Medie- och kommunikationsvetenskap

Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Kursplaner och litteraturlistor för Medie- och kommunikationsvetenskap Vårterminen 2007

Grundkurs, 20 poäng Kursen inrättad 1991-01-11 Kursplan fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden med ändringar 1998-01-08, 2003-05-16 och 2003-05-16 Kursen ges som fristående kurs, men kan även ingå i vissa allmänna utbildningslinjers valfria del. Kursens syfte Kursens syfte är att ge studenterna grundläggande kunskaper om kommunikation och medier genom ett i huvudsak teoretiskt och analytiskt förhållningssätt till området. Utbildningen utgår i första hand från ett samhällsvetenskapligt perspektiv men målen för utbildningen kräver att ett humanistiskt perspektiv integreras inom utbildningen. Delkurserna på grundnivå går från en inledande allmän introduktion över beskrivningar av produktionens villkor (mediestrukturen) till rollen (människan i organisationen och samhället). Kursens innehåll Kursen består av fyra delkurser: 1. Medie- och kommunikationsvetenskapens grunder 5 poäng 2. Mediekunskap, 5 poäng 3. Organisationskommunikation, 5 poäng 4. Mediernas publik, 5 poäng 2

Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskapens grunder, 5 poäng Syftet med kursen är att introducera ämnet medie- och kommunikationsvetenskap, dess problemområden och centrala begrepp. Utifrån ett historiskt perspektiv diskuteras hur ämnet utvecklats utifrån samhälleliga förändringar, förändringar av mediestruktur och mediers ställning. Under kursen ges även exempel på hur kommunikationsteoretiska frågeställningar kan tillämpas på aktuella mediefrågor. Ämnets problemområden diskuteras och belyses mot bakgrund av olika forskningstraditioner inom samhällsvetenskap och humaniora. Under kursens gång ges också exempel på vad ett vetenskapligt förhållningssätt innebär och vilka metoder som kan brukas inom ämnet. Hadenius, Stig och Lennart Weibull (2003) Massmedier, En bok om Press, Radio & TV, 8:e rev. uppl. Albert Bonniers Förlag Falkheimer, Jesper (2001) Medier och kommunikation: en introduktion, Studentlitteratur AB Medierna i samhället. Kontinuitet och förändring (1999) red. Ulla Carlsson, Nordicom-Sverige (finns att köpa på inst. (40:-) McQuail Denis (2005) Mcquail s Mass Communication Theory, Sage Publication Ltd. UK Sidor att läsa 130 189 80 188 Medie-Sverige 2004, Nordicom (finns att köpa på inst.) 50:-) 3

Delkurs 2. Mediekunskap 5 poäng Kursen syftar till att ge en förståelse av mediers politiska, ekonomiska och kulturella villkor och deras betydelse för det innehåll som produceras. De grundläggande dragen i det svenska medielandskapet presenteras. Tyngdpunkten ligger på de stora medierna som dagspress, radio och TV. Men kursen belyser även andra medier och lägger vikt vid framväxandet av nya kommunikationsteknologier. Hadenius, Stig och Lennart Weibull (2003) Massmedier, En bok om Press, Radio & TV, 8:e uppl. Albert Bonniers Förlag Olsson, Anders R. (2006) Yttrande och tryckfrihet, Handbok för journalister, upplaga 5, Studentlitteratur AB McQuail Denis (2005) Mcquail s Mass Communication Theory, Sage Publication Ltd. UK Sidor att läsa 400 250 148 Sändningstillstånd för TV, sändningstillstånd för SVT, Radio- och TV-lagen samt Lokalradiolagen kan hämtas ner på: http://www.grn.se/grn_index.asp Medie-Sverige 2004, Nordicom (finns att köpa på inst.) 50:-) Delkurs 3. Organisationskommunikation, 5 poäng Kursen tar avstamp i organisationsteori och belyser sociologiska och socialpsykologiska perspektiv på individens och organisationen. I kursen gås grundläggande socialpsykologiska och organisationsteoretiska begrepp igenom, t ex roller, individens förutsättningar för kommunikation, inlärning, förutsättningar för mellanmänsklig kommunikation, ledarskap och sociala nätverk. Betoningen ligger på hur människan kommunicerar inom organisationer, men aspekter på organisationers omvärldskommunikation berörs också.. Angelöw, Bosse och Thom Jonsson (2000) Introduktion till socialpsykologi, 2:a uppl., Studentlitteratur, Lund Sidor att läsa 270 Strid, Jan (1999) Internkommunikation, Studentlitteratur AB, Lund 85 Jacobsen, Dag Ingvar och Jan Thorsvik (2002) Hur moderna organisationer fungerar, 2:a uppl., Studentlitteratur, Lund 518 4

Delkurs 4. Mediernas publik, 5 poäng Syftet med delkursen är att belysa medieanvändning och mediernas betydelse i dagens samhälle. Kursen är uppbyggd kring två teman. Det första tar fasta på mediernas roll och betydelse i det offentliga livet med utgångspunkt från individen som samhällsmedborgare. Här belyses förutsättningar och effekter av medierad och planerad kommunikation, journalistik, opinionsbildning och samhällsinformation. Det andra temat tar fasta på mediernas roll i det privata livet utifrån begrepp som konsumtion, identitet och livsstil. Sidor att läsa Hadenius, Stig och Lennart Weibull (2003) Massmedier, En bok om Press, Radio & TV, 8:e rev. uppl., delar, Albert Bonniers Förlag McQuail Denis (2005) Mcquail s Mass Communication Theory, Sage Publication Ltd. UK 142 Medie-Sverige 2004, Nordicom (finns att köpa på exp. 3:e vån. 50:-) von Feilitzen Cecilia, Medievåldets påverkan, En kortfattad forskningsöversikt (2001) Nordicom (finns att köpa på exp. 3:e vån., 10:-) 10 Kompendium (finns att köpa på exp. 3:e vån. 30:-) 100 Undervisning Undervisning anordnas i form av lektions- och gruppundervisning, övningar samt seminarier. Prov och betyg För varje delkurs anordnas ett eller flera skriftliga eller muntliga prov. Prov på delkurser bedöms med betygen Godkänd, Väl godkänd eller Underkänd. Samma princip tillämpas för slutbetyg från kursen. Vissa delmoment i delkurserna av laborativ karaktär betygssätts med G eller U. I förekommande fall är godkänt genomförande av övningar en förutsättning för godkännande på delkurs. Studerande som har underkänts i prov har rätt att undergå nytt prov. Studerande som underkänts två gånger i ett visst prov har rätt att begära att annan examinator utses. Ansökan ställs till institutionsstyrelsen. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet Kursutvärdering De studerande bereds tillfälle att muntligt utvärdera delkurser fortlöpande samt skriftligen efter varje kurs slut. Beslut om kurslitteratur fattas fortlöpande av institutionsstyrelsen. 5

Fortsättningskurs, 20 poäng Kursen inrättad 1991-01-11 Kursplan fastställd av SABSUFO 1991-01-11 med ändring av socialvetenskapliga sektionsnämnden 1994-06-06 och 1998-01-08 samt av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2003-11-19. Kursen ges som fristående kurs Kursens syfte Kursens syfte är att ge studenterna fördjupade kunskaper om medierad kommunikation genom ett i huvudsak teoretiskt och analytiskt förhållningssätt till området. Utgångspunkten för fortsättningskursen är att medierna utgör en viktig del av offentligheten och att det sker en kamp om tillträdet till denna offentlighet. Kursen belyser aktörernas roll och villkor samt resultatet av deras kamp i form av mediernas innehåll. Kursen skall vidare ge förutsättningar för att den studerande självständigt skall kunna genomföra en vetenskaplig analys av ett problem inom medie- och kommunikationsområdet. Utbildningen utgår i första hand från ett samhällsvetenskapligt perspektiv men målen för utbildningen kräver att ett humanistiskt perspektiv integreras inom utbildningen. Kursens innehåll Kursen består av fyra delkurser: Makt och medier, 5 poäng Mediernas innehåll, 5 poäng Forskningsprocessen, 5 poäng Projektarbete, 5 poäng 6

Kursbeskrivningar och litteraturlista Delkurs 1. Makt och medier, 5 poäng Kursens syfte är att belysa hur olika samhällsinstitutioner och aktörer arbetar strategiskt för att få tillträde till, och utrymme i, den offentliga debatten. En utgångspunkt för kursen är att makten i samhället i stor utsträckning är en kamp om uppmärksamhet där syftet är att påverka beslutsfattare och allmänhet samt att medierna har en central roll i denna kamp. Fokus i kursen ligger på PR, lobbyism, politiska valkampanjer och samhällsinformation och hur dessa verksamheter kan relateras till massmedier och journalistik. Sidor att läsa Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur, Mediesamhälle. Daidalos 40 Bourdieu, Pierre (2000) Om Televisionen. Brutus Östlings Bokförlag Symposium, Stockholm Larsson Larsåke (2005) Opinionsmakarna: en studie om PR-konsulter, journalistik och demokrati, Studentlitteratur AB 128 226 JMG granskaren, Journalist 2000, nr 2-3, 2001 (finns att köpa på exp. 3:e vån.40:-) 80 Delkurs 2. Mediernas innehåll, 5 poäng Kursens syfte är att belysa mediernas innehåll och hur detta förändrats över tid. En utgångspunkt för kursen är att mediernas innehåll och medieforskningen bör förstås i relation till såväl samhällsutveckling som medieutveckling. Ytterligare frågor som behandlas i kursen är därför: Vilka problem har samtiden och medieforskningen sett i medieinnehållet? Vilka frågor kring medietexterna har uppmärksammats och vilka medier har uppmärksammats? Vilka olika textanalytiska metoder har varit aktuella i olika sammanhang? Fokus i kursen ligger på olika genrers utveckling i press, radio och TV. Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur, Mediesamhälle. Daidalos (Del 2 Perspektiv på mediernas texter) Sidor att läsa 137 Fiske, John (1988) Television Culture, Routledge 320 Malmsten, Peter (2002) Mediebilden i verkligheten, Liber 160 McQuail Denis (2005) Mcquail s Mass Communication Theory, Sage Publication Ltd. UK 52 Kompendium med texter till de olika föreläsningarna (40:-) 150 7

Delkurs 3. Forskningsprocessen, 5 poäng Kursens syfte är att ge en inblick i forskningsprocessens alla steg och stor vikt läggs vid vetenskapliga metoder. Ett urval av de metoder som förekommer inom medie- och kommunikationsvetenskap behandlas. Efter avslutad kurs skall den studerande självständigt kunna utnyttja litteratur och annan kunskap för att kunna genomföra undersökningar av olika slag samt kunna tolka och presentera resultaten. Østbye, Helge, Karl Knapskog, Knut Helland, Leif Ove Larsson (2004) Metodbok för medievetenskap, Liber sid 270 Delkurs 4. Projektarbete, 5 poäng Syftet med projektarbetet är att den studerande på ett självständigt sätt skall kunna genomföra en mindre forskningsuppgift och författa en vetenskaplig uppsats. Uppsatsen skall innehålla en redovisning av resultat framtagna genom en empirisk undersökning. Avsikten är att skapa problemmedvetenhet, systematisk förmåga och metodkunnande. Kursen avslutas med att uppsatsen behandlas på ett seminarium. Kompendium: Vägledning för uppsatsarbete (10:-)* Finns att ladda ner från kursportalen sid 23 Uppsatsupptryckning (60:-)/student 8

Undervisning Undervisning anordnas i form av lektions- och gruppundervisning, övningar samt seminarier. Prov och betyg För varje delkurs anordnas ett eller flera skriftliga eller muntliga prov. Prov på delkurser bedöms med betygen Godkänd, Väl godkänd eller Underkänd. Samma princip tillämpas för slutbetyg från kursen. Vissa delmoment i delkurserna av laborativ karaktär betygssätts med G eller U. I förekommande fall är godkänt genomförande av övningar en förutsättning för godkännande på delkurs. Studerande som har underkänts i prov har rätt att undergå nytt prov. Studerande som underkänts två gånger i ett visst prov har rätt att begära att annan examinator utses. Ansökan ställs till institutionsstyrelsen. Förkunskaper För tillträde till studiekursen fordras normalt godkänd grundkurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, Informationsteknik eller motsvarande kunskaper. Kursutvärdering De studerande bereds tillfälle att muntligt utvärdera delkurser fortlöpande samt skriftligen efter varje delkurs slut. Beslut om kurslitteratur fattas fortlöpande av institutionsstyrelsen. 9

Fördjupningskurs, 20 poäng Fördjupningskursen belyser vetenskapsteoretiska frågor inom forskning om medier, kommunikation och journalistik. Anknytning görs till olika forskningstraditioner inom ämnet. Ett självständigt vetenskapligt arbete avslutar kursen. Kursen inrättad 1991-01-11 och ändrad 2005-08 Kursplan fastställd av socialvetenskapliga sektionsnämnden. Kursen ges som fristående Kursens syfte Fördjupningskursen syftar till att presentera teoretiska och metodologiska redskap för det fördjupade studiet av medierad kommunikation. Tyngdpunkten ligger på att ge förutsättningar för självständigt arbete. Kursens centrala tema är vetenskaplighet, problematisering och metodfördjupning. Kursen behandlar huvudtraditionerna inom medie- och kommunikationsvetenskap med tyngdpunkt på aktuella problemställningar inom fältet. Den avser dessutom att erbjuda de studerande alternativa fördjupningar inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga ämnesområdet. Kursens innehåll Kursen består av tre delkurser: Medie- och kommunikationsvetenskapens forskningsområden, 5 poäng Forskningsmetoder, 5 poäng Fördjupningsarbetet, 10 poäng 10

Kursbeskrivningar och litteraturlista Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskapens forskningsområden., 5 poäng Delkursen skall belysa centrala vetenskapsteoretiska frågor inom masskommunikationsforskningen: Vad menas med vetenskaplig kunskap och vilka traditioner finns det härvidlag? Delkursen skall göra de studerande förtrogna med olika diskurser inom masskommunikationsforskningen och ta upp frågor om vad som är den gemensamma vetenskapliga grunden och vad som skiljer olika skolor åt. I delkursen behandlas i första hand de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för olika forskningsområden. Delkursen ger en orientering om centrala områden inom forskningen. Kursen behandlar olika områden som anknyter till forskningstraditionen vid institutionen. Fördjupningar på kursen kan variera från termin till termin. Exempel på områden är mediestruktur, journalistik, kultur och medier, medieanvändning, medieeffekter samt planerad kommunikation. Sidor att läsa Jansson, André (2002), Mediekultur och Samhälle, Studentlitteratur 224 Referenslitteratur: Månsson, Per (red) Moderna samhällsteorier (1998) Prisma Avhandlingar för läsning Tidskriftsartiklar för läsning Kompendium: Burell, Gibson and Gareth Morgan, Sociological Paradigms and Organisational Analysis, delar av kap. 1, (delas ut) 7 11

Delkurs 2. Forskningsmetoder, 5 poäng Delkursen syftar till att vidareutveckla och fördjupa kunskapen om forskningsprocessen samt ge en insikt i tillämpning och förmåga att tillämpa vetenskapliga metoder i praktiskt forskningsarbete. Esaiasson m. fl (2002) Metodpraktikan, Konsten att studera samhället, Norstedts Juridik AB Sidor att läsa 450 Altheide, David L (1996) Qualitative media analysis, Sage Publication 87 Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur Lund 306 Kompendium: Berth Danemark, Mats Ekström, Liselotte Jakobsen och Jan Ch. Karlsson, Att förklara samhället, del av kap. 6 (Teori i samhällsvetenskaplig metodologi), Studentlitteratur, 1997 (delas ut) 15 Delkurs 3. Fördjupningsarbetet, 10 poäng Fördjupningsarbetet innebär ett självständigt vetenskapligt arbete i vilket bör ingå en empirisk prövning av något teoretiskt förankrat forskningsproblem. Kursen avslutas med en uppsats som behandlas på ett seminarium. Kompendium: Vägledning för uppsatsarbete (10:-)* Finns att ladda ner från kursportalen sid 26 Uppsatstryckning 100:-/student Undervisning Undervisning anordnas i form av lektions- och gruppundervisning, övningar samt seminarier. Kursen förutsätts också ske i nära kontakt med universitetets massmedieseminarium, i vars verksamhet de studerande har möjlighet att delta. Prov och betyg För varje delkurs anordnas ett eller flera skriftliga och/eller muntliga prov. Till vissa undervisningsmoment förutsätts den studerande skriva papper på kurslitteratur. Prov på delkurser bedöms med betygen Godkänd, Väl godkänd eller Underkänd. Samma princip tillämpas för slutbetyg från kursen. Studerande som har underkänts i prov har rätt att undergå nytt prov för att få godkänt betyg. 12

Förkunskaper För tillträde till kursen fordras normalt godkänd fortsättningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, Informationsteknik i Göteborg eller motsvarande, vari ingår ett självständigt arbete omfattande minst 5 poäng. 13

Påbyggnadskursen, 20 poäng (går endast vårtermin) Kursen inrättad 1993-10-14 Kursplan fastställd av samhällsvenskapliga fakultetsnämnden. Kursen ges som en fristående kurs, men kan även ingå i vissa allmänna utbildningsprograms valfria del. Kursens syfte Kursens syfte är att ge de studerande en påbyggnad på sina grundstudier inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga området. Betoningen i kursen ligger på tillämpning av de teoretiska kunskaper studenten redan tillägnat sig i sina studier, t ex i strategisk planering och utvärderingsarbete på medieområdet. Avsikten är att ge de teoretiska och metodologiska kunskaper som är nödvändiga att studenten självständigt skall kunna planera, genomföra och utvärdera kvalificerade analyser av mediernas struktur, innehåll och publik. Kursen skall ge fördjupade kunskaper om massmediernas villkor och betydelse i det moderna samhället samt i medieanalytiska metoder. Den ger även grundläggande kunskaper i omvärldsanalys där medieinnehåll och mediepublik är av betydelse, något som har sin praktiska tillämpning i t ex opinionsundersökningar eller undersökningar av organisationers image i medierna. För utbildningen gäller också att den studerande självständigt skall planera och genomföra en medieundersökning. Arbetet skall genomföras på uppdrag av och/eller i nära samverkan med praktisk verksamhet inom ett valt specialområde. Detta kan antingen gälla enskilda medier eller myndigheter och organisationer på medieområdet. Det självständiga arbete kan också genomföras inom ramen för forskningsprojekt vid universitetet. Efter genomgången kurs skall den studerande självständigt kunna planera och genomföra kvalificerade medieanalyser. Kursen förbereder för arbete med omvärldsanalys eller utvärderingsarbete, främst inom mediesektorn. Kursen kan ingå i en Magisterexamen. För Magisterexamen med inriktning mot Medie- och kommunikationsvetenskap krävs avslutade kurser om sammanlagt minst 160 poäng, varav 80 poäng i Medie- och kommunikationsvetenskap där fördjupningskursen (C-kurs) och påbyggnadskursen (D-kurs) skall ingå. Kursens innehåll Kursen består av tre delkurser: Medie- och kommunikationsvetenskap (IV) Medieanalys, 5 poäng Metodfördjupning, 5 poäng Självständigt arbete, 10 poäng 14

Förkunskaper För tillträde till kursen fordras minst 120 högskolepoäng, samt dokumenterade kunskaper i kvantitativa analysmetoder (dessa kan ingå i de 120 poängen), samt något av följande två alternativ: 1) godkänd Fördjupningskurs (C-kurs) i Medie- och kommunikationsvetenskap eller motsvarande, eller 2) godkänd Fördjupningskurs (C-kurs) i statskunskap, sociologi eller företagsekonomi samt godkänd Grundkurs (A-kurs) i medie- och kommunikationsvetenskap eller motsvarande. Goda kunskaper i kvantitativa analysmetoder krävs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig kursen. Kursbeskrivning och litteraturlista Delkurs 1. Medie- och kommunikationsvetenskap IV - Medieanalys, 5 poäng Kursen syftar till att ge en fördjupad kunskap om massmediernas villkor och betydelse i det moderna samhället, kunskaper som ligger till grund och är en förutsättning för att kunna planera och genomföra kvalificerade medieanalyser. Under delkursen kompletteras föreläsningarna och övningarna med en serie expertföreläsningar som på olika sätt skall belysa den pågående utvecklingen inom medieområdet när det gäller struktur, innehåll och publik. Tyngdpunkten ligger på aktuella tendenser i medieutvecklingen, där globalisering, teknisk utveckling, likheter och skillnader mellan olika länders mediesystem, konkurrensstrategier i olika mediesektorer, mediernas politiska och ekonomiska villkor samt deras ställning i samhället och hos publiken är teman som berörs. Kursen innehåller även en översiktlig genomgång av teorier i omvärldsanalys och utvärdering samt deras tillämpningar inom medieområdet. Denna del av kursen ges som en strimma under hela terminen, där allmänna föreläsningar varvas med konkreta exemplifieringar av branschföreträdare, som får ge sin syn på hur omvärldsanalys och utvärderingsarbete kan bedrivas i en medieorganisation. Den övergripande målsättningen för detta delmoment är att ge kunskap om hur medieorganisationerna strategiskt förhåller sig till omvärldsförändringar. sid Kompendium med texter till respektive föreläsning 200 Carlsson, Ulla och Ulrika Facht (red) Medie-Sverige 2004. Statistik och analys. Nordicom-Sverige. Göteborgs Universitet, finns att köpa på exp. 3:e vån 393 Hvitfelt, Håkan och Gunnar Nygren (2002) (red) På väg mot medievärlden 2020. Journalistik, teknik, marknad. Studentlitteratur Tillvalslitteratur för fördjupningsuppgift och fallstudier 200 15

Delkurs 2. Metodfördjupning, 5 poäng Kursens syfte är att ge fördjupad metodkunskap. Tonvikten ligger på kvantitativa analysmetoder, i synnerhet enkätundersökningar och innehållsanalys, men även andra medieanalytiska metoder behandlas, t ex fokusgruppintervjuer. Under kursen uppmärksammas även utomvetenskapliga användningsområden för samhällsvetenskapliga analysmetoder, t ex i form av opinionsundersökningar och publikmätningar. Kursen består av föreläsningar och övningar samt en fritt vald metodfördjupning. Avsikten är att studenten efter genomgången utbildning självständigt skall kunna planera, genomföra och utvärdera en större undersökning av mediepubliker eller medieinnehåll. sid Kompendium: Rosenberg, Morris (1968) The Logic of Survey Analysis. New York: Basic Djurfeldt, Göran, Rolf Larsson och Ola Stjärnhagen (2003) Statistisk verktygslåda samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder, Studentlitteratur 500 Valfri litteratur i samband med eget specialarbete 700 Delkurs 3. Självständigt arbete, 10 poäng Kursen avser ett självständigt arbete där en undersökning genomförs i nära samverkan med praktisk verksamhet inom ett valt specialområde. Detta kan antingen ske inom enskilda medier eller inom myndigheter och organisationer på medieområdet. Det självständiga arbetet kan också genomföras inom ramen för forskningsprojekt vid universitetet, t ex i samarbete med SOM-institutet eller Dagspresskollegiet. Arbetet redovisas i skriftlig form och behandlas på ett seminarium. Kompendium: Vägledning för uppsatsarbete (10:-)* Finns att ladda ner från kursportalen 26 16

Grundkurs i Informationsproduktion, 20 poäng (går endast hösttermin) Kursen inrättad 1994-01-24. Kursplan fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 1994-01-24 med ändrig 2001-11-21 och 2003-08-29. Kursen ges som fristående kurs, men kan även ingå i vissa utbildningsprogram. Utbildningsområde: Samhällskunskap Kursens syfte Kursens syfte är att ge de studerande en grund för professionellt informationsarbete i organisatoriska sammanhang. I kursen Informationsproduktion ingår teoretiska moment vars syfte är att ge de studerande organisationsförståelse och kunskaper om kommunikationsplanering. Tyngdpunkten i kursen ligger på tillämpning av teorier och metoder och omsättning av kunskaperna i praktiska informationsmoment. I de praktiska momenten ingår att arbeta med text, bild och olika presentationstekniker. Efter genomgången kurs ska studenten kunna använda teorier och metoder i praktiska kommunikationssituationer. kunna analysera kommunikationsfrågor i en organisation och finna genomtänkta strategier och lösningar för effektiv kommunikation. ha förståelse för och vara medveten om syftet med och följderna av arbete med olika kommunikativa verktyg. vara insatt i informatörens roll och praktiskt kunna hantera arbetsuppgifter och arbetsmetoder. Kursens innehåll Kursen består av fyra delkurser: Kommunikationsplanering (KP) - 5 poäng. Språket i kommunikationen (SiK) - 5 poäng. Presentationstekniker (PT) - 5 poäng. Projektarbete (PA) 5 poäng. 17

Kommunikationsplanering (KP) 5 poäng Communication Strategies Delkursen ska ge grundläggande organisationsförståelse och kunskap i kommunikationsplanering. Utifrån en förståelse för kontext och olika aktörers perspektiv ska studenterna kunna analysera kommunikationsprocessens komponenter och planera kommunikativa insatser av olika slag. Anne Gregory: Planning and Managing a Public Relation Campaign: A Step-by-step Guide. 2:a uppl. Kogan Page, London 2000. Sven Windahl, Benno Signitzer, Jean T Olson: Using Communication Theory. Sage, London 2000. Larsåke Larsson: Tillämpad kommunikationsvetenskap, Studentlitteratur 2001 Språket i kommunikationen (SiK) 5 poäng Communication Language and Images Delkursen ska ge grundläggande språkvetenskaplig kunskap och förståelse för språkets form och möjligheter samt grundläggande bildkunskap och träning i bildanalys. Kursen syftar också till att ge de studerande möjlighet att öka sin språkförståelse och skrivkänsla samt förmåga att hantera samspelet text och bild. I kursen ingår att skriva såväl mer kreativa som argumenterande, journalistiska och informativa texter. Göran Hägg: Praktisk retorik. Wahlström & Widstrand, Stockholm 2001. Siv Strömqvist: Konsten att tala och skriva. Liber, Malmö 1998. Svenska språknämnden: Svenska skrivregler. Liber, Malmö 2000. Bo Bergström: Effektiv visuell kommunikation. Carlsson bokförlag, Stockholm 2001. 18

Presentationstekniker (PT) 5 poäng Communication Tools Delkursen ska ge praktisk och tillämpad kunskap om grafisk formgivning, visuella presentationer, trycksaksframställning, muntlig presentation samt grundläggande kunskap i relevanta dataprogram. Syftet är att ge studenterna känsla för praktiskt informationsarbete och kunskap så att de kan vara skickliga beställare av informationsprodukter. Kaj Johansson, Peter Lundberg och Robert Rydberg: Grafisk kokbok. Bokförlaget Arena, Stockholm 2001. Bo Bergström: Effektiv visuell kommunikation. Carlsson bokförlag, Stockholm 2001. Projektarbete (PA) 5 poäng Det avslutande projektarbetet är ett arbete i grupp. Syftet är att studenterna ska tillämpa sina teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter i ett konkret informationsprojekt. Monica Lööw: Att leda och arbeta i projekt. Liber, Malmö 2003. Undervisning Undervisning sker i form av lektions- och gruppundervisning, övningar samt seminarier. Övningar och seminarier som utgör del av examination är obligatoriska. Prov och betyg I de olika delkurserna tillämpas examinationsformer anpassade till kursens karaktär. För varje delkurs anordnas ett eller flera skriftliga och/eller muntliga prov. Prov på delkurser bedöms med betygen Godkänd, Väl Godkänd eller Underkänd. Samma princip tillämpas för slutbetyg från kursen. Vissa delmoment i delkurserna av laborativ karaktär betygsätts med G eller U. I förekommande fall är godkänt genomförande av övningar en förutsättning för godkännande på delkurs. Studerande som underkänts har rätt att undergå nytt prov för att få godkänt betyg. Studerande som underkänts två gånger i ett visst prov har rätt att begära att annan examinator utses. Ansökan ställs till institutionsstyrelsen. Förkunskapskrav För tillträde till kursen fordras godkänd grundkurs och fortsättningskurs i medie- och kommunikationsvetenskap eller motsvarande, vari ingår ett självständigt arbete omfattande minst 5 poäng. Utvärdering Varje kurs skall utvärderas och resultaten dokumenteras. Utvärdering ska ske dels efter avslutad kurs, dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Beslut om kurslitteratur fattas av institutionsstyrelsen. 19

Fortsättningskurs i Informationsproduktion, 20 poäng (går endast vårtermin) Kursplan fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2001-11-21 med ändring 2003-08-29. Kursen ges som fristående kurs, men kan även ingå i vissa utbildningsprogram. Utbildningsområde: Samhällsvetenskap Kursens syfte Kursens syfte är att ge de studerande fördjupad kunskap om och träning i professionellt och strategiskt kommunikativt arbete. Fortsättningskursen i Informationsproduktion innehåller teoretiska moment som syftar till att fördjupa studenternas förståelse för organisationers och aktörers kommunikativa förutsättningar och möjligheter samt den omvärld som påverkar kommunikationen och handling. Tyngdpunkten i kursen ligger på tillämning av teoretiska kunskaper i mer komplexa kommunikationssituationer. Kursen har även en praktiskt inriktad del om kommunikationstekniker och elektronisk publicering. Efter genomgången kurs ska studenten - ha fördjupad kunskap om och träning i att använda teorier och metoder i olikartade kommunikationssituationer. - ha utvecklat förståelse för och medvetenhet om organisationer och dess relationer till omvärlden. - ha förmåga att vara en medveten aktör i kommunikativa och organisatoriska sammanhang. - kunna reflektera kring den etik som situation och sammanhang kräver. - kunna analysera komplexa kommunikationsfrågor och finna genomtänkta strategier och lösningar för god kommunikation sett till olika aktörer i organisationen och dess omgivning. - ha förståelse för förutsättningar och möjligheter med elektronisk publicering samt ha grundläggande förmåga att arbeta med webb. Kursens innehåll Kursen består av fyra delkurser: Strategisk kommunikation (SK) - 5 poäng. Omvärld och relationer (OR) - 5 poäng. Kommunikationstekniker (KT) - 5 poäng. Projektarbete (PA) - 5 poäng. 20

Strategisk kommunikation (SK) 5 poäng Integrated Communication Delkursen ska ge organisationsförståelse i form av kunskaper i organisationsteori, organisationspsykologi och affärsmässighet. Delkursen ska även ge kunskap om och färdighet i att tillämpa teorier och metoder i mer komplexa kommunikationssammanhang. Richard Whittington: Vad är strategi? Spelar det någon roll? Liber Ekonomi, Malmö 2002. L G Bolman & T E Deal: Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Studentlitteratur, Lund 1997. Anne Gregory Planning and Managing a Public Relations Campaign. A Step-by-step Guide 2:a upplagan, Kogan Page, London 2000. Omvärld och relationer (OR) 5 poäng Issues Management Delkursen ska ge kunskap om och förståelse för omvärldens betydelse då det gäller organisationens kommunikation, relationer och image. Kursen syftar också till att öka förmågan till omvärldsanalys och arbete med massmedierelationer. Peter Andréasson: Möte med massmedier. Liber, Malmö 2003. alternativt: Peter Karaszi: Använd media. PK förlag AB, Stockholm 1998. Robert Heath: Strategic Issues Managemant. Organization and Public Policy Challenge. Sage, London 1997. Kapitel 1 och 3. 21

Kommunikationstekniker (KT) 5 poäng Delkursen ska ge kunskap om och förståelse för förutsättningarna, möjligheterna och användningen av elektronisk publicering. Kursen syftar också till att utveckla förmågan att utforma material för webb och intranät och visuella presentationer utifrån ett användarperspektiv. Per-Olof Eliasson, Heikki Jalakas: Webbkompendium. JMG. Helena Englund, Karin Guldbrand: Klarspråk på nätet. 2:a uppl. Pagina, Sundbyberg 2001. Mats Bark, Mats Heide, Maria Langen, Else Nygren: Intranätboken. Liber, Malmö 2002. Tarin Towers: Dreamweaver för Windows & Macintosh.Visual Quickstart Guide. Peachpit Press. 22

Projektarbete (PA) 5 poäng Term Projekt Kursen avslutas med ett projektarbete med ett faktiskt eller fiktivt praktikfall i form av ett organisatoriskt kommunikationsproblem eller kommunikationsfråga. Projektarbetet innebär att analysera och strategiskt hantera problematiken sett till kontext och kommunikation, inklusive att föreslå och arbeta fram konkreta lösningar. Eget val utifrån projektet Undervisning Undervisning sker i form av lektions- och gruppundervisning, övningar samt seminarier. Övningar och seminarier som utgör del av examination är obligatoriska. Prov och betyg I de olika delkurserna tillämpas examinationsformer anpassade till kursens karaktär. För varje delkurs anordnas ett eller flera skriftliga och/eller muntliga prov. Prov på delkurser bedöms med betygen Godkänd, Väl Godkänd eller Underkänd. Samma princip tillämpas för slutbetyg från kursen. Vissa delmoment i delkurserna av laborativ karaktär betygsätts med G eller U. I förekommande fall är godkänt genomförande av övningar en förutsättning för godkännande på delkurs. Studerande som underkänts har rätt att undergå nytt prov för att få godkänt betyg. Studerande som underkänts två gånger i ett visst prov har rätt att begära att annan examinator utses. Ansökan ställs till institutionsstyrelsen. Förkunskapskrav För tillträde till kursen fordras godkänd grundkurs och fortsättningskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap eller motsvarande, vari ingår ett självständigt arbete omfattande minst 5 poäng, samt godkänd grundkurs i Informationsproduktion eller motsvarande. Utvärdering Varje kurs ska utvärderas och resultaten dokumenteras. Utvärdering ska ske dels efter avslutad kurs, dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Beslut om kurslitteratur fattas av institutionsstyrelsen 23