångspunkt i att säkerställa kraftproduktionen. Om kraftproduktionen ska kunna säkerställas behöver även en säker damm finnas samt en tillförlitlig kraftstation som också kan användas till att avleda vatten. Dammsäkerhet är ett begrepp som är en delmängd av begreppet säker drift. Planläggningen kan inkludera ett antal olika program t.ex. Program för tillståndskontroll där omfattning, frekvens och kompetens för de olika tillståndskontrollaktiviteterna fastläggs, se 4.2.4. På samma sätt kan Dammsäkerhetsutvärderingen resultera i program för förbättringar av olika slag, t ex fysiska, organisatoriska, beredskapsmässiga etc. Åtgärder genomförs därefter i enlighet med planen. Figur 4 visar hur olika aktiviteterna förhåller sig till varandra samt vilka aktiviteter denna rapport behandlar i kommande avsnitt. Dammsäkerhetsutvärdering beskrivs närmare i avsnitt 4.1 och tillståndskontroll beskrivs i avsnitt 4.2. I framställningen används begrepp som hämtats från den svenska versionen 7 av Europastandarden för Underhåll SS-EN 13306 och som i vissa fall skiljer sig från de begrepp som används i RIDAS. 7 Svensk Standard SS-EN 13306 Underhåll - Terminologi 14

Planläggning Utvärdering Dammsäkerhetsutvärdering Planläggning för säker drift Dammsäkerhetsutvärdering Planläggning för säker drift Genomförande enligt planläggning Tillståndskontroll Drift, underhåll och beredskap Övriga åtgärder Figur 3. Systemskiss för utvärdering och planläggning för säker drift samt genomförande av aktiviteter i ett tidsperspektiv. Tid (År) DAMMSÄKERHETSUTVÄRDERING Dammsäkerhetsanalys Scenarioanalys (avsnitt 4.1) PLANLÄGGNING FÖR SÄKER DRIFT PROGRAM FÖR TILLSTÅNDSKONTROLL Övervakning Manuell Omfattning Övervakning Automatisk Frekvens Verifikationskontroll Kompetens Inspektion (avsnitt 4.2) PROGRAM FÖR DRIFT, UNDERHÅLL OCH BEREDSKAP PROGRAM FÖR FÖRBÄTTRINGAR/ÖVRIGA ÅTGÄRDER - Fysiska förbättringar - Förbättring av instruktioner - Organisatoriska förbättringar - Beredskapsmässiga förbättringar - Underhållsåtgärder TILLSTÅNDSKONTROLL (avsnitt 4.2) GENOMFÖRANDE I ENLIGHET MED PLANLÄGGNING DRIFT, UNDERHÅLL OCH BEREDSKAP FÖRBÄTTRINGAR/ÖVRIGA ÅTGÄRDER Figur 4. Samband mellan olika aktiviteter 4.1 Dammsäkerhetsutvärdering (DSU) Det övergripande syftet med en dammsäkerhetsutvärdering är att undersöka hur anläggning och organisation uppfyller aktuella krav vad gäller dammsäkerhet. Dessutom ska utvärderingen innehålla ett mått av 15

framåtsyftande analys och belysa tänkbar utveckling av säkerheten hos anläggningen fram till nästa utvärdering, både i ljuset av de påfrestningar den hittills utsatts för och tänkbara händelsescenarier som ännu inte inträffat. En dammsäkerhetsutvärdering ska utgå från den samlade informationen om dammens egenskaper, beskaffenhet, tillstånd, förväntade belastningar, etc. Huvudsyftet med dammsäkerhetsutvärderingen är att observera och kontrollera de faktiska förhållandena, stämma av mot gällande krav eller mot vedertagen praxis samt att förslå förbättrande åtgärder. En dammsäkerhetsutvärdering lägger grunden för upprättande eller uppdatering av en Planläggning för säker drift under perioden fram till nästa dammsäkerhetsutvärdering och för de åtgärder som behövs för att avhjälpa noterade brister. Dammsäkerhetsutvärderingen ska inkludera dammsäkerhetsanalys och scenarioanalys. Både dammsäkerhetsanalys och scenarioanalys ska ledas av personer med kvalificerad teknisk utbildning inom det eller de teknikområden som dammanläggningen omfattar och med kvalificerad dammsäkerhetskompetens. Representanter från olika organisatoriska och tekniska områden ska medverka. Ledande funktionär för nämnda aktiviteter för dammanläggningar med stora konsekvenser ska vara mycket kvalificerad både vad gäller teknisk utbildning och dammsäkerhetskompetens. Sammanfattningsvis kan sägas att Dammsäkerhetsutvärdering är en process för att jämföra resultaten från en Dammsäkerhetsanalys med kriterier för säkerheten för att avgöra om säkerheten är godtagbar och identifiera osäkerheter och brister samt sammanställa åtgärdsbehov för vidare planläggning. 4.1.1 Dammsäkerhetsanalys Syftet med en dammsäkerhetsanalys är att fastställa dammsäkerhetsstatus med beaktande av aktuella (och kända framtida) krav och förutsättningar. Krav och förutsättningar kan baseras på lagar, föreskrifter, riktlinjer, vedertagen praxis etc. Vid säkerhetsanalysen ska all kunskap om en dammanläggning sammanställas och studeras ur dammsäkerhetssynpunkt. Kunskapen finns normalt att finna i dokumentation från tillkomsten av anläggningen och modifieringar därefter samt från drifterfarenheter under perioden från idrifttagandet och fram till tidpunkten för säkerhetsanalysen. Även nya kunskaper och underlag som framkommit under själva analysarbetet genom inspektion, materialundersökning, provning etc. ska inkluderas. Vid dammsäkerhetsanalysen undersöks normalt även dammägarens organisation och förmåga att driva anläggningen på ett säkert sätt under olika driftsituationer. För att få kunskap om de olika driftsituationer som för en specifik anläggning kan innebära dammsäkerhetsproblem utförs lämpligen Scenarioanalys, se nedan. 16

4.1.2 Scenarioanalys Scenarioanalys är ett arbetssätt som i stora delar har sitt ursprung i en analysmetodik som tillämpas i USA och där ofta benämns Potential Failure Mode Analysis (PFMA), se avsnitt 3.2.3. Scenarioanalysen baseras på en genomgripande genomgång av dammanläggningens konstruktion och uppförande samt de händelser och påfrestningar som förekommit sedan anläggningens tillkomst. Med detta som underlag analyseras de tänkbara situationer och händelser som kan uppkomma och som skulle kunna leda till allvarliga dammsäkerhetsproblem eller dammbrott. Resultaten från en Scenarioanalys kan användas som ett underlag för att förändringar av anläggningen inkl. dess anordningar för tillståndskontroll och/eller organisationen så att alla tänkbara situationer och händelser ska kunna upptäckas och hanteras på ett sätt som inte äventyrar dammsäkerheten. Scenarioanalys kan med fördel utföras som en integrerad del av dammsäkerhetsanalysen för att ge kunskap om driftsituationer som inte finns dokumenterade, eller som ännu inte inträffat, men som skulle kunna medföra dammsäkerhetsproblem. Scenarioanalysen kan vara del av det underlag som används vid en säkerhetsutvärdering för att bl. a belysa de scenarier som ska kunna upptäckas och hanteras för att gällande krav på anläggning och organisation ska vara uppfyllda. Scenarioanalys föreslås ersätta nuvarande situationsanalys som hittills i huvudsak använts för beredskapsplanering. 4.2 Tillståndskontroll De övergripande syftena med tillståndskontroll för dammanläggningar är dels att upptäcka och rapportera förändringar hos en anläggning som kan påverka dammsäkerheten och dels att kontrollera att anläggningens status överensstämmer med de förhållanden som gällde vid senaste säkerhetsutvärdering. Förändringar och brister ska analyseras och bedömas samt ligga till grund för planering av bl. a underhållsåtgärder. Om förändringar och brister bedöms som allvarliga eller om betydelsen av dem är svår att tolka kan särskilda eller specifika inspektioner eller en förnyad säkerhetsutvärdering genomföras. Tillståndskontroll är ett samlingsbegrepp för de manuella aktiviteter som utförs på en anläggning och insamling/värdering av mätdata. Tillståndskontroll är ett systemarbete där de olika aktiviteterna kompletterar varandra och tillsammans ger en uppfattning om en anläggnings aktuella status och förekomst av förändringar som kan ha påverkan på dammsäkerheten. Tillståndskontrollen för en dammanläggning består av tre huvuddelar: - Inspektion - Verifikationskontroll - Övervakning 17

Dessa tre begrepp definieras och arbetsgruppens syn på deras innehåll redovisas senare i detta avsnitt. Tillståndskontroll (enligt program) Inspektioner - Fördjupade - Rutin - Särskilda (vid händelse) - Specifika (av viss komponent) Verifikationskontroll Övervakning - Manuell - Automatisk 0 1 2 3 4 5 6 År Figur 5. Tillståndskontrollens begrepp redovisade i ett tidsperspektiv. Utöver tillståndskontroll för en dammanläggning används motsvarande terminologi för andra delar i en vattenkraftanläggning. Begreppet övervakning används således också för driftprocessen hos en vattenkraftanläggning och benämns i detta sammanhang ofta Driftövervakning. Med det begreppet avses att man ser till att vattenytor hålls inom föreskrivna gränser och att vattenflödet passerar anläggningen på ett kontrollerat sätt genom kraftstation och/eller avbördningsanordningar. Driftövervakningen har stor påverkan på dammsäkerheten eftersom fel i driftprocessen kan ge onormala belastningar på dammanläggningen vilket, i värsta fall, kan leda till dammbrott. 4.2.1 Inspektion Inspektion definieras i Svensk Standard SS-EN 13306 på följande sätt: Kontroll av överensstämmelse genom mätning, observation, test eller bedömning av en enhets karakteristika. Tillståndskontroll (enligt program) Inspektioner - Fördjupade - Rutin - Särskilda (vid händelse) - Specifika (av viss komponent) Verifikationskontroll Övervakning - Manuell - Automatisk 0 1 2 3 4 5 6 År 18

Syftet för aktiviteten Inspektion är att kontrollera att förhållandena som legat till grund för de analyserande dammsäkerhetsaktiviteterna och dammsäkerhetsutvärderingen fortfarande gäller. Vidare ska inspektionen omfatta kontroll av aktuell status för avvikelser samt upptäcka förändringar. Inspektion är ett samlingsbegrepp som används för olika aktiviteter som utförs för att kontrollera status hos en dammanläggning och då särskilt de avvikelser som redovisats i tidigare analys- och tillståndskontrollaktiviteter. Inspektion utförs normalt med visst tidsintervall som är längre än en månad. Inspektion kan också påkallas av upptäckter från övervakning av dammanläggningen eller av händelser som befaras ha påverkat dammsäkerheten. Inspektion har ofta ett prefix Fördjupad, Rutin, Särskild etc. som används för att närmare beteckna omfattning eller regelbundenhet hos aktiviteten. Syftet med fördjupad inspektion är att återkommande göra en samlad sakkunnig värdering av mätresultat, eventuella fel/brister eller andra förändringar som utgör underlag för bedömning av dammsäkerheten. Syftet med rutininspektioner är att återkommande värdera eventuella förändringar och verifiera säkerheten. Specifika inspektioner görs av en viss komponent med ett visst intervall. Med begreppet Särskild Inspektion som inte använts allmänt tidigare menas att inspektionen inte är planerad utan är påkallad av iakttagelse, händelse eller annan omständighet. Personer som utför inspektioner ska ha en god teknisk utbildning inom det eller de teknikområden som dammanläggningen omfattar samt en god dammsäkerhetskompetens. 4.2.2 Verifikationskontroll Verifikationskontroll definieras i Svensk Standard SS-EN 13306 på följande sätt: Kontroll för att fastställa en enhets egenskaper och om dessa överensstämmer eller ej med fastställda krav. Tillståndskontroll (enligt program) Inspektioner - Fördjupade - Rutin - Särskilda (vid händelse) - Specifika (av viss komponent) Verifikationskontroll Övervakning - Manuell - Automatisk 0 1 2 3 4 5 6 År Syftet för Verifikationskontroll är att kontrollera funktion och tillförlitlighet hos (främst mekanisk och elektrisk) utrustning och tekniska system som har betydelse för dammsäkerheten. 19

Verifikationskontroll omfattar kontroll och test av tekniska funktioner hos en dammanläggning, dvs. funktionskontroll. De tekniska funktionerna som provas är främst avbördningssystem och vattennivåmätning samt övervaknings- och säkerhetssystem kopplade till dessa. Även andra tekniska övervakningssystem för dammanläggningen såsom automatisk dammätningsutrustning ska omfattas av verifikationskontroll. Personer som utför verifikationskontroll ska ha teknisk utbildning beträffande mekanisk och elektrisk utrustning samt grundläggande dammsäkerhetskompetens. 4.2.3 Övervakning Övervakning definieras i Svensk Standard SS-EN 13306 på följande sätt: Verksamhet som genomförs antingen manuellt eller automatiskt, med avsikt att observera en enhets aktuella tillstånd. Som komplement till denna definition kan nämnas att Svensk Standard SS- ISO 31000:2009 ger följande definition på begreppet Övervakning: Kontinuerlig uppföljning, tillsyn, kritisk bevakning eller bedömning av status för att identifiera förändring i krävd eller förväntad prestandanivå Tillståndskontroll (enligt program) Inspektioner - Fördjupade - Rutin - Särskilda (vid händelse) - Specifika (av viss komponent) Verifikationskontroll Övervakning - Manuell - Automatisk 0 1 2 3 4 5 6 År Syftet för Övervakning är att upptäcka och observera förändringar beträffande dammanläggningens tillstånd. Begreppet övervakning används ofta även för produktionsprocessen vid generering av elkraft. Man använder då begrepp som driftövervakning etc. Även denna övervakning har betydelse för dammsäkerheten då observation och kontroll av vattennivåer i magasin samt förbiledning av vatten vid anläggningen ingår i produktionsprocessen. Som tidigare nämnts behandlas i denna framställning endast övervakning enligt syfte redovisat ovan. Övervakning av dammanläggningar består av två delar, automatisk övervakning och manuell övervakning. 20